Sår och Sårbehandling 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sår och Sårbehandling 2010"

Transkript

1 Sår och Sårbehandling 2010 Sår drabbar alla människor någon gång, från de enkla skrubbsåren till komplicerade svårläkta sår. Sårläkning är vanligen okomplicerad, men i vissa fall stannar den upp och kan då orsaka stort lidande för den drabbade och hans anhöriga. De svårläkta såren är kostsamma för patienten och samhället. Sår kan delas in på olika sätt, men sårläkningen har mycket gemensamt mellan sårtyper av olika slag. Beteckningen akuta och kroniska sår har använts sedan länge. Akuta sår efter trauma och operation brukar vanligen inte ha läkningsproblem. Kroniska sår är svårläkta då de har en bakomliggande orsak som t.ex. cirkulationsnedsättning eller infektion, ödem eller främmande kroppar som fördröjer sårläkningen. Det är viktigt att identifiera och behandla alla dessa orsaker och faktorer. Sårgrupp Göteborg Bohus Intresset för sår och sårläkning har ökat markant under senare år och sårgrupper och sårföreningar finns i många länder. I Sverige finns Svenskt Sårläkningssällskap (www.sarlakning.se) och på regional nivå flera mindre grupper. Sårgrupp Göteborg Bohus bildades 1995 som en ideell sammanslutning av sårintresserade personer där de flesta arbetade på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Sahlgrenska/ Mölndal/ Östra) men även på övriga sjukhus och sjukhem samt inom primärvården i Göteborg och södra Bohuslän. Sårgruppen gör uppehåll sedan Sårgruppen arrangerade regelbundet utbildningsdagar en till två gånger årligen inom ämnet sår och sårbehandling. Dessa utbildningsdagar gör också uppehåll tills vidare. Sårgruppen har gett ut den tryckta skriften Sår och Sårbehandling med hemsidesadressen: Senaste tryckta upplagan är 2007 (numer slutsåld). Framöver finns endast skriften att hämta på hemsidan- där man kan skriva ut antingen enskilda sidor eller hela skriften i pdf format. Innehållet uppdateras efter hand. PASS - Patient och anhörigförening för svårläkta sår Patient- och anhörigföreningar för svårläkta sår (PASS) bildades 1998 med avdelningar i både Göteborg och Stockholm. Tyvärr upphörde PASS 2007 p.g.a. för få medlemmar. Egenvård För att den som har ett sår bäst skall kunna utöva lämplig egenvård behövs information om diagnos, orsaksmekanism och behandling. Vid sjukvårdsbesök bör man ju helst få både muntlig och skriftlig information. Färdiga informationsskrifter finns för patienter för de vanligaste sårorsakerna som t.ex. venösa bensår. Egenvården omfattar specifika rekommendationer som att vila med ben i högläge vid venösa sår, men också mer allmänna rekommendationer som gäller t.ex. rökstopp, rörelser/motion och kost. Ansvarig: Carita Hansson

2 Ordlista med anknytning till sår Abscess Varansamling Absorptionsförmåga Uppsugningsförmåga Adhesiv Vidhäftande Adstringerande Sammandragande Alginatförband Förband som innehåller alginater från bruntång Anemi Blodbrist Angiogenes Process där nya blod kärl skapas Arteriell insufficiens Otillräcklig artärfunktion Artärer Blodkärl som transporterar syrerikt blod från hjärtat till alla vävnader i kroppen Atrophie blanche Vitaktiga ärrliknande hudområde med dålig mikrocirkulation Autolys Naturlig nedbrytning av död vävnad Biopsi Vävnadsbit Claudicatio intermittens Fönstertittarsjuka smärtor i benmusklerna vid ansträngning - utlöst av ischemi Decubitus Tryck- eller liggsår Debridering Avlägsnande av fibrin och död vävnad från såret Dermis Läderhuden Devitaliserad vävnad Icke levande vävnad Diastoliskt blodtryck Det lägre blodtrycket en utvidgning av hjärtat Doppler Ultraljudsteknik för att lyssna på flödet i blodkärlen Dorsal Ryggsidan Duration Tidslängd, varaktighet Elastas Enzym med egenskap att bryta ner elastin Elastin Protein från elastisk bindväv Endotelcell Celler i kärl Epikutantest Test för kontaktallergier i huden, där man lägger olika ämnen på huden och avläser efter flera dagar Epidermis Överhud Epitel Tunt lager av ytliga celler som täcker hud och slemhinnor Excision När man skurit bort delar av vävnad Exsudat Vävnadsvätska Fagocytos En process där vita blodkroppar äter död vävnad och bakterier Fibrin Trådformigt protein som bildar ett nätvärk vid blodkoagulationen och ofta finns i sår Fibroblast Cell som bl.a. producerar kollagen Gangrän Kallbrand Graft Transplantation av hud Hematom Blodansamling i vävnaden

3 Hematuri Hemostas Hydrofiberförband Hydrofob Hydrogel Hydrokolloidalt förband Hypergranulation Hypertrofisk Hypoxi Hypertension Indikation Infektion Inflammation Keratinocyt Kohesiv Kollagen Kollagenas Kolofonium Kolonisation Kontamination Kontraindikation Lambå Lanolin Lateralsidan Latex Lesion Lymfocyt Maceration Makrofag Blod i urinen Ansamling av vävnadsvätska i nedre kroppsdelarna Ett förband (registrerat varumärke) som består av fibrer av spunnen natriumkarboxymetylcellulosa Vattenavstötande Gel som består av vatten, samt ibland salt, förtjockningsmedel, polymerer, propylenglykol, natriumkarboxymetylcellulosa Tättslutande förband med olika innehåll framförallt natriumkarboxymetylcellulosa, pektin, gelatin, alginat, elastomerer Svallkött - där vävnaden växer ovanför hud planet Ökning av storlek i vissa celler eller fibrer Låg syrespänning i vävnaden Ökat eller förhöjt blodtryck Skäl till att använda Ett kliniskt tillstånd med inflammation förorsakat av en invasion av mikroorganismer i vävnaden De synliga tecknen på inflammation är rodnad, smärta, ömhet, svullnad och värmeökning och är den första reaktionen på en vävnadsskada Epitelcell som bl.a. producerar keratin (ett lösligt protein i epidermis) Klistrande binda som enbart fäster i den egna bindan Fibröst protein som produceras i den proliferativa sårläkningsfasen - omvandlas under läkningens mognadsfas Enzym med egenskap att bryta ner kollagen Kådharts från barrträd, finns bl.a. i vissa häftplåster Mikroorganismer - vanligen bakterier - som förökar sig i såret Nedsmutsning, närvaro av mikroorganismer (eller främmande partiklar) i såret Tecken som talar emot något Hud-, benhinne- eller slemhinneflik avsedd för att täcka vävnadsdefekter samtidigt som den med en stjälk sitter fast vid sitt ursprungliga ställe Ullfett - ingår i vissa medicinska salvkompresser, salvor och kosmetika och kan förorsaka kontaktallergi Utsidan Naturgummi Skada eller förändring i vävnaden En av de vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret Uppluckrad hud orsakad av en ökad vätskemängd Vit blodkropp, omvandlas via monocyter från benmärgen till vävnadsmakrofag som spelar en viktig roll i inflammationsprocessen

4 Maturation Mognad.Avslutande fas i sårläkningen. Tar månader till år. Medialsidan Insidan Nekros Död vävnad Neuropati Nervskada som bl.a. kan leda till känselbortfall eller muskelförtvining Ocklusivt bandage Tättslutande förband Palpabel purpura Hagelskottsliknande blodansamlingar Palpera Känna Patofysiologi Bakomliggande mekanismer till uppkommen sjukdom Perforanter Blodkärl som förbinder ytliga och djupa vener Perifer cirkulation Blodflöde i de kroppsdelar som befinner sig längst bort ifrån hjärtat Pinch Nypa Pinch graft Transplantation av små hudöar som är pinchade - utskurna ifrån lårets framsida och placerade i ett sår Prevalens Antalet sjuka i en viss sjukdom vid en given tidpunkt Profylax Förebyggande Progressiv Fortskridande, tilltagande Proteaser Proteiner, enzymer som kan bryta ned vävnad Punch graft Transplantation av små hudöar som är punchade - runda utskurna hudbitar med rund biopsikniv ifrån lårets framsida och placerade i ett sår Pus Sårvätska som består av en blandning av exsudat, vita blodkroppar och bakterier Recidiv Återfall Recidivande Återkommande Regeneration Återbildande av vävnad Regression Återgång Sakrum Korsbenet Sekretion Utsöndring Sepsis Blodförgiftning Skin graft En bit hud som avlägsnas för att sättas på ett annat ställe på kroppen -transplantation Steroid Kortison - dämpar inflammation Subkutis Underhud Substituera Ersätta Systoliskt blodtryck Det högre blodtrycket hjärtats sammandragningar Tiuram Gummikemikalie Trauma Skada Trombos Blodpropp Ulceration Sårbildning Varicer Åderbråck vener med klaffar som inte sluter tätt Vaskulit Inflammation av blodkärl Vener Blodkärl som transporterar syrefattigt blod ifrån vävnaden till hjärtat Venös insufficiens Otillräcklig funktion av venerna att transportera

5 Viabel Viskos Ansvarig: Carita Hansson syrefattigt blod till hjärtat Livsduglig Cellulosa-xantogenat kan vävas räknas som naturfibrer Sårläkningsprocessen Det är först under de senaste 20 åren som vi fått kunskap om den cellulära bakgrunden till läkningsprocessen och därmed har vi även fått andra behandlingsmöjligheter än tidigare. Man brukar indela sår i akuta sår och långsamt läkande (kroniska) sår. De akuta såren delas in i: traumatiska sår kirurgiska sår De långsamt läkande (kroniska) såren indelas i: diabetessår trycksår venösa sår ischemiska sår Vävnadsregeneration - vävnadsreparation Med vävnadsregeneration menas förmåga att återbilda skadad eller förlorad vävnad. Flertalet ryggradslösa djur och amfibier har denna förmåga. Människan har med några få undantag förlorat förmågan till vävnadsregeneration och i stället läker humana sår med vävnadsreparation dvs. en kollagen ärrbildning. Sårläkningsprocessen Sårläkning är en komplex biologisk process vilken omfattar skilda mekanismer såsom koagulation, cellmigration och proliferation, elimination av bakterier och främmande material samt vävnads remodellering. För att ett sår skall läka normalt krävs att ingående komponenter är kontrollerade, synkroniserade och balanserade. Störs detta samspel uppkommer antingen en överdriven reparationsprocess (t.ex. vävnads-hypertrofi) eller ett sår som inte läker. Traditionellt indelas sårläkningsprocessen i tre faser, inflammationsfasen, proliferationsfasen och remodelleringsfasen Sårläkningsprocessens faser Inflammationsfasen Sårläkningsprocessen börjar i samma ögonblick som vävnaden skadas då det sker en blödning. Blödningen initierar en koagulationskaskad och trombocytaggregation. Det bildas ett koagel, bestående av fibrin och trombocyter, vars syfte är att stoppa blödningen samt skydda från ytterligare bakteriekontamination och vätskeförlust. Trombocyterna innehåller ett flertal olika

6 kemotaktiska substanser och tillväxtfaktorer vilka frisätts och medverkar till att inflammatoriska celler såsom makrofager och leukocyter dras till skadan. De inflammatoriska cellerna utsöndrar pro-inflammatoriska cytokiner (t.ex. TNF- och interleukiner), samt proteaser (t.ex. elastas och kollagenas). Macrofagerna har en central roll i sårläkningen genom att via fagocytos rensa såret från bakterier, död vävnad och främmande ämnen. De döda cellerna avger substanser som retar fria nervändar vilket leder till smärta samt frisättning av bland annat histamin och serotonin vilket potentierar den inflammatoriska reaktionen. Efter den första kärlsammandragningen sker successivt en kärldilatation under vilken även kärlväggens genomsläpplighet ökar med vätskeutträde, ödem och svullnad som följd. Mikrocirkulationen förbättras vilket medför värme och rodnad. Ett provisoriskt extracellulärmatrix bestående av fibrin, fibronektin och glykosaminoglykaner bildas. Inflammationen pågår tills skadeområdet är upprensat. Proliferationsfasen (nybildningsfasen) Även under proliferationsfasen har makrofager och trombocyter stor betydelse genom sin produktion och utsöndring av tillväxtfaktorer, såsom platelet-derived-growth-faktor (PDGF). Tillväxtfaktorer stimulerar endotelceller, fibroblaster, och glatta muskelceller till proliferation, och dessa celler ersätter successivt de inflammatoriska cellerna i sårhålan. Det sker en nybildning av kapillärer genom så kallad angiogenes. Detta medför syrgastillförsel till såret vilket är viktigt för den energikrävande sårläkningsprocessen. Fibroblasterna tillväxer och de börjar producera kollagen och grundsubstans och på så sätt återskapas djupare delar av dermis och subkutis genom bildande av granulationsvävnad. Epitelet börjat att återskapas genom nybildning av keratinocyter och under proliferationsfasen sker även en gradvis sammandragning av såret. Proliferationsfasen sträcker sig tidsmässigt från några dagar till veckor. Remodelleringsfasen (ombyggnadsfasen) Efter proliferationsfasen följer en ombyggnadsfas under vilken matrixmetalloproteaser såsom kollagenas, gelatinas och stromelysin bryter ner det primitiva extracellulärmatrix, samtidigt som det sker en uppbyggnad av permanent matrix, bestående av kollagen, elastin och proteoglykaner. Human sårläkning sker med ärrbildning beroende på inlagring av kollagen. Kollagenet formateras i buntar vilket medför att såret skall få så stor hållfasthet som möjligt. I okomplicerade fall är epitelialiseringen komplett inom 1-2 veckor, men maximal hållfasthet och elasticitet sker gradvis och tar månader upptill år. Långsamt läkande sår (Kroniska sår) Det finns många faktorer som kan påverka sårläkningsprocessen i negativ riktning och förhindra att vävnadsdefekten inte epitelialiseras. Oberoende av orsaker (t.ex. tryck, ischemi, nutrition, infektion) beror detta på att samspelet i läkningsprocessen störts vilket leder till vävnadsnedbrytning. När ett kroniskt sår utvecklas föreligger oftast en inflammatorisk reak-tion i dess omgivning vilket gynnar bildning av matrix-nedbrytande proteaser. Om vävnadsnedbrytningen är större än vävnadsnybildningen ökar såret i storlek. Ansvarig: Marie-Louise Ivarsson

7 Ben- och fotsår Bensår är inte en diagnos utan ett symtom på en bakomliggande åkomma. För att man snabbast skall kunna läka bensåret är förutsättningen en korrekt diagnos och riktad behandling mot bakomliggande orsak(er). Behandlingsplanen inkluderar att: Behandla bakomliggande orsak till såret Bedöma lokalt sårstatus Välja förband efter sårdiagnos och aktuellt sårstatus Dokumentera diagnos, sårstatus, behandlingsplan, förbandsval och sårstorlek (avritning, foto och/eller volymsmätning) Kontrollera och följa upp diagnos, utredning och behandling Förebygga nya sår Omhändertagande av ben- och fotsårspatienter Alla ben- och fotsårspatienter bör primärt bedömas av läkare för att initiera och i nära samarbete med behandlande sköterska fullfölja behandlingsplanen. Lokalt sårstatus och patientens egna önskemål påverkar behandlingsval. Anamnes bör omfatta frågor om sårduration, tidigare sårbehandlingar, trombos, variceroperationer, bensvullnad, läkemedel, allergier (kända mot läkemedel eller utvärtes använda produkter), sjukdomar som t.ex.: hjärt- kärlsjukdomar, diabetes. Smärtanamnes är viktig. Dokumentera sårets storlek och lokalisation initialt samt regelbundet därefter t.ex. 1g/ månad. Sårstorlek följes med avritningar på plast eller mätning av vinkelräta sårdiametrar och/eller foton eller med Visitrak (ny digital apparatur från Smith&Nephew). Dokumentera sårets utseende = lokalt sårstatus Dokumentera hudförändringar runt sår och på fot och ben, samt även eventuell eksemspridning, notera synligt ödem. Utredning. Diagnos. I behandlingsplanen strävar man efter så få omläggningar som möjligt. Informera patienten om sårens orsak och uppkomst, samt om behandlingsplanen - gärna både muntligt och skriftligt Ben- och fotsårstyper Venösa sår är vanligast. Inte sällan är bensårsorsaken multifaktoriell Venösa sår Arteriella sår Diabetessår Vaskulitsår Pyoderma gangränosumsår Necrobiosis lipoidica

8 Tumörsår Övriga ben- och fotsår Ansvarig: Carita Hansson Diagnostik av ben- och fotsår Undersökning med i första hand systoliska ankel/armtryck och i andra hand tåtryck för arteriell insufficiens bör göras på alla patienter med ben- och fotsår! Många med kliniskt venösa sår benägna vid mediala malleolen har samtidigt en perifer arteriell insufficiens. Enbart klinisk undersökning för att fastställa venös insufficiens är otillfredsställande och förenat med risk för felbedömning. Utredning på klinisk fysiologisk avdelning för venös insufficiens rekommenderas på patienter framförallt inför venkirurgi, eller där sårdiagnos är osäker och venös orsak till såret misstänks. Undersökning för diabetes med b-glukos/u-glukos/ Hb-A1C tas på alla patienter med sår på fötterna. Provtagning kan rekommenderas för alla patienter med svårläkta sår. Övriga blod- och urinprover tas då tillståndet så föranleder. Bakterieodlingar tas inte rutinmässigt. Svampodling i och omkring sår vid misstanke om svamp, vanligen jästsvamp (Candida) mer sällan dermatofyt. Biopsi för PAD tas från sårkant då man misstänker tumörsår och 5mm utanför sårkant då man misstänker vaskulitsår. Överväg biopsi där ett förmodat venöst sår som är adekvat behandlat inte börjat läka inom 6v. Biopsin tas med minst 4 mm stansbiopsi (eller knivbiopsi). Frikostighet med biopsier är att rekommendera vid alla sår utan säkerställd diagnos eller när inte förväntad läkningshastighet uppnås. Biopsi för odling av mykobakterier (t.ex. tbc) eller svamp (djup mykos) från sår kan bli aktuella i sällsynta fall. Vid misstanke om kontaktallergi remiss till hudmottagning för lapptest/epikutantest Ansvarig: Carita Hansson Sårjournal för ben- och fotsårs-patienter En ben- och fotsårsjournal behöver oftast anpassas till den egna verksamheten. Patientdata Vårdgivare ANAMNES Allmänt Sårduration Sår tidigare

9 Sjukdomar, rökning, läkemedel och överkänslighet Hjärt-kärlsjukdom Diabetes Neuropati Ledbesvär Stela fotleder Rökare Tidigare rökare Läkemedel Överkänslighet Vensjukdom Djup ventrombos Tidigare känd operation av varicer Perifer artärsjukdom Känd artärsjukdom t.ex. fönstertittarsjuka Tidigare utförd artäroperation eller ballongsprängning Smärtanalys Var? När? Hur mycket? VAS-skala Analgetikaförbrukning STATUS Dokumentera Rita av sår eller mät med linjal eller ta foto Sårutseende Rött (granulerat) Gult (fibrinbelagt Svart (nekros) Grå-lila (epitel) Grönt (pseudomonas) Vätskning Mängd Hud runt sår Eksem Infektion

10 Sårvätskning - maceration UTREDNING Pulspalpation Ankel / Armblodtryck.../...mm Hg Tåtryck Färgdoppler Biopsi Bakterieodling Övriga undersökningar DIAGNOS ÅTGÄRDER Remiss Lokalbehandling Förband/sårbehandlingsprodukt Kompression Omläggningsintervall Systemisk behandling Läkemedel Återbesök läkare Återbesök sköterska Ansvarig: Carita Hansson Venösa ben- och fotsår Definition av kroniska eller svårläkta venösa sår: Sår nedom knäleden som inte läker inom sex veckor där venös dysfunktion är den väsentligaste orsaken (Läkemedelsverket 1995; Venösa bensår ). Förekomst Prevalensen ökar starkt med åldern. Mer än 50% av kroniska ben- och fotsår är venösa. 70 % av kroniska sår enbart belägna på underbenet ovan fotleden är venösa. Patofysiologi

11 I så mycket som 50% kan de venösa såren bero på ytlig venös insufficiens, resten djup eller en kombination av djup och ytlig insufficiens. Klinisk undersökning av patienter för att skilja ytlig och djup venös insufficiens är otillräcklig. Finner man en ytlig insufficiens efter utredning med t.ex. färgdopplerundersökning är chanserna stora att man efter en venkirurgisk operation kan bota denna bensårspatient. Differentialdiagnoser Övriga ben- och fotsår, t.ex. de som orsakas av arteriell insufficiens; vaskulit eller cancer. Symtom och sjukdomstecken Varicer, benödem, tyngdkänsla i ben är vanliga symptom på venös insufficiens. Smärta förekommer mest vid såromläggning och smärtan lindras vanligen vid högläge av benen under natten. Även venösa bensårspatienter kan ha extremt svår smärta. Sår är vanligen belägna på insidan av underbenets nedre tredjedel. Sårstorlek varierar. Sårytan kan vara smetig, men sällan täckt av svart nekrotisk vävnad. (se bild 1 ) Brunpigmentering runt såret orsakas av hemosiderin som är järnpigment. Omgivande hud är ofta torr och fjällig samt ibland hård (lipodermatoskleros). (se bild 2 och bild 3) Venöst eksem förekommer ofta runt såren, samt även på ben och fot. (se bild 2) Kontaktallergiska eksem är oftast mer uttalade med spridning till andra kroppsdelar. Atrophie blanche är vita ärr-liknande områden med förstorade kapillärer som ser ut som små blödningar - de små sår som uppstår här är mycket smärtsamma. (se bild 4) Bild 1. Venöst sår mediala malleolen. (Foto: Carita Hansson) Bild 2. Venöst sår samt eksem och hemosiderin (järn) pigmentering. (Foto: Carita Hansson)

12 Bild 3. Lipodermatoscleros med brun pigmenterad hård indurerad vävnad, pianoleg. (Foto: Carita Hansson) Bild 4. Atrophie blanche vita ärr-liknande områden, med förstorade kapillärer. (Foto: Carita Hansson Utredning av venösa sårpatienter Anamnes Speciella frågor vid venös insufficiens: svullnar benen frampå dagen? har patienten haft trombos? är patienten variceropererad? är patienten allergisk mot utvärtes använda produkter? Dokumentation av sår och hud Notera hur sår och hud ser ut, samt även eventuell eksemspridning, notera synligt ödem (mät gärna vadmått). Ankeltrycksundersökning Ankeltrycksundersökning för arteriell insufficiens görs på alla ben- och fotsårspatienter.

13 Observera att vid låga ankeltryck, dvs. mindre än mm Hg i ankelhöjd, kan kompressionsbehandling försvåra sårläkning (undantag lågelastiska bindor) Utredning för venös insufficiens Speciell utredning för venös insufficiens på klinisk fysiologisk avdelning görs inte på alla bensårspatienter. Inför venkirurgi är utredning med färgdoppler en förstahandsmetod men andra metoder kan användas i enskilda fall på speciella frågeställningar. Den kliniska undersökningen enbart är otillfredsställande och förenat med risk för felbedömning. Ansvariga: Carita Hansson, Urban Wingren Handdoppler vid vendiagnostik En vanlig handdoppler kan användas för ett försök att förbättra vendiagnostiken vid bensår. Målet är att försöka bedöma om det finns reflux i venerna i ljumske och knäveck Metod: Patienten skall vara stående. I ljumsken lyssnar man tills man hittar artären. Precis medialt om artären ligger venen. Medan man lyssnar så klämmer man med handen kortvarigt på låret och hör då blodet rinna förbi dopplern. När man sedan släpper på trycket så slutar blodet att rinna mot hjärtat och dopplersignalen ska försvinna. Hör man istället ett nytt flödesljud tyderdetta på insufficiens i venklaffarna i ljumsken. Att försöka att särskilja de ytliga (V.Saphena Magna) och djupa (Vena Femoralis) venerna är betydligt svårare och mera tidsödande. Här är färgdopplern överlägsen eftersom man med den kan se vilken ven man lyssnar på. Handdopplern är ju ospecifik och ger flödessignal från allt flöde som finns inom dess räckvidd. I knävecket gör man på motsvarande sätt med stående patient. Man klämmer kortvarigt på vaden medan man lyssnar i knävecket. Försvinner flödesljudet när man släpper på trycket tyder detta på att klaffarna är täta och talat alltså mot en insufficiens. Får man ett flödesljud när man släpper trycket tyder detta på klaffinsufficiens. Även här är det svårt att skilja på ytlig (V. Saphena Parva) och djup insufficiens (V. Poplitea) och här är det således motiverat med färgdopplerundersökning. Ansvarig: Urban Wingren Kontaktallergiskt eksem Venösa bensårspatienter har ofta samtidigt venöst eksem, de har också högre risk att få kontaktallergier jämfört med andra sårpatienter. Venösa bensårspatienter bör undvika applicering på huden på ben och sår av: Lanolininnehållande salvkompresser Parfymerade krämer och salvor Häfta/plåster Latexgummi direkt på huden Vid misstanke på kontaktallergiskt eksem bör patienten remitteras till hudmottagning för lapptest (epikutantest). Ansvarig: Carita Hansson

14 Kompressionsbehandling av venösa bensår Kompressionsbehandling utgör grunden för behandlingen av venösa sår. Den venösa hypertensionen motverkas, venöst återflöde förbättras liksom mikrocirkulationen, samt ödemet i vävnaden minskas. Kompressionsbehandling kan genomföras på olika sätt: Linda med hög- eller lågelastiska bindor Strumpor Pumpstövel Högelastiska bindor och kompressionsstrumpor tas vanligen av varje kväll och på varje morgon. Kompressionslindning kan ske med åtta-turer (se bild 5) eller cirkulärturer (se bild 6a och 6 b). Bild 5. Åtta-turer med en 50% överlappning. (Foto: Annika Nordström) Bild 6a. Cirkulär-turer med 50 % överlappning. Tätare turer ger högre tryck. (Foto: Annika Nordström)

15 Bild 6b. Cirkulär-turer med 75% överlappning. (Foto: Annika Nordström) Kompressionslindning med hög eller lågelastiska bindor Högelastisk binda Elodur fine (eller Perfekta fein för extralånga ben) (se bild 7-9). Bild 7. Vinkla foten i 90. Börja linda ifrån tåspetsen, 2-3 cirkulär-turer för att i nästa tur gå upp över hälen. (Foto: Annika Nordström)

16 Bild 8. Nästa tur täcker halva föregående tur, för att sedan gå tillbaka ner över foten och effektivt låsa hälturen. Det är viktigt att få hela hälen täckt. (Foto: Annika Nordström) Bild 9. Efter att hälen täckts lindar man cirkulär-turer med en 50 % överlappning och en 50 % sträckning på bindan hela vägen upp till knäskålen. Lindningen avslutas 2 cm under knävecket för att undvika skav. (Foto: Annika Nordström) En högelastisk binda har högt arbetstryck och högt vilotryck. Trycket från en högelastisk binda bör vara 40 mm Hg vid ankeln, 30 mm Hg vid vaden och 20 mm Hg nedom knät. Elodur fine, liksom Perfekta fein, högelastisk binda består av bomull och elastiska trådar och är 10 cm bred. En högelastisk binda bör tas av på natten. Lågelastisk binda Pütter (se bild 10 13) består utav bomull och ger ett högt arbetstryck och ett lågt vilotryck. Vid kompressionsbehandling använder man sig av två bindor, en 8 cm bred och en 10 cm bred, välj lågelastiska bindor till patient med samtidig arteriell cirkulationsnedsättning. Bild 10. Börja med att vinkla patientens fot i 90. Lindningen börjar med en 8 cm bred binda ifrån tåbasen. Man lindar inifrån och ut. Bindan lindas cirkulärt 2-3 turer för att sedan gå upp över hälen. (Foto: Annika Nordström)

17 Bild 11. Nästa tur täcker halva föregående tur, för att sedan gå tillbaka ner över foten och effektivt låsa hälturen. Det är viktigt att få hela hälen täckt. (Foto: Annika Nordström) Bild 12. Vid ankeln lindas 3-4 cirkulärturer för att därefter göra en uppåtstigande tur över vaden. Lindningen avslutas med en löst cirkulär tur 2 cm under knävecket. (Foto:Annika Nordström) Bild 13. Binda nr 2 är 10 cm bred. Starta ifrån ankeln med åtta turer (upp- och nedåtgående turer) och en 50 % överlappning. Avsluta 2 cm under knävecket. (Foto:Annika Nordström)

18 Bock En bock är mycket användbar vid lindning av ben (se ritning bild 14). Bild 14. Bock att stödja ben på vid omläggning. Gemensamt för hög och lågelastiska bindor Lager: fler lager ger högre tryck Bredd: smal binda ger högre tryck Sträckning: hög sträckning ger högre tryck Benets omfång: mindre omfång ger högre tryck Polstring Polstring med vadd (Soffban) förbättrar kompressionseffekten genom att trycket utjämnas, vadden lindas på ifrån tåbasen upp till knät med cirkulärturer. Polstring kan även användas som skydd för ömtåliga eller smärtsamma områden. Pelotter av skumgummi kan klippas ut fyller nedsänkningar runt malleolerna, eller avlasta sår. Kvarvarande kompression Lågelastiska bindor eller flerlagerskompression i form av lagersbandage sitter på under flera dygn och ger därför bra kompression dygnet runt. Lågelastiska bindor lindas vanligen om 2-3 gånger i veckan och flerlagersbandage byts vanligen 1-2 ggr/ vecka. Flerlagerskompression 2lagers bandage kan bestå av Proguide eller en kombination av ett innerförband Zipzoc Salvstrumpa och ett ytterförband t.ex. i form av en kohesiv binda (Coban eller CoPlus). 3lagers bandage kan bestå Profore lite eller 2lagersbandage med ett annat sårförband under 4lagers bandage består av Profore som finns i olika storlekar efter mätning av ankelomfånget och består av: sårkontaktlager; polstringslager; kräpplager; lätt kompressionslager; samt ytterst en kohesiv CoPlus-binda finns nu även som latexfri. För Proguide, Profore mät ankelomfång innan storlek väljs.

19 Kompressionsproduktnamn, storlek och tillverkare Av Västra Götalandsregionens Regionservice fd.westma upphandlade storlekar Coban 10cmx3m 3M Svenska AB Elodur fine 10cmx7m Smith & Nephew AB Perfekta fein 10cm x10m Lohmann &Rauscher Profore lite cm Smith & Nephew AB Profore 18-25, 25-30, >30 cm Smith & Nephew AB ProGuide 22-28cm Smith & Nephew AB Pütter 8cmx5m, 10cm x5m HARTMANN-ScandiCare AB Soffban Natural 10cmx2,5m Smith & Nephew AB Zipzoc Salvstrumpa 10 styck apoteksvara Smith & Nephew AB Kompressionsstrumpor När de venösa bensåren är läkta kan patienten börja med måttbeställda kompression sstrumpor klass 2-3 som profylax. Dessa medicinska hjälpmedel kan patienter med läkta venösa bensår i VG-regionen fås kostnadsfritt i många fall - för regelverk se handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel: aspx För patientinformation av personliga hjälpmedel/broschyr medel/broschyr%20hjälpmedel.pdf Ansvarig: Carita Hansson Intermittent pneumatisk kompressionsbehandling (IPK) Flowtron Hydroven 3 (hette tidigare Flowtron Plus HC) för hembehandling Flowtron Hydroven 12 för användning på sjukhus och sjukhem Intermittent pneumatisk kompressionsbehandling används för att behandla benödem som orsakas av venös insufficiens och/eller lymfödem. IPK utgörs av en dubbelväggig stövel som fylls respektive töms i sekvenser med hjälp av en luftkompressor. Trycket kan varieras på både Flowtron Hydroven 3 respektive 12. Stövlarna finns som tre - eller enkammarstövlar. Trekammarstöveln ger ett högre tryck distalt och ett mindre högre upp, en naturlig tryckgradient. Ett ben kan behandlas för sig eller båda benen samtidigt. Flowtron Hydroven 3 är avsedd för hemmabruk och har en fast kompressionstid respektive vilotid på 30 sek. Flowtron Hydroven 12 har en pump där vilo- och kompressionsfas kan varieras vilket är av stort värde t.ex. vid samtidig arteriell insufficiens. Flowpac används på sjukhus och motsvarande inrättningar. Kontraindikation pumpstövel

20 Obehandlat ödem på grund av hjärtsvikt, pågående infektion såsom erysipelas (rosfeber), akut djup ventrombos, ytlig arteriell by-pass, omfattande ischemisk vaskulär sjukdom. Uttalade deformiteter kan vara ett hinder för behandlingen. Leverantör: Arjo-Huntleigh Healthcare AB Patientinformation, egenvård och uppföljning venösa bensår Venösa sårpatienter bör ha kompressionsbehandling i form av bindor fram tills såren är läkta samt därefter kompressionsstrumpor för att förhindra återfall. Intermittent pneumatisk kompression med pumpstövel är ofta ett bra komplement. Speciellt vid svårläkta sår eller de som återfaller trots kompresssionsstrumpa. Patienten bör uppmanas att vara i rörelse (använda sina muskelpumpar) och undvika tunga lyft Benen bör vara i högläge i vila. Höj gärna fotändan på sängen. Uppföljning efter läkning är viktig bl.a. för att uppmana till ovanstående råd. Ansvarig: Carita Hansson Venkirurgi Alla patienter med venösa bensår bedöms för eventuell venkirurgi. För denna bedömning fordras färgdopplerunder-sökning och när undersökningen är utförd bör kirurg konsulteras. Ansvarig: Urban Wingren Utredning för arteriell insufficiens Pulspalpation Försök palpera pulsar på fotryggarna och bakom /nedom mediala malleolerna. Kan man palpera pulsar brukar detta betyda att ankeltrycket är bra, men inte desto mindre bör ankeltrycksmätning utföras. Man bör även palpera pulsar i ljumskarna på bägge sidor. Är pulsen svagare eller saknas på en sida tyder detta på att det finns förträngningar i pulsådern ovanför ljumsken. Försök även palpera arteria poplitea i knävecket (detta kan dock vara svårt). Mätning av systoliska arm- och ankeltryck Ankel-armindex (AI) = systoliskt ankeltryck /systoliskt armartärtryck Efter minst 5 minuters vila börjar man med att ta armblodtrycket. Vid ankeltrycksmätningen placeras en blodtrycksmanschett långt ner på underbenet strax ovanför anklarna. Palpera om möjligt först fram pulsen och applicera sedan gel på området. Med dopplern lyssnar man på flödesljudet i arteria dorsalis pedis (på fotryggen) (se bild 15, 16).

Sår och Sårbehandling 2008

Sår och Sårbehandling 2008 Sår och Sårbehandling 2008 Sår drabbar alla människor någon gång, från de enkla skrubbsåren till komplicerade svårläkta sår. Sårläkning är vanligen okomplicerad, men i vissa fall stannar den upp och kan

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal. Bensår Innehållsförteckning

Vårdsamverkan FyrBoDal. Bensår Innehållsförteckning Vårdsamverkan FyrBoDal Bensår Innehållsförteckning Sid Venösa sår 2 Diagnos och utredning av venösa sår.. 3 Remisser vid venösa sår. 5 Behandling av venösa bensår.. 6 Kompressionsbehandling. 8 Kompressionsbindor..

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas

Läs mer

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,

Läs mer

Medicinska kompressionsstrumpor

Medicinska kompressionsstrumpor Medicinska kompressionsstrumpor JOBST kompressionsstrumpor för alla tillfällen Enligt tysk standard RAL Varför JOBST kompressionsstrumpor? Problem med venerna? Friska ben har vener med glatta och elastiska

Läs mer

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD Det är mycket viktigt för en diabetiker att ta hand om sin personliga hälsa. Speciellt måste fötternas välstånd

Läs mer

Fina fötter. - förebyggande fotvård

Fina fötter. - förebyggande fotvård Fina fötter - förebyggande fotvård Utges av: Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-564 82 1 00, Fax: 08-564 821 39 Pg: 481 31 35-3, Bg: 332-4373 info@diabetes.se, www.diabetes.se Text:

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Sårbehandling Ben- och fotsår 2004

Sårbehandling Ben- och fotsår 2004 Sårbehandling Ben- och fotsår 2004 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Inledning Bensår är en folksjukdom. 2% av befolkningen kommer någon gång att få ett bensår, och varje år drabbas ca 50 000 personer.

Läs mer

Sårbehandling Ben- och fotsår 2013

Sårbehandling Ben- och fotsår 2013 Sårbehandling Ben- och fotsår 2013 Inledning Bensår är en folksjukdom. 2% av befolkningen kommer någon gång att få ett bensår, och varje år drabbas ca 50 000 personer. Kostnaderna för ett oläkt bensår

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

P R I M Ä R V Å R DE N

P R I M Ä R V Å R DE N PRIMÄRVÅRDEN SKARABORG Bensår 2006-2007 INNEHÅLL DEL I ORGANISATION... Sida INLEDNING... 4 Definitioner...4 Problemets storlek...4 Kostnader...5 Sammanfattning...5 Vårdprogrammets målsättning...5 Effekter...5

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän. Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar Apotekets råd om Svamp i hud och naglar Svamp i huden och naglarna är en av de vanligaste infektionerna man kan drabbas av. Infektionen orsakas oftast av jäst- och trådsvampar. De ger upphov till en inflammation

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Dalabensår - Metodbok för fot- och bensår

Dalabensår - Metodbok för fot- och bensår Dalabensår - Metodbok för fot- och bensår Kapitel Sid 1 Steg för steg i bensårsvården Mål.. 4 Resultat- och processkriterier. 6 2 Etiologisk diagnos och behandlingsprinciper Mål. 7 Definition 7 Epidemiologi.

Läs mer

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen Svårläkta sår och antibiotikas roll Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen En distriktssköterska ringer dig en fredag eftermiddag angående Hulda 78 år. Hulda har en

Läs mer

Information om åderbråck

Information om åderbråck Information om åderbråck Artärer, kapillärer och vener Innan man pratar om åderbråck, är det mycket viktigt att förstå skillnaden mellan artärer och vener, och att veta en del om de normala venerna i benen.

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

1 Egenvård... 3. 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3. 3 Medicinska tillstånd... 5. Patientinformation... 13. Remiss...14

1 Egenvård... 3. 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3. 3 Medicinska tillstånd... 5. Patientinformation... 13. Remiss...14 Regional riktlinje Remittering till medicinsk fotvård 2010 Innehållsförteckning 1 Egenvård... 3 1.1 Förebyggande behandling...3 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3 2.1 Målgrupper...3 2.2 Remiss...4

Läs mer

Perifer cirkulation T3

Perifer cirkulation T3 Sida 1 av 6 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik /mod 050215/EF TL IE modifierad 111028 / IE Perifer cirkulation

Läs mer

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015 Eksem Karl Torell, 23 April 2015 För bilder rekommenderas: dermis.net, uptodate.com, internetmedicin.se m.fl. Olika utvärtes steroider MILDA (I) Hydrokortison, Ficortril, Mildison MEDEL (II) Locoid, Emovat

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp I N FO R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp är ett vanligt besvär. Fotsvamp är ännu vanligare och är oftast en grund till att man drabbas av nagelsvampsinfektion på tårna.

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

Inst. för hälsa, vård och samhälle

Inst. för hälsa, vård och samhälle Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom

Läs mer

Svensk förening för lymfologi 2013-04-05 INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM

Svensk förening för lymfologi 2013-04-05 INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM Lymfsystemet Anatomi Det finns två kärlsystem i kroppen, blodsystemet och lymfsystemet. Lymfsystemet består av lymfkärl och lymfatisk vävnad. Lymfatisk vävnad innefattar

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårgruppen i Blekinge

Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårgruppen i Blekinge Sårprodukter Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårgruppen i Blekinge Behandlingsinstruktioner för sårläkning finns på intranätet under Vård/Sårläkning/Sårcentrum/Sårgruppen. För terapigruppen:

Läs mer

BEHANDLINGS-och UTREDNINGSREKOMMENDATIONER FÖR BEN-OCH FOTSÅR

BEHANDLINGS-och UTREDNINGSREKOMMENDATIONER FÖR BEN-OCH FOTSÅR Hudsektionen Sunderby Sjukhus 2011-03-01 1 BEHANDLINGS-och UTREDNINGSREKOMMENDATIONER FÖR BEN-OCH FOTSÅR Innehållsförteckning ETIOLOGI, DIAGNOSTISKA SYNPUNKTER, LÄKANDE OCH FÖREBYGGANDE BEHANDLING sida

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Mikael Frisk Magnus Andersson Eva Carlberg Marie Wallin Jean-Martin Charcot (1825-1893) Jean- Martin Charcot föddes i Paris den 29 november 1825. År 1853 fick

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Tisdagen den 5 maj. är det dags för årets Fothälsodag och årets tema är tonårsfötter. tisdag 5 maj TEMA: TONÅRSFÖTTER!

Tisdagen den 5 maj. är det dags för årets Fothälsodag och årets tema är tonårsfötter. tisdag 5 maj TEMA: TONÅRSFÖTTER! Tisdagen den 5 maj är det dags för årets Fothälsodag och årets tema är tonårsfötter. FIP-IFP, vårt internationella fotförbund, utser varje år månaden maj till Världsfothälsomånad med ett särskilt tema.

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Innehållsförteckning: Sid Specifika regler för området 2 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 4 06 03

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Magdalena Annersten Gershater Leg Sjuksköterska Dr Med Vet Universitetslektor diabetes Fakulteten Hälsa och Samhälle Institutionen för

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Vad är Cellthion? Cellthion HIFU Hög Intensiv Fokuserad Ultraljud är ett alternativ till traditionell kirurgisk ansiktslyftning. Den stramar och lyfter hud på både, nacke,

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling

Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling Gun Jörneskog Karolinska Institutet Danderyd Hospital Stockholm Namn Efternamn 18 mars 2013 1 Benartärsjukdom (PAOD) PAOD ökar med åldern; hög

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Morgonjogg runt Äspenäs. Mycket fågel i luften. Speciellt en som var väldigt envis.

Morgonjogg runt Äspenäs. Mycket fågel i luften. Speciellt en som var väldigt envis. Morgonjogg runt Äspenäs. Mycket fågel i luften. Speciellt en som var väldigt envis. Dåligt med Fokus. Sedan i söndags har jag tömt 56 mm! Inte konstigt att det låter ifrån bäckarna på åsen. Dags för årlig

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Författad av. Dr.Daina Selga, Njurkliniken Dr.Christina Ståhl-Hallengren,Reumatologiska kliniken. Universitetssjukhuset Lund

Författad av. Dr.Daina Selga, Njurkliniken Dr.Christina Ståhl-Hallengren,Reumatologiska kliniken. Universitetssjukhuset Lund Patientinformation om Systemisk vaskulit Författad av Dr.Daina Selga, Njurkliniken Dr.Christina Ståhl-Hallengren,Reumatologiska kliniken Universitetssjukhuset Lund Författarna: Daina Selga, specialist

Läs mer

Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi

Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi Jag skall försöka att på ett inspirerat sätt ta er med på en resa genom bindvävens och bindvävsmassagens Historik

Läs mer

Apotekets råd om. Hudbesvär

Apotekets råd om. Hudbesvär Apotekets råd om Hudbesvär Huden har många olika, viktiga funktioner. Bland annat är huden ett mekaniskt skydd mot omvärlden. Huden kan liksom alla andra organ drabbas av olika typer av åkommor. Vissa

Läs mer

Bensår, fotsår hos diabetiker och trycksår

Bensår, fotsår hos diabetiker och trycksår 424 Hud Ändrad 2015-03-04, s 426, s 429 och s 433. Bensår, fotsår hos diabetiker och trycksår Mats Bjellerup, Hudenheten, Helsingborgs lasarett Christina Lindholm, Sophiahemmet Högskola/ Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Innehållsförteckning INLEDNING...1 BENSÅRSMOTTAGNING I PRIMÄRVÅRDEN...2 BENSÅRSBEHANDLING INOM KOMMUNAL HÄLSO- OCH DERMATOLOGENS ROLL...

Innehållsförteckning INLEDNING...1 BENSÅRSMOTTAGNING I PRIMÄRVÅRDEN...2 BENSÅRSBEHANDLING INOM KOMMUNAL HÄLSO- OCH DERMATOLOGENS ROLL... Innehållsförteckning INLEDNING...1 BENSÅRSMOTTAGNING I PRIMÄRVÅRDEN...2 BENSÅRSBEHANDLING INOM KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...3 DERMATOLOGENS ROLL...4 KÄRLKIRURGI...6 DIABETESFOTTEAM...7 TRYCKSÅR...8 BENSÅR

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Lymfsystemet - Funktion och behandlingar Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Vad är lymfsystemet och vad gör det? Alla vet att ett blåmärke försvinner men få vet hur!

Läs mer

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p)

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p) Tentamen 1 i Resp/Cirk, T3, 7 juni 2013. Maxpoäng: 66,5 Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 43 Inga hjälpmedel. Lycka till! I. Hemostas 1) Du ska göra ett projekt hos en forskargrupp som studerar mekanismerna

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

Medicinsk historia. Har du genomgått behandling laser hud, kemisk peeling eller någon annan behandling som bygger på aktiv hudrespons?

Medicinsk historia. Har du genomgått behandling laser hud, kemisk peeling eller någon annan behandling som bygger på aktiv hudrespons? PPpppp Vänligen fyll I denna blankett. Medicinsk historia Finns det någon möjlighet att du är gravid? Ammar du? Har du fått behandling med någon annan dermal filler? Typ: Har du genomgått behandling laser

Läs mer

Fotvård. Hur mår dina fötter?

Fotvård. Hur mår dina fötter? Fotvård Hur mår dina fötter? Finlands Apotekareförbund 2005 2 Fotvård är en del av varje dag Att vårda sina fötter är ett viktigt delområde i den dagliga hygienen. Med en god omvårdnad kan människor i

Läs mer

Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården.

Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården. SÅRVÅRD Vem? Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården. Tid? Vid sår som inte visar tecken på läkning efter

Läs mer

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Så här använder du denna broschyr Cancerbehandlingar kan orsaka

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk KORTSVARSFRÅGOR Då vetenskapliga sanningar i många fall är relativa, ibland ändras över tid och i värsta fall kan vara rent lokala, är det viktigt att ha en norm för sanningen. Så, även om en del av nedanstående

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Gratis tejptips & VIP-rabatt OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer