SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson

Transkript

1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas av så få personer som möjligt. HANDHYGIEN Ta bort dina smycken, sprita händerna med handsprit och låt lufttorka. Sätt på dig gul rock sätt på dig handskar, ta bort det gamla förbandet, som läggs direkt i avfallspåse. Ta av dig handskarna och sprita återigen händerna med sprit och låt lufttorka. Ta på dig nya handskar. När omläggningen är klar använd återigen handsprit och låt lufttorka. RUTINER VID SÅROMLÄGGNINGAR Oftast är det bäst att tvätta såret med ljummet vatten. Låt vattnet rinna en stund eller duscha av såret i duschen. Såret lufttorkas eller torkas försiktigt torrt. Koksalt används istället då ett sår har fistlar som man inte vet var de tar vägen. Där ett sår har förbindelse med en led eller om såret är nyopererat används också koksalt. Om det finns fistlar måste dessa spolas med koksalt. Använd kateter och spolspruta för att få tryck och spola tills ren vätska kommer ut. Såret tvättas in ifrån och ut vid rena sår. Vid infekterade sår tvättas det utifrån och in. REN RUTIN Ren rutin tillämpas vid alla sår som inte kräver steril omläggning. Ren rutin innebär att sår rengörs med färsktappat kroppstempererat kranvatten och höggradigt rena produkter. STERIL RUTIN Vid steril rutin används sterila instrument, sterilt material och sterila vätskor genomgående under hela omläggningen. Sida 1 av 6

2 STERIL RUTIN TILLÄMPAS FÖR operationssår som kräver omläggning den första tiden operationssår så länge det finns dränage eller om såret vätskar eller blöder sår som står i förbindelse med en led eller annan djupare normalt steril vävnad infektionskänsliga patienter. Vilka som ingår i denna kategori avgörs av den patientansvarige läkaren Följ anvisningar för förvaring och kassering av öppnade förpackningar med steril vätska. VID NEKROSER Finns det nekroser i såret, speciellt om det finns en infektion under nekroserna, måste man avlägsna dem. Bedöva med Emlacreme i 30 till 40 min innan du reviderar nekroserna med sax och pincett, eller salva med kurett om det finns en lös nekros. Svart nekros är alltid en följd av underliggande cirkulationsrubbning. Det är därför meningslöst att behandla nekrosen som sådan, innan den cirkulatoriska rubbningen korrigerats. Svarta nekroser ska därför behandlas torrt. KALIBAD Kalibad/kompresser kan användas t ex vid vätskande bensår. Lägg på kompresser eller sätt i bad i minuter. Det är renande, klådstillande och uttorkande. Vid omslagsbehandling och vid fotbad används 3 %. Till fotbadet blandas 3 ml till 3 liter vatten. Vid pensling används 0,1 %. CYSTOSOL Cystosol kan användas till sår med pseudomanasinfektion. Är det grönt på ett förband vid borttagandet, är det oftast en pseudomonasinfektion. Dessa bakterier har också en väldigt speciell lukt. Lägg kompresser med Cystosol i såret 20 minuter. Cystosolomläggningen ska vara läkarordinerat. SÅRKANTERNA Sårkanterna blir gärna uppluckrade på infekterade sår, för att det vätskar så mycket. Använd Cavilon eller zinksalva för att skydda dessa. EKSEM Patienter med bensår kan ha eksem, venöst eller kontaktallergisk framkallat av, kolofonium i häftmassa, gummi i lindor, lanolin i salvor t ex Decubal, vitlök och Sida 2 av 6

3 olivolja. Eksemen behandlas oftast med steroidkräm. Fuktighetsbevarande, mjukgörande kräm bör användas regelbundet på torr hud. FÖRBAND Förbandet ska väljas efter sårets tillstånd och patientens förutsättningar enligt sjuksköterska eller läkares ordination. Förbandstypen kan behöva anpassas till sårläkningens olika faser. FÖRBANDSTYPER Alginater Alginatförband t ex Comfeel används till vätskande sår. Förbanden är gjorda på alger som suger upp vätska. Förbandet blir som gel i kontakt med sårvätska och är lätt att avlägsna. Hydrofiberförband Hydrofiberförband t ex aquacel, är ett högabsorberande gelbildande förband som används till mycket vätskande sår. Förbandet suger upp vätska och blir då som gel, vilket gör det skonsamt mot såret och lätt att avlägsna. Det passar till sår som vätskar eller blöder, svårläkande sår t ex fot- ben- eller trycksår. Om även sårkanter täcks behövs inget ytterligare för att skydda dessa. Hydrogeler Hydrogeler t ex Intrasite och Nugel häller såret fuktigt, är ofta smärtlindrande och har också en upprensande förmåga på fibrinbeläggningar och nekroser. Ta inte för mycket gel så att den sprids till omkringliggande bud och därmed luckrar upp den. Hydrokolloidala förband Hydrokoloidala förband t ex Duoderm och Comfeel är tättslutande och skapar en fuktig sårmiljö vilket underlättar upplösningen av fibrinbeläggningar och nekroser. Förbandet passar till trycksår, fibrinbelagda och nekrotiska sår, bensår och lätt vätskande sår. Det kan sitta på ett par dagar och har ofta en smärtlindrande effekt. Polyuretanskum Polyuretanskumförband t ex Mepilex absorberar vätska och håller den kvar i förbandet, vilket minskar risken för uppluckring av omkringliggande hud men behåller fukten i såret. Förbandet passar för lätta till kraftigt vätskande sår och kan kombineras med hydrogeler. Sida 3 av 6

4 Sårbäddsskydd Sårbäddsskydd t ex Solvaline, Mepitel och salvkompress Jelonet används närmast såret för att skydda granulationsytan. Sårbäddsskyddet ser ut som ett nät och minskar risken för att ovanpåliggande förband ska fastna i såret. VÄLJ FÖRBAND EFTER SÅRTYP Vid torra sår Välj hydrokolloidplattor, polyuretanskumplattor eller hydrogelpreparat för fuktighetsbevarande sårläkning. Tättslutande förband rekommenderas inte vid torra svarta nekroser på fotsår hos diabetiker, vid arteriella sår och sår som kräver speciell uppmärksamhet i samband med sårinfektion. Vid fotsår hos diabetiker rekommenderas istället torra förband eller salvkompresser. Byt förband 1-2 gånger i veckan. Vid infekterade diabetesfotsår kan förbandet behöva bytas oftare. Fotsår hos diabetiker kräver täta kontroller. Vid sårsekretion Byt förband 1-2 gånger i veckan eller oftare om såret luktar illa eller har krafig sekretion. Vid kraftig sårsekretion bör ett högabsorberande förband användas t ex hydrofiberförband, alginatförband eller polyuretanskumförband. Vid smärtsamma sår Hydrogel närmast såret kan lindra smärtan. I allmänhet lindras smärtan också om såret behandlas ocklusivt, det vill säga med tättslutande förband. Patienten kan behöva farmakologisk smärtbehandling. Elektrisk nervsimulering (TENS) via huden har i vissa fall smärtlindrande effekt. Om smärtan misstänks bero på en infektion lokalbehandlas såret med jod- eller silverförband. TEJP PÅ HUD Var försiktig med att använda tejp på hud, om det är nödvändigt rekommenderas Mefix, Hypatix eller Fixomull. Använd om möjligt den vita fixeringslindan, elastisk korttidsbinda, Pehakrepp E. POLSTRING Polstra hela underbenet med mjukt polster (soffban). Var färskilt noga på skenben och kring fotknölarna. Syftet är att trycket blir så jämnt som möjligt vid lindningen. Sida 4 av 6

5 GRUNDPRINCIPER FÖR LINDNING 1. Benet ska lindas på morgonen då benet är som smalast. 2. Bandageringen börjar alltid på lateralsidan av foten utifrån och in vid lilltåns grundled. 3. Underben och fot ska hållas i en vinkel på 90 grader. 4. Linda med ett högre tryck nerifrån som successivt avtar uppåt. 5. Lindan ska lindas väl utdragen och få gå sin egen väg. 6. Två lindor ger bästa resultat. Linda nr 1 runt foten och linda nr 2 startar vid ankeln. 7. Lyssna på patienten vad som känns bekvämt. Testa om förbandet har rätt tryck, försvinner rodnaden på tårna när patienten står upp är kompressionen inte för hård. Kvarstår rodnaden måste förbandet lossas då det sitter för hårt. LÅGELASTISK KOMPRESSION Dessa lindor innehåller inga elastiska trådar och har en elasticitet mellan 40-90%. Fördelen med dessa lindor är att de endast ger kompression i stående läge i kombination med muskelarbete. När patienten ligger ner upphör trycket nästan helt. Lägelastiska lindor kan därför sitta på dygnet runt, t ex Comprilan. När såren är läkta brukar man övergå till kompression med strumpor. Detta förutsatt att patienten klarar att ta på och av dessa. Om så inte är fallet bör lindningen fortsätta. Läkt venöst sår betyder kompressionsbehandling resten av livet. STRUMPOR Stödstrumpor efter fotstorlek, ger dåligt tryck men kan vara bra stöd vid lindrig bensvullnad. I Apotekets sortiment finns Jobst, Segreta, MABS eller Lastoscheer. Antitrombosstrumpor finns som korta eller långa. De är öppna runt tårna för att man ska se att det är cirkulation i foten. Dessa har man vanligen i samband med operation och till patienter med långvarigt sängläge. Sjukhuset rekommenderar MABS. Kompressionsstrumpor måste utprovas noga för att vara effektiva. Apoteket rekommenderar Jobst, Sigvaris, Juso eller Vitasan. Stödstrumpor och strumpor för mild kompression kan man köpa på Apoteket. Viktigt att man tar mått på patientens ben innan. Vid kraftigare kompression ska alltid sjuksköterskan eller läkare ordinera behandling. Sida 5 av 6

6 RÅD TILL PATIENTEN MED VENÖSA BENSÅR Att gå är bra, inte att stå Att trampa symaskin aktiverar vadmuskelpumpen Att använda fotriktiga skor som bidrar till att aktivera vadmuskelpumpen Att höja sängens fotända med klossar ger nattlig avsvullnad Att lägga upp benen högt många gånger om dagen är bra Smärta Om du har ont av dina sår, så be läkaren skriva ut smärtlindrande medicin. Om det inte hjälper, så be att få pröva en annan sort. Om du har ont i såret kan det inte läka. Näring Vävnaden behöver mycket näring för att såret ska läka. Var noga med att varje dag äta frukt, grönsaker, fisk och kött som ger nödvändiga C-vitaminer, zink, järn och äggviteämnen. Rökning och övervikt Om du kan dra ner på rökningen är det bra, liksom om du kan gå ner några överflödiga kilon om du är överviktig. Om du har inslag av arteriell kärlsjukdom ( åderförklakning ) hjälper bara totalt rökstopp. DOKUMENTATION En sårbehandlingsjournal upprättas alltid vid ben- och trycksår samt ibland vid övriga sår efter bedömning av sjuksköterska och ska finnas i vårdtagarens informationspärm. Det är den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan som ansvarar för dokumentationen av såret. Såret ska fotograferas, ritas av eller beskrivas skriftligt. Sårets status dokumenteras vid förändring av all personal. CHECKLISTA VID SÅRBEHANDLING sprita händerna med handsprit och lufttorka sätt på dig gul rock och handskar ta bort det gamla förbandet och lägg det direkt i avfallspåsen tillsammans med handskarna sprita återigen händerna och lufttorka, sätt på dig nya handskar gör omläggningen enligt instruktion använd återigen handsprit och låt lufttorka I övrigt hänvisas till Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal Sida 6 av 6