Ett utseende med funktion

Transkript

1 Nr 2. maj 2006 Ett nyhetsbrev från Mål 1 Södra Skogslänsregionen Strukturfondsperioden närmar sig slutet men vi jobbar på som vanligt. Både vi byråkrater och alla ni ute i projekten och verkligheten börjar en ny tid i eu-eran. Ändå blir övergången mjuk tack vare att många projekt i vårt program pågår ända till sista december Vi tog de första projektbesluten i oktober 2000 och hade redan då arbetat länge med att skriva nuvarande program. Nu har processen startat inför ett nytt. Men ingenting är klart när jag skriver det här. Varken programinnehållet, exakt hur mycket pengar vi får eller geografin. Men vi kan ändå säga att det är nästan säkert att vi får det nya Mål 2-programmet som har undertiteln»konkurrenskraft och sysselsättning«till vår region. Vår region blir troligen den här gången uppdelad i forts. nästa sida Ett utseende med funktion 2002 kom den statliga Form- och designutredningen där det föreslogs att alla län i Sverige ska ha ett eget regionalt designcentrum. Med Tore Brännlund som projektledare, var Jämtlands län ett av de första att komma igång med arbetet. Genom riktade insatser mot företag ska Designcentrum Jämtlands län förmedla betydelsen av design. Detta görs genom träffar och föreläsningar. Vi vill att det ska vara självklart med design, berättar Tore Brännlund. Lika självklart som att ett företag tar fram en broschyr. Design kommer mer och mer och företagen har inte en chans utan. Många tror att design enbart handlar om form och utseende. Så är det inte. När det gäller industridesign, som Designcentrum främst arbetar med, så handlar det om att ta fram produkter som utgår från prenumerera på mål 1-nyheter Skicka namn och adress via e-post eller fax så får du kommande nummer av Mål 1-nyheter med posten! infomal1@z.lst.se fax: redaktör Annica Westerlund, tel skribenter Eva Johnsson, Katarina Larsson, Annica Westerlund, Terese Zetterman grafisk form & layout Jonasson Grafisk Design tryck DAUS, Östersund 2006 Att arbeta med design handlar om att ta fram produkter som utgår från funktionen. - Design är ett brett område som kan handla om allt från funktion och ergonomi, till ett bra utseende, berättar Tore Brännlund på Designcentrum. Cykeln på bilden visades på utställningen Jämtländsk produkt och design och illustrerade hur man idag måste använda design för att synas bland mer och mer liknande produkter. Europeiska Unionen

2 forts. från föregående sida två regioner och två program enligt Nuts 2. Västernorrland och Jämtlands län kallas då Mellersta Norrland. Dalarna, Gävleborg och Värmland blir Norra Mellansverige. Målsättningen är förståss att vi ska vara igång med de nya programmen den första januari 2007 men det verkar inte sannolikt idag. Projektbeslut i det nya programmen kan inte tas förrän de nya är godkända av Europeiska Kommissionen och vi får nog vänta oss att det sker ganska långt in på Men det hindrar ju inte att vi under tiden håller blivande projektägare informerade och ni alla idérika människor börjar förbereda er inför nästa period och nya projekt. Vår region ska inte stanna av på grund av administrativa stopp. Tuta och kör. Vi svarar på frågor så gott vi kan. Och glöm inte att budgeten visserligen är tom i några åtgärder i det nuvarande programmet men att för sysselsättningsåtgärderna, jordbruk och fiske finns det fortfarande tid och pengar kvar. Regional utveckling kan ha många ansikten och det visar den blandning av projekt som ni kan läsa om den här gången i Mål 1-nyheter. Trevlig läsning Annica Westerlund, redaktör annica.westerlund@z.lst.se forts. från föregående sida funktion och då kan det röra sig om allt från tandborstar till väghyvlar. Gärna en snygg tandborste men den måste också göra rent och ligga bra i handen. Design är ett mycket brett område, berättar Tore Brännlund. Det kan handla om mode, glas, keramik, golvvärme och funktion och ergonomi är det som gäller, toppat med ett bra utseende på produkten. Designcentrum Jämtlands län har givande kontakter med myndigheter, organisationer och kommuner. Almi företagspartner hjälper företagen i länet med att hitta vägar att gå för att kunna fokusera på produktutveckling. Men man vänder sig inte enbart till företag. Utställningen Jämtländsk produkt och design drog på tre veckor över 6000 besökare. Det är viktigt med design för att synas bland alla andra, säger Tore Brännlund. Produkterna på marknaden blir mer och mer lika och då måste produkten fungera för vad den är till för och ge ett bra helhetsintryck. Jämtlands fönster För att sprida information om vad design är och hur man som företag behöver design i sin produktutveckling, har Designcentrum idag även verksamhet i Åre. Åre är fönstret ut från länet, berättar Tore Brännlund. Vi har haft utställningar DESIGNCENTRUM JÄMTLANDS LÄN projektägare: Jämtlands läns landsting eu-stöd: kronor totalbudget: kronor projekttid: projektledare: Tore Brännlund, där som gett mycket bra respons över hela Sverige som inneburit att man pratar om att det händer mycket spännande i Jämtland. Under Designåret 2005 lyftes också vår verksamhet fram som bra exempel. Det som 2002 startade upp som ett projekt är idag ett permanent designcentrum. Det har rört på sig under åren som projektet pågått. Företagen är positiva och idag anställs också fler och fler designers i företagen. Designcentrum Jämtlands län är idag etablerat både bland företag och allmänhet, men Tore Brännlund nöjer sig inte med det. Att arbeta långsiktigt kräver uthållighet, avslutar Tore Brännlund. Det tar tid att få med alla företag. Ibland känns det som att det borde gå snabbare, men det här handlar om attityd och då tar det längre tid Ramprogram ger bredband i glesbygdsområden Nu satsar Sveriges regering på bredband åt alla. Inom de närmaste åren så ska hushåll och företag i alla landsändar ha tillgång till det nya snabba överföringsnätet. Bredbandsutbyggnaden ska i första hand genomföras av den fria marknaden men där lönsamheten är dålig skjuter staten in pengar. Kommuner med stora glesbygdsområden, som Torsby, kan behöva ännu mer stöd för att få bredbandskablar ut till alla stugor och småorter. I Torsby finns därför ett Mål 1-ramprogram för it-infrastruktur, som ägs och förvaltas av Länsstyrelsen i Värmlands län. En berörd ort är Sysslebäck cirka åtta mil norr om Torsby samhälle. Där ligger Sysslebäcks Stugby & Fiskecamping, känt för sina fina Harrvatten. Anita Nolén som arbetar på stugbyn tycker att bredbandsanslutningen är ett lyft för verksamheten. Vi får postgiroavier varje dag berättar hon, nu kan vi sköta post- och bankärendena mycket snabbare och smidigare. Även kontakten med kunder och andra via e-post är lättare än förut när vi hade modem. Då kunde en bild fastna i e-postsystemet och stoppa upp det. Nu bygger Sysslebäcks Stugby & Fiskecamping upp en egen hemsida och nästa steg blir bokningar»on line«. Det gick inte förut med modemet, men nu är det genomförbart. Vi är helnöjda, säger Anita Nolén En vackert lantlig och avkopplande miljö, numera snabbuppkopplad mot resten av världen. RAMPROGRAM IT-INFRASTRUKTUR I TORSBY KOMMUN projektägare: Länsstyrelsen i Värmlands län eu-stöd: kronor totalbudget: kronor projekttid: projektledare: Ida Dübäck, utveckling/it/ micke fallbäcken

3 Mittland Gusturleden är distriktets första ridled och arbetet med den har gjorts av medlemmar i islandshästföreningen Gustur. Broar och vindskydd kompletterar leden, och samarbete har inletts med företagare längs leden för ökade möjligheter till matservering och övernattningar för såväl hästar som ryttare. En internationell naturfilmsfestival, nätverksbyggande mellan turismföretag, fritt textilt skapande med inspiration från hembygdsgårdens samlingar, förstudier till landets första inomhusskidbacke, marknadsföring av Pilgrimsleden St Olof, distriktets första ridled och en»riksväg«för skoteråkare. Projektidéerna är många och varierande i ramprogrammet Mittland. Mittland är ett leader-liknande projekt som rör församlingarna Sättna, Indal, Liden, Holm, Stöde, Tuna och Attmar i Sundsvalls kommun samt hela Ånge kommun. Ekonomiskt är det uppdelat i en kust- och inladsbudget. Men det fungerar bra ändå, tycker Mittlands ordförande, Nils G Johansson som leder den lag-grupp som styrgruppen för ramprogrammet kallas. Lag står för lokal aktionsgrupp vilket är en modell som används i Leader+-programmet. I lag-gruppen sitter representanter från det offentliga, det privata och det ideella med en representant från varje sektor var som suppleanter. På det här sättet är det inte det offentliga som styr projektet, utan vi har med människor från olika delar i Mittlandområdet med erfarenheter av såväl föreningsarbete, privat företagande och offentlig verksamhet. Gentemot eu-administrationen fungerar projektet som ett ramprogram med pengar och programförklaring från åtgärd 3.6 Landsbygdsutveckling i Mål 1.

4 Vad gjorde kvinnorna i Matfors förr när de fick»en stund över«? Skolelever har besökt hembygdsgården och inspirerats av gamla mönster och hantverk till att göra nya produkter på fri hand i en»syjunta«efter skolan. Resultatet är en mycket efterfrågad utställning som kan inspirera andra. forts. föregående sida Visst har det i vissa fall varit svårt för intresserade att förstå att man är försiktig med rena investeringar i 3.6, för många är en investering förutsättningen för att utvecklas, men ett 20-tal projektidéer har nu gått igenom granskningen och fått godkänt av lag-gruppen. I flera fall ha studieförbund gått in som projektägare och administratörer och samtidigt kunnat vara»bank«under projekttidens gång. Ånge kommun äger projektet Mittland Design för tillväxt! Under 2005 lyftes design fram i Sverige på regeringens uppdrag. Syftet med»designåret«var att i hela Sverige öka och fördjupa kunskapen om form och design i ett samhällsperspektiv. För att i den andan undersöka vad som gjorts inom designområdet med eu-stöd från Mål 1 Södra Skogslänsregionen har vi sammanställt en rapport. Förhoppningen är att den väcker frågor och funderingar. Vi vill att»designsatsningar en sammanställning dec 2005«ska används som ett underlag för att fortsätta diskussionen om design som en framgångs- och MITTLAND - ett projekt i Leaders anda, inland och kust projektägare: Ånge kommun eu-stöd: totalbudget: projekttid: till kontaktperson: Nils G Johansson på Ålsta Folkhögskola, utvecklingsfaktor i vår region. Tidigare har även en tematisk rapport om turismprojekt presenterats. Vill du läsa rapporterna så finns de att ladda ner från hemsidan. Mål 1 Södra Skogslänsregionen Mål 1-programmet är en del av eu:s regionalpolitiska åtgärder. Södra Skogslänsregionen har fått drygt tre miljarder kronor ur eg:s strukturfonder för utvecklingsinsatser. Främsta anledningen till stödet är att Södra Skogslänsregionen är ett glest befolkat område inom eu. Ytan är lika stor som en fjärdedel av Sverige men här bor bara människor dvs. fem procent av Sveriges befolkning. Vi behöver och har utrymme för tillväxt! Pengarna från strukturfonderna fördelas under en sjuårsperiod mellan år 2000 och Eftersom eu-stödet är ett komplement till nationella satsningar från privata och offentliga finansiärer så innebär det att regionen kommer att genomföra utvecklingsprojekt för 9 miljarder kronor under dessa sju år. Huvudmålet med programmet är stärkt utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt i regionens näringsliv. Ansökan och information Länsstyrelsen i Jämtlands län är programmets förvaltningsmyndighet och har därmed ett samordningsansvar för verksamheten i Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Den som söker stöd för ett projekt vänder sig alltid till länsstyrelsen i det län där projektet ska bedrivas. Sametinget bereder och beslutar om projekt inom det samiska insatsområdet. Kontaktpersoner hittar du på södra skogslänsregionen jämtlands län älvdalens kommun malungs kommun vansbro kommun torsby kommun västernorrlands län ljusdals kommun orsa kommun venjans och våmhus församlingar i mora kommun

5 Konsten att timra hus är 900 år gammal men används ännu Timringskonsten infördes i Skandinavien på 1100-talet och timmerhus kom att dominera landsbygden i Sverige fram till 1900-talets början. Under senare år har timringstekniken fått en renässans både i Skandinavien och i resten av världen, inte minst i Nordamerika. Ja, vi arbetar med något väldigt spännande med en stor utvecklingspotential som har gamla anor, berättar Helene Bringsell, projektledare för projektet Vidareutveckling av timmerhusbranschen. Föreningen Svenska Timmerhus, det nationella nätverket för timmerhusleverantörer, bildades 2000 med syfte att utveckla timmerhusbranschen. Föreningens mål är att hjälpa företagen till ökad lönsamhet. Projektet har verkligen hamnat rätt i tiden! Marknadsbearbetningen, där vi påvisar det massiva timmerhusets goda egenskaper, har gett resultat. Timmerhus är i dag ett intressant alternativ vid nybyggnation och nya typer av hus har projekterats för att tillmötesgå specifika behov, säger Helene Bringsell. Eu-projektet har gett föreningen möjlighet att vara med i projekteringen av Sveriges första Air Park. Det innebär byggnation av en helt ny internationell by om 43 tomter i Siljansnäs i Leksand där de boende inte bara ska ha plats för sin bil utan även sitt eget flygplan. Här gäller det vinn! hur många mil norr om torsby ligger sysslebäck? Svaret vill vi helst få via e-post till infomal1@z.lst.se. Det går också bra att skicka vykort till: Tävling Strukturfondsavdelningen Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund Svaret ska vara inskickat senast den 30 september 2006 och vi lottar fem vinnare bland de rätta svaren. Svaret på förra numrets fråga, om hur högt över havet högsta kustlinjen vid Höga kusten ligger, är 286 meter. Vi gratulerar vinnarna som får en uppmuntran på posten. att hitta kreativa lösningar för bostadshus med hangar. Nytänkande i design och funktion har varit ledorden för dessa hus med beräknad byggstart i juni Arbetet med Siljan Air Park innefattar så många delar och har fått oss att hitta nya lösningar i produktion, planering och samarbete mellan leverantörer. Detta gäller inte bara timmerhustillverkare utan även med andra aktörer i byggprocessen, berättar Helene Bringsell. För att säkra en lika god kvalitet som vid övrig byggnation har föreningen tillsammans med medlemmar och konsulter tagit fram normer för produktion av timmerhus. Kundens garanti att huset är byggt efter dessa är ett så kallat livscykeldokument där man bland annat får information om råvaran, avverkningsregion och konstruktion. Som grädde på moset har vi med dessa normer fått ett starkt marknadsinstrument mot den import av timmerstommar som sker från de Baltiska länderna, fortsätter Helene Bringsell. En annan positiv effekt är den stora efterfrågan av artificiellt torkat timmer. En ny nisch i produktionskedjan som vi redan idag vet kommer att skapa nya arbetstillfällen. Ett samarbete med den norska timmerhusföreningen har påbörjats för att utveckla kvalitetsarbetet, marknadsinformationen och produktionsprocessen. Förhoppningen är att göra upp gemensamma normer för tillverkning vilket skulle leda till en positiv utveckling för alla i branschen. Helene Bringsell, projektledare för»vidareutveckling av timmerhusbranschen«i Dalarna. Vi kan se en snabb ökning av nyproduktion av timmerhus i hela Sverige. Nu gäller det att arbeta vidare för att kunna svara upp till marknadens krav på kvalité, design och flexibilitet. Vi har fått en god start, nu är det bara att höja blicken och arbeta vidare, avslutar Helene Bringsell VIDAREUTVECKLING AV TIMMERHUSBRANSCHEN projektägare: Föreningen Svenska Timmerhus eu-stöd: kr totalbudget: kr projekttid: projektledare: Helene Bringsell,

6 avsändare Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund sverige B porto betalt Att bygga i trä minskar utsläppen av växthusgaser Är det möjligt att förena låga kostnader, låg miljöpåverkan och ett lågt resursutnyttjande och samtidigt öka den lokala sysselsättningen? Det ska ett projekt som pågår just nu, Effektivt nyttjande av skog, undersöka. Och utifrån resultaten som projektet hittills kommit fram till, är det möjligt! Projektet Effektivt nyttjande av skog startades egentligen redan 2002 och är nu inne i sin andra fas. Bakgrunden till projektet är att bygga upp kunskap och kompetens hur man använder skog på ett effektivt sätt för att bidra till hållbar utveckling både ekonomiskt och ekologiskt, berättar Leif Gustavsson som är projektledare för Effektivt nyttjande av skog och forskare på Mittuniversitetet i Östersund. Han menar att genom att nyttja skogens resurser till träprodukter och bioenergi, minskar man nettoutsläppen av koldioxid och därmed klimatpåverkan. Ett av de resultat som projektet kommit fram till genom jämförelsestudier, är vikten av att bygga i trä. Genom att öka användningen av trä istället för betong minskar växthusgaserna och det utan att kostnaden behöver öka. Men det är viktigt att nyttja restprodukter från skogsavverkning och skogsindustri för energiändamål, säger Leif Gustavsson. Projektets andra fas har tre partners; Mittuniversitetet, Länsstyrelsen Jämtlands län och Svea skog. Arbetet i projektet bedrivs genom traditionell forskning där resultaten sprids vidare via vetenskapliga konferenser och tidskrifter. En referensgrupp som består av Länsstyrelsen, svensk skogsindustri, Svea skog, Östersunds kommun, Mittuniversitetet och Jämtkraft är knutet till projektet. Projektet Effektivt nyttjande av skog betonar vikten av att bygga i trä i stället för betong. Genom att öka användningen av trä i byggandet minskar växthusgaserna, berättar Leif Gustavsson, projektledare för Effektivt nyttjande av skog. Bilden visar ett hus som är byggt på en stomme av trä. Resultaten sprids också genom att vi deltar på årliga konferenser och seminarier nationellt där vi håller föredrag, berättar Leif Gustavsson. Internationellt har vi till exempel deltagit på seminarier i Frankrike, Italien, Norge, Österrike och Grekland. Senare i år åker vi till usa och Kanada. EFFEKTIVT NYTTJANDE AV SKOG projektägare: Mittuniversitetet eu-stöd: kronor totalbudget: kronor projekttid: projektledare: Leif Gustavsson, Kunskap att bygga vidare på Inom ramen för projektet drivs fem delprojekt. Träbaserat material inom byggd miljö, effektivt nyttjande av bioenergi, bioenergi och energihushållning inom eloch oljevärmd bebyggelse, skogen som resurs systemanalys och skogsbränslesystem jämförande analyser i ett livscykelperspektiv. Inom de fem delprojekten forskar fem doktorander och tre seniorforskare. Projektet genomförs som en doktorandutbildning, berättar Leif Gustavsson. Jag ser projektet som en lärprocess där vi kan bygga kompetens i form av utexaminerade doktorer. När projektet avslutas är det givetvis viktigt att de resultat som projektet kommit fram till nyttjas vidare inom skogsindustrin och övriga samhället. Jag tycker det är mycket viktigt att man tar tillvara på den här kunskapen, avslutar Leif Gustavsson. Samarbetet med träföretag och skogsindustrin är viktigt för att få synpunkter på forskning och för att föra ut forskningsresultaten