Växtkraft för mikroföretag

Transkript

1 Nr 2. oktober 2005 Ett nyhetsbrev från Mål 1 Södra Skogslänsregionen Ökad kunskap är nyckeln till framgång och en bra investering för att öka sin konkurrenskraft. Jag tycker att du ska kolla upp möjligheterna att söka stöd för analys- och kompetensutveckling på din arbetsplats. För programperioden har det funnits drygt 300 miljoner kronor till kompetensutvecklingsprojekt och det finns drygt 60 miljoner kvar att använda under resten av programperioden. Över arbetsplatser har använt sig av möjligheterna att genomföra kompetensanalys genom Växtkraft. De flesta företagare säger till oss efter projektet att analysen och komforts. nästa sida Växtkraft för mikroföretag Alla företag med högst 250 anställda har rätt att söka kompetensutvecklingsbidrag genom Växtkraft. Hittills har 700 jämtländska arbetsplatser lämnat in ansökan och många av dem tillhör småföretagargruppen. Behovet av att förnya och förbättra sina kunskaper är lika stort hos mindre företag som hos större och inom alla branscher. Men ensamföretagare har sämre förutsättningar att hinna med att söka stöd från Växtkraft. forts. nästa sida prenumerera på mål 1-nyheter Skicka namn och adress via e-post eller fax så får du kommande nummer av Mål 1-nyheter med posten! infomal1@z.lst.se fax: redaktör och ansvarig utgivare Annica Westerlund, tel skribenter Karin Andersdotter, Annika N Lindqvist, Fredrik Mårtensson, Katarina Ryckenberg och Annica Westerlund grafisk form Jonasson Grafisk Design tryck DAUS, Östersund 2005 Barbro Persson, ägare till Svensk Stuguthyrning i Östersund, får personlig handledning av konsult och processledare Eva Liljeros, Adiema Mervärden AB. Europeiska unionen

2 forts. från föregående sida man är långt ifrån ensam, berättar Barbro Persson. Nätverksbyggandet är en viktig del och den grupp Barbro Persson ingått i har fått riktigt bra kontakt med varandra. De har redan, på eget initiativ, en återträff inbokad Barbro har utnyttjat möjligheten med personlig handledning av Fokuz expertkonsulter. Handlingsplanen är i stort sett klar och ansökan för kompetensutveckling till Länsstyrelsen i Jämtland är på väg att lämnas in. Barbro Persson tog över företaget för ungefär ett år sedan och för henne är det nu viktigt att sätta sin egen prägel på verksamheten och förverkliga sina idéer. Några områden hon behöver kompetensutveckla sig inom är bokföring och språk. Ofta är det så att tankarna kring företagande utgår från betydligt större organisationer än mikroföretag men då får man försöka anpassa det praktiskt till de mindre företagens vardag. Just nu sitter vi och resonerar kring jämställdhet och jämställdhetsplan. Otroligt viktiga frågor men något som blir lite knepigt för ett enkvinnasföretag som Barbros, säger konsult Eva Liljeros som är processledare med det egna företaget Adiema Mervärden ab. Något som alltid är lika viktigt är frågan om ledarskap. Även om man inte har någon anställd ska företagaren klara av att leda arbetet för sig själv, påpekar Eva Liljeros. Mikroföretagen anmäler sig till någon av de nätverksgrupper som Fokuz anordpetensutvecklingen haft stor betydelse för utvecklingen av företaget och de anställda. Det ekonomiska stödet har öppnat möjligheterna för företag och arbetsplatser att genomföra mer utbildning och på en kortare tid. Nytt inom nätverk är att stöd kan gå till projekt som genom kompetensutveckling syftar till förändringar av attityder och beteenden hos nyckelpersoner som har inflytande i arbetslivet. Det gäller inom områden som jämställdhet, mångfald och tillgänglighet för funktionshindrade. Projektägare kan till exempel vara bransch- och intresseorganisationer, arbetsmarkandens parter, kommun eller en statlig myndighet. Det finns pengar kvar till Jobbrotationsprojekt. Vad är Jobbrotation? Jobbrotation gör det möjligt för en arbetsgivare att driva verksamheten som vanligt när ordinarie personal får utbildning och ger samtidigt arbetslösa eller långtidssjuka en chans till arbete. För projekt inom områden ökad anställbarhet och företagaranda, integration och mångfald, jämställdhet och lokalt projektstöd finns det begränsat med medel kvar. I det här numret handlar alla artiklar om Växtkraftprojekt. För att få ytterligare information tar du kontakt med din länsstyrelse i Västernorrland, Jämtland, Värmland eller Gävleborg. I Dalarna kontaktar du Region Dalarna. Mer information finns också på vår hemsida Klicka dig vidare till Södra Skogslänsregionen och Växtkraft. Trevlig läsning! Annica Westerlund, redaktör annica.westerlund@z.lst.se forts. från föregående sida Det krävs stora resurser, både ekonomiskt men inte minst tidsmässigt, för att göra en analys själv och det har sällan de mindre företagen möjligheter till, säger Gunilla Gisslén, Fokuz, som är projektledare för projektet»verksamhets- och kompetensutveckling för småföretagare«. Fokuz har ett Växtkraftprojekt där de hjälper de mindre företagen att även kunna ta del av Växtkraft. I nätverksgrupper får småföretagare hjälp med att analysera sitt företags behov och att utforma en handlingsplan. Genom Fokuz får mikroföretagare, företag med en till max fyra anställda, professionell hjälp att utföra både en analys av det egna företaget och vilka framtida behov som finns, men också hjälp med en handlingsplan som blir ett verktyg för hur man ska driva företaget framåt. Handlingsplanen ligger även till grund för och är en förutsättning om företaget vill ansöka om finansiellt stöd för kompetensutveckling inom Växtkraft. Det känns så lyxigt! Att få ägna tid åt att tänka igenom vad man vill med sitt företag och inte bara klara av de dagliga rutinerna, säger Barbro Persson ägare till Svensk Stuguthyrning i Östersund. Hon har deltagit i en av nätverksgrupperna med mikroföretagare som gått igenom Växtkraftsanalysen anordnad av Fokuz. I gruppen var det en blandning av företagare från vitt skilda branscher. Oberoende vad våra företag har för inriktning så brottas vi precis samma problem. Det har varit skönt att inse att Verksamhets- och kompetensutveckling för småföretagare så går det till... informationsträff analysdag 1 & 2 eget arbete analysdag 3 handlingsplan Inför analysen träffas gruppen för en genomgång. Analysen startar med två heldagar i nätverksgrupp. Efter dessa två dagar jobbar du med hemuppgifter inför den......tredje och sista nätverksdagen. Grunden för färdigställande av handlingsplanen är nu klar. Nu har du tagit fram en individuell kompetensplan tillsammans med en utvecklingsplan för företaget. Handledaren kan ge dig individuellt stöd för färdigställandet (max 2 tim/företag). 2

3 nar på olika platser i Jämtlands län. Grupperna har mellan åtta och 15 deltagare. Kostnaden är 1500 kronor och då få man handledning av en erfaren process- och organisationskonsult som är handplockade och har fått en specialinriktad utbildning av Fokuz. Analysen är uppdelad på två sammanhängande heldagar. Sedan har vi en paus på ungefär en vecka för att deltagarna ska kunna reflektera samt göra sina hemuppgifter och så träffas vi den tredje och avslutande heldagen. Under den sista dagen kommer även länsstyrelsen ut till gruppen och berättar om hur man ansöker om finansiellt stöd för kompetensutveckling och för vad man får stöd. I nätverksgrupperna jobbar man naturligtvis med företagens behov och möjligheter men också med horisontella teman som jämställdhet, miljö och hälsa. Det mänskliga kapitalet är det viktigaste i ett företag och tyvärr är det lätt så att egna företagare glömmer bort att se över sin egen hälsa. Därför erbjuds alla VERKSAMHETS- OCH KOMPETENSUT- VECKLING FÖR SMÅFÖRETAGARE projektägare: Fokuz AB eu-stöd: kr totalbudget: kr projekttid: till projektledare: Gunilla Gisslén, deltagare en möjlighet att få göra en hälsokontroll, som ingår i anmälningsavgiften. Kompetensutveckling ökar yrkesstoltheten Ökad självkänsla. Bättre vi-anda. Ökade kunskaper. Högre kvalitet på tjänsterna. Det är något av vad ett Växtkraftprojekt ger Sundsvallsföretaget Nosab Städservice AB. På en lugn villagata i Sundsvall har Nosab sitt kontor. Här tar systrarna Birgitta Jalonen och Monica Gradin emot. De har drivit företaget tillsammans sedan 1995, då de tog över efter sin far, som startade Nosab Idag har företaget cirka 70 anställda, som arbetar med lokalvård. Kunderna är framför allt företag i Sundsvall. Omkring 95 procent av våra medarbetare är kvinnor, berättar Monica. Många är lågutbildade och många jobbar ensamma på dagarna. Vi såg att en satsning på kompetensutveckling skulle fylla många funktioner allt från att skapa samhörighet till att höja kvaliteten på tjänsterna vi erbjuder. När möjlighet gavs att få eu-stöd för kompetensutveckling tvekade inte Birgitta och Monica. Det kan vara svårt att komma igång med utbildningar på egen hand, konstaterar de. Men med en spark i baken, som det faktiskt blir när man beviljas bidrag, har vi verkligen kommit igång bra, konstaterar Birgitta. Samtliga medarbetare har deltagit, med stort engagemang och kreativitet, i en nuläges- och behovsanalys som har resulterat i en handlingsplan. Nu jobbar vi vidare enligt handlingsplanen. Konkret innebär det till exempel att alla medarbetare, som inte redan har det, kommer att få yrkesbevis Med cirka 70 anställda i sitt företag, Nosab Städservice, är det inte ofta som Birgitta Jalonen och Monica Gradin får tillfälle att ta paus i det gröna. Den dagliga verksamheten varvas nu med utbildningar för alla medarbetare. för lokalvårdare. Det är en branschcertifiering, som behandlar produkter, metoder, ergonomi med mera, berättar Birgitta. Alla kommer också att gå en utbildning i kundbemötande, berättar Monica. Våra medarbetare är ju företagets ansikte utåt, därför är det viktigt att vi har ett gemensamt förhållningssätt gentemot kunderna. Vi hoppas också att utbildningen ska stärka känslan av samhörighet och bidra till en vi-anda i företaget, något som kan behövas om man jobbar ensam hela dagarna. Samtliga arbetsledare har genomgått en utbildning i konflikthantering, i syfte att lära sig hantera problem innan en konflikt uppstår. Både Monica och Birgitta är mycket nöjda med att de nu kommit igång med kompetensutveckling i företaget. Visst är det en del pusslande med att få både den dagliga verksamheten och utbildningarna att rulla på. Men det är ett kärt bekymmer. I vår bransch behöver vi lära oss att sträcka på oss och känna yrkesstolthet, konstaterar Birgitta. KOMPETENSUTVECKLING INOM VÄXTKRAFT projektägare: NOSAB Städservice AB eu-stöd: kr totalbudget: kr projekttid: projektledare: Birgitta Jalonen och Monica Gradin,

4 Träningshuset AB i Östersund är mitt uppe sitt arbete med kompetensutveckling inom Växtkraft. Via en kund som också driver eget företag fick de tips om projektet och att det fanns bidrag att söka. Här tycker man att analysfasen är det som varit det absolut mest givande. En välbehövlig paus mitt i träningen Det är en av de bästa grejer vi gjort, berättar Anette Jonasson som tillsammans med sin man äger Träningshuset ab. Vi hade säkert förr eller senare kommit dit vi är idag men i och med Växtkraft fick vi en anledning att stanna upp och utvärdera, få insikt om var vi stod i dag, och vad som behövde förändras. Tid som vi antagligen inte tagit oss annars, fortsätter hon. Tid är en stor bristvara hos många egna företagare. Man har helt enkelt inte råd att avvara tid som skulle kunna ge inkomster. En kurs- eller konferensavgift kan i sig vara dyrbar men den utgiften i kombination med att inkomsterna blockeras blir ödesdigert. Speciellt inom branscher där personal och ägare fysiskt måste befinna sig på plats eller när företaget är mitt inne i en tillväxtperiod. På Träningshuset är det full aktivitet och ett högt tryck på verksamheten för tillfället. Troligen kommer de just nu inte att hinna med alla de kompetensutvecklingsinsatser som planerades men ett par olika utbildningar har man skickat personalen på och ägarna har faktiskt tänkt på och försökt planera in tid för sin egna personliga utveckling. För oss är det omöjligt att skicka instruktörerna eller för den delen oss själva på utbildningar mitt i högsäsong när vi har massor med kunder som efterfrågar olika sorters träningspass. Vi måste avvakta till det fungerar rent praktiskt, säger Anette Jonasson. Träningshuset har sedan starten 1999 ökat från till över 2500 medlemmar. Företaget har åtta heltidsanställda, men hela personalstyrkan uppgår till omkring 40 personer där vissa bara arbetar någon timme i veckan. Kommunikation var något som var i akut behov av åtgärd. Tack vare kompetens- och verksamhetsanalysen så kom vi fram till en lösning som förbättrat vår interna kommunikation radikalt. Vi har utsett gruppansvariga för olika verksamheter. En för reception, en för styrketräning, en för spinning och så vidare. Varje vecka träffas vi och de verksamhetsansvariga i ett ledningsgruppsmöte. Det fungerar mycket bättre nu, berättar Anette Jonasson entusiastiskt. Ytterligare konkreta resultat av analyserna är att man förvaltar de goda idéer man redan har. Till exempel satsas ännu mer på fördjupad kundvård. Innan någon börjar träna sitter man ned och har personliga samtal där man utreder, behov och träningsbakgrund med mera. Företaget tog hjälp av en utomstående konsult som både hjälpte till med ansökan om växtkraftsstöd samt genomförde och sammanställde analysen. Utan hjälpen hade det inte blivit någon ansökan och tack vare en utomstående konsult som höll i analysarbetet kunde Anette och hennes man släppa chefskapet och vara en del av gruppen. På så sätt kom åsikter och lösningar kom lättare fram. Syftet har blivit ett helt annat nu än när vi lämnade in ansökan. Då tänkte jag mest på att kunna få ekonomiskt stöd till de dyra utbildningar som oftast ges i Stockholm. Nu känner jag att vi har genomfört ett otroligt viktigt arbete för att kunna trivas och fungera fast vi blivit så mycket större. Genom att vi gått igenom behov och brister och hittat lösningar har vi höjt kvalitén på vad vi gör och på arbetsplatsen, säger Anette Jonasson. KOMPETENSUTVECKLING INOM VÄXTKRAFT Projektägare: Träningshuset AB eu-stöd: kr totalbudget: kr projekttid: till projektledare: Anette Jonasson 4

5 Kraftcentrum en attitydförändring som skapar jobb Arbetsmarknaden är tuff och konkurrensen är hård. Inte är det lättare om man befinner sig i glesbygd där utbudet av jobb är begränsat. Lägger man till långtidssjukskrivning eller långtidsarbetslöshet blir bilden ännu dystrare. För att bryta den negativa trenden krävs ordentliga gemensamma krafttag och det är vad Strömsunds kommun nu gör i och med projektet Kraftcentrum. I projektet samarbetar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialförvaltningen i Strömsunds kommun för att få så många som möjligt att komma tillbaka till eller in i arbetslivet. Under flera år har man insett att om man ska lyckas med att stödja de som har olika behov av insatser för att komma tillbaka till arbetslivet måste resurserna samordnas för att var effektiva. Projektet bygger på att även privata och ideella aktörer är med. Som näringslivet, fackliga organisationer, Samhall, lokala utvecklingsgrupper, studieförbund och Proffice. Nu har vi hittat en modell som vinn! Vad heter den åtgärd inom Växtkraft som gör det möjligt för en arbetsgivare att driva verksamheten som vanligt när ordinarie personal får utbildning och ger samtidigt arbetslösa eller långtidssjuka en chans till arbete? Vi lottar ut fem svarta Mål 1 t-tröjor till er som svarar rätt. Svaret vill vi helst få via e-post till infomal1@z.lst.se. Det går också bra att skicka vykort till: Tävling Strukturfondsavdelningen Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund Svaret ska vara inskickat senast den 30 november Svaret på frågan i förra numret är att sju företag i Örnsköldsvik har anmält sju adepter till mentorsprogrammet som syftar till att stödja kvinnor inom industrin. samtliga ställer sig bakom och har stor tilltro till, berättar projektledare Karin Örnfjäll. Kraftcentrumsmodellen bygger på en idé att skolan skulle kunna användas till mer än till skolbarn. Modellen ser skolan som en lärande mötesplats för olika kunskaper och erfarenheter. Till skillnad från andra modeller så är den här verkligen individanpassad. Det finns inga färdiga program utan de skräddarsys från person till person. Vi försöker ta reda på vilka behov och vilken inre drivkraft som kan finnas hos var och en och så har vi gott om tid för varje enskild deltagare, berättar Karin Örnfjäll. Arbetsmetoden bygger på att varje enskild person får hjälp att identifiera och samla sina egna personliga resurser. Vi har en stor fördel i att vi inte har någon påverkan på deltagarns ekonomi. Inför oss kan de vara helt öppna med vad de egentligen skulle vilja göra. Med den utbetalande parten närvarande är det inte lika lätt att vara fri i tankar och åsikter, fortsätter hon. På fem stycken orter i kommunen Hoting, Backe, Gäddede, Hammerdal och Strömsund har lokalt förankrade och utformade Kraftcentrum etablerats. Genom dem ska man nå målsättningen att 200 personer per år påbörjar sin väg tillbaka till arbetslivet och att 200 personer per år går till praktik, arbete eller studier. Vi har kommit ungefär halvvägs i projekttiden och tittar man på resultatet så har det gått väldigt bra. 299 deltagare har passerat igenom Kraftcentrum och av dem har 89 fått arbete i olika former, fem har startat eget och 64 har börjat studera, berättar en glad Karin Örnfjäll. Den största utmaningen är just att öka utbildningsnivån och attityderna till lärande bland långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna, arbetshandikappade och illustration ingrid wigur de inom ungdomsgarantin. En majoritet saknar gymnasiekompetens och många har ännu lägre utbildningsnivå. Ett mål är att 70 procent av de som i dag saknar grundskolekompetens ska ha fått den kompetensen inom projekttiden. Det är ett svårt mål att nå eftersom många av de i den målgruppen är äldre. Men lärandet kan också bestå i studier varvat med praktik ute på olika arbetsplatser, säger Karin Örnfjäll. Karin Örnfjäll hoppas att finsam, det liggande förslag som rör lokal samordning av finansiering till speciella grupper i kommunerna, ska ha hunnit landa innan Kraftcentrums projekttid gått ut. Vi har många erfarenheter att dela med oss av. Något som också kommer att ske i och med den konferens som ska hållas sjunde till åttonde november där alla arbetsmarknadsprojekt inom Mål1 Södra Skogslänsregionen ska träffas. KRAFTCENTRUM ta vara på kraften och skapa en vilja till lärande projektägare: Strömsunds kommun eu-stöd: kr totalbudget: kr projekttid: till projektledare: Karin Örnfjäll,

6 Välrustade individer i kampen mot utslagning en lösning på pensionsavgångar Genom projekten»vägen till arbete«och»invandrarvägen till arbete«drar Orsa kommun igång en stor satsning på att föra in alla delar av sin befolkning i arbetslivet och den sociala gemenskapen. Målet är att verksamheten ska permanentas. Avsikten från allra första början är just att det här ska bli en ordinarie, permanent verksamhet i kommunen. Jag har fått i uppdrag att under de här två projektåren se till att det blir så. Förutsättningen är naturligtvis att kommunen och intressenterna tjänar på det. Att rundgång undviks och att samhällets resurser används bättre, berättar projektledare Åsa Westman. I Orsa kommun finns, som på andra ställen i Sverige, människor som hamnat långt från den ordinarie arbetsmarknaden. Orsakerna varierar men ofta är handikapp, bristande utbildning eller utländsk bakgrund starka skäl till ofrivillig långtidsarbetslöshet. I många fall räcker inte de ordinarie myndighetsåtgärderna till och det är här Mål 1-projekten ska fylla luckorna. Båda projekten jobbar på samma sätt och tillsammans. Vi koncentrerar oss på de som hamnat längst från arbetsmarknaden och genom att Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialkontoret arbetar gemensamt kring en individ kan vi undvika att personer skyfflas mellan olika myndigheter och istället successivt, med bra anpassade åtgärder, kan ta sig ur ett bidragsberoende, säger Åsa Westman. Vi har sagt att deltagarna ska vara berörda av minst två myndigheter, vilket nästan alltid är fallet. Sedan ska de som deltar ha en vilja att komma tillbaka. De har de allra flesta men den kan ibland vara ganska så försvagad efter många års misslyckanden, fortsätter hon. Kommunerna brottas inte bara med ohälsoproblem bland sin befolkning. Pensionsavgångar inom kommunal verksamhet och servicesektorn är de närmaste åren i behov av akuta åtgärder. Här finns arbetstillfällen som passar projektens målgrupp och det finns planer på att starta ett företag som åtar sig uppdrag som varken kräver höga utbildningar eller extrema prestationer. I dag skickas till exempel all tvätt iväg ifrån Orsa till andra orter. En service som gott kunde utföras i kommunen och av kommuninnevånare. Naturligtvis får vi se upp så att vi inte snedvrider konkurrensen med ett företag av det här slaget och det får absolut inte vara bidragsunderställt utan verka under samma villkor som andra verksamheter i samhället, påpekar Åsa Westman. Arbetet i projekten har inte pågått längre än från början av augusti men man har hunnit förvånansvärt långt. Myndigheterna har träffats och formerna är utmejslade. Just nu är Åsa Westman i full färd med att anställa två handledare. En har redan tillträtt. Och så jobbar hon intensivt med att färdigställa projektets lokaler. Hon har fått en tom industrilokal till förfogande vilket ger fantastiska möjligheter att redan från början utforma planlösningen. Det är otroligt viktigt att vi får till en jämställd lokal, en jämställd arbetsplats. Här ska det inte spela någon roll var man sitter oberoende om man är deltagare, handledare eller projektledare. Samtidigt ska den fungera praktiskt. Vi tar emot individer och inte grupper. Sedan kan en del av arbetet ske i grupp om det skulle passa Därför måste det finnas bra om rum där man kan jobba ifred med uppföljning och rum för större grupparbeten, säger Åsa Westman. Hon understryker vikten av attitydförändringar och talar om hundraprocentig respekt. Att vi alla måste orka ändra vår attityd till den här gruppen av människor. Det är inte lätt att befinna sig på en liten ort och vara känd som»den arbetslöse«,»den handikappade«eller»invandrare«. Stämplarna måste bort för att alla ska ges en chans till nystart och visa vad de kan. Därför är det viktigt att integrera de arbetslösa med andra i samhället. Genom praktik på arbetsplatser eller deltagande i studieförbundens ordinarie verksamheter. Vi har redan ett projekt igång och det rör körkortsutbildning för invandrare. Ett samarbete med ett studieförbund och en bilkårist. Efter ett år gäller inte längre det internationella körkortet och man måste köra upp i Sverige. Proven är inte helt lätta för infödda svenska och för invandrare ställer språket i frågorna till enorma problem. Man ska komma ihåg att det här är vuxna människor har kört bil i många år och så kommer de till Sverige och till en glesbygd och får helt plötsligt inte köra till exempel sina barn till aktiviteter eller till ett jobb, säger Åsa Westman. INVANDRARVÄGEN TILL ARBETE projektägare: Orsa Kommun eu-stöd: kr totalbudget: kr projekttid: till projektledare: Åsa Westman, VÄGEN TILL ARBETE projektägare: Orsa Kommun eu-stöd: kr totalbudget: kr projekttid: till projektledare: Åsa Westman, Tio öre blir trettio miljoner Förordningen om växelkursen för svenska eu-program är ändrad. Den nya förordningen (2005:588) trädde i kraft 1 augusti 2005 och enligt den ska en myndighet vid beräkningen av de finansiella ramarna för ett operativt eu-program använda kursen åtta kronor och 60 öre. Tidigare har kursen varit åtta kronor och 50 öre per euro. Det betyder att Mål 1- programmet får 10 öre mer per euro och det ger cirka 30 miljoner mer än tidigare i svenska medel till Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Vill du se hur mycket som är kvar av budgeten så titta in på hemsidan under Budget och budgetlistor. 6

7 Runda Bordet är mycket effektivare än arbetsförmedlingen. Johan Karlsen har jobbat som allt-i-allo på finngården Kvarntorp sedan i somras. Innan dess hade han gått arbetslös i tre år. foto annika n lindqvist Projektledaren Gösta Kihlgren kommer från privata näringslivet och vet vad arbetsgivare kräver. Runda Bordet Johan Karlsen och Tobias Johansson putsar fönstren på kulturstationen Röjdåfors vid norska gränsen. Tobias Johansson är 21 år. Han hoppade av gymnasiet och har aldrig varit anställd. Johan Karlsen är snart 50 och fick inget jobb när han flyttat från Norge. Nu är de arbetskamrater på Kvarntorp och kulturstationen Röjdåfors. Vi håller byggnaderna i ordning. I somras skötte vi djuren och betet på Kvarntorp. Åtminstone till den 11 november har de jobb. De är två av för närvarande 27 deltagare i Runda Bordet i Torsby. Projektet ska hjälpa människor som har varit borta från arbetsmarknaden länge. Skälen varierar. Många saknar utbildning, någon har missbruksproblem och flera är långtidssjukskrivna. En deltagare har till och med sjukersättning, det som förut hette förtidspension. Nu har han börjat köra lastbil. Troligen kan han återgå i jobb fullt ut, berättar projektledaren Gösta Kihlgren. Det är bra för honom och också för samhället. Inom några år väntas kommunen få brist på arbetskraft. I projektet samverkar försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommunens omsorgsnämnd (socialen) som alla tre föreslår projektdeltagare. Vägen till jobb kan börja med att förbättra hälsan. Träna upp en dålig rygg eller gå ner i vikt, till exempel. Därefter får deltagarna mjukstarta på anpassade RUNDA BORDET projektägare: Torsby kommun totalbudget: kr eu-stöd: kr projekttid: till projektledare: Gösta Kihlgren, , arbetsplatser som kommunala Gnistan eller Röda korsets Kupan innan de går till praktik på vanliga arbetsplatser. Många är ovana vid att komma i tid på morgonen. Vi vill inte att de ska gå ut till en arbetsgivare för tidigt och riskera att göra bort sig. Projektet anses ha uppfyllt sitt mål om minst 15 av 30 deltagare har fått jobb eller påbörjat utbildning under den tvååriga projekttiden. Det kommer vi att klara, säger Gösta Kihlgren. Egen Kraft Egen makt & Växtkraft Förbättrad integration på arbetsmarknaden Konferens för projekt inom Växtkraft Mål 1 Kom och dela med er av era erfarenheter och lärdomar! Den 7 och 8 november träffas vi på Gamla teatern i Östersund för en två dagas konferens för alla som jobbat inom arbetsmarknads- och integrationsprojekt inom Växtkrafts Mål 1. Första dagen ägnas åt en workshop och andra dagen åt diskussioner kring tre teman: Individinriktat arbete på riktigt, Hinder och svårigheter, Lösningar och framgångsfaktorer. Anmälan till: konfvaxtkraft@z.lst.se. Uppge namn, organisation samt eventuella hjälpmedel eller speciell kost. Konferensen är kostnadsfri.resa och logi betalas av deltagarna själva. Mer information: Lisa Fröbel tel , e-post: lisa@serus.se. 7

8 avsändare Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Länsstyrelsen Östersund B sverige porto betalt Ett jobb i Sverige Nästan två av tre deltagande invandrare i Sundsvallsprojektet Moa Mångfald och arbete har fått anställning. En av dem är Sirvard Khatchatrian. Projektet var en trygghet med ekonomiskt stöd och hjälp till utbildning. Det gjorde att man kunde koncentrera sig helt och hållet på att söka jobb, säger Sirvard. Nu jobbar hon med ekonomi och löner vid sbc, en serviceorganisation för Sveriges bostadsrättsföreningar, som har ett regionkontor centralt i Sundsvall. En praktikplats via Moa var första kontakten med sbc i början av året. Sedan blev det ett kort avbrott under sommarmånaderna för praktik på statliga spv, men sedan 1 september är Sirvard Khatchatrian tillbaka på sbc. Provanställningen som löper kommer med stor säkerhet att övergå i en tillsvidareanställning. Sirvard är kompetent och oerhört intresserad av jobbet. Så det var inte mycket att fundera över när ekonomiskt utrymme fanns för en nyanställning. Vi har fått en hel del nya kunder under senare år och behövde fler anställda, säger sbc:s regionchef Jan Lindell. MÅNGFALDSPROJEKTET MOA projektägare: Sundsvalls kommun projektid: till totalbudget: kr eu-stöd: kr projektledare: Saleh Dirawi, Sirvard Khatchatrian lämnade Armenien för ett liv i Sverige Fyra år senare fick hon uppehållstillstånd. Hon är utbildad civilekonom från forna hemlandet. Här i Sverige har jag gått en del språkutbildningar, men det har varit svårt att få jobb. Jag är förstås otroligt glad över att ha fått det här jobbet, säger hon. Målgruppen för Moaprojektet i Sundsvall är långtidsarbetslösa invandrare med ambitionen att minst 60 procent av deltagarna ska ha egen försörjning när projektet avslutas. Vi ligger faktiskt redan över 60-procentsmålet. 29 deltagare fick anställning under 2004 och hittills i år rör det sig om 24 personer, säger projektledaren Saleh Dirawi. Han tror att resultatet beror på den tydliga inriktningen med individuellt stöd och att man hittat bra former för den fyraveckorsutbildning som är deltagarnas första kontakt med projektet. En särskild satsning har gjorts på invandrare med lärarexamen och nästan alla projektdeltagare från den gruppen har fått jobb. Sirvard Khatchatrian fick jobb på SBC efter att ha varit inskriven i Moa-projektet.