Växtkraft för arbetsplatser och för dem som står utanför arbetsmarknaden

Transkript

1 Nr 3. november 2006 Ett nyhetsbrev från Mål 1 Södra Skogslänsregionen Växtkraft för arbetsplatser och för dem som står utanför arbetsmarknaden Strukturfondsperioden närmar sig nu sitt slut och en ny strukturfondsperiod startar. Det innebär förändringar för både programinnehåll och genomförandeorganisationen i Sverige. I juni beslutade regeringen om en nationell strategi för regional utveckling När det gäller det nya svenska nationella socialfondsprogrammet lyfter regeringen fram kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud som särskilt viktiga insatser. I den nationella strategin anges fyra riktlinjer: kompetensutveckling för sysselsatta för att minska risken för arbetslöshet. otraditionella insatser för att underlätta för personer som står långt från arbetsmarknaden för att få och behålla ett arbete. förebygga och motverka diskriminering och utestängning på arbetsmarknaden. innovativa insatser för att förebygga långtidssjukskrivningar och underlätta återgång till arbete för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna. När programmet är förhandlat och beslutat av regeringen kommer det att presenteras av Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige.* Svenska esf-rådet kommer att vara förvaltnings- och utbetalande myndighet för socialfondsprogrammet. De kommer att etablera ett regionkontor i Östersund som ansvarar för både Jämtlands och Västernorrlands län. Växtkraft (Mål 3 i Mål 1) ger ekonomiskt stöd för att stärka individens ställning i arbetslivet och bidrar därigenom till ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Vad har Växtkraft uträttat under pågående programperiod i vår region**? Analys kompetensutveckling har varit och är en populär åtgärd inom Mål 1-programmet Södra Skogslänsregionen. Det är mer än medelstora arbetsplatser som genomfört eller håller på att genomföra en analys och dessutom är det unge- foto: marie birkl Europeiska unionen

2 Mål 1 Södra Skogslänsregionen Mål 1 Södra Skogslänsregionens program grundar sig på de förslag som kom fram i arbetet med tillväxtavtalen i områdets fem län. Insatserna fokuseras på utveckling av de privata små- och medelstora företagen genom ökad kunskap, forskning och samverkan. Det ska öka regionens attraktivitet för såväl människor som företag. södra skogslänsregionen jämtlands län älvdalens kommun malungs kommun vansbro kommun torsby kommun västernorrlands län ljusdals kommun orsa kommun venjans och våmhus församlingar i mora kommun prenumerera på mål 1-nyheter Skicka namn och adress via e-post eller fax så får du kommande nummer av Mål 1-nyheter med posten! infomal1@z.lst.se fax: redaktör Annica Westerlund, tel skribenter Thomas Ekenberg, Ingela Hofsten, Agneta Johansson, Katarina Larsson, Ramón Pérez Cortés och Annica Westerlund grafisk form & layout Jonasson Grafisk Design tryck DAUS, Östersund 2006 forts. från föregående sida fär småföretagare som deltagit eller deltar i analyser inom olika nätverksprojekt. Exempel på organisationer som genomfört eller håller på att genomföra analyser i nätverk är LRF, Fokuz ab,örnfrakt ekonomisk förening och Åreföretagarna arbetsplatser med över personer har deltagit i kompetensutvecklingsprojekten i den region som Mål 1 Södra Skogslänsregionen täcker. Det är nästan exakt lika många kvinnor som män som fått utbildning, 48 procent kvinnor och 52 procent män. De uppsatta målen är redan uppfyllda trots att programperioden inte är slut. 78 procent har angett att kompetens utvecklingsinsatserna lett till att de anställdas kompetens och ställning på arbetsmarknaden har stärkts. 70 procent har angett att Växtkraft projektet har haft eller kommer att ha stor eller mycket stor betydelse på utvecklingen av arbetsplatsen. När programmet ändrades efter halvtid så öppnades möjligheten att söka stöd till projekt för att förändra attityder hos nyckelpersoner som har inflytande i arbetslivet. Speciellt då inom områdena jämställdhet, mångfald och tillgänglighet för funktionshindrade. Det ledde till att projekt inom områdena jämställdhet och mångfald startades. Sociala ekonomin bra för långtidsarbetslösa och långtidsarbetslösa Flera av projekten under den här rubriken handlar om att utveckla metoder och modeller. Erfarenheter från projekten är att det är mycket varierande vilken tid en person behöver. En av de största framgångsfaktorerna för projekten är att individen får mer tid med handledare än inom det ordinarie systemet för arbetsmarknadspolitik. Det lokala förhållandet och nätverken framhålls också ofta som en framgångsfaktor. Erfarenheter har visat att föreningslivet och den sociala ekonomin är ett möjligt alternativ till integration på arbetsmarknaden av långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Integration och mångfald Utgångsläget är att få personer med utländsk bakgrund och funktionshinder i arbete. En förutsättning för att öka anställbarheten hos dessa målgrupper har varit vägledning och social träning. Växtkraft har också stött projekt som syftat till att få arbetsgivare att trotsa kulturella fördomar och våga anställa människor med den här bakgrunden. De metoder som används i de här projekten har dokumenterats och där det har fungerat bra har flera av projektägarna tagit tillvara kunskaper och metoder för att sprida arbetssättet vidare till andra kommuner i vår region. Lokalt projektstöd Lokalt projektstöd ger aktörerna i den sociala ekonomin möjlighet att söka stöd för mindre projekt för att skapa sysselsättning. Stödet ska uppmuntra dessa aktörer att driva projekt på ett otraditionellt sätt för att stärka människors ställning på arbetsmarknaden. Rådgivande beredningsgrupper med representanter från den sociala ekonomins eller en mellanhandsorganisation har förordat de 126 projekt som fått lokalt projektstöd. Jämställdhet I Mål 1 Södra Skogslänsregionen har vi haft 35 projekt om jämställdhet. Exempel på vad de handlar om är: fler kvinnor på ledande positioner och jämställdhet kopplat till hälsa. Det är många lyckade projekt och ett av dem är ett projekt som jobbat aktivt ute på olika arbetsplatser för att utbilda personalen i jämställdhet och ge arbetsgivare kunskaper om hur man tar fram en jämställdhetsplan. * Det nya svenska nationella socialfondsprogrammet kommer att presenteras på Svenska ESF-rådets hemsida som tidigast i december **Västernorrland och Jämtlands län, Älvdalen, Malung, Vansbro och Orsa kommuner samt Venjans och Våmhus församlingar i Dalarnas län. Ljusdals kommun i Gävleborgs län och Torsby kommun i Värmlands län.

3 Andreas Jonsson Planck foto: bo fernström Växtkraftprojektet Access gav Andreas 23 år ett jobb Genom projektet Access får unga arbetslösa i Sundsvall hjälp att ta sig in på arbetsmarknaden. Hittills har drygt 200 ungdomar mellan 18 och 24 år gått den halvårslånga utbildningen. 90 av dem har i dag någon form av jobb. Andreas Jonsson Planck sitter framför datorn i ett minimalt rum i centrala Sundsvall. På skärmen syns en bild av skådespelerskan Anna Norberg i Marilyn Monroes skepnad. Bilden ska bli en affisch till musikalen I hetaste laget, som ska snart har premiär här i stan. Andreas Jonsson Planck har tagit bilden och håller nu på att formge affischen. Andreas är 23 år. Han hade varit arbetslös till och från ända sedan han slutade gymnasiet. I våras började han på Sundsvalls kommuns ungdomsprojekt Access. Med en folkhögskoleutbildning till bildjournalist i bagaget fick han en»traineeplats«på företaget Rymdens nöjen, som sätter upp musikalen. Hans uppgift blev att ta bilder och formge affischer och övrig marknadsföring av musikalen. Och det lutar åt att jag bli kvar här när jag slutat på Access. Hälften av ungdomarna har fått jobb Accessprogrammet går ut på att ge arbetslösa ungdomar dels praktiska verktyg för att söka jobb, dels ökat självförtroende och motivation. Ungdomar som varit arbetslösa i minst hundra dagar har möjlighet att gå programmet, som varar i sex månader. Den första månaden ägnas dels åt samtal i grupp och individuellt, dels åt praktiska övningar, i att skriva ansökningar och testa att gå på anställningsintervju. Det senare är möjligt tack vare ett antal personer som är eller har varit chefer och som ställer upp ideellt som mentorer. Efter en månad slussas deltagarna ut till praktikplatser hos företag i kommunen. Där jobbar de sedan fyra dagar i veckan. En dag i veckan möts de och pratar både med varandra och med sina handledare om hur det går. Arbetsgivarna har verkligen varit positiva till att ta emot ungdomarna, säger Erik Sandberg, projektledare. Men sedan är det ju så, att även om de gärna skulle vilja det, är det inte självklart att de kan anställa dem efter traineetidens slut. Ändå har i dag nästan hälften av de ungdomar som gått Access någon form av arbete. Andra har börjat studera, medan en del fortfarande är arbetslösa. Erik Sandberg Men vi ser att de ändå slutar här med bättre självförtroende och bättre redskap för att söka och få jobb. De har bättre anställningsbarhet, helt enkelt, säger Erik Sandberg. ACCESS I HTS-REGIONEN projektägare: Sundsvalls kommun eu-stöd: kr totalbudget: kr projekttid: till projektledare: Erik Sandberg webbsida: sundsvall.access4success.se foto: bo fernström 3

4 Utbildning stärker personalen på Vårsta Diakonigård Näringslära, ledarskap, vaktmästarutbildning... När Vårsta Diakonigård i Härnösand ville utveckla sin verksamhet fick var och en i personalen fortbildning inom sitt eget område. Man är tydligen inte för gammal för att lära sig nya saker. Kerstin Westman står i Vårsta Diakonigårds kök och tar hand om disken efter dagens lunch. Ett fyrtiotal gäster har fått välja mellan viltgryta och vegetarisk lasagne. Nu är det snart dags för eftermiddagskaffe ekologiskt med chokladkaka. Kerstin Westman är ekonomibiträde. Hennes jobb innefattar disk, städning, bak och matlagning, även om kocken har huvudansvaret för det sistnämnda. Kerstin Westman har aldrig tidifoto: bo fernström Kerstin Westman Per-Ingvar Hamrin 4

5 foto: bo fernström Ninni Smedberg gare under de 21 år hon arbetat här fått någon fortbildning. När hon nu fick chansen valde hon dels en kurs i näringslära och dietetik, dels en i vegetarisk matlagning. Eftersom vi ska satsa mer ekologiskt här tyckte jag det var bra att få veta mer om vad maten egentligen innehåller. Och det var mycket man inte visste. Tanken är, berättar hon, att köket ska börja göra mer mat direkt från råvaran istället för att servera halvfabrikat. Detta kommer förstås att innebära mer jobb. Men det blir roligare också. Vi behövde reflektera över verksamheten Vårsta Diakonigård är en verksamhet som bygger på kristna värderingar och är inriktad på utbildning, kompetensutveckling och förebyggande insatser. Gården driver också lunchservering och erbjuder konferensmöjligheter. När Ninni Smedberg tillträdde som direktor på Vårsta för två år sedan såg hon ett behov av en ordentlig genomgång av verksamheten. Jag ville skapa tydliga mål och en mätbarhet i det vi gör. Steg ett blev en analys, som genomfördes av en inhyrd konsult. Det hade vi inte haft råd med utan eu-pengarna, säger Ninni Smedberg. Steg två är den kompetensutveckling, som samtliga nitton anställda får. Var och en har fått önska, sedan har jag haft enskilda samtal med dem och också funderat på behoven utifrån kompetensen i varje arbetsgrupp, säger Ninni Smedberg. De flesta går en egen kurs, men sex personer som arbetar med samtal och stöd valde att göra en gemensam studieresa till ett behandlingscentrum i Norge. De arbetar med familjen som helhet och är väldigt bra på att nå ut med sin verksamhet. Vi tror vi kan lära oss en hel del av dem, säger Per-Ingvar Hamrin, familjerådgivare som är en av de sex. Det ska bli oerhört spännande. Även om han och hans arbetskamrater valt att fortbilda sig ihop tycker han det varit värdefullt att få göra en personlig utvärdering av sitt arbete. Per-Ingvar Hamrin ser också fram emot att göra en resa tillsammans med sina kolleger. Det stärker oss som grupp. KOMPETENSUTVECKLING PÅ VÅRSTA DIAKONIGÅRD projektägare: Vårsta Diakonigård stöd: kr (varav 50 % eu och 50 % statliga medel). Stöd ges med 40 % av utbildningskostnaderna totalbudget: kr projekttid: till projektledare: Ninni Smedberg vinn! Hur många ungdomar får arbete efter att ha deltagit i Access? Svaret vill vi helst få via e-post till infomal1@z.lst.se. Det går också bra att skicka vykort till: Tävling Strukturfondsavdelningen Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund Svaret ska vara inskickat senast den 15 december 2006 och vi lottar fem vinnare bland de rätta svaren. Svaret på förra numrets fråga»hur många mil norr om Torsby ligger Sysslebäck«är åtta mil. Vi gratulerar vinnarna som får en uppmuntran på posten. 5

6 Mångfald i Dalarna Projektet kompetensutveckling i mångfald (KOM) är ett resultat av flera års erfarenheter av projekt och forskningsstudier i Dalarna inom Mångfald och Integration. Dessa tidigare erfarenheter visade att mångfaldsarbetet handlar om förändringsprocesser, inte bara på individuell nivå, utan också i de strukturer som upprätthåller föreställningar och attityder. Pia-Lena Andersson, projektledare KOM-projektet, Göran Carlsson, biträdande verksamhetsledare Region Dalarna och Ramón Pérez Cortés, processledare KOM-projektet. Det har på senare tid skrivits en rad rapporter som behandlar frågan om invandrares inträde (eller snarare icke inträde) på den svenska arbetsmarknaden. De flesta studier visar på att satsningar på bättre svenskundervisning och sociorelaterade insatser inte lyckas lösa arbetsmarknadssituationen för gruppen invandrare. Många går fortfarande arbetslösa eller får lågkvalificerade jobb. Vidare visar ett antal rapporter, från bland annat Integrationsverket, att kommunerna i Sverige har haft svårt att ge plats åt fler personer med invandrarbakgrund i sina organisationer (Integrationsverkets rapportserie 2004:05). Projektet kom startade med att göra en inventering av mångfaldsarbetet bland Dalarnas femton kommuner. Bilden som träder fram visar att det brådskar att komma igång med kunskapsutveckling och attitydförändringar. Varför får en invandrare inte arbete? Attityder, föreställningar, fördomar och diskriminerande sätt står som bekant i vägen för olika samhällsgruppers integrering. Kompetensutveckling i mångfald handlar om att göra människor medvetna om vilka strukturer som hindrar människor med annan etnisk bakgrund att konkurrera på lika villkor på den svenska arbetsmarknaden. Kompetensutvecklingen i mångfald har som uppgift att blottlägga och problematisera de strukturer som upprätthålls som normer i våra organisationer. Målet med projektet är att skapa grundläggande förutsättningar för större rekrytering av invandrare till den kommunala organisationen. En reflektion är den oförmåga vi har att se i termer av resurser när det gäller personer med annan etnisk bakgrund. Över 400 människor som flyttar in till Dalarna varje år kategoriseras som flyktingar, men dessa individer har med sig en rad kompetenser som vi i alldeles för många fall inte ens bryr oss om att ta reda på. Nya strategier för rekrytering Den kommunala organisationen är redan nu i behov av nya strategier för att försäkra sig om att ha tillgång till kompetens i framtiden. Det är där kopplingen kompetensutvecklingen i mångfald är viktig. Hur tänker kommunerna och hur arbetar de framåt för att öppna sina strukturer för en arbetskraft som inte vill annat än att erbjuda sin kunskap och erfarenhet till Dalarna. Vi vill att arbetet med kom leder till att fler praktikplatser öppnas för de personer som idag inte har den svenska kommunala erfarenheten men som vill komma in i organisationen. Vi vill också att kommunerna internt skapar nya positiva attityder till rekrytering av den som inte klingar svensk i ansökningshögen. Projektet går nu vidare i fas 2 som bygger på att identifiera kommunernas egna ambitioner i frågan om etnisk mångfald. Andra fasen i projektet är också mer präglad av praktiska tillämpningar av mångfaldsarbetet, eftersom att det tänkt att varje kommun ska börja bestämma mål och insatser. KOM kompetensutveckling i mångfald projektägare: Region Dalarna stöd: mål 3 i mål 1, kr, mål 3, kr (varav 50 % eu och 50 % statliga medel). Stöd ges med 40 % av utbildningskostnaderna totalbudget: kr projekttid: till projektledare: Pia-Lena Andersson pia-lena.andersson@regiondalarna.se processledning: Ramón Pérez Cortés ramon.perez@regiondalarna.se 6

7 Att göra ett bättre jobb och få mer tid till annat Folk ringer och jag kör på. Mats Mårtensson saknar inte uppdrag. Han är psykoterapeut och har egen firma. Jag tyckte inte att det räckte att bara jobba på, jag vill skapa något. Men tiden för eftertanke saknades. Mats har en grundutbildning som socionom. Efter det följde praktikår, påbyggnadsutbildningar i bland annat psykologi och sedan den treåriga psykoterapeututbildningen ovanpå alltsammans. Det tog 13 år att bli legitimerad psykoterapeut vilket är helt normalt. Men trots all utbildning och ett yrke som ofta leder till att man startar eget företag så visste Mats Mårtensson egentligen ingenting om företagande. Man kan säga att jag har 23 år i yrket men inte fått lära mig någonting alls om företagande. Så en dag så hittade min fru en annons i tidningen. Det var Fokuz som annonserade om kompetens- och verksamhetsanalys. Det var sensommar och jag hade inte ännu öppnat min praktik för hösten. Tiden var mogen. Att ställa frågor till sig själv Mats Mårtensson och tolv andra soloföretagare gjorde sin kompetens- och verksamhetsanalys i ett nätverksprojekt under tre dagar i Fokuz regi. Fokuz ab ägs av Företagarna Jämtland-Härjedalen. De driver ett Växtkraftprojekt som ger ensamföretagare möjligheten att få stöd från eu. Fokuz hade ett färdigt»kit«som vi gick igenom. Men även pauserna mellan det egentliga jobbet var givande. En kille som håller på med robotsystem kläckte idén om att jag borde hyra ut stolar till andra terapeuter för att kunna ha en gemensam administration. Det skulle fungera som en frisörsalong. Det är inte ännu verklighet, men jag har inte släppt tanken. Jag är mer närvarande med barnen hemma och jag gör ett bättre jobb, säger Mats Mårtensson, psykoterapeut som har genomfört ett Växtkraftsprojekt. Efter analysen på Fokuz så satte sig Mats Mårtensson med lap-toppen i knäet en hel helg och funderade och skrev. Veckan därpå stegade han ner på länsstyrelsen och fick hjälp innan han kunde lämna in sin ansökan för kompetensutveckling. Klart att det var jobbigt att göra ansökan men det kändes underordnat värdet. Det var lite ytterligare finlir på slutet men Gunilla Gisslén på Fokuz hjälpte mig att få till det sista. Ett bättre jobb och mer tid för barnen Den största förändring som skett efter nätverksprojektet är att Mats Mårtensson har anställt sin fru att sköta administrationen och att han lovat sig själv att bara arbeta 32 debiteringsbara timmar i veckan. I verkligheten har det blivit 37 men det är ändå en klar förbättring. Jag är piggare och gladare. Jag är mer närvarande med barnen hemma och jag gör ett bättre jobb. Som en direkt följd av projektet har Mats gått en trauma-utbildning och hans fru har läst ekonomistyrning och bokföring genom Fokuz. Vi sitter inte och funderar ut strategier för arbetet dagligen men strukturen att tänka finns inne i mig efter Växtkraftsprojektet. Jag kommer aldrig att bara köra på igen utan jag vet vad jag vill göra och varför. KOMPETENS- OCH VERKSAMHETS- ANALYS I FOKUZ AB:S PROJEKT FÖR SMÅFÖRETAGARE I JÄMTLANDS LÄN Vilka kan delta? företaget som varit verksamt i minst 1 år ensamföretagare eller företag med 1 4 anställda ensamföretagare som har sin huvudsakliga sysselsättning eller inkomst genom företaget att företaget inte fått stöd från Växtkraft tidigare. Deltagaravgift: kr exkl.moms. KOMPETENSUTVECKLING projektägare: Mårtensson M Psykoterapi och utveckling AB stöd: kr (varav 50 % eu och 50 % statliga medel). Stöd ges med 40 % av utbildningskostnaderna projekttid: till

8 avsändare Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Länsstyrelsen Östersund B sverige porto betalt Välutbildad personal på rehabcenter lockar fler patienter FrykCenter i Torsby är ett rehabiliteringscenter som tar emot patienter från hela Sverige. Centret är en privat stiftelse där verksamheten varken får gå med vinst eller förlust. Patienter saknas inte och patienternas behov är stort. Men de tillgängliga offentliga medel som ska betala för rehab-tjänsterna är inte lika omfattande och det finns fler center i landet som har ett liknande utbud. För att kunna konkurrera med andra rehab-center måste FrykCenter hela tiden kompetensutveckla personalen för att kunna erbjuda hög kvalitet på vården. Vi är lite av idealister här på Fryk- Center också, berättar Åsa Vålvik med ett leende. Vi finns ju till för att hjälpa människor. Duncan Ericsson och Åsa Vålvik är båda verksamma på FrykCenter i Torsby. Rehabiliteringscentret har vidareutbildat personalen med stöd ur Växtkraft. KOMPETENS- OCH VERKSAMHETS- ANALYS OCH KOMPETENSUTVECKLING projektägare: Stiftelsen FrykCenter eu-stöd: kr totalbudget: kr projekttid: projektledare: Duncan Eriksson, Kompetensutveckling en konkurrensfördel Åsa Vålvik är chefssjukgymnast på Fryk- Center och har tillsammans med rehabiliteringschefen Duncan Ericsson skrivit ansökningar om pengar från Växtkraft Mål 1. I december 2002 gjordes analysen där alla yrkesgrupper deltog; läkare, vaktmästare, sjukgymnaster och kokerskor. Ur analysen växte tanken om en grundutbildning för all personal fram. Alla ville ha en gemensam plattform att utgå ifrån. Grundutbildningen bygger på etik och gott bemötande och målet är att ge alla en gemensam syn på hur patienterna ska behandlas. Efter grundutbildningen följde individuella utbildningar för olika spetskompetenser på högskole- eller universitetsnivå. Exempel på individanpassade utbildningar är kost och hälsa, taktil stimulering, effektiv kontorsservice och magister- och kandidatexamina i sjukgymnastik. Åsa Vålvik och Duncan Ericsson är nöjda med resultatet och tycker att Växtkraftstödet varit bra. På FrykCenter skapar vi arbete åt akademiker mitt ute i glesbygden, säger Duncan. Kompetensutveckling hjälper oss att överleva. Och responsen från patienterna är god. Det råder en lugn och behaglig stämning på centret tack vare personalens gemensamma syn på information och bemötande. Hela personalen är engagerad och det är det som håller vår verksamhet på topp, menar Åsa Vålvik och Duncan Ericsson.