Kompetensutveckling genom nätverk

Transkript

1 Nr 2. juli 2004 Ett nyhetsbrev från Mål 1 Södra Skogslänsregionen Kompetensutveckling genom nätverk Jag är lite tjatig, säger Barbro Backman med ett leende. Hon svarar på frågan vad som gör att hon har lyckats så bra med att få småföretag att ta tag i»det där med kompetensutveckling«. Det är naturligtvis så, fortsätter hon, att de flesta företag inser behovet av kompetensutveckling men tiden räcker inte till. prenumerera på mål 1-nyheter Skicka namn och adress via e-post eller fax så får du kommande nummer av Mål 1-nyheter med posten! infomal1@z.lst.se fax: redaktör Annica Westerlund, telefon skribenter Daniel Jansson, Ann-Louise Larsson, Katarina Larsson, Fredrik Mårtensson och Annica Westerlund grafisk form Jonasson Grafisk Design tryck DAUS, Östersund 2004 Barbro Backman jobbar för Z-Group, ett nätverk mellan tillverkande företag i Jämtlands län och Träinnova som är ett projekt för träindustrin i Jämtlands län. Barbro Backman jobbar för Z-Group, ett nätverk mellan tillverkande företag i Jämtlands län och Träinnova som är ett projekt för träindustrin i samma län. Z- Group arbetar för företagens räkning med marknadsföring, systemsamverkan och kompetensutveckling och det är där Barbro Backman och projektet»samarbetsprojekt Kompetenssamordnare Z- group/träinnova«kommer in. Arbetsplatser kan söka eu-stöd för kompetensutveckling från Mål 1-programmet Södra Skogslänsregionen via länsstyrelsen. Det här stödet kallas Växtkraft. Tanken är att människor ska få ännu mer kunskap i frågor som rör sitt eget arbete. Det ger i sin tur också bättre förutsättningar för att företaget eller verksamheten utvecklas. I förlängningen forts. nästa sida Europeiska unionen

2 forts. från föregående sida är det en vinst för hela samhället. Så idén med det här projektet är att hjälpa företagen att ta vara på möjligheten med Växtkraft. Z-Group har bedrivit kompetensutvecklingsprojektet sedan slutet av 2001 men har den 1 januari 2004 inlett ett samarbete med Träinnova med samma inriktning och arbetsuppgifter. Barbro Backmans roll är att informera, motivera företagen att jobba med verksamhetsoch kompetensanalyser utifrån affärsplaner. Hon hjälper företagen med att söka eu-stöd för kompetensutveckling från Mål 1-programmet Södra Skogslänsregionen via länsstyrelsen. Projektet har också som uppgift att samordna gemensamma kompetensbehov som ger stora ekonomiska fördelar och vinster. Enmansföretagare har lite tid över för att tänka på sådana här saker. De står med näsan i produktionen, säger Barbro Backman. Det som har gjort arbetet och projektet»lättarbetat«är att jag i min roll kommer från företagens egen samarbetsorganisation och de vet att jag är en av dem och inte på konsultbasis. Av Z-groups 35 företag är det 19 stycken som gått in i ett Växtkraftsprojekt och fler är på gång. Fem av de 35 företagen är större företag som inte kan söka delar eller hela stödet vilket gör att totalt sett så har projektet lyckats bra så här långt. Att analysera människors behov av SAMARBETSPROJEKT KOMPETENS- SAMORDNARE Z-GROUP/TRÄINNOVA (är ett nätverksprojekt inom Växtkraft) projektägare: Z-Group och Träinnova eu-stöd: kr ur Socialfonden total budget: kr projekttid: till projektledare: Barbro Backman utbildning på en arbetsplats och sedan genomföra utbildningar är ett lyft för hela verksamheten. Det här sättet att jobba i nätverk gör det dessutom så mycket enklare och billigare, säger Barbro Backman Friskolans personal får växtkraft med modern teknik Tio lärare i konferens spillde tio kvartar innan mötet ens börjat, säger Anna-Karin Cavallin som jobbar på friskolan Vintergatan. När Vintergatan för något år sedan startade upp så hade man en verksamhetsidé om att försöka använda både lokaler och övriga resurser på bästa sätt. Eleverna arbetar med hemstudiedagar och lärarna försöker vara mycket ute i verkligheten med eleverna. Det gör att med bra planering kan skolan klara sig med färre lokaler än en normal skola i samma storlek. Det ställer stora krav på noggrannhet och snabba beslutsvägar. Arbetsplatsmöten över Internet där man inte behöver medverka samtidigt i tid och rum hjälper till att lösa planeringen. Ny modern teknik innebär att personalen måste få möjlighet till kompetensutveckling. Den energi friskolans personal lägger ner på att lära sig det nya sättet att planera tjänar de snabbt igen. Möten i vårt virtuella konferensrum spar mycket tid när vi ska göra schemaläggningar och annan rutinmässig planering. Alla behöver inte medverka samtidigt. De viktiga pedagogiska diskussionerna tar vi förståss ansikte mot ansikte när vi träffas. I analysarbetet, som är första fasen i ett växtkraftsprojekt, kom det fram att alla medarbetare inom företaget ansåg sig behöva kompetensutveckling inom data och ikationssystem. Därför kom det att genomsyra hela handlingsplanen. Det är en typ av projekt som verkligen ger hundra procent effekt. Att vara med i ett växtkraftprojekt lyfter människor och alla får känna delaktighet, det engagerar hela företaget helt enkelt, säger Anna-Karin Cavallin som utsågs till projektledare eftersom hon tidigare hade arbetat med växtkraftprojekt som företagskonsult. På frågan om vad som är det bästa med att driva ett Växtkraftprojekt svarar hon: Lärarna bjöd på spex när Friskolan Vintergatan hade skolavslutning. Alla anställda inser när man arbetar i projektet att alla som arbetar i företaget är en del i helheten, att alla är viktiga kuggar som behövs för att företaget ska fungera KOMPETENSUTVECKLING INOM VÄXTKRAFT projektägare: Friskolan Vintergatan Ek. För. eu-stöd: kr ur Socialfonden total budget: kr projekttid: till projektledare: Anna-Karin Cavallin,

3 Nya överlevnadsstrategier för lanthandeln på 2000-talet Lanthandlare får allt svårare att klara sin verksamhet. Under senare år har ett stort antal svenska landsbygdsbutiker fått lägga ner, så även i Värmland. Varför handlar inte en själv av en lanthandlare till skolkök, servicehem och annat, kan man ju fråga sig, säger Laila Landegren som har arbetat länge i affär men är numera projektledare och mentor i projektet»affär på landet«. Man måste se till helheten. Det blir ju en jättekostnad för en om en lanthandel läggs ner, eftersom en har ett försörjningsansvar och måste se till att alla har tillgång till livsmedel. Orsaken till att butiker läggs ner är ofta dålig lönsamhet. Att förlita sig på ala inköp är inte alldeles enkelt eftersom det finns lagar som säger att en al verksamhet måste upphandla och handla där de får det bästa anbudet. Men det finns annat som går att ändra på direkt menar Laila Landgren. Projektet erbjuder Växtkraftsutbildningar åt butiksägare och personal, så att de blir bättre rustade att möta alla nya krav. I Torsby försöker man att vända utvecklingen med hjälp av projektet»affär på landet«. Allköp i Likenäs har byggt om sin grönsaksdisk och vid Ambjörby livs har man haft kurser i tilllagning och exponering av mat i butiken. Kurser i ekonomi har lärt personalen att upptäcka svinn och turismutbildningar gör lanthandeln till informationscentra för turister. Mycket bra, tycker Ann Catrin Mat i butik -kurs.deltagare från olika lanthandelsbutiker får lära sig att förädla, paketera och presentera mat på ett säljande sätt. Lundberg, butiksägare i lilla Ambjörby. Jag har fått lära mig hur jag kan utveckla och effektivisera min rörelse, framförallt av de andra handlarna på kursen. Vi har stöttat och tipsat varandra. Projektet avslutas i höst, men framtiden ser ljus ut ändå tycker Laila Landegren. Mentorsverksamheten får troligtvis leva vidare inom ramen för Stödet till kommersiell service vid Länsstyrelsen i Värmlands län och då kan hon fortsätta sitt jobb med att behålla lanthandel och människor kvar på landsbygden AFFÄR PÅ LANDET (Ett projekt som fått stöd ur åtgärden 1.1 men i sin tur erbjuder sitt kunnande till Växtkraftsprojekt) projektägare: FLF Service AB, Föreningen för Landsbygdshandelns Främjande eu-stöd: kr total budget: kr projekttid: till projektledare: Laila Landegren, hemsida: foto: katarina larsson foto: katarina larsson foto: ann katrin lundberg Till vänster: Vid lanthandeln i Ambjörby har man hållit kurser i att förädla, paketera och presentera mat på ett säljande sätt.ann Catrin Lundberg, som äger butiken, är jättenöjd. Ovan: Gunilla Spiik och Peter Larsson driver varsin lanthandel i norra Torsby.

4 I den välsorterade lanthandeln arbetar Maria Johansson och Annika Nouvel Kreativa krafter i Öje skapar tillväxt När butiken slog igen 2001 kändes det som dödsstöten för det lilla samhället Öje utanför Malung. Att samla de 260 invånarna till rådslag var ett måste och som också ledde fram till en EU-ansökan av lokalt projektstöd inom Växtkraftsåtgärden i mål 1. foto: carina robertsson Hur stort stöd tror du har betalats ut i genomsnitt per person för kompetensanalys på arbetsplatser? kronor, kronor eller kronor? Vi lottar ut gigantiska badlakan i form av en eu-flagga till sju personer som svarar rätt. Svaret vill vi helst få via e- post till infomal1@z.lst.se. Det går också bra att skicka vykort till: Tävling. Strukturfondsavdelningen. Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund. Svaret ska vara inskickat senast den 31 augusti Svaret på frågan i nr 1, 2004 var svårt eftersom rättstavningsprogrammet spelat korrekturläsaren ett spratt. Vi frågade efter var arrangemanget Solsidan håller till men skulle ha frågat efter Speldosan. Svaret är»arrangemanget Speldosan hålls i Sälen«. Men trots denna fadäs så var det tre personer som svarade rätt och vinner eu-badlakan. Så den här gången finns två extra eu-badlakan i potten. Alla i byn förstod att här gäller det att satsa om vi ska få fortsätta att leva, och när vi fick eu-slantarna för förstudien satsade vi allt krut, säger projektledaren Holger Anderssson. Tanken var att vi skulle utreda om det fanns förutsättningar att starta ett kooperativ och målet var att öppna den nedlagda lanthandeln igen. Vi involverade företag och föreningar i området men också lokalbefolkningen. FÖRSTUDIE AV KOOPERATIV I ÖJE (som har fått stöd ur lokalt projektstöd) projektägare: Öje utvecklingsgrupp eu-stöd: kr ur Socialfonden total budget: kr projekttid: till projektledare: Holger Andersson, Vi reste runt och studerade liknande projekt och kooperativ vilket var enormt inspirerande! Alla Öjebor tillfrågades om de ville vara med i kooperativet och drygt hälften nappade. Byborna fick också frågan om de ville bevilja privata lån till kooperativet och kronor tillfördes på så sätt projektet. Men utan förstudien och de eupengar vi fick hade vi stått oss slätt, säger Holger Andersson. Det var viktigt att vi fick tid att fundera igenom hur vi ville ha det här i Öje. I augusti förra året öppnades butiken igen och omsättningskalkylen är tre miljoner. Vi har också en bad- och tältplats och ett väl fungerande vandrarhem som bidrar till handeln och aktiviteten i byn. För att trygga servicen för de äldre Öjeborna har man förhandlat med Malungs och fått till stånd en kooperativ hemtjänst. Ytterligare ett bra komplement till butiken är serveringen. Vi kan nu räkna med sex årsarbetskrafter här i byn som en direkt effekt av projektet. Vi som bor i Öje tror på en framtid och vi har insett att vi måste ha ett brett kooperativ om det ska finnas en chans för oss, säger en entusiastisk Holger Andersson och får medhåll av Arne Lökken som varit delaktig i projektet

5 Fortsätt vara nyfiken hela livet... Det finns fortfarande möjlighet att söka pengar för analysoch kompetensutveckling. Detta trots att närmare 2000 arbetsplatser har använt sig av möjligheten att genomföra en kompetensanalys genom Växtkraft inom vårt mål 1- program. Projekten gör skillnad trots att de är små. Det är det där att ta sig tiden att gå igenom vad just du och dina jobbarkompisar på just din arbetsplats behöver lära er för att kunna jobba ännu bättre eller på ett annat sätt. När ni vet vad som behövs så är det dags att ta tag i själva kompetensutvecklingen. Det är steg två inom Växtkraft. Utvärderingen av Växtkraft visar att de flesta arbetsplatser som satsat på analys och kompetensutveckling har fått en motiverad personal med höjd yrkeskompetens som är intresserad av att lära nytt och göra förändringar när det behövs. I det här numret kan du läsa om människor på arbetsplatser som med hjälp av Växtkraft blivit lite nyfiknare. Fler stöd Det finns även andra typer av projekt som är viktiga inom den del av mål 1-programmet som vi kallar»livslångt lärande och utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet«. Från Dalarna berättar vi om ett projekt som fått något som heter»lokalt projektstöd«. Har du en bra projektidé så finns det fortfarande möjlighet till stöd inom områdena»lokalt projektstöd«,»ökad anställbarhet och företagaranda«och»integration, mångfald och jämställdhet«. Kom i håg att tillgången på medel är olika i länen. För att få veta mer tar du kontakt med din länsstyrelse i Västernorrland, Jämtland, Värmland eller Gävleborg. I Dalarna kontaktar du Region Dalarna. Trevlig läsning! Annica Westerlund, redaktör annica.westerlund@z.lst.se vad är växtkraft? Kompetens- och verksamhetsanalys i två steg (2.1)* Här handlar det om att genomföra en grundläggande kompetens- och verksamhetsanalys på arbetsplatser inom privata näringslivet, sociala ekonomin och offentliga sektorn. Stöd lämnas också till den kompetensutveckling man identifierat i analysarbetet. Ökad anställbarhet och företagaranda (2.2) En del av åtgärden riktas till företag och arbetsplatser som kombinerar kompetensutveckling inom Växtkraft (åtgärd 2.1) med anställning av ersättare för den tid den ordinarie personalen deltar i kompetensutveckling. Åtgärden finansierar också stöd till insatser för arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden och som behöver långsiktiga och genomarbetade insatser för att komma in på arbetsmarknaden. Integration, mångfald och jämställdhet (2.3) Åtgärden ska främja integration och mångfald och understödja jämställdhet mellan kvinnor och män, genom t. ex. utbildningsinsatser och praktik. Lokalt projektstöd (2.4) Här kan föreningar, kooperativ, stiftelser och lokala utvecklingsgrupper söka stöd till småskaliga projekt. Projekten ska genomföras enskilt eller i samverkan mellan olika lokala aktörer. Projekten kan omfatta olika slag av arbetsförberedande insatser såsom utbildning, studiebesök, praktik och andra aktiviteter som ökar möjlighet till anställning, till eget företagande eller deltagande i kooperativa arbetsformer. Ansökningsblanketter och anvisningar finns tillgängliga på Klicka på Mål 1 Södra skogslänsregionen och sedan på Växtkraft. * Siffrorna är nummer på åtgärderna i programkomplementet. Det dokumentet finns att hämta hem från hemsidan. Växtkraft i Mål 1 Södra Skogslänsregionen Mål 1 Södra Skogslänsregionen Mål 1 Södra Skogslänsregionens program grundar sig på de förslag som kom fram i arbetet med tillväxtavtalen i områdets fem län. Insatserna fokuseras på utveckling av de privata små- och medelstora företagen genom ökad kunskap, forskning och samverkan. Det ska öka regionens attraktivitet för såväl människor som företag. Har du en projektidé? södra skogslänsregionen jämtlands län älvdalens malungs vansbro torsby västernorrlands län ljusdals orsa venjans och våmhus församlingar i mora

6 avsändare Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund sverige B porto betalt Att hitta sitt Svensson-liv Riva, slita, bygga, måla! Mikael Källström summerar snabbt vad praktiken på ridanläggningen i Färsta utanför Sundsvall handlar om. Han är en av deltagarna i Iris-projektet, som ska ge före detta missbrukare och kriminella chansen att hitta fram till ett Svensson-liv. I projektet får deltagarna varva utbildning med två praktikperioder. Åtta deltagare slutförde en första omgång 2003 och i år deltar 14 personer i projektet. I Färsta träffar vi tre av dem. Mikael Källström och Stefan Segerblad bygger läktare och fungerar allmänt som lite av allt-i-allo på ridanläggningen. Wiktoria Andersson gör mer traditionella hästskötarsysslor. Det känns underbart att få komma ut på praktik, en chans att få in en fot på arbetsmarknaden, säger hon. Men innan praktiken har vi fått mycket undervisning i»the human element«, en filosofi IRIS (är ett projekt inom»ökad anställbarhet och företagaranda«) projektägare: Kultur & Fritid, Sundsvalls eu-stöd: kr ur Socialfonden total budget: kronor projekttid: till projektledare: Börje Bergström som bygger på att man ska upptäcka ens egna möjligheter och brister. Till exempel varför man reagerar på ett visst sätt och hur andra ser på en. Det var värdefullt som grund. En del av deltagarna kommer från behandling och då ser man sig själv som en looser. Därför har det varit bra med utbildning som stärker självförtroendet, säger Stefan Segerblad. Projektledaren Börje Bergström ser upplägget med fokus på att hitta ett fungerande Svensson-liv som unikt: Att bli drogfri är inga problem. Med snabb avgiftning och legala ersättningsdroger tar det tre till fyra dagar. Sedan börjar svårigheterna för den som varit kriminell länge och saknar ett socialt nätverk. Ett antal specialverktyg behövs för att klara den situationen och det försöker vi ge deltagarna. Iris (Individ Resurs i Samhället) har som mål att hälften av deltagarna ska bryta sin arbetslöshet foto: fredrik mårtensson Wiktoria Andersson, deltagare i Iris-projektet, gör praktik på Färsta ridanläggning utanför Sundsvall. Stefan Segerblad och Mikael Andersson, bygger läktare under sin praktik på ridanläggningen.