Sår och Sårbehandling 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sår och Sårbehandling 2010"

Transkript

1 Sår och Sårbehandling 2010 Sår drabbar alla människor någon gång, från de enkla skrubbsåren till komplicerade svårläkta sår. Sårläkning är vanligen okomplicerad, men i vissa fall stannar den upp och kan då orsaka stort lidande för den drabbade och hans anhöriga. De svårläkta såren är kostsamma för patienten och samhället. Sår kan delas in på olika sätt, men sårläkningen har mycket gemensamt mellan sårtyper av olika slag. Beteckningen akuta och kroniska sår har använts sedan länge. Akuta sår efter trauma och operation brukar vanligen inte ha läkningsproblem. Kroniska sår är svårläkta då de har en bakomliggande orsak som t.ex. cirkulationsnedsättning eller infektion, ödem eller främmande kroppar som fördröjer sårläkningen. Det är viktigt att identifiera och behandla alla dessa orsaker och faktorer. Sårgrupp Göteborg Bohus Intresset för sår och sårläkning har ökat markant under senare år och sårgrupper och sårföreningar finns i många länder. I Sverige finns Svenskt Sårläkningssällskap (www.sarlakning.se) och på regional nivå flera mindre grupper. Sårgrupp Göteborg Bohus bildades 1995 som en ideell sammanslutning av sårintresserade personer där de flesta arbetade på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Sahlgrenska/ Mölndal/ Östra) men även på övriga sjukhus och sjukhem samt inom primärvården i Göteborg och södra Bohuslän. Sårgruppen gör uppehåll sedan Sårgruppen arrangerade regelbundet utbildningsdagar en till två gånger årligen inom ämnet sår och sårbehandling. Dessa utbildningsdagar gör också uppehåll tills vidare. Sårgruppen har gett ut den tryckta skriften Sår och Sårbehandling med hemsidesadressen: Senaste tryckta upplagan är 2007 (numer slutsåld). Framöver finns endast skriften att hämta på hemsidan- där man kan skriva ut antingen enskilda sidor eller hela skriften i pdf format. Innehållet uppdateras efter hand. PASS - Patient och anhörigförening för svårläkta sår Patient- och anhörigföreningar för svårläkta sår (PASS) bildades 1998 med avdelningar i både Göteborg och Stockholm. Tyvärr upphörde PASS 2007 p.g.a. för få medlemmar. Egenvård För att den som har ett sår bäst skall kunna utöva lämplig egenvård behövs information om diagnos, orsaksmekanism och behandling. Vid sjukvårdsbesök bör man ju helst få både muntlig och skriftlig information. Färdiga informationsskrifter finns för patienter för de vanligaste sårorsakerna som t.ex. venösa bensår. Egenvården omfattar specifika rekommendationer som att vila med ben i högläge vid venösa sår, men också mer allmänna rekommendationer som gäller t.ex. rökstopp, rörelser/motion och kost. Ansvarig: Carita Hansson

2 Ordlista med anknytning till sår Abscess Varansamling Absorptionsförmåga Uppsugningsförmåga Adhesiv Vidhäftande Adstringerande Sammandragande Alginatförband Förband som innehåller alginater från bruntång Anemi Blodbrist Angiogenes Process där nya blod kärl skapas Arteriell insufficiens Otillräcklig artärfunktion Artärer Blodkärl som transporterar syrerikt blod från hjärtat till alla vävnader i kroppen Atrophie blanche Vitaktiga ärrliknande hudområde med dålig mikrocirkulation Autolys Naturlig nedbrytning av död vävnad Biopsi Vävnadsbit Claudicatio intermittens Fönstertittarsjuka smärtor i benmusklerna vid ansträngning - utlöst av ischemi Decubitus Tryck- eller liggsår Debridering Avlägsnande av fibrin och död vävnad från såret Dermis Läderhuden Devitaliserad vävnad Icke levande vävnad Diastoliskt blodtryck Det lägre blodtrycket en utvidgning av hjärtat Doppler Ultraljudsteknik för att lyssna på flödet i blodkärlen Dorsal Ryggsidan Duration Tidslängd, varaktighet Elastas Enzym med egenskap att bryta ner elastin Elastin Protein från elastisk bindväv Endotelcell Celler i kärl Epikutantest Test för kontaktallergier i huden, där man lägger olika ämnen på huden och avläser efter flera dagar Epidermis Överhud Epitel Tunt lager av ytliga celler som täcker hud och slemhinnor Excision När man skurit bort delar av vävnad Exsudat Vävnadsvätska Fagocytos En process där vita blodkroppar äter död vävnad och bakterier Fibrin Trådformigt protein som bildar ett nätvärk vid blodkoagulationen och ofta finns i sår Fibroblast Cell som bl.a. producerar kollagen Gangrän Kallbrand Graft Transplantation av hud Hematom Blodansamling i vävnaden

3 Hematuri Hemostas Hydrofiberförband Hydrofob Hydrogel Hydrokolloidalt förband Hypergranulation Hypertrofisk Hypoxi Hypertension Indikation Infektion Inflammation Keratinocyt Kohesiv Kollagen Kollagenas Kolofonium Kolonisation Kontamination Kontraindikation Lambå Lanolin Lateralsidan Latex Lesion Lymfocyt Maceration Makrofag Blod i urinen Ansamling av vävnadsvätska i nedre kroppsdelarna Ett förband (registrerat varumärke) som består av fibrer av spunnen natriumkarboxymetylcellulosa Vattenavstötande Gel som består av vatten, samt ibland salt, förtjockningsmedel, polymerer, propylenglykol, natriumkarboxymetylcellulosa Tättslutande förband med olika innehåll framförallt natriumkarboxymetylcellulosa, pektin, gelatin, alginat, elastomerer Svallkött - där vävnaden växer ovanför hud planet Ökning av storlek i vissa celler eller fibrer Låg syrespänning i vävnaden Ökat eller förhöjt blodtryck Skäl till att använda Ett kliniskt tillstånd med inflammation förorsakat av en invasion av mikroorganismer i vävnaden De synliga tecknen på inflammation är rodnad, smärta, ömhet, svullnad och värmeökning och är den första reaktionen på en vävnadsskada Epitelcell som bl.a. producerar keratin (ett lösligt protein i epidermis) Klistrande binda som enbart fäster i den egna bindan Fibröst protein som produceras i den proliferativa sårläkningsfasen - omvandlas under läkningens mognadsfas Enzym med egenskap att bryta ner kollagen Kådharts från barrträd, finns bl.a. i vissa häftplåster Mikroorganismer - vanligen bakterier - som förökar sig i såret Nedsmutsning, närvaro av mikroorganismer (eller främmande partiklar) i såret Tecken som talar emot något Hud-, benhinne- eller slemhinneflik avsedd för att täcka vävnadsdefekter samtidigt som den med en stjälk sitter fast vid sitt ursprungliga ställe Ullfett - ingår i vissa medicinska salvkompresser, salvor och kosmetika och kan förorsaka kontaktallergi Utsidan Naturgummi Skada eller förändring i vävnaden En av de vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret Uppluckrad hud orsakad av en ökad vätskemängd Vit blodkropp, omvandlas via monocyter från benmärgen till vävnadsmakrofag som spelar en viktig roll i inflammationsprocessen

4 Maturation Mognad.Avslutande fas i sårläkningen. Tar månader till år. Medialsidan Insidan Nekros Död vävnad Neuropati Nervskada som bl.a. kan leda till känselbortfall eller muskelförtvining Ocklusivt bandage Tättslutande förband Palpabel purpura Hagelskottsliknande blodansamlingar Palpera Känna Patofysiologi Bakomliggande mekanismer till uppkommen sjukdom Perforanter Blodkärl som förbinder ytliga och djupa vener Perifer cirkulation Blodflöde i de kroppsdelar som befinner sig längst bort ifrån hjärtat Pinch Nypa Pinch graft Transplantation av små hudöar som är pinchade - utskurna ifrån lårets framsida och placerade i ett sår Prevalens Antalet sjuka i en viss sjukdom vid en given tidpunkt Profylax Förebyggande Progressiv Fortskridande, tilltagande Proteaser Proteiner, enzymer som kan bryta ned vävnad Punch graft Transplantation av små hudöar som är punchade - runda utskurna hudbitar med rund biopsikniv ifrån lårets framsida och placerade i ett sår Pus Sårvätska som består av en blandning av exsudat, vita blodkroppar och bakterier Recidiv Återfall Recidivande Återkommande Regeneration Återbildande av vävnad Regression Återgång Sakrum Korsbenet Sekretion Utsöndring Sepsis Blodförgiftning Skin graft En bit hud som avlägsnas för att sättas på ett annat ställe på kroppen -transplantation Steroid Kortison - dämpar inflammation Subkutis Underhud Substituera Ersätta Systoliskt blodtryck Det högre blodtrycket hjärtats sammandragningar Tiuram Gummikemikalie Trauma Skada Trombos Blodpropp Ulceration Sårbildning Varicer Åderbråck vener med klaffar som inte sluter tätt Vaskulit Inflammation av blodkärl Vener Blodkärl som transporterar syrefattigt blod ifrån vävnaden till hjärtat Venös insufficiens Otillräcklig funktion av venerna att transportera

5 Viabel Viskos Ansvarig: Carita Hansson syrefattigt blod till hjärtat Livsduglig Cellulosa-xantogenat kan vävas räknas som naturfibrer Sårläkningsprocessen Det är först under de senaste 20 åren som vi fått kunskap om den cellulära bakgrunden till läkningsprocessen och därmed har vi även fått andra behandlingsmöjligheter än tidigare. Man brukar indela sår i akuta sår och långsamt läkande (kroniska) sår. De akuta såren delas in i: traumatiska sår kirurgiska sår De långsamt läkande (kroniska) såren indelas i: diabetessår trycksår venösa sår ischemiska sår Vävnadsregeneration - vävnadsreparation Med vävnadsregeneration menas förmåga att återbilda skadad eller förlorad vävnad. Flertalet ryggradslösa djur och amfibier har denna förmåga. Människan har med några få undantag förlorat förmågan till vävnadsregeneration och i stället läker humana sår med vävnadsreparation dvs. en kollagen ärrbildning. Sårläkningsprocessen Sårläkning är en komplex biologisk process vilken omfattar skilda mekanismer såsom koagulation, cellmigration och proliferation, elimination av bakterier och främmande material samt vävnads remodellering. För att ett sår skall läka normalt krävs att ingående komponenter är kontrollerade, synkroniserade och balanserade. Störs detta samspel uppkommer antingen en överdriven reparationsprocess (t.ex. vävnads-hypertrofi) eller ett sår som inte läker. Traditionellt indelas sårläkningsprocessen i tre faser, inflammationsfasen, proliferationsfasen och remodelleringsfasen Sårläkningsprocessens faser Inflammationsfasen Sårläkningsprocessen börjar i samma ögonblick som vävnaden skadas då det sker en blödning. Blödningen initierar en koagulationskaskad och trombocytaggregation. Det bildas ett koagel, bestående av fibrin och trombocyter, vars syfte är att stoppa blödningen samt skydda från ytterligare bakteriekontamination och vätskeförlust. Trombocyterna innehåller ett flertal olika

6 kemotaktiska substanser och tillväxtfaktorer vilka frisätts och medverkar till att inflammatoriska celler såsom makrofager och leukocyter dras till skadan. De inflammatoriska cellerna utsöndrar pro-inflammatoriska cytokiner (t.ex. TNF- och interleukiner), samt proteaser (t.ex. elastas och kollagenas). Macrofagerna har en central roll i sårläkningen genom att via fagocytos rensa såret från bakterier, död vävnad och främmande ämnen. De döda cellerna avger substanser som retar fria nervändar vilket leder till smärta samt frisättning av bland annat histamin och serotonin vilket potentierar den inflammatoriska reaktionen. Efter den första kärlsammandragningen sker successivt en kärldilatation under vilken även kärlväggens genomsläpplighet ökar med vätskeutträde, ödem och svullnad som följd. Mikrocirkulationen förbättras vilket medför värme och rodnad. Ett provisoriskt extracellulärmatrix bestående av fibrin, fibronektin och glykosaminoglykaner bildas. Inflammationen pågår tills skadeområdet är upprensat. Proliferationsfasen (nybildningsfasen) Även under proliferationsfasen har makrofager och trombocyter stor betydelse genom sin produktion och utsöndring av tillväxtfaktorer, såsom platelet-derived-growth-faktor (PDGF). Tillväxtfaktorer stimulerar endotelceller, fibroblaster, och glatta muskelceller till proliferation, och dessa celler ersätter successivt de inflammatoriska cellerna i sårhålan. Det sker en nybildning av kapillärer genom så kallad angiogenes. Detta medför syrgastillförsel till såret vilket är viktigt för den energikrävande sårläkningsprocessen. Fibroblasterna tillväxer och de börjar producera kollagen och grundsubstans och på så sätt återskapas djupare delar av dermis och subkutis genom bildande av granulationsvävnad. Epitelet börjat att återskapas genom nybildning av keratinocyter och under proliferationsfasen sker även en gradvis sammandragning av såret. Proliferationsfasen sträcker sig tidsmässigt från några dagar till veckor. Remodelleringsfasen (ombyggnadsfasen) Efter proliferationsfasen följer en ombyggnadsfas under vilken matrixmetalloproteaser såsom kollagenas, gelatinas och stromelysin bryter ner det primitiva extracellulärmatrix, samtidigt som det sker en uppbyggnad av permanent matrix, bestående av kollagen, elastin och proteoglykaner. Human sårläkning sker med ärrbildning beroende på inlagring av kollagen. Kollagenet formateras i buntar vilket medför att såret skall få så stor hållfasthet som möjligt. I okomplicerade fall är epitelialiseringen komplett inom 1-2 veckor, men maximal hållfasthet och elasticitet sker gradvis och tar månader upptill år. Långsamt läkande sår (Kroniska sår) Det finns många faktorer som kan påverka sårläkningsprocessen i negativ riktning och förhindra att vävnadsdefekten inte epitelialiseras. Oberoende av orsaker (t.ex. tryck, ischemi, nutrition, infektion) beror detta på att samspelet i läkningsprocessen störts vilket leder till vävnadsnedbrytning. När ett kroniskt sår utvecklas föreligger oftast en inflammatorisk reak-tion i dess omgivning vilket gynnar bildning av matrix-nedbrytande proteaser. Om vävnadsnedbrytningen är större än vävnadsnybildningen ökar såret i storlek. Ansvarig: Marie-Louise Ivarsson

7 Ben- och fotsår Bensår är inte en diagnos utan ett symtom på en bakomliggande åkomma. För att man snabbast skall kunna läka bensåret är förutsättningen en korrekt diagnos och riktad behandling mot bakomliggande orsak(er). Behandlingsplanen inkluderar att: Behandla bakomliggande orsak till såret Bedöma lokalt sårstatus Välja förband efter sårdiagnos och aktuellt sårstatus Dokumentera diagnos, sårstatus, behandlingsplan, förbandsval och sårstorlek (avritning, foto och/eller volymsmätning) Kontrollera och följa upp diagnos, utredning och behandling Förebygga nya sår Omhändertagande av ben- och fotsårspatienter Alla ben- och fotsårspatienter bör primärt bedömas av läkare för att initiera och i nära samarbete med behandlande sköterska fullfölja behandlingsplanen. Lokalt sårstatus och patientens egna önskemål påverkar behandlingsval. Anamnes bör omfatta frågor om sårduration, tidigare sårbehandlingar, trombos, variceroperationer, bensvullnad, läkemedel, allergier (kända mot läkemedel eller utvärtes använda produkter), sjukdomar som t.ex.: hjärt- kärlsjukdomar, diabetes. Smärtanamnes är viktig. Dokumentera sårets storlek och lokalisation initialt samt regelbundet därefter t.ex. 1g/ månad. Sårstorlek följes med avritningar på plast eller mätning av vinkelräta sårdiametrar och/eller foton eller med Visitrak (ny digital apparatur från Smith&Nephew). Dokumentera sårets utseende = lokalt sårstatus Dokumentera hudförändringar runt sår och på fot och ben, samt även eventuell eksemspridning, notera synligt ödem. Utredning. Diagnos. I behandlingsplanen strävar man efter så få omläggningar som möjligt. Informera patienten om sårens orsak och uppkomst, samt om behandlingsplanen - gärna både muntligt och skriftligt Ben- och fotsårstyper Venösa sår är vanligast. Inte sällan är bensårsorsaken multifaktoriell Venösa sår Arteriella sår Diabetessår Vaskulitsår Pyoderma gangränosumsår Necrobiosis lipoidica

8 Tumörsår Övriga ben- och fotsår Ansvarig: Carita Hansson Diagnostik av ben- och fotsår Undersökning med i första hand systoliska ankel/armtryck och i andra hand tåtryck för arteriell insufficiens bör göras på alla patienter med ben- och fotsår! Många med kliniskt venösa sår benägna vid mediala malleolen har samtidigt en perifer arteriell insufficiens. Enbart klinisk undersökning för att fastställa venös insufficiens är otillfredsställande och förenat med risk för felbedömning. Utredning på klinisk fysiologisk avdelning för venös insufficiens rekommenderas på patienter framförallt inför venkirurgi, eller där sårdiagnos är osäker och venös orsak till såret misstänks. Undersökning för diabetes med b-glukos/u-glukos/ Hb-A1C tas på alla patienter med sår på fötterna. Provtagning kan rekommenderas för alla patienter med svårläkta sår. Övriga blod- och urinprover tas då tillståndet så föranleder. Bakterieodlingar tas inte rutinmässigt. Svampodling i och omkring sår vid misstanke om svamp, vanligen jästsvamp (Candida) mer sällan dermatofyt. Biopsi för PAD tas från sårkant då man misstänker tumörsår och 5mm utanför sårkant då man misstänker vaskulitsår. Överväg biopsi där ett förmodat venöst sår som är adekvat behandlat inte börjat läka inom 6v. Biopsin tas med minst 4 mm stansbiopsi (eller knivbiopsi). Frikostighet med biopsier är att rekommendera vid alla sår utan säkerställd diagnos eller när inte förväntad läkningshastighet uppnås. Biopsi för odling av mykobakterier (t.ex. tbc) eller svamp (djup mykos) från sår kan bli aktuella i sällsynta fall. Vid misstanke om kontaktallergi remiss till hudmottagning för lapptest/epikutantest Ansvarig: Carita Hansson Sårjournal för ben- och fotsårs-patienter En ben- och fotsårsjournal behöver oftast anpassas till den egna verksamheten. Patientdata Vårdgivare ANAMNES Allmänt Sårduration Sår tidigare

9 Sjukdomar, rökning, läkemedel och överkänslighet Hjärt-kärlsjukdom Diabetes Neuropati Ledbesvär Stela fotleder Rökare Tidigare rökare Läkemedel Överkänslighet Vensjukdom Djup ventrombos Tidigare känd operation av varicer Perifer artärsjukdom Känd artärsjukdom t.ex. fönstertittarsjuka Tidigare utförd artäroperation eller ballongsprängning Smärtanalys Var? När? Hur mycket? VAS-skala Analgetikaförbrukning STATUS Dokumentera Rita av sår eller mät med linjal eller ta foto Sårutseende Rött (granulerat) Gult (fibrinbelagt Svart (nekros) Grå-lila (epitel) Grönt (pseudomonas) Vätskning Mängd Hud runt sår Eksem Infektion

10 Sårvätskning - maceration UTREDNING Pulspalpation Ankel / Armblodtryck.../...mm Hg Tåtryck Färgdoppler Biopsi Bakterieodling Övriga undersökningar DIAGNOS ÅTGÄRDER Remiss Lokalbehandling Förband/sårbehandlingsprodukt Kompression Omläggningsintervall Systemisk behandling Läkemedel Återbesök läkare Återbesök sköterska Ansvarig: Carita Hansson Venösa ben- och fotsår Definition av kroniska eller svårläkta venösa sår: Sår nedom knäleden som inte läker inom sex veckor där venös dysfunktion är den väsentligaste orsaken (Läkemedelsverket 1995; Venösa bensår ). Förekomst Prevalensen ökar starkt med åldern. Mer än 50% av kroniska ben- och fotsår är venösa. 70 % av kroniska sår enbart belägna på underbenet ovan fotleden är venösa. Patofysiologi

11 I så mycket som 50% kan de venösa såren bero på ytlig venös insufficiens, resten djup eller en kombination av djup och ytlig insufficiens. Klinisk undersökning av patienter för att skilja ytlig och djup venös insufficiens är otillräcklig. Finner man en ytlig insufficiens efter utredning med t.ex. färgdopplerundersökning är chanserna stora att man efter en venkirurgisk operation kan bota denna bensårspatient. Differentialdiagnoser Övriga ben- och fotsår, t.ex. de som orsakas av arteriell insufficiens; vaskulit eller cancer. Symtom och sjukdomstecken Varicer, benödem, tyngdkänsla i ben är vanliga symptom på venös insufficiens. Smärta förekommer mest vid såromläggning och smärtan lindras vanligen vid högläge av benen under natten. Även venösa bensårspatienter kan ha extremt svår smärta. Sår är vanligen belägna på insidan av underbenets nedre tredjedel. Sårstorlek varierar. Sårytan kan vara smetig, men sällan täckt av svart nekrotisk vävnad. (se bild 1 ) Brunpigmentering runt såret orsakas av hemosiderin som är järnpigment. Omgivande hud är ofta torr och fjällig samt ibland hård (lipodermatoskleros). (se bild 2 och bild 3) Venöst eksem förekommer ofta runt såren, samt även på ben och fot. (se bild 2) Kontaktallergiska eksem är oftast mer uttalade med spridning till andra kroppsdelar. Atrophie blanche är vita ärr-liknande områden med förstorade kapillärer som ser ut som små blödningar - de små sår som uppstår här är mycket smärtsamma. (se bild 4) Bild 1. Venöst sår mediala malleolen. (Foto: Carita Hansson) Bild 2. Venöst sår samt eksem och hemosiderin (järn) pigmentering. (Foto: Carita Hansson)

12 Bild 3. Lipodermatoscleros med brun pigmenterad hård indurerad vävnad, pianoleg. (Foto: Carita Hansson) Bild 4. Atrophie blanche vita ärr-liknande områden, med förstorade kapillärer. (Foto: Carita Hansson Utredning av venösa sårpatienter Anamnes Speciella frågor vid venös insufficiens: svullnar benen frampå dagen? har patienten haft trombos? är patienten variceropererad? är patienten allergisk mot utvärtes använda produkter? Dokumentation av sår och hud Notera hur sår och hud ser ut, samt även eventuell eksemspridning, notera synligt ödem (mät gärna vadmått). Ankeltrycksundersökning Ankeltrycksundersökning för arteriell insufficiens görs på alla ben- och fotsårspatienter.

13 Observera att vid låga ankeltryck, dvs. mindre än mm Hg i ankelhöjd, kan kompressionsbehandling försvåra sårläkning (undantag lågelastiska bindor) Utredning för venös insufficiens Speciell utredning för venös insufficiens på klinisk fysiologisk avdelning görs inte på alla bensårspatienter. Inför venkirurgi är utredning med färgdoppler en förstahandsmetod men andra metoder kan användas i enskilda fall på speciella frågeställningar. Den kliniska undersökningen enbart är otillfredsställande och förenat med risk för felbedömning. Ansvariga: Carita Hansson, Urban Wingren Handdoppler vid vendiagnostik En vanlig handdoppler kan användas för ett försök att förbättra vendiagnostiken vid bensår. Målet är att försöka bedöma om det finns reflux i venerna i ljumske och knäveck Metod: Patienten skall vara stående. I ljumsken lyssnar man tills man hittar artären. Precis medialt om artären ligger venen. Medan man lyssnar så klämmer man med handen kortvarigt på låret och hör då blodet rinna förbi dopplern. När man sedan släpper på trycket så slutar blodet att rinna mot hjärtat och dopplersignalen ska försvinna. Hör man istället ett nytt flödesljud tyderdetta på insufficiens i venklaffarna i ljumsken. Att försöka att särskilja de ytliga (V.Saphena Magna) och djupa (Vena Femoralis) venerna är betydligt svårare och mera tidsödande. Här är färgdopplern överlägsen eftersom man med den kan se vilken ven man lyssnar på. Handdopplern är ju ospecifik och ger flödessignal från allt flöde som finns inom dess räckvidd. I knävecket gör man på motsvarande sätt med stående patient. Man klämmer kortvarigt på vaden medan man lyssnar i knävecket. Försvinner flödesljudet när man släpper på trycket tyder detta på att klaffarna är täta och talat alltså mot en insufficiens. Får man ett flödesljud när man släpper trycket tyder detta på klaffinsufficiens. Även här är det svårt att skilja på ytlig (V. Saphena Parva) och djup insufficiens (V. Poplitea) och här är det således motiverat med färgdopplerundersökning. Ansvarig: Urban Wingren Kontaktallergiskt eksem Venösa bensårspatienter har ofta samtidigt venöst eksem, de har också högre risk att få kontaktallergier jämfört med andra sårpatienter. Venösa bensårspatienter bör undvika applicering på huden på ben och sår av: Lanolininnehållande salvkompresser Parfymerade krämer och salvor Häfta/plåster Latexgummi direkt på huden Vid misstanke på kontaktallergiskt eksem bör patienten remitteras till hudmottagning för lapptest (epikutantest). Ansvarig: Carita Hansson

14 Kompressionsbehandling av venösa bensår Kompressionsbehandling utgör grunden för behandlingen av venösa sår. Den venösa hypertensionen motverkas, venöst återflöde förbättras liksom mikrocirkulationen, samt ödemet i vävnaden minskas. Kompressionsbehandling kan genomföras på olika sätt: Linda med hög- eller lågelastiska bindor Strumpor Pumpstövel Högelastiska bindor och kompressionsstrumpor tas vanligen av varje kväll och på varje morgon. Kompressionslindning kan ske med åtta-turer (se bild 5) eller cirkulärturer (se bild 6a och 6 b). Bild 5. Åtta-turer med en 50% överlappning. (Foto: Annika Nordström) Bild 6a. Cirkulär-turer med 50 % överlappning. Tätare turer ger högre tryck. (Foto: Annika Nordström)

15 Bild 6b. Cirkulär-turer med 75% överlappning. (Foto: Annika Nordström) Kompressionslindning med hög eller lågelastiska bindor Högelastisk binda Elodur fine (eller Perfekta fein för extralånga ben) (se bild 7-9). Bild 7. Vinkla foten i 90. Börja linda ifrån tåspetsen, 2-3 cirkulär-turer för att i nästa tur gå upp över hälen. (Foto: Annika Nordström)

16 Bild 8. Nästa tur täcker halva föregående tur, för att sedan gå tillbaka ner över foten och effektivt låsa hälturen. Det är viktigt att få hela hälen täckt. (Foto: Annika Nordström) Bild 9. Efter att hälen täckts lindar man cirkulär-turer med en 50 % överlappning och en 50 % sträckning på bindan hela vägen upp till knäskålen. Lindningen avslutas 2 cm under knävecket för att undvika skav. (Foto: Annika Nordström) En högelastisk binda har högt arbetstryck och högt vilotryck. Trycket från en högelastisk binda bör vara 40 mm Hg vid ankeln, 30 mm Hg vid vaden och 20 mm Hg nedom knät. Elodur fine, liksom Perfekta fein, högelastisk binda består av bomull och elastiska trådar och är 10 cm bred. En högelastisk binda bör tas av på natten. Lågelastisk binda Pütter (se bild 10 13) består utav bomull och ger ett högt arbetstryck och ett lågt vilotryck. Vid kompressionsbehandling använder man sig av två bindor, en 8 cm bred och en 10 cm bred, välj lågelastiska bindor till patient med samtidig arteriell cirkulationsnedsättning. Bild 10. Börja med att vinkla patientens fot i 90. Lindningen börjar med en 8 cm bred binda ifrån tåbasen. Man lindar inifrån och ut. Bindan lindas cirkulärt 2-3 turer för att sedan gå upp över hälen. (Foto: Annika Nordström)

17 Bild 11. Nästa tur täcker halva föregående tur, för att sedan gå tillbaka ner över foten och effektivt låsa hälturen. Det är viktigt att få hela hälen täckt. (Foto: Annika Nordström) Bild 12. Vid ankeln lindas 3-4 cirkulärturer för att därefter göra en uppåtstigande tur över vaden. Lindningen avslutas med en löst cirkulär tur 2 cm under knävecket. (Foto:Annika Nordström) Bild 13. Binda nr 2 är 10 cm bred. Starta ifrån ankeln med åtta turer (upp- och nedåtgående turer) och en 50 % överlappning. Avsluta 2 cm under knävecket. (Foto:Annika Nordström)

18 Bock En bock är mycket användbar vid lindning av ben (se ritning bild 14). Bild 14. Bock att stödja ben på vid omläggning. Gemensamt för hög och lågelastiska bindor Lager: fler lager ger högre tryck Bredd: smal binda ger högre tryck Sträckning: hög sträckning ger högre tryck Benets omfång: mindre omfång ger högre tryck Polstring Polstring med vadd (Soffban) förbättrar kompressionseffekten genom att trycket utjämnas, vadden lindas på ifrån tåbasen upp till knät med cirkulärturer. Polstring kan även användas som skydd för ömtåliga eller smärtsamma områden. Pelotter av skumgummi kan klippas ut fyller nedsänkningar runt malleolerna, eller avlasta sår. Kvarvarande kompression Lågelastiska bindor eller flerlagerskompression i form av lagersbandage sitter på under flera dygn och ger därför bra kompression dygnet runt. Lågelastiska bindor lindas vanligen om 2-3 gånger i veckan och flerlagersbandage byts vanligen 1-2 ggr/ vecka. Flerlagerskompression 2lagers bandage kan bestå av Proguide eller en kombination av ett innerförband Zipzoc Salvstrumpa och ett ytterförband t.ex. i form av en kohesiv binda (Coban eller CoPlus). 3lagers bandage kan bestå Profore lite eller 2lagersbandage med ett annat sårförband under 4lagers bandage består av Profore som finns i olika storlekar efter mätning av ankelomfånget och består av: sårkontaktlager; polstringslager; kräpplager; lätt kompressionslager; samt ytterst en kohesiv CoPlus-binda finns nu även som latexfri. För Proguide, Profore mät ankelomfång innan storlek väljs.

19 Kompressionsproduktnamn, storlek och tillverkare Av Västra Götalandsregionens Regionservice fd.westma upphandlade storlekar Coban 10cmx3m 3M Svenska AB Elodur fine 10cmx7m Smith & Nephew AB Perfekta fein 10cm x10m Lohmann &Rauscher Profore lite cm Smith & Nephew AB Profore 18-25, 25-30, >30 cm Smith & Nephew AB ProGuide 22-28cm Smith & Nephew AB Pütter 8cmx5m, 10cm x5m HARTMANN-ScandiCare AB Soffban Natural 10cmx2,5m Smith & Nephew AB Zipzoc Salvstrumpa 10 styck apoteksvara Smith & Nephew AB Kompressionsstrumpor När de venösa bensåren är läkta kan patienten börja med måttbeställda kompression sstrumpor klass 2-3 som profylax. Dessa medicinska hjälpmedel kan patienter med läkta venösa bensår i VG-regionen fås kostnadsfritt i många fall - för regelverk se handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel: aspx För patientinformation av personliga hjälpmedel/broschyr medel/broschyr%20hjälpmedel.pdf Ansvarig: Carita Hansson Intermittent pneumatisk kompressionsbehandling (IPK) Flowtron Hydroven 3 (hette tidigare Flowtron Plus HC) för hembehandling Flowtron Hydroven 12 för användning på sjukhus och sjukhem Intermittent pneumatisk kompressionsbehandling används för att behandla benödem som orsakas av venös insufficiens och/eller lymfödem. IPK utgörs av en dubbelväggig stövel som fylls respektive töms i sekvenser med hjälp av en luftkompressor. Trycket kan varieras på både Flowtron Hydroven 3 respektive 12. Stövlarna finns som tre - eller enkammarstövlar. Trekammarstöveln ger ett högre tryck distalt och ett mindre högre upp, en naturlig tryckgradient. Ett ben kan behandlas för sig eller båda benen samtidigt. Flowtron Hydroven 3 är avsedd för hemmabruk och har en fast kompressionstid respektive vilotid på 30 sek. Flowtron Hydroven 12 har en pump där vilo- och kompressionsfas kan varieras vilket är av stort värde t.ex. vid samtidig arteriell insufficiens. Flowpac används på sjukhus och motsvarande inrättningar. Kontraindikation pumpstövel

20 Obehandlat ödem på grund av hjärtsvikt, pågående infektion såsom erysipelas (rosfeber), akut djup ventrombos, ytlig arteriell by-pass, omfattande ischemisk vaskulär sjukdom. Uttalade deformiteter kan vara ett hinder för behandlingen. Leverantör: Arjo-Huntleigh Healthcare AB Patientinformation, egenvård och uppföljning venösa bensår Venösa sårpatienter bör ha kompressionsbehandling i form av bindor fram tills såren är läkta samt därefter kompressionsstrumpor för att förhindra återfall. Intermittent pneumatisk kompression med pumpstövel är ofta ett bra komplement. Speciellt vid svårläkta sår eller de som återfaller trots kompresssionsstrumpa. Patienten bör uppmanas att vara i rörelse (använda sina muskelpumpar) och undvika tunga lyft Benen bör vara i högläge i vila. Höj gärna fotändan på sängen. Uppföljning efter läkning är viktig bl.a. för att uppmana till ovanstående råd. Ansvarig: Carita Hansson Venkirurgi Alla patienter med venösa bensår bedöms för eventuell venkirurgi. För denna bedömning fordras färgdopplerunder-sökning och när undersökningen är utförd bör kirurg konsulteras. Ansvarig: Urban Wingren Utredning för arteriell insufficiens Pulspalpation Försök palpera pulsar på fotryggarna och bakom /nedom mediala malleolerna. Kan man palpera pulsar brukar detta betyda att ankeltrycket är bra, men inte desto mindre bör ankeltrycksmätning utföras. Man bör även palpera pulsar i ljumskarna på bägge sidor. Är pulsen svagare eller saknas på en sida tyder detta på att det finns förträngningar i pulsådern ovanför ljumsken. Försök även palpera arteria poplitea i knävecket (detta kan dock vara svårt). Mätning av systoliska arm- och ankeltryck Ankel-armindex (AI) = systoliskt ankeltryck /systoliskt armartärtryck Efter minst 5 minuters vila börjar man med att ta armblodtrycket. Vid ankeltrycksmätningen placeras en blodtrycksmanschett långt ner på underbenet strax ovanför anklarna. Palpera om möjligt först fram pulsen och applicera sedan gel på området. Med dopplern lyssnar man på flödesljudet i arteria dorsalis pedis (på fotryggen) (se bild 15, 16).

Kompressionsbehandling av venösa bensår

Kompressionsbehandling av venösa bensår Kompressionsbehandling av venösa bensår Kompressionsbehandling utgör grunden för behandlingen av venösa sår. Den venösa hypertensionen motverkas, venöst återflöde förbättras liksom mikrocirkulationen,

Läs mer

Sår och Sårbehandling 2008

Sår och Sårbehandling 2008 Sår och Sårbehandling 2008 Sår drabbar alla människor någon gång, från de enkla skrubbsåren till komplicerade svårläkta sår. Sårläkning är vanligen okomplicerad, men i vissa fall stannar den upp och kan

Läs mer

Bensår. 1% av befolkningen har eller har haft bensår. 0,3% av befolkningen har öppna sår, dvs omkring 50.000 personer i Sverige

Bensår. 1% av befolkningen har eller har haft bensår. 0,3% av befolkningen har öppna sår, dvs omkring 50.000 personer i Sverige Bensår 1% av befolkningen har eller har haft bensår 0,3% av befolkningen har öppna sår, dvs omkring 50.000 personer i Sverige Kostnad 13% Kostnad 87% Ingen diagnos Överbehandling med Antibiotika Ej adekvata

Läs mer

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för Linda ben Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 Linda Ben Svullna ben Orsaker: Vensystemet fungerar inte som det ska. Detta kan leda till venösa

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Lokalbehandling av sår

Lokalbehandling av sår 2 Lokalbehandling av sår Innehållsförteckning Sid Övergripande målsättning. 2 Tillvägagångssätt.. 2 Den normala sårläkningsprocessen. 3 Lokalt sårstatus. 4 Rengöring och upprensning av sår 5 Hudvård. 6

Läs mer

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Nyhet! JOBST Comprifore Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Kunskap om venösa bensår. Kompression kan betraktas som grundpelaren vid behandling av venösa bensår.

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? HUR KAN DIABETES PÅVERKA MINA FÖTTER? Hur påverkar diabetes mina fötter? Denna broschyr förklarar hur komplikationer uppstår i samband med diabetes typ 1 och typ 2

Läs mer

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Del 6_10 sidor_17 poäng

Del 6_10 sidor_17 poäng Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett

Läs mer

Behandla ödemet! - med kompression. sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus

Behandla ödemet! - med kompression. sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus Behandla ödemet! - med kompression sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus Ödem skadar vävnaden och är starkt läkningshämmande Mikroödem inte alltid synligt Kompression Förebyggande

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv 9 sidor. 17 poäng Sune Eriksson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 47 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste två åren har en synförsämring inträtt och vid den förra regelbundna

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal. Bensår Innehållsförteckning

Vårdsamverkan FyrBoDal. Bensår Innehållsförteckning Vårdsamverkan FyrBoDal Bensår Innehållsförteckning Sid Venösa sår 2 Diagnos och utredning av venösa sår.. 3 Remisser vid venösa sår. 5 Behandling av venösa bensår.. 6 Kompressionsbehandling. 8 Kompressionsbindor..

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program

Läs mer

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Riktlinjer Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Sårgruppen i Blekinge Mars 2016 Förord Kompressionsbehandling vid venös insufficiens ordination, kostnadsansvar och sortiment - är ett dokument

Läs mer

Behandling av venösa bensår

Behandling av venösa bensår Behandling av venösa bensår Bra att veta om venös insufficiens Från venös insufficiens till venösa bensår Venklaffarna är ventiler i venerna som ser till att blodet som ska pumpas tillbaka till hjärtat

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:

Läs mer

Del 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p

Del 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Johan Andersson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 49 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste tre åren har en synförsämring inträtt och vid den

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

BM Strömqvist. Sårskola 2014

BM Strömqvist. Sårskola 2014 Sårskola 2014 Som sårombud ansvarar Du för att bistå enhetschefen med kunskap i sårbehandlingsarbetet, samt upprätta lokala rutiner. vara kontaktperson gentemot Sårgruppen i Blekinge följa och förmedla

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas

Läs mer

Fina fötter. - förebyggande fotvård

Fina fötter. - förebyggande fotvård Fina fötter - förebyggande fotvård Utges av: Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-564 82 1 00, Fax: 08-564 821 39 Pg: 481 31 35-3, Bg: 332-4373 info@diabetes.se, www.diabetes.se Text:

Läs mer

Medicinska kompressionsstrumpor

Medicinska kompressionsstrumpor Medicinska kompressionsstrumpor JOBST kompressionsstrumpor för alla tillfällen Enligt tysk standard RAL Varför JOBST kompressionsstrumpor? Problem med venerna? Friska ben har vener med glatta och elastiska

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,

Läs mer

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD Det är mycket viktigt för en diabetiker att ta hand om sin personliga hälsa. Speciellt måste fötternas välstånd

Läs mer

DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet

DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet Diabetes, drabbar hela kärlträdet Den Diabetiska Foten Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Mikroangiopati Retinopati Neuropati Nefropati Makroangiopati Hjärtinfarkt

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

JOBST. Allt du bör veta om venösa problem

JOBST. Allt du bör veta om venösa problem JOBST Allt du bör veta om venösa problem Bästa kund Bland den vuxna befolkningen i den västliga delen av världen antar man att 40 50% män och 50 55% kvinnor lider av sjukdom i venerna i benen* med alla

Läs mer

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet"

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal blodpropp i benet Information till dig som har haft blodpropp i benet Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet" Det finns flera orsaker till att blodproppar bildas. Tala med din läkare

Läs mer

Kompressionens ABC...

Kompressionens ABC... Kompressionens ABC... Kompressionsbehandling Att kompressionsbehandling är en av de mest avgörande faktorerna för att få ett lyckat resultat vid bensårsbehandling är de flesta idag överens om. Med denna

Läs mer

1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p).

1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p). Du vikarierar i väntan på AT-tjänst på vårdcentralen i Korpilombolo. Din första patient på måndag morgon visar sig vara en manlig renskötare, 66 år, som klagar över att han sedan två veckor tillbaka får

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet

Läs mer

JOBST COMPRIFORE FLERLAGERS KOMPRESSIONSSYSTEM FÖR EFFEKTIV BEHANDLING AV VENÖSA BENSÅR THERAPIES. HAND IN HAND.

JOBST COMPRIFORE FLERLAGERS KOMPRESSIONSSYSTEM FÖR EFFEKTIV BEHANDLING AV VENÖSA BENSÅR THERAPIES. HAND IN HAND. JOBST COMPRIFORE FLERLAGERS KOMPRESSIONSSYSTEM FÖR EFFEKTIV BEHANDLING AV VENÖSA BENSÅR THERAPIES. HAND IN HAND. VENÖSA BENSÅR Kompression kan betraktas som grundpelaren vid behandling av venösa bensår.

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar Apotekets råd om Svamp i hud och naglar Svamp i huden och naglarna är en av de vanligaste infektionerna man kan drabbas av. Infektionen orsakas oftast av jäst- och trådsvampar. De ger upphov till en inflammation

Läs mer

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Sårvård i Halmstad Kommun Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140530 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6 Du arbetar som distriktsläkare i Karesuando, i norra Tornedalen. Patienten som har fått en akuttid heter Per Blind, är 64 år gammal och berättar att han sedan tre veckor tillbaka får ont i höger vad när

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi? Grundläggande patologi SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Vad är

Läs mer

Sårbehandling Ben- och fotsår 2013

Sårbehandling Ben- och fotsår 2013 Sårbehandling Ben- och fotsår 2013 Inledning Bensår är en folksjukdom. 2% av befolkningen kommer någon gång att få ett bensår, och varje år drabbas ca 50 000 personer. Kostnaderna för ett oläkt bensår

Läs mer

Sårbehandling Ben- och fotsår 2004

Sårbehandling Ben- och fotsår 2004 Sårbehandling Ben- och fotsår 2004 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Inledning Bensår är en folksjukdom. 2% av befolkningen kommer någon gång att få ett bensår, och varje år drabbas ca 50 000 personer.

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

P R I M Ä R V Å R DE N

P R I M Ä R V Å R DE N PRIMÄRVÅRDEN SKARABORG Bensår 2006-2007 INNEHÅLL DEL I ORGANISATION... Sida INLEDNING... 4 Definitioner...4 Problemets storlek...4 Kostnader...5 Sammanfattning...5 Vårdprogrammets målsättning...5 Effekter...5

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,

Läs mer

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTEN Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTSJUKVÅRDEN MOTTAGNINGEN FÖR METABOLA SJUKDOMAR Marianne Sandberg och Ellinor Sjölund Ingång 40, 1 Trappa Tillfälligt

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän. Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer

Läs mer

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta

Läs mer

TENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet

TENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi TENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet 17/4 2007 9.00-12.00 Resultat del 1: Resultat del 2: Resultat

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015 Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015 Statistik aktiv uremivård 2014 5194 fungerande transplanterad njure 833 peritonealdialys

Läs mer

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)? Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont

Läs mer

Behandlingskostnader

Behandlingskostnader Behandlingskostnader Behandlingssfrekvens Tid till sårläkning Andel sårrecidiv 75% personal 10-20% förband Behandling -strategier 1. Kontrollera om patientens blodcirkulation är tillfredsställande och

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp I N FO R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp är ett vanligt besvär. Fotsvamp är ännu vanligare och är oftast en grund till att man drabbas av nagelsvampsinfektion på tårna.

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

Regional riktlinje för medicinsk fotvård

Regional riktlinje för medicinsk fotvård Regional riktlinje för medicinsk fotvård för patienter med diabetes mellitus, nedsatt blodcirkulation, förlamning eller grav känselnedsättning, reumatoid artrit, psoriasis Riktlinjer för utförare av hälso-

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar

Läs mer

Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam

Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam September 2016 Jan Eriksson Inst. för Medicinska Vetenskaper och Sekt f Endokrinologi och Diabetes, VO Specialmedicin jan.eriksson@medsci.uu.se Diabetesfoten Hälsoekonomiskt

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Perifer cirkulation T3

Perifer cirkulation T3 1 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin / Klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik / modifierad 050215 /EF TL IE Perifer cirkulation T3 Under laborationen

Läs mer

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 [Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt......2 ICD-10.......2 Stadieindelning.........2 Patofysiologi.....3 Symtom...... 3 Behandling.......4

Läs mer

Till dig som fått Stelara

Till dig som fått Stelara Till dig som fått Stelara Patientinformation om psoriasis och behandling med Stelara Välkommen till biologiska behandling med Stelara 4 gånger per år * minimerar tiden Du behöver spendera på behandling.

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har

Läs mer

Sårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar

Sårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar Sårskador och stelkramp Distriktsveterinärerna tipsar 2 Sårskador och stelkramp Våra hästar har en speciell förmåga att skada sig på saker man inte trodde fanns i dess omgivning. När olyckan är framme

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension 26.10.2015, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Naproxen

Läs mer

95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår.

95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår. TRYCKSÅR 2010 10 01 95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår. SKL Jönköpings län 2005 53 miljoner Hela landet ca1,5-2 miljarder/år Definition Med trycksår menas ett

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock 1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Hudbiopsi en praktisk handledning

Hudbiopsi en praktisk handledning Hudbiopsi en praktisk handledning 1 Inledning Provtagning i huden (hudbiopsi, stansbiopsi) är ett enkelt och säkert ingrepp som rutinmässigt används för diagnostik av hudförändringar, t.ex. oklara hudutslag,

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer