En rapport om GR-kommunernas användning av Växtkraft Mål 3

Transkript

1 En rapport om GR-kommunernas användning av Växtkraft Mål (feb) Sanna Petersson Förvaltningshögskolan Praktikant GR Kompetens

2 Växtkraft Mål 3 Programperioden Genom en överenskommelse mellan den svenska regeringen och EU-kommissionen fastställdes i september 2000 ett programdokument (SPD) för Europeiska socialfondens Mål 3 för perioden Denna nationella handlingsplan ska förverkliga den europeiska sysselsättningsstrategin och beskriva regeringens ambitioner för den nationella politiken. Växtkraft Mål 3 riktar sig till anställda, arbetslösa, långtidssjukskrivna samt enmansföretag. Genom att stärka dessa individers ställning på arbetsmarknaden ska även den svenska tillväxten och sysselsättningsgraden förbättras. Med ekonomiskt stöd från socialfonden uppmuntras förändringsarbete och kompetensutveckling. Jag har i denna rapport (praktikuppgift), fördjupat mig i GR-kommunernas användning av socialfondspengarna för Växtkraft Mål 3. Siffrorna rapporten utgår från kommer från svenska ESF-rådet i Göteborg och Varberg. Målet med rapporten var att finna reda i vilka kommuner som flitigt använt pengarna, hur de har använts och vilka målgrupper som prioriterats, eller tilldelats störst del av pengarna. Rapporten har redovisats och uppmärksammats bland GR:s politiska styrgrupp för arbetsmarknad, GR:s internationella nätverk samt GR:s nätverk för personalchefer. 1 Siffrorna utgår från beviljade projekt vid utskriftstillfället i februari, där kommunen är projektägare. Pengarna behöver inte vara utbetalda, däremot godkända. 2

3 Växtkraft Mål 3 bygger på 4 horisontella teman Insatsområdena präglas av 4 genomgående teman. Dessa teman ska styra socialfondsinsatserna och uppmärksammas inom vare projekt. Temana utgår ifrån den europeiska sysselsättningsstrategin, Förordningen om Europeiska socialfonden samt våra svenska prioriteringar. Lika möjligheter för kvinnor och män Jämställdhet ska genomsyra alla insatser. Ökad jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden ska förtydligas i åtgärder och projekt. Även förvaltningsmyndigheten och partnerskapen ska spegla en jämn fördelning. Informationssamhällets sociala och sysselsättningsmässiga konsekvenser Krav ställs på individen genom utvecklingen av informationssamhället och tekniken. Olika arbetssituationer förutsätter kunskaper i svenska, engelska och matematik. Kompetensutveckling på arbetsplatsen så att anställda uppfyller kraven som ställs är av stor vikt. Ett av regeringens mål är att IT-utbildning av hög kvalitet på alla nivåer ska öka anställningsbarheten. Socialfondsinsatserna ska även stärka den svenska ITpolitiken för sysselsättning. Hållbar utveckling och ny sysselsättning Den hållbara utvecklingen är ett av EU:s mål - ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Dessa tre aspekter behöver verka tillsammans för att skapa hållbarhet. Hållbarheten kan beröra t ex arbetsmiljöfrågor och miljöfrågor Regional/lokal utveckling Sysselsättningsökningen förväntas i första hand i de små och medelstora företagen. Konkurrenskraftiga företag ska främjas för att skapa arbeten, och redan anställda ska utvecklas. Ett av den nuvarande programperiodens mål är att urskilja områden med särskilda utvecklingsmöjligheter, där den sysselsättningsskapande förmågan är stor men ännu inte fullt utvecklad och där nytänkande genom anpassning till regionala/lokala förhållanden kan förväntas öka kvaliteten i arbetet. 3

4 Insatsområden De fem insatsområden som det svenska mål 3-programmet handlar om har betydelsefulla samband. Insatsområdena är; 1. Kompetensutveckling för sysselsatta Målet är skapa ökad tillväxt och sysselsättning. Företag med färre än 50 anställda ska kunna kompetensutveckla sin personal i samma utsträckning som större företag. Insatsområde 1 ansvarar för strukturfondens politikområden; livslångt lärande för förbättrad anställbarhet, rörlighet och integration på arbetsmarknaden, främjande av en kunnig, välutbildad och flexibel arbetskraft samt innovation och anpassningsförmåga inom organisationen. 1.1 Stöd till kompetensutvecklingsanalyser 1.1b Stöd till utveckling av nätverk för kompetensutveckling 1.2 Kompetensutveckling för sysselsatta 2. Ökad anställbarhet och företagaranda Målen med detta insatsområde är bland andra att öka antalet sysselsatta och att minska antalet sjukskrivna. Insatserna här ska komplettera den svenska arbetsmarknadspolitiken och den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och ska innehålla utveckling av nya metoder eller samverkansformer. 2.1 Jobbrotation 2.2 Ökad anställbarhet och företagaranda 3. Integration, mångfald och jämställdhet Målet med insatsområde 3 är att främja integration och mångfald samt att understödja jämställdhet mellan kvinnor och män. Insatserna ska leda till ökad sysselsättningsgrad för personer med utländsk bakgrund eller funktionshinder, minskad könssegregering på arbetsmarknaden, befordring av sysselsatta kvinnor samt ett ökat antal startade företag. 3.1 Integration och mångfald 3.2 Jämställdhet (4. Lokal utveckling) - Föreningsverksamhet Rapporten bygger på projekt där kommunen är projektägare. Därigenom har rapporten reducerats till att gälla insatsområde 1-3. Insatsområde 4 Föreningsverksamhet, har borttagits. 4

5 Kommunernas användning av Växtkraft Mål 3 Växtkraftbidrag per kommun, Göteborg Mölndal Ale Kungsbacka Kungälv Stenungsund Öckerö Tjörn Härryda Alingsås Lerum Partille Lilla Edet I diagrammet ovan kan man läsa hur mycket pengar de 13 kommunerna i Göteborgsregionen har fått beviljade. Göteborg, Mölndal och Ale ligger i toppen, medan Lilla Edet, Partille och Lerum inte har varit riktigt lika aktiva. Göteborg, som även är den största kommunen befolkningsmässigt leder med en stor marginal. Som jag tidigare nämnt utgår denna rapport från projekt där kommunen står som projektägare. Alingsås kommun har ett avtal med den ideella föreningen Futurum som bedriver samlingsprojekt. Avtalet innebär att föreningen står som ägare till projekten. Futurum har mellan fått ca 10,8 miljoner kronor beviljade (insatsområde 1). Dessa syns inte i rapporten 2. Vad gäller Mölndals höga placering kan denna bero på att kommunens Näringsbolag står som projektägare. Näringsbolaget har uppmuntrat privata verksamheter att söka, och dessa utgör 57 % av den totala summan Mölndal blivit tilldelat. Normen för målgrupp bland kommunerna har varit kommunanställda så som lärare, förskolepersonal, omsorgspersonal osv. Här utmärker sig Mölndal i och med fokuseringen på privatföretagandet. 2 Andra kommuner än Alingsås kan ha avtal med föreningar av Futurums karaktär. Dessa syns inte, likt Futurum beräkningarna i rapporten. 5

6 Totalt Växtkraft-bidrag per kommuninvånare Källa:Statistiska Centralbyrån, April kr kr kr 800 kr 699 kr 670 kr 600 kr 572 kr 508 kr 497 kr 400 kr 305 kr 200 kr 203 kr 142 kr 118 kr 104 kr 89 kr 37 kr 0 kr Ale Mölndal Öckerö Stenungsund Kungälv Tjörn Kungsbacka Göteborg Härryda Alingsås Lerum Partille Lilla Edet Som vi kan se har ordningen nu ändrats om. Göteborg har fallit nedåt på listan och i toppen finner vi nu Ale, Mölndal och Öckerö. Återigen, här är inte Alingsås Futurum inräknat i medelsumman (568 kr) Växtkraft-bidrag per kommun och insatsområde Tkr Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Insatsområde 1- Kompetensutveckling Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Insatsområde 2- Ökad anställbarhet Insatsområde 3- Integration, mångfald och Diagrammet visar vilka insatsområden kommunen har tilldelats mest pengar, och även vilka områden kommunerna ansökt inom. Ale, Göteborg och Kungälv är de enda som genomfört projekt i alla insatsområden. 6

7 Göteborg, Kungsbacka och Mölndal de tre mest aktiva inom insatsområde 1. Diagrammet är enbart baserat på summan godkända medel, inte projektantal! I regel följer dock en stor totalsumma med ett stort antal projekt. Ale, Mölndal och Göteborg har varit aktiva i insatsområde 2. Eftersom Ale är en relativt liten kommun i GR kan det vara intressant att se närmre se på Ales projekt inom insatsområde 2: Lärling i Ale- ungdomsprojekt. Ale Vikingagård- anställning/utbildning av långtidsarbetslösa hantverkare, kulturarbetare och invandrare. Ale, Göteborg och Lerum har varit mest aktiva inom insatsområde 3. Insatsområden kr ,1 Kompetensutvecklingsanalys kr 1,1b Utveckling av nätverk kr 1,2 Kompetensutveckling kr 2,1 Jobbrotation kr 2,2 Ökad anställbarhet & företagaranda kr kr kr 3,1 Integration & mångfald 3,2 Jämställdhet Totalt 1-3 Insatsområde 1 är det som använts mest frekvent. I steg 1,1 träffas de anställda och genomgår kompetensanalyser, detta är en dialog mellan anställda och ledning. Steg 1,1b innebär utveckling av nätverk. Av den totala summan innebär ca 12 miljoner uppbyggnaden av Valideringscentrum i Göteborg, innan GR tog över. Genom Valideringscentrum har anställda utan högskole/gymnasieutbildning möjlighet att få sin kompetens validerad och bekräftad på papper. Steg 1,2 är den verkliga kompetensutvecklingen. Personal genomgår utbildning. Den totala summan godkända medel är ca 253 miljoner. 7

8 kr kr kr Ämnesområden Insatsområde 1, kr kr kr kr 0 kr Grundskola Förskola kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Övrigt (handel, företag) Omsorg (elevhälsa, kris, drog) Förvaltningar Gymnasium Handikappomsorg Administration Äldreomsorg Kost & städ Vuxenutbildning Integration & språk Hemtjänst kr kr kr kr Kultur Miljö Personlig assistent Trafik & räddnigstjänst Inom insatsområde 1 har akademiker (lärare och förskolelärare) varit de som fått störst del av kompetensutvecklingspengarna. De låutbildade yrkesgrupperna äldrevård, handikappomsorg, kost och städ, hemtjänst osv kommer relativt långt ner på listan. I GR pågår just nu ett samlingsprojekt med titeln Samlat GRepp som vänder sig just mot dessa yrkesgrupper. Totalt deltar anställda från 12 av GR:S 13 kommuner. Pengarna som beviljats för detta projekt är inte med i GR:s totala summa, men uppgår emot 19 miljoner kronor. Växtkraft-bidrag 1- Kompetensutveckling per kommun och kommunanställd Antal anställda grundas på Nyckeltal Hälsa-ohälsa Kr Öckerö Mölndal Tjörn Stenungsund Kungälv Ale Kungsbacka Göteborg Alingsås Partille Härryda Lilla Edet Lerum Om man istället slår ut varje kommuns totala Växtkraftsumma och delar det på antalet kommunanställda, ser resultatet ut som ovan. Öckerö, Mölndal och Tjörn 8

9 ligger bra till. Dessa tre kommuner har även minst antal kommunanställda i relation till Växtkraftsumman. Göteborg hamnar långt ner på listan. För att höra hur kompetensutvecklingen uppfattats på arbetsplatser har jag ringt till ett äldreboende, ett privat företag och en skola. På alla tre platserna har utbildningarna uppfattats positivt, framförallt av de yngre. På två av arbetsplatserna har en stor del av pengarna dessutom använts till datautbildningar av olika slag. Uppfattningen om ansökningar av EU-finansierade projekt kan vara lång och svår. Det är många handlingar att fylla i, mycket byråkrati. När väl pengarna har blivit godkända har det varit värt besväret. Utarbetningen av Växtkraft (Mål 2) och dess insatsområden för programperioden är i full gång. Förhoppningsvis kommer kompetensutveckling för lågutbildade grupper att finnas med även här. Redovisningen av denna rapport har skapat en debatt om arbetsmarknadsläget och kompetensutveckling av anställda, bland de grupper jag har träffat. Detta har gjort att arbetet har känts meningsfullt. Sanna Petersson GR 9