Kunskap om. Hudens uppbyggnad. Copyright Margareta Grauers, Föreläsning om patienter med svårläkta sår, den 20 maj 2015 anordnad av Solna Stad
|
|
- Ingegerd Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning om patienter med svårläkta sår, den 20 maj 2015 anordnad av Solna Stad Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska E-post: Margareta Grauers, 2015 Kunskap om Hur sår uppstår Inre och yttre riskfaktorer Vilka patienter som kan få sår Hur vi kan förebygga Många trycksår kan förebyggas Om vi inte förebygger stor risk för sår Mycket lidande och stora kostnader Vem har ansvar för vad?? Läs SLL s vårdprogram om trycksår, 2010 Hudens uppbyggnad Epidermis är cirka 0,05-1 mm Dermis är cirka 1-10 mm Subcutis Erosion: Ytlig skada av epidermis, läker utan ärr Ulcus: Skada i både epidermis och dermis, läker med ärr Copyright Margareta Grauers,
2 Orsaker till trycksår TRYCK blodkärlen trycks ihop syrebrist näringsbrist SÅR SKJUVNING: patienten glider ner i sängen Var uppkommer trycksåren? Ofta över benutskott Lite/inget subcutant fett som polstrar Trycksår är vanligast över sacrum och hälar men även över sittbensknölarna Högt tryck under kort tid är lika skadligt som lågt tryck under lång tid Åtgärd: minska tid och kraft Bild från vårdhandboken Vilka patienter är i riskzonen att få trycksår? Orörliga patienter Den normala rörligheten har försvunnit medvetslösa/nedsövda Patienter med nedsatt AT/ multisjuka nedsatt arteriell cirkulation neurologiska sjukdomar stroke ortopediska sjukdomar höftfrakturer Copyright Margareta Grauers,
3 Hur ser trycksåren ut? Kategori 1 (hel hud) Rodnad som inte bleknar vid tryck Kategori 2 Delhudsskada ( avskavd hud, blåsa) Ytligt sår: rosaröd sårbädd, ingen fibrinbeläggning Kategori 3 Fullhudsskada Subcutant fett syns, fibrinbeläggning kan ses Kategori 4 Djup fullhudsskada Ben, sena eller muskel syns, fibrin/nekros kan synas Hur kan vi förebygga trycksår? Vara medvetna om riskpatienter Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala Ökad risk för trycksår om 20 poäng eller lägre Inspektera huden Fuktig hud är mindre motståndskraftig mot tryck Nutritionsstatus Större risk för trycksår om patienten är malnutrierad Lägesändringar/underlag: madrasser/dynor Bedömning av huden: inspektera huden dagligen Speciellt viktiga ställen att inspektera: Sakrum, sittbensknölar, hälar, armbågar, höftbenskammar, skulderblad och bakhuvud Vid trycksår: kategorisera såret (1-4) Första tecknet på skada: rodnad som inte bleknar vid tryck, speciellt över benutskott Större risk för sår om huden är torr, fuktig eller skör speciellt hos äldre Copyright Margareta Grauers,
4 Fuktskador Fuktig hud är mindre motståndskraftig mot tryck ökar risken för friktionsskador Mikroklimat Klimatet mellan huden och ytan på madrass/sittdyna eller i hudveck Om huden är fuktig kan permeabiliteten i huden öka huden blir svagare och mer känslig för friktion och sår Orsaker till IAD: inkontinens-associerad dermatit Urin kan skada huden Fukt, urea/ammoniak hudens ph kan höjas Faeces kan skada huden Fukt, enzymer hudens ph kan höjas Tvål kan höja huden ph Friktion kan skada huden Om man tvättar/torkar för hårt Behandling av fuktskador Minska/undvik fukt Reglera tarm/urin-funktionen Mild rengöring Tvätta med ph-neutral rengöringskräm Undvik vanlig tvål Skydda huden med Cavilon No Sting/Cavilon barriärkräm Secura No-Sting Skin-Prep Allt-i ett produkter t.ex. Cavilon Tvättservetter, Shield barriärtvättlapp Copyright Margareta Grauers,
5 Skillnader mellan trycksår och fuktskador Trycksår: brist på syre Fuktskada: fukt ofta med friktion Orsak Tryck, skjuvning Fukt måste finnas Lokalisation Ofta över benutskott Fuktigt område t.ex. hudveck, analskåra Utseende Regelbundet sår, runt sår Diffus kant, spegelsår/ kissing ulcer Djup Kategori 1-4 Ofta ytliga Reducera trycket/ Avlasta Kan patienten själv ändra läge? Vi ändrar patientens läge regelbundet Trycket minskar eller fördelas Informera patient/personal/anhöriga Specialmadrasser Passivt tryckreducerande underlag Aktivt tryck-avlastande underlag SKL, 2011 Copyright Margareta Grauers,
6 Vid specialmadrasser Bädda rätt Låt lakanen hänga löst (fäst inte lakanen under madrassen) Släta lakan utan skrynklor/veck Tåhus så att inte lakanet trycker på tår och hälar, lägg ingen extrafilt över tårna Få saker mellan patient och madrass M I N S K A T R Y C K E T Ändra patientens läge regelbundet OCH använd passivt tryckreducerande underlag eller aktivt tryck-avlastande underlag Optimalt läge i säng 30 sidoläge Max 30 höjning av huvudändan Hälarna ska sväva fritt från sängens underlag Kudde under vaden, knät ska vara svagt böjt Hjälpmedel, speciellt för hälar Bild från vårdprogram om trycksår, SLL I stol 75% av kroppsvikten finns på 8% av kroppsytan (sittbensknölar och lår) Patienten ska inte sitta för länge i stolen Ändra läge ofta, helst var minut Alltid tryckreducerande/tryckavlastande dyna i stol Risk för tryck Bild från SLL s vårdprogram om trycksår, 2011 Copyright Margareta Grauers,
7 Sittposition Friska personer sitter på flera olika stolar/sittunderlag under dagen och har olika sittställningar/ändrar läge ofta Jämför detta med patienter som ofta sitter i en stol i en sittställning I vilken stol ska patienten sitta? Vilken dyna/kudde ska användas? Stolens höjd, djup? Armstöd? Ändrar ni patientens läge i stol?? Kan patienten ändra läge själv? Helst ändra läge var minut Lyfta sig Patienten lyfter sig med hjälp av armstöden rumpan lyfts helt från underlaget Patienten behöver vara stark i överkroppen Stå upp Ska göras rutinmässigt om patienten kan detta, i alla fall en kort period med/utan hjälp Rulla i stol Flytta sig från sida till sida i stolen, man lyfter skinkorna helt från underlaget Luta sig framåt Bröstet mot knäna, minskar det höga trycket Nutritionsbehandling Varför äter inte patienten? Sitter fel /obekvämt vid måltiden Hur är patientens munhälsa? Sår i munnen (diagnos?), felsittande protes, torr i munnen, segt slem, hosta Nutritionsbehandling (bl.a.) Mellanmål Berikning av kosten Protein- energirik kost Konstistensanpassning Näringsdryck Minska nattfasta till max 11 timmar Copyright Margareta Grauers,
8 Scale = Skin Changes at Life s End Vid slutet av livet/terminalt sjukdomsstadium Organsvikt inklusive huden hypoxi i huden Huden får endast lite syre huden klarar inte av tryck sår Kennedy Terminal Ulcers (KTU), 1989 Undergrupp till trycksår som vissa får när de håller på att dö Ofta päronformade/hästskoformade eller fjärilsformade sår, sakrum/coccyx, kommer plötsligt och försämras snabbt 55% dör inom 6 veckor Behandlas med värdighet, komfort och önskemål Svårläkta ben/fotsår Venösa sår Ödem, eksem, sår som ofta sitter vid vristen Arteriella sår Sår som ofta sitter på foten Arteriovenösa blandsår Såren är lokaliserade vid vristen med arteriellt utseende Dopplerundersökning Utesluter eller bekräftar artärinsufficiens Bilder från Vårdhandboken Ödembehandling Kortsträcksbindor T.ex. Comprilan, Pütter, Rosidal K Lågt vilotryck: kan sitta kvar över natten Vid venösa symtom används 2 bindor: en 8 cm bred binda runt fot och vrist och en 10 cm bred på resten av benet Vid blandsår kan En 10 cm bred kortsträcksbinda användas Använd alltid polstervadd Ger bättre tryckfördelning, mindre risk för för högt tryck, bekvämare för patienten Ökad risk för tryckskador Copyright Margareta Grauers,
9 Ur Skaraborgs vårdprogram Sår och sårbehandling Optimal sårläkningsmiljö Fuktig miljö Fuktighetsbevarande behandling Obs! Undantag: torra svarta nekroser på fötter Kroppstempererad miljö Kyl inte ned såret! Lufta inte såret! Ostörd miljö Såromläggning med ren rutin Handdesinfektion/handskar/förkläde Blanda inte orena och rena arbetsmoment! Orent moment Ta bort förbandet, torka av såret, ta av handskarna Rent moment Handdesinfektion, nya handskar Tvätta såret, lägg på nytt förband alternativt Tvätta såret, ny handdesinfektion/nya handskar och lägg på nytt förband Tvätta/duscha såret Använd rikligt med kroppstempererat kranvatten/steril NaCl Copyright Margareta Grauers,
10 Den normala sårläkningen Inflammationsfasen Upprensning av nekrotisk vävnad Såret vätskar mycket Nybildningsfasen Granulationsvävnad bildas Nybildning av kapillärer Fibroblaster bildar kollagen Epitelceller växer in från sårkanter och via hårsäckar/svettkörtlar Mognadsfasen Ärret planas ut och bleknar Bedömningar och dokumentation Vad ska finnas med i en sårjournal? Orsak/Diagnos Lokalisation Storlek: mäta, rita av, fotografera Sårbäddens utseende Granulationsvävnad, epitelialisering, fibrin, svart nekros Sårkanter Huden runt såret Sårsekret Färg, mängd (0, +,++,+++) och lukt (0, +, ++, +++) Faktorer som kan fördröja sårläkningen Lokala faktorer Infektion Nekrotisk vävnad För mycket sårvätska på huden Upprepat trauma Luftning temperaturen faller läkningen kan avstanna Hudproblem Sårsmärta Copyright Margareta Grauers,
11 Problem med hudkostymen Torr hud är vanligt hos äldre Behandling Mjukgörande medel som bl.a. kan lindra klåda T.ex. Canoderm, Miniderm, Propyderm Venöst eksem Rodnad och vätskande hud eller torr/fjällande hud, ofta klåda/sveda Behandling Kortison krämer, grupp I-III beroende på symtom Kompression Tänk på att smärtande sår läker sämre! Smärta leder till vasokonstriktion i såret Sår kan över tid bli mer smärtsamma Troligen beroende på den återkommande skadan på nerverna Nociceptiv smärta: vävnadsskadesmärta Dov, molande, pulserande Neuropatisk smärta: nervskadesmärta Brännande, stickande, ilande, huggande Patienter med svårläkta sår har ofta en kombination av båda smärttyperna Sårbehandling Tre problemområden i svårläkta sår Nekrotisk vävnad Debridering, hur och varför Infektion Antiseptisk behandling Exsudat Orsaker och behandling Målet: sår med granulationsvävnad Copyright Margareta Grauers,
12 NEKROTISK VÄVNAD I SÅRET Varför ska såret debrideras? Underlätta sårläkning, minska risken för infektion, bedöma sårdjupet Hur ser nekrotisk vävnad ut? Svart, brun, brun/svart eller gul, grå, vit Lös eller sitta fast Fuktig eller torr Hård eller mjuk eller lös, seg/klibbig/trådig Sätt att debridera Kirurgisk, autolytisk Behandlingsförslag vid nekros o/e fibrin i sår Förband med honung Upprensning av död vävnad, tar bort lukt, påverkar sårläkningen positivt Förband med jod Geler/Hydrogeler Ta inte för mycket gel, risk för maceration Hydrokolloida förband Undviks vid sår på fötter om patienten har arteriell insufficiens o/e diabetes Polyuretanskumförband (några) INFEKTION Lokal sårinfektion eller infektion i omgivande vävnad Diagnosen baseras på symtom i sårbädden, i vävnaden runt såret och allmänna symtom hos patienten Behandling Rengör såret noga, debridera död vävnad Behandla såret dagligen Behandla med antiseptiska förband/produkter Dokument om antiseptiska preparat vid sårbehandling, skriven av C. Lindholm, Copyright Margareta Grauers,
13 Allmänt om infekterade svårläkta sår Misstanke på biofilm Bakterier bildar en skyddande hinna runt sin bakteriekoloni antibiotika har svårt att nå fram Behandlingsförslag t.ex. Antiseptiska förband/produkter Misstanke på pseudomonasinfektion Förband/produkter med ättiksyra Ättiksyra, kutan lösning till omslag i 15 minuter Ättiksyra, salva i makrogolbas Behandlingsförslag vid infekterade sår Bakterie- och svampbindande förband Binder bakterier och svamp till förbandet Rensar upp infekterade sår Behandlar svampinfektion i hudveck Förband med honung Hög antibakteriell aktivitet Upprensning av död vävnad, minskar/eliminerar lukt Sårläkningsmiljön blir fuktig Förband med jod Rensar upp, minskar lukt OBS! används inte Till patienter med thyreoideasjukdom, vid för stora sår (max 300 cm²), vid jodallergi Förband/produkter med polyhexanid (PHMB) Förbanden har antiseptiska egenskaper Förband med silver Vid ytlig infektion, djup infektion, avstannad sårläkning, max 2 veckors behandling Copyright Margareta Grauers,
14 FÖR MYCKET SÅREXSUDAT Varför vätskar såret? Inflammationsfas? Infektion? Vilka problem kan vätskande sår medföra? Maceration Kan bidra till svampinfektion Kan bidra till bakterieinfektion Kan bidra till lukt Svårt att hitta ett förband som absorberar tillräckligt Omläggningsfrekvensen ökar Behandlingsförslag vid vätskande sår Alginatförband Hydrofiberförband Polyuretanskumförband OBS! Skumförbanden har olika vätskehanteringsförmåga! Läs mer i Sårbehandling 2015/2016 Superabsorberande förband T.ex. Curea P1, Curea Clean, Dry-Max, Mextra Superabsorbent, Sorbion, Tegaderm Superabsorber SÅR MED GRANULATIONSVÄVNAD Behandlingsförslag Omläggning lagom ofta Förfuktat hydrofiberförband, gel och täckförband, hydrokolloida förband, polyuretanskumförband, sårbäddsskydd Hypergranulationsvävnad Extra tryck Kortisonkräm grupp 3 i såret (1-2 ggr) Copyright Margareta Grauers,
15 Oönskade effekter av förbandet Maceration Förband med låg absorptionsförmåga används på mycket vätskande sår Förbandet fastnar i såret Förband med hög absorptionsförmåga läggs på torrt sår förbandet fastnar/skadar vävnad Stripping/blåsor Förbandet rycks bort från hud/sår Förbandet har satts på för tight blåsor Knöligt förband skavsår Om såret inte läker Orsaken finns kvar Tryck, skjuvning Fel/ingen avlastning i säng/stol Inga lägesändringar i säng/stol Hur är patientens allmäntillstånd? Sjukdomar/läkemedel, smärta/malnutrition Såret/huden Såret läggs om för ofta, fel förband Infektion i såret: ~ 25% av icke-läkande trycksår har en underliggande osteomyelit Huden är fuktig Läsvärt Sårbehandling 2015/ Vårdprogram: Skaraborgs hemsida: googla sarwebben (filmer mm) Christina Lindholms bok: Sår, 2012 Copyright Margareta Grauers,
FÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA
Föreläsning om sår och sårbehandling 14 november 2018 i Stockholm tillsammans med Mölnlycke Health Care Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska E-post: margareta.grauers@comhem.se Margareta Grauers,
Läs merSvårläkta sår. Läkningshämmande faktorer. Copyright Margareta Grauers,
KompetensUtvecklingsInstitutet Riksforum för sjuksköterskor inom äldrevård och äldreomsorg 12 och 13 mars 2015 Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska E-post: margareta.grauers@comhem.se Margareta
Läs merTRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?
TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat
Läs merBehandlingskostnader
Behandlingskostnader Behandlingssfrekvens Tid till sårläkning Andel sårrecidiv 75% personal 10-20% förband Behandling -strategier 1. Kontrollera om patientens blodcirkulation är tillfredsställande och
Läs merVälkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.
Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar
Läs merSvårläkta sår, hur ska vi tänka?
Svårläkta sår, hur ska vi tänka? Susanne Dufva Specialistsjuksköterska inom onkologisk vård Sårcentrum, Södersjukhuset Jobba strukturerat e8 steg i taget Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Sårdiagnos Vad är målet?
Läs merTrycksår på IVA. Berörda enheter. Syfte. Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen.
Trycksår på IVA Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen. Bakgrund Trycksår är en komplikation
Läs merSvårt sjuka patienter
Svårt sjuka patienter -hur sköter jag huden och såren? Soile Kangasniemi leg. sjuksköterska Hudmottagningen När något gått fel Den åldrande huden torr tunn rynkig Den åldrande huden klåda vanligt när huden
Läs merLokalbehandling av sår
2 Lokalbehandling av sår Innehållsförteckning Sid Övergripande målsättning. 2 Tillvägagångssätt.. 2 Den normala sårläkningsprocessen. 3 Lokalt sårstatus. 4 Rengöring och upprensning av sår 5 Hudvård. 6
Läs merMAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av
Läs merBM Strömqvist. Sårskola 2014
Sårskola 2014 Som sårombud ansvarar Du för att bistå enhetschefen med kunskap i sårbehandlingsarbetet, samt upprätta lokala rutiner. vara kontaktperson gentemot Sårgruppen i Blekinge följa och förmedla
Läs merTrycksår Orsak, åtgärder
Trycksår Orsak, åtgärder Hjälpmedelscentralen Malin Munter Såransvarig sjuksköterska Jönköpings kommun 2016-01-11 En tanke Det kostar 10 gånger mer att behandla ett uppkommet trycksår än att arbeta med
Läs merRiskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator
Läs merDiabetes och fotvård
DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård.
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Med denna riktlinje/rutin
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas
Läs merFastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för
Linda ben Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 Linda Ben Svullna ben Orsaker: Vensystemet fungerar inte som det ska. Detta kan leda till venösa
Läs merDiabetesfotdag Utan foton
Diabetesfotdag 2018-05-08 Utan foton Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. E-mail: britt-louise.s.andersson @kronoberg.se Diabetes och fotsår maj 2018 En
Läs mer95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår.
TRYCKSÅR 2010 10 01 95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår. SKL Jönköpings län 2005 53 miljoner Hela landet ca1,5-2 miljarder/år Definition Med trycksår menas ett
Läs merRiktlinjer. vid förebyggande och behandling av. för kommunerna i Norra Hälsingland
Riktlinjer vid förebyggande och behandling av för kommunerna i Norra Hälsingland NORDANSTIGS KOMMUN Utarbetade av: Ylva Hovelius Moberg, ssk, Hudiksvalls kommun Reviderad av : Åsa Tollstedt, Sårvårdsansvarig
Läs merKirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.
Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer
Läs merTRYCKSÅR Sammanfattning Definition Diagnostik Förebyggande vård
TRYCKSÅR Sammanfattning Trycksår påverkar personen på många sätt, både fysiskt som psykosocialt. Det upplevs ofta som en onödig och allvarlig komplikation till vården och kan ofta vara skuldbelagt och
Läs merDIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala
DIABETES FOTEN Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTSJUKVÅRDEN MOTTAGNINGEN FÖR METABOLA SJUKDOMAR Marianne Sandberg och Ellinor Sjölund Ingång 40, 1 Trappa Tillfälligt
Läs merVälkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL.
Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL jennie.svanholm@kronoberg.se DIAGNOS Gäller för svårläkta sår dvs > 6 veckor Bensår är symtom-inte diagnos Varför finns det ett sår? Varför
Läs merRiktlinje för sårvård i Halmstad kommun
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Sårvård i Halmstad Kommun Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140530 Gemensam med Regionen:
Läs merVälkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL.
Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL jennie.svanholm@kronoberg.se DIAGNOS Gäller för svårläkta sår dvs > 6 veckor Bensår är symtom-inte diagnos Varför finns det ett sår? Varför
Läs merFÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD
FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD Det är mycket viktigt för en diabetiker att ta hand om sin personliga hälsa. Speciellt måste fötternas välstånd
Läs merRiktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårgruppen i Blekinge
Sårprodukter Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårgruppen i Blekinge Behandlingsinstruktioner för sårläkning finns på intranätet under Vård/Sårläkning/Sårcentrum/Sårgruppen. För terapigruppen:
Läs merPunktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen
Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen Resultatredovisning landstingen PPM trycksår v 10 2012 14 540 patienter från 20 landsting och regioner har deltagit i studien (exklusive
Läs mer3M Hälsovård. Tegaderm Hydrocolloid. Den moderna hydrokolloiden.
3M Hälsovård Tegaderm Hydrocolloid Den moderna hydrokolloiden. 3M Tegaderm Hydrocolloid Hydrokolloidalt förband för lätt till måttligt vätskande sår Tegaderm Hydrocolloid finns i tre olika former sakralt,
Läs merTrycksår - behandling
Förvaltning Ägare Reviderat datum Pia Backteman 2017-11-01 Verksamhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,privata vårdcentraler Slutgranskare Ylva Nilsagård Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt
Läs merSår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling
Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det
Läs merVårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4
Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada
Läs merSÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6
SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013 Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 Mål för sårbehandling Övergripande mål; - Läka såret - Reducera patientens lidande - Underlätta patientens dagliga
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merRiktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårcentrum i Blekinge
Sårprodukter Uppdaterat 20160309 Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårcentrum i Blekinge För terapigruppen: Hanna Wickström, Specialist i allmänmedicin, Sårcentrum Blekinge Sår ska hållas
Läs merTrycksår, undernäring och fallolyckor HUR KAN DU MINSKA RISKEN?
Trycksår, undernäring och fallolyckor HUR KAN DU MINSKA RISKEN? Broschyren är framtagen av Region Skåne, september 2018. Faktaansvarig: Monica Bergenek Foto: Colourbox (s.1,5,6,9), Sue Harden Mugelli (s.4),
Läs merSår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm
Sår 2016 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dina kunskaper för att bättre tolka olika typer av sår Lär dig att välja rätt förband till rätt sår! Svårläkta sår vad gör du när såren inte läker? Diabetessår
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merSår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens
Läs merNÅGRA AV KONFERENSENS TALARE
Sår 2017 kunskap utveckling inspiration Öka din kunskap kring infekterade sår ta del av senaste forskningen! Olika sårtyper lär dig att se skillnad på olika sår och välja aktuell behandling! Hur ska du
Läs merSår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Läs merRegion Norrbotten Trycksår PPM 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Region Norrbotten Trycksår PPM 2017 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Sammanfattande resultat... 3 Bakgrund... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Demografiska data... 6 Ålder...
Läs merHur undviker du trycksår?
Hur undviker du trycksår? Broschyren är framtagen i samverkan mellan Skånes universitetssjukhus, Primärvården Skåne samt Malmö Stad, december 2015. FÖRFATTARE Agnetha Perlkvist, vårdutvecklare, Stab verksamhetsutveckling,
Läs merTrycksår - utredning och prevention
Förvaltning Ägare Reviderat datum Pia Backteman 2017-11-01 Verksamhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,privata vårdcentraler Slutgranskare Ylva Nilsagård Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt
Läs merÖdembehandling. Siv Carlsson sjuksköterska 2017
Ödembehandling Pumpstövelbehandling Flowtron HC Hydroven, Flowpac Kompressionsbehandling Lågelastisk kompr.- Kortsträcksbinda Högelastisk kompr.-långsträcksbinda Kompressionsstrumpor Klass 2, ev dubbla
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13. Trycksår
1 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13 Trycksår 2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNINING 13 Trycksår 3 13.1 Inledning 3 13.2 Vad är ett trycksår? 3 13.3 Klassificering av trycksår 4 13.4 Förebyggande insatser
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Brännskada Förbandsmaterial
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 12039 su/med 2019-05-21 7 Innehållsansvarig: Johanna Räntfors, Överläkare, Läkare akutsjukvård (johra) Godkänd av: Kate Abrahamsson, Överläk/Professor,
Läs merUndertrycksbehandling
Skånes universitetssjukvård Undertrycksbehandling Christina Monsen RN, MSc, PhD Enhet patientsäkerhet Avdelning strategisk vårdutveckling och säkerhet Skånes universitetssjukvård Negative Pressure Wound
Läs merBehandling av svårläkta sår
Behandling av svårläkta sår Bedömning av sår Tack alla åhörare i Örebro! Här kommer en sammanfattning av föreläsningen. Ett tillägg finns som svar på frågan från personalen på gyn-kliniken, bild 52. Britt-Marie
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Brännskada Förbandsmaterial
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 12039 su/med 2017-09-26 6 Innehållsansvarig: Johanna Räntfors, Överläkare, Läkare akutsjukvård (johra) Godkänd av: Kate Abrahamsson, Överläk/Professor,
Läs merTrycksår hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck
hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Margareta Dahl, Ann-Christine Renning, Madeleine Stenius Generellt om trycksår är ingen ny företeelse. Trots detta visar olika studier att kring var femte vuxna
Läs merBedömning av sår Checklista öppenvård
Akut remiss för slutenvård (akuten): Infekterat sår med feber + CRP-stegring Misstänkt abscess Sen eller ledengagemang Akut gangränhot Bedömning av sår Checklista öppenvård Checklista för bedömning och
Läs merDelrapport Projekt Sårvård/Madrasser
/Madrasser Startdatum 2007-01-01 Beställare Marita Everås ledare Agneta Ericsson Utförare, 2 1. Sammanfattning... 3 3. Uppdrag och organisation... 6 4. Syfte... 6 5. Mål... 6 6. Målgrupp... 7 7. Metod
Läs merNyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår
Nyhet! JOBST Comprifore Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Kunskap om venösa bensår. Kompression kan betraktas som grundpelaren vid behandling av venösa bensår.
Läs merDIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!
DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! Ulrika Myrholm Diabetes/endokrinmottagningen Falu lasarett 161026,171023 Vårdprogram Diabetesfoten Se Dalarnas diabetesråd STRATEGI: 1. Regelbunden fotundersökning
Läs merSår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud
Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring
Läs merInstruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår)
2018-01-01 1 (8) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår) Vecka 10, 2018 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70
Läs merVälkomna till en presentation av RiksSår!
Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos
Läs merBensårpatienten i vårdkedjan Nutrition
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition
Läs merAtt praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.
Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla
Läs merGoda råd vid handeksem
Handeksem Goda råd vid handeksem Patientinformation 1 Goda råd vid handeksem Handeksem är vanligt och ca 10-15 % av alla kvinnor och 4 % av männen drabbas. Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade
Läs merPunktprevalensmätning av trycksår 2013 vecka 40. Senior alert
Punktprevalensmätning av trycksår 2013 vecka 40 Senior alert Sammanfattning 7999 personer har observerats från äldreboende i 61 kommuner. 31 procent hade ökad risk för trycksår 81 procent hade ökad risk
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merNÅGRA AV KONFERENSENS TALARE
Sår 2018 kunskap utveckling inspiration Utveckling inom sårbehandling ta del av den senaste forskningen! Lär dig mer om läkningshämmande faktorer Hur kan du bedöma patientens smärta och ge effektiv smärtlindring?
Läs merAnvändningsområden. skyddar både intakt och skadad hud mot fukt och irriterande ämnen vid inkontinens. skyddar huden mot fukt och irriterande ämnen
Användningsområden Cavilon No Sting erbjuder ett långtidsverkande hudskydd mot vätskor, fukt och irriterande ämnen. Cavilon No Sting kan användas på både intakt och redan skadad hud. Hudskydd vid inkontinens
Läs merOperation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)
Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i
Läs merVåga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR
Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära
Läs merApotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet
Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran
Läs merPresentation av de vanligaste förekommande sårläkningsprodukter rekommenderade av Sårgruppen Blekinge.
1 Presentation av de vanligaste förekommande sårläkningsprodukter rekommenderade av Sårgruppen Blekinge. Sårtvätt: Rengör sår och omkringliggande hud med ljummet kranvatten. Vattnet ska ha runnit 1-2 minuter
Läs merInformation till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet"
Information till dig som har haft blodpropp i benet Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet" Det finns flera orsaker till att blodproppar bildas. Tala med din läkare
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter
Läs merFotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS
Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes
Läs merNATUREN LÄKER SÅRET BÄST MED MANUKAHONUNG - NU PÅ APOTEKEN
PRESSMEDDELANDE NATUREN LÄKER SÅRET BÄST MED MANUKAHONUNG - NU PÅ APOTEKEN MANUKA Fill är en medicinteknisk produkt som innehåller 100% filtrerad och steril Manukahonung för behandling av alla former av
Läs merSenior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se
Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning
Läs merTrycksårsprevention - Landstingsgemensam rutin för hälso- och sjukvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-38452 Fastställandedatum: 2013-07-30 Giltigt t.o.m.: 2014-07-30 Upprättare: Birgitta E Dahlgren Fastställare: Roger Olof Nilsson Trycksårsprevention
Läs merPersoner med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården.
SÅRVÅRD Vem? Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården. Tid? Vid sår som inte visar tecken på läkning efter
Läs merApotekets råd om. Akne och rosacea
Apotekets råd om Akne och rosacea Akne är ett samlingsnamn för förändringar i form av hudknottror, pormaskar och varblåsor och är mycket vanligt. Akne beror inte på dålig hygien eller speciell mat utan
Läs merXyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR.
Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR. ÄNDTARMSBESVÄR Många i befolkningen lider av ändtarmsbesvär och besvären börjar oftast i åldern 20-39 år.
Läs merRiskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion Inledning Inom Norrbottens läns landsting sker dokumentation av riskbedömningar
Läs merSyfte Att säkerställa handhavandet vid såromläggningar med val av förband hos ortopediska patienter.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 28534 su/med 2018-03-06 3 Innehållsansvarig: Karin Larsson, Specialsjuksköt, Ortopedmottagning Mölndal (karla27); Susanne Asteberg, Specialsjuksköt,
Läs mer1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL
Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på
Läs merSvårläkta sår. Hur påverkar strukturerad behandling av svårläkta sår läkningstider, antibiotikaförbrukning och kostnader?
Hur påverkar strukturerad behandling av svårläkta sår läkningstider, antibiotikaförbrukning och kostnader? Svårläkta sår Linda Jervidal Sårsjuksköterska/ distriktssköterska Region Jämtland/ Härjedalen
Läs merPatientens bästa knep
art nr 0903002 Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. TUFF står för trycksår-,
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:
Läs merSårprodukter Terapigruppsmedlem Hanna Wickström, Specialist i allmänmedicin, Sårcentrum Blekinge
Sårprodukter Terapigruppsmedlem Hanna Wickström, Specialist i allmänmedicin, Sårcentrum Blekinge Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårcentrum i Blekinge Sår ska hållas lagom fuktiga för
Läs merFörebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan
Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Framtaget av / Ersätter Mikael Dessner, projektledare LoV Nytt dokument, ersätter eventuella gamla PM på klinikerna inom NUsjukvården.
Läs merSårprodukter Bakgrundsmaterial Rekommenderade läkemedel Läkemedelskommittén Mars 2018
Sårprodukter Bakgrundsmaterial Rekommenderade läkemedel Läkemedelskommittén Mars 2018 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Rubriknivå 1... 3 Mall för tabell... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Läs merVarumärkesfamiljen 3M Tegaderm expanderar
Varumärkesfamiljen 3M Tegaderm expanderar Fixering och skydd av infarter Avancerad sårbehandling Kirurgiska sår 3M Tegaderm Förband 3Hälsovård Skyddar huden. Läker sår. Det pålitliga varumärket inom transparenta
Läs merFRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center
FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa
Läs merSår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder
Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt
Läs mer