Riktlinjer. vid förebyggande och behandling av. för kommunerna i Norra Hälsingland
|
|
- Stina Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riktlinjer vid förebyggande och behandling av för kommunerna i Norra Hälsingland NORDANSTIGS KOMMUN Utarbetade av: Ylva Hovelius Moberg, ssk, Hudiksvalls kommun Reviderad av : Åsa Tollstedt, Sårvårdsansvarig dsk, Hudiksvalls kommun Upprättade 2001 Reviderade 2004, 2007 och 2012
2 Innehållsförteckning: 1. Inledning, mål och ansvar sid Förebyggande och behandling sid Bedömning och dokumentation sid Sårvård sid Produktval sid Referenser och kompletterande material sid. 11 Bilagor: Separat Bilaga 1: Senior alert riskbedömning Bilaga 2: Kroppsdelar speciellt utsatta för tryck Bilaga 3: Val av madrass och hälskydd Bilaga 4: En bra sittställning eliminerar trycksårsrisk Bilaga 5: Vändschema, Hudiksvalls kommun Bilaga 6: Tryckavlastning med lägesändring regelbundet Bilaga 7: Tips för tryckavlastning av hälar Bilaga 8: Yttre riskfaktorer ex. skjuv och friktion Bilaga 9: Vätskeintag schema, Hudiksvalls kommun Bilaga 10a: Mat- och vätskeregistrering, Hudiksvalls kommun Bilaga 10b: Lathund vid mat- och vätskeregistrering Hudiksvalls kommun Bilaga 11: Basala hygienrutiner Hudiksvalls kommun Bilaga 12: Sårvårdsprodukter: Produktgrupper med egenskaper Bilaga 13: Sårvårdsprodukter: Produkter upptagna i katalog över svenska sårprodukter: Sårbehandling 2011 / 2012 Bilaga 14: Sårvårdsprodukter: Rekommenderade av Sårvårdsgruppen
3 Inledning Studier i Sverige och andra europeiska länder visar att mer än var femte patient som vårdas på sjukhus har trycksår. Trycksår innebär onödigt lidande för den drabbade och för närstående, kräver stora omvårdnadsinsatser samt innebär stora kostnader för samhället. För den enskilde vårdtagaren är det viktigt att vårdkedjan fungerar oavsett om vården ges av kommun eller landsting. Patientsäkerheten angår oss alla som arbetar i vården och självklart ska trycksår inte uppstå i onödan. Cirka 95 % av trycksåren kan undvikas om vi som vårdpersonal har kunskap! Vid förebyggande och behandling av trycksår har gemensamma riktlinjer utarbetats för att uppnå behandlings- och omvårdnadsvinster för både vårdtagare och vårdgivare. Mål att trycksår inte ska förekomma att tidigt kunna identifiera patient i riskzonen för att utveckla trycksår om trycksår trots allt uppstår ska behandlingen vara professionell och evidensbaserad d.v.s. på vetenskaplig grund så att uppkomna sår läker på ett optimalt sätt och inte försämras Ansvar Patientansvarig läkare (PAL) har det medicinska ansvaret Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) har det övergripande ansvaret för omvårdnaden 3
4 Förebyggande och behandling av trycksår Internationell definition av trycksår enligt NPUAP- EPUAP En lokaliserad skada i hud och/ eller underliggande vävnad,vanligtvis över benutskott som ett resultat av tryck,eller tryck i kombination med skjuv eller friktion Riskgrupper Allmänt nedgångna, avmagrade och undernärda personer, oftast äldre Förlamade och/eller personer med nedsatt rörelseförmåga Personer som inte kan ändra kroppsställning själva Mätinstrument för riskbedömning: Senior alert (Bilaga 1) Senior alert, instrument för att upptäcka patient i riskzon för att utveckla trycksår Riskbedömning görs på varje ny patient och när status förändras Vid 20 poäng eller mindre finns ökad risk för tryckskada Om patient är i riskzon eller symtom på trycksår uppmärksammats, måste förebyggande åtgärder sättas in omgående, dokumenteras och utvärderas Dokumentera och utvärdera Riskbedömning Vårdplanering med förebyggande åtgärder Sårbehandling med val av förband Tryckavlastning är den viktigaste förebyggande åtgärden Tryckavlastning av utsatta kroppsdelar ska ske under hela dygnet (Bilaga 2) Kontakt tas med arbetsterapeut för bedömning av hjälpmedel. Madrass och sittunderlag väljs med särskild omsorg (Bilaga 3) Patienten ges regelbunden hjälp att ändra kroppsställning ofta både vid sängläge och i sittande. Observera att en person som belastar fel i en stol eller rullstol riskerar att utveckla trycksår även om han/hon kan ändra ställning själv (Bilaga 4) Vänd- eller avlastningsschema med regelbundna lägesändringar, gäller även nattetid (Bilaga 5 och 6) Hälarna är särskilt utsatta för att få trycksår. Tips för avlastning (Bilaga 7) Friktion och/eller skjuvning ska undvikas vid lyft och förflyttning (Bilaga 8) 4
5 Nutrition se lokala anvisningar och Senior alert "Felnäring" är ett vanligt problem hos äldre. Undernäring kan bero på sjukdom men också ge sjukdom. Bristande näringsintag ger ökad risk för att utveckla trycksår och vid sår försämrad sårläkning Energi- och näringsbehovet tillgodoses med en väl sammansatt och varierande kost Extra näringstillskott kan ges som näringsdryck men är ingen ersättning för bra mat. Näringsdryck ska vara ett komplement till den vanliga maten om den inte räcker ur näringssynpunkt. Börja med att se över kosten i stort Skärpt observation av närings- och energiintag kan vara nödvändigt, ev. med mat- och vätskeregistrering (Bilaga 9, 10a och b) Blodsockerkontroll med bästa möjliga blodsockervärde eftersträvas hos patient med diabetes Viktkontroll regelbundet ger ett bra mått på patientens näringsstatus Hudvård Inspektera huden dagligen -särskild observans på hud över utskjutande benutskott, på fötter, mellan tår och andra ställen där hud ligger mot hud Första tecknet på trycksår är rodnad som inte bleknar vid tryck el försvinner vid avlastning Svårt att se på mörkpigmenterad hud! se s.10 epuap. Viktigt att förebyggande åtgärder sätts in i tidigt skede Undvik uttorkning av huden! Tvättcreme/ olja är att föredra istället för tvål Återfukta torr hud med lotion eller fuktkräm Klapptorka torrt massera inte! Massage kan skada huden och ge samma effekt som vid skjuv (Bilaga 8) Skydda huden från fukt som urin, avföring och svett. Fuktig hud blir uppluckrad och skadas lättare. Risken ökar vid feber. Underlag i säng och stol ska vara rent, slätt och torrt. Undvik plast och använd om möjligt tvättbara flergångsskydd God sömn Är nödvändigt för kroppens återhämtning och för sårläkning Smärtbehandling ordineras av läkare Vid trycksår uppstår vävnadsskada, som ger upphov till inflammation. Frisättning av olika ämnen aktiverar de nociceptiva nervändsluten detta leder till smärta. Olämpliga förband, tryckavlastande material och ovarsam vändningsteknik kan också vara orsak till smärta Smärtbehandling ges i god tid före såromläggning som upplevs som smärtsam Behandlingsplan om sår uppstår Fastställ sårets orsak för att även kunna behandla sårets bakomliggande orsaker PAL ansvarar för att diagnos av såret ställs Informera patient och närstående Dokumentera och utvärdera Förebygg att nya sår uppstår Minimera faktorer som försämrar sårläkningen ex. nekroser, infektion, ödem, smärta, tryck och undernäring Följ sårets utveckling 5
6 Bedömning och dokumentation Varje trycksår är en avvikelse som kräver skriftlig rapport Dokumentation Dokumentation av riskbedömning, förebyggande åtgärder och sårbehandling ska journalföras enligt Hälso- och sjukvårdslagen Dokumentera såryta, omgivande huds utseende och val av omläggningsmaterial Upprätta sårvårdsjournal (se lokala anvisningar) Klassificering efter svårighetsgrad enligt EPUAP (European Pressure Ulcer Advisory Panel) Kategori l: Rodnad som inte bleknar vid tryck. Kvarstående missfärgning, hel hud Kategori ll: Delhudsskada (epidermis och/eller dermis). Ytligt sår eller blåsa Kategori lll: Fullhudsskada (epidermis, dermis, subcutis). Ner till, men inte genom fascian Kategori lv:djup fullhudsskada (epidermis, dermis, subcutis, muskler,sena skelett). Genom fascian Sårets lokalisation, storlek och djup Bedöm sårets storlek och djup Notera var såret sitter Fotografera såret, mät alt rita av vid första bedömningen, därefter regelbundet tills såret har läkt Avritning av sår: Lägg ex. en plastpåse eller en plasthandske över Rita av med tuschpenna, bilden kan överföras på overheadfilm, som förvaras i plastficka Vid sårhåla: Mät om möjligt även volymen för att kunna utvärdera behandlingen Fyll en spruta med sårgel, fyll sårhålan, notera antalet ml som ryms i sårhålan 6
7 Sårstatus Färg: Svart, gul, röd eller rosa Nekrotisk vävnad: Hård eller mjuk. Torr eller fuktig. Svart eller gul. Ev. dålig lukt Fibrinbeläggning: Trådig vävnad, som är svår att torka bort. Färg: Gul/vit, vit/matt. Ischemisk vävnad: Färg: Blå/röd/lila (syrebrist) Fibrotisk vävnad: Levande vävnad med sparsam genomblödning och gul/vit, blank yta Infektionstecken: Rodnad, svullnad, värmeökning och ömhet/smärta, som kan vara det första tidiga tecknet på infektion. Lukt? Bedöm vätskesekretionen: Ett infekterat sår är inte torrt Sårsekret: Mängd, lukt, färg. Blod eller var/pus Sårkanter: Detta är en viktig bedömning eftersom sårläkningen börjar från sårkanterna. Rodnade sårkanter kan vara ett tidigt tecken på infektion. Vid uppluckrade (macererade) sårkanter användes sårkantsskydd som Cavilon No Sting Omkringliggande hud: Om tecken finns på allergi, eksem eller torr hud ska orsak utredas och om möjligt behandlas Sårläkningsfas: Om såret är i inflammations- nybildnings- eller mognadsfas har betydelse vid val av förband Sårvård Hygien Utför all såromläggning, oberoende av rutin, aseptiskt d.v.s. bakteriefritt Basala hygienrutiner (Bilaga 11) tillämpas vid all såromläggning Steril rutin tillämpas vid operationssår och fistlar eller när sena, led eller skelett är synliga Sterila instrument, sterila material och sterila vätskor skall användas Ren rutin tillämpas vid övriga sår ex. bensår, trycksår och förorenade sår Höggradigt rena instrument, rena material och ljummet kranvatten skall användas 7
8 Såromläggning Minimera antalet omläggningar - alltför täta förbandsbyten kan störa sårläkningen, är tidskrävande och kostsamt Det kan ta 4 timmar för såret att återhämta sig efter en omläggning! Omläggning bör ske 1 2 gånger per vecka eller enligt ordination Vid nedsatt immunförsvar, infekterade sår eller sår hos patient med diabetes kan daglig omläggning vara nödvändig. Var uppmärksam på infektionstecken speciellt vid arteriella sår och fotsår hos diabetiker Byt förbandet om det skrynklar eller hamnar snett Datummärk förbandet Avlasta sår området Behandlingen bör vara fuktbevarande. Torra sår tillförs fukt. Fukt är avgörande för cellers överlevnad och förökning. Detta gäller inte sår med torr nekros se sid. 10 Behåll jämn temperatur i såret. Vid kyla drar blodkärlen ihop sig, syre- och näringstillförseln hindras, läkningsprocessen avstannar Död/nekrotisk vävnad bör efter läkarordination avlägsnas mekaniskt/kirurgiskt med sax, pincett och slev och/eller med autolytisk upprensning med gel- eller hydrokolloida förband (se sid. 10) Obs! Var varsam vid arteriella sår och fotsår hos diabetiker Såret skyddas från att förorenas/infekteras Friska sårkanter skyddas från uppluckring / maceration se sid. 11 8
9 Sårodling Sårodling tas inte rutinmässigt. Bakterier finns alltid i kroniska sår. Bedömning av ev. sårinfektion grundar sig huvudsakligen på den kliniska bilden Sårodling ordineras av läkare. Önskvärt är att odling tas före insättande av antibiotika För att sårodling ska vara meningsfull måste den utföras med rätt teknik Odling tas i övergången mellan frisk och sjuk vävnad från ett väl rengjort sår. Vid fistel eller djup sårhåla tas odlingen djupt ner i såret. Var noga med att inte kontaminera odlingspinnen, då den sticks ner i röret. Märk röret! Om odlingen inte kommer till laboratoriet omgående måste den förvaras svalt En korrekt ifylld remiss innehåller patientens persondata, beskriver var såret sitter, om antibiotikabehandling är insatt/planerad och att odlingen ska resistensbestämmas (rekommenderas). Misstanke på MRSA anges Sårläkning tar tid Vi har (ofta) för stora, orealistiska, förväntningar att sår ska läka snabbt. Vi ändrar förbandstyp för tidigt och missar långtidsobservationen Gör en objektiv bedömning efter en vecka, bedöm resultatet efter 3-4 veckor Byt behandling först när såret ändrat karaktär d.v.s. bytt sårläkningsfas eller om läkningsprocessen stått stilla i 4-6 veckor Sårläkning beror till cirka 95 % på behandling av bakomliggande orsaker och till 5 % på lokalbehandlingen. Detta belyser proportionerna! Orsaker till fördröjd eller utebliven sårläkning? Är diagnosen rätt? Finns andra orsaker till såret än tryck? Är avlastningen otillräcklig? Är patienten fysiskt inaktiv, ligger eller sitter i samma ställning länge? Är patienten smärtpåverkad och undviker att röra sig? Finns tecken på infektion/osteit? Har vi fel förband eller görs för täta förbandsbyten? Äter patienten tillräckligt? Är cirkulationen nedsatt? Vid sårbehandling ska vi ställa oss frågan: Är det ett sår på en patient eller en patient som har ett sår? För att lyckas med behandlingen måste vi se helheten, ta hänsyn till hela människan! 9
10 Produktval görs utifrån trycksårsgrad, sårets utseende och sekretion (Bilaga 12, 13 och 14) Sår kategori 1 och 2 Dessa sår läker oftast spontant om trycket upphör och skadan skyddas! Hudskydd Filmförband: Cavilon No Sting, Tegaderm, Opsite postop Hydrokolloidförband tunna: Comfeel Polyuretanförband: Mepilex, Mepilex border / border lite Specialförband finns för avlastning tex Ligasano Dessa hudskydd kan även användas vid nyläkta sår Vid blåsor Bevara om möjligt blåsan intakt Skydda blåsan med film- eller polyuretanförband se Hudskydd. Obs! Tryckavlastning! Om hydrokolloidförband eller annat förband med häfta används kan blåsan gå sönder vid förbandsbyte med risk för infektion under hudflikarna. Om blåsan går sönder bör överflödig hud klippas bort på grund av infektionsrisk. Huden skyddas med polyuretanförband eller sårbäddsskydd som Adaptic eller Mepitel Sår kategori 3 och 4 Nekroser kan dölja djupare liggande infektion Sår med svart, torr nekros Torr, svart nekros bör få vara torr Nekrosen fungerar som skydd mot bakterieangrepp Avvakta spontan avstötning Torrt förband och tryckavlastning Sår med svart nekros som fluktuerar och/eller vätskar Sårrevision bör övervägas, men endast om god cirkulation är säkerställd Daglig sår inspektion kan vara nödvändig särskilt vid sår hos patient med diabetes Sår med fuktig nekrotisk vävnad och/eller fibrinbeläggning Gelförband: Purilongel, Normlgel 0,9 %, alt Hydrokolloidförband: Comfeel Koksalt förband (frystorkat) Mesalt Alginat förband: Seasorb,Purilon gel Vätskande orena och/eller infekterade sår Iodosorb: Sårläkemedel för upprensning Aquacel: Hydrofiberförband, högabsorberande och gelbildande Sorbact: kompress,gel kompress svamp/ bakteriedödande Actisorb Plus 25: Kolförband med silver, bakteriedödande För svårläkta, illaluktande sår med långsam läkning finns ytterligare silverförband (andrahandsval) Aquacel Ag Mepilex Ag 10
11 Vätskande rena sår Hydrokolloidförband: Comfeel Polyuretanförband: Mepilex Hydrofiberförband: Aquacel Sårkantsskydd Vid vätskande sår eller när fuktigt förband används måste sårkanterna skyddas Som sårkantsskydd används Cavilon No Sting. eller Zinksalva(tunt) den kan, om den fastnar på huden, lätt tvättas bort med barn olja Djupa sår Sårhålan bör fyllas med gel eller hydrofiber. Det är viktigt med kontakt mellan sår och förband. Specialförband/filler som tamponader, packing, m.m. finns för sårhåla Smärtsamma sår Gel- och/eller hydrokolloidförband och förband med silikon kan lindra smärta Emlakräm, Xylocaingel eller kompress fuktad med Xylocain lösning 20 mg/ml kan läggas på huden cirka 20 minuter före smärtsam omläggning Observera att Polyuretanförband med häftkant bör användas vid rena sår, som inte kräver täta omläggningar Polyuretanförband med häftkant och hydrokolloidförband ska inte användas vid sår eller nekros nedanför malleolen hos patient med diabetes Polyuretanförband utan häftkant användes vid skör hud, fixeras med Dana fast eller linda Silverförband och Mepitel är dyra, är ett andrahandsval och användes efter särskild ordination Iodosorb kan ha en alltför uttorkande effekt eller svida och på så sätt hindra sårläkningen Referenser och kompletterande material Lindholm Christina: Vård av patient med ben-, fot- och trycksår, Studentlitteratur 1995 och 2:a upplagan: SÅR 2003 Lindholm Christina och Grauers Margareta: Sårbehandling 2011/2012: Katalog över svenska sårprodukter. Förlagshuset Gothia AB. L999 Svensk Geriatrisk Förening, l998: Arbetsgruppen Sår och Sårbehandling Handbok för hälso- och sjukvård. Från vilken bilder kopierats till bilaga 2 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Vårdprogram 2006 Att förebygga och behandla trycksår, tryckta ex. av vårdprogrammet kan beställas på blarummet@akadmiska.se eller Trycksårskort med Nortonskalan kan beställas PUCLAS 2, tillgängligt på NAVET, ett interaktivt utbildningsprogram för sjukvårdspersonal om trycksårsklassifikation Sårsjuksköterskor i Sverige: Trycksårsprevention,kortversion enl EPUAP- NPUAP 11
Behandlingskostnader
Behandlingskostnader Behandlingssfrekvens Tid till sårläkning Andel sårrecidiv 75% personal 10-20% förband Behandling -strategier 1. Kontrollera om patientens blodcirkulation är tillfredsställande och
Läs merSår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merTRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?
TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13. Trycksår
1 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13 Trycksår 2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNINING 13 Trycksår 3 13.1 Inledning 3 13.2 Vad är ett trycksår? 3 13.3 Klassificering av trycksår 4 13.4 Förebyggande insatser
Läs merRiskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator
Läs merSÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6
SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013 Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 Mål för sårbehandling Övergripande mål; - Läka såret - Reducera patientens lidande - Underlätta patientens dagliga
Läs merSår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Läs merFÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA
Föreläsning om sår och sårbehandling 14 november 2018 i Stockholm tillsammans med Mölnlycke Health Care Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska E-post: margareta.grauers@comhem.se Margareta Grauers,
Läs merTrycksår på IVA. Berörda enheter. Syfte. Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen.
Trycksår på IVA Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen. Bakgrund Trycksår är en komplikation
Läs merMAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas
Läs merSvårt sjuka patienter
Svårt sjuka patienter -hur sköter jag huden och såren? Soile Kangasniemi leg. sjuksköterska Hudmottagningen När något gått fel Den åldrande huden torr tunn rynkig Den åldrande huden klåda vanligt när huden
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård.
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Med denna riktlinje/rutin
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merLokalbehandling av sår
2 Lokalbehandling av sår Innehållsförteckning Sid Övergripande målsättning. 2 Tillvägagångssätt.. 2 Den normala sårläkningsprocessen. 3 Lokalt sårstatus. 4 Rengöring och upprensning av sår 5 Hudvård. 6
Läs merBM Strömqvist. Sårskola 2014
Sårskola 2014 Som sårombud ansvarar Du för att bistå enhetschefen med kunskap i sårbehandlingsarbetet, samt upprätta lokala rutiner. vara kontaktperson gentemot Sårgruppen i Blekinge följa och förmedla
Läs merRevideringsdatum: 2004-09-28
Bilaga 003-10-08 004-09-8 004-11-18 004-01-19 Förbandsbilaga Förbandsbilagan är vägledande för all hälso- och sjukvård i södra Älvsborg, men grundar sig enbart på WESTMA s upphandlade sortiment. Gäller
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merVälkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.
Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar
Läs merDelrapport Projekt Sårvård/Madrasser
/Madrasser Startdatum 2007-01-01 Beställare Marita Everås ledare Agneta Ericsson Utförare, 2 1. Sammanfattning... 3 3. Uppdrag och organisation... 6 4. Syfte... 6 5. Mål... 6 6. Målgrupp... 7 7. Metod
Läs merRiktlinje för sårvård i Halmstad kommun
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Sårvård i Halmstad Kommun Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140530 Gemensam med Regionen:
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs mer95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår.
TRYCKSÅR 2010 10 01 95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår. SKL Jönköpings län 2005 53 miljoner Hela landet ca1,5-2 miljarder/år Definition Med trycksår menas ett
Läs merSvårläkta sår, hur ska vi tänka?
Svårläkta sår, hur ska vi tänka? Susanne Dufva Specialistsjuksköterska inom onkologisk vård Sårcentrum, Södersjukhuset Jobba strukturerat e8 steg i taget Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Sårdiagnos Vad är målet?
Läs merSår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling
Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det
Läs merVårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4
Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada
Läs merPresentation av de vanligaste förekommande sårläkningsprodukter rekommenderade av Sårgruppen Blekinge.
1 Presentation av de vanligaste förekommande sårläkningsprodukter rekommenderade av Sårgruppen Blekinge. Sårtvätt: Rengör sår och omkringliggande hud med ljummet kranvatten. Vattnet ska ha runnit 1-2 minuter
Läs merTrycksår Orsak, åtgärder
Trycksår Orsak, åtgärder Hjälpmedelscentralen Malin Munter Såransvarig sjuksköterska Jönköpings kommun 2016-01-11 En tanke Det kostar 10 gånger mer att behandla ett uppkommet trycksår än att arbeta med
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merKunskap om. Hudens uppbyggnad. Copyright Margareta Grauers, 2015 1. Föreläsning om patienter med svårläkta sår, den 20 maj 2015 anordnad av Solna Stad
Föreläsning om patienter med svårläkta sår, den 20 maj 2015 anordnad av Solna Stad Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska E-post: margareta.grauers@comhem.se Margareta Grauers, 2015 Kunskap om Hur
Läs merBensårpatienten i vårdkedjan Nutrition
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Brännskada Förbandsmaterial
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 12039 su/med 2019-05-21 7 Innehållsansvarig: Johanna Räntfors, Överläkare, Läkare akutsjukvård (johra) Godkänd av: Kate Abrahamsson, Överläk/Professor,
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Brännskada Förbandsmaterial
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 12039 su/med 2017-09-26 6 Innehållsansvarig: Johanna Räntfors, Överläkare, Läkare akutsjukvård (johra) Godkänd av: Kate Abrahamsson, Överläk/Professor,
Läs merTrycksår. Vårdsamverkan FyrBoDal
2 Trycksår Innehållsförteckning Sid. Definition.. 3 Orsaker.. 3 Riskfaktorer.. 4 Reaktiv hyperemi. 5 Utsatta kroppsdelar. 6 Stadieindelning av trycksår, Grad 1-4.. 7 Riskbedömning med hjälp av Nortonskalan..
Läs merBehandling av svårläkta sår
Behandling av svårläkta sår Bedömning av sår Tack alla åhörare i Örebro! Här kommer en sammanfattning av föreläsningen. Ett tillägg finns som svar på frågan från personalen på gyn-kliniken, bild 52. Britt-Marie
Läs merVårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016
Vårdhygien Västra Götaland Göteborg September 2016 Strama o Vårdhygien utbildning, 2016 Känner du till vårdhygiens hemsida? 1. Ja, jag har varit inne på den 2. Ja, men jag har aldrig varit inne på den
Läs merTRYCKSÅR Sammanfattning Definition Diagnostik Förebyggande vård
TRYCKSÅR Sammanfattning Trycksår påverkar personen på många sätt, både fysiskt som psykosocialt. Det upplevs ofta som en onödig och allvarlig komplikation till vården och kan ofta vara skuldbelagt och
Läs merDIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala
DIABETES FOTEN Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTSJUKVÅRDEN MOTTAGNINGEN FÖR METABOLA SJUKDOMAR Marianne Sandberg och Ellinor Sjölund Ingång 40, 1 Trappa Tillfälligt
Läs merRiskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se RUTIN 2016-07-22 Beslutad av ledningsgruppen 2016-08-23 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av
Läs merBedömning av sår Checklista öppenvård
Akut remiss för slutenvård (akuten): Infekterat sår med feber + CRP-stegring Misstänkt abscess Sen eller ledengagemang Akut gangränhot Bedömning av sår Checklista öppenvård Checklista för bedömning och
Läs merRiskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion Inledning Inom Norrbottens läns landsting sker dokumentation av riskbedömningar
Läs merDIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!
DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! Ulrika Myrholm Diabetes/endokrinmottagningen Falu lasarett 161026,171023 Vårdprogram Diabetesfoten Se Dalarnas diabetesråd STRATEGI: 1. Regelbunden fotundersökning
Läs merBilagor till. Riktlinjer. vid förebyggande och behandling av. Reviderad av: Åsa Tollstedt Sårvårdsansvarig dsk Hudiksvalls Kommun
Bilagor till Riktlinjer vid förebyggande och behandling av 2012 Reviderad av: Åsa Tollstedt Sårvårdsansvarig dsk Hudiksvalls Kommun Innehållsförteckning till bilagor Bilaga 1: Senior alert Riskbedömning
Läs merPATIENTER OCH NÄRSTÅENDE
MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få
Läs merDiabetes och fotvård
DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas
Läs merAntidecubitusmadrasser
Hjälpmedelscentrum utbildar Antidecubitusmadrasser Kursansvarig hjälpmedelskonsulent Eva Scharin Telefon: 021 17 58 57 E post: eva.scharin@regionvastmanland.se Hösten 2018 Produktinformation Antidecubitusmadrasser
Läs merTrycksår - behandling
Förvaltning Ägare Reviderat datum Pia Backteman 2017-11-01 Verksamhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,privata vårdcentraler Slutgranskare Ylva Nilsagård Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt
Läs merAntidecubitusmadrasser
Hjälpmedelscentrum utbildar Antidecubitusmadrasser Kursansvarig: Hjälpmedelskonsulent: Telefon: 021-17 58 57 E-post: eva.scharin@ltv.se Version: ht 2016 Produktinformation Antidecubitusmadrasser (Utdrag
Läs merPressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr
Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merRiktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårcentrum i Blekinge
Sårprodukter Uppdaterat 20160309 Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårcentrum i Blekinge För terapigruppen: Hanna Wickström, Specialist i allmänmedicin, Sårcentrum Blekinge Sår ska hållas
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm, MRSA-teamet, Infektionskliniken, Danderyds sjukhus AB och Vårdhygien Stockholm 2017 Om du ha mer information
Läs merTill dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi
Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte
Läs merFörebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan
Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Framtaget av / Ersätter Mikael Dessner, projektledare LoV Nytt dokument, ersätter eventuella gamla PM på klinikerna inom NUsjukvården.
Läs merVälkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL.
Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL jennie.svanholm@kronoberg.se DIAGNOS Gäller för svårläkta sår dvs > 6 veckor Bensår är symtom-inte diagnos Varför finns det ett sår? Varför
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående
Läs merDiabetesfotdag Utan foton
Diabetesfotdag 2018-05-08 Utan foton Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. E-mail: britt-louise.s.andersson @kronoberg.se Diabetes och fotsår maj 2018 En
Läs merTrycksårsprevention - Landstingsgemensam rutin för hälso- och sjukvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-38452 Fastställandedatum: 2013-07-30 Giltigt t.o.m.: 2014-07-30 Upprättare: Birgitta E Dahlgren Fastställare: Roger Olof Nilsson Trycksårsprevention
Läs merVårdhygien i Västra Götaland 2018
Vårdhygien i Västra Götaland 2018 Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Fyra enheter Södra Älvsborg Skaraborg Göteborg och södra Bohuslän NU-sjukvården: Norra Bohuslän, Norra Älvsborg, Dalsland Vårdhygien
Läs merRiktlinje Fotsjukvård
2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,
Läs merGranskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre
2011-11-24 1 (6) Rapport Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre Bakgrund MAS och MAR genomför varje år uppföljningsbesök på de 13 särskilda boenden
Läs merRegion Norrbotten Trycksår PPM 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Region Norrbotten Trycksår PPM 2017 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Sammanfattande resultat... 3 Bakgrund... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Demografiska data... 6 Ålder...
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:
Läs merManual till Sår nr x. Bakgrund och Syfte
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Sårjournal Region Skåne 2019-07-16 Utfärdad av Fastställd av Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Styrgrupp journaldokumentation 1.0 Bakgrund och Syfte
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och
Läs merKänner du till vårdhygiens hemsida?
Känner du till vårdhygiens hemsida? 1. Ja, jag har varit inne på den 2. Ja, men jag har aldrig varit inne på den 3. Nej 0% 0% 0% 1. 2. 3. Vårdhygien Tvärprofessionella team som bistår verksamheten för
Läs merTillsammans kan vi arbeta för att minska smärta och vävnadsskada vid förbandsbyten.
Rekommenderade riktlinjer Tillsammans kan vi arbeta för att minska smärta och vävnadsskada vid förbandsbyten. Rekommenderade riktlinjer: Minimering av smärta vid såromläggningar. Ett konsensusdokument
Läs merVälkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL.
Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL jennie.svanholm@kronoberg.se DIAGNOS Gäller för svårläkta sår dvs > 6 veckor Bensår är symtom-inte diagnos Varför finns det ett sår? Varför
Läs merRiktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårgruppen i Blekinge
Sårprodukter Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårgruppen i Blekinge Behandlingsinstruktioner för sårläkning finns på intranätet under Vård/Sårläkning/Sårcentrum/Sårgruppen. För terapigruppen:
Läs merIntroduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler
Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Bildspel med tillhörande talmanus framarbetat av Smittskydd och vårdhygien 2019 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt
Läs merVårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ove Lind 2018-05-29 Verksamhet Primärvård Norr,Primärvård Örebro,Primärvård Söder,Primärvård väster,privata vårdcentraler,staben Hälso- och sjukvård,hälsooch sjukvårdsförvaltningen
Läs merSmärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.
Nationella omvårdnadsriktlinjer för gastrostomikateter/-knapp Bakgrund Långvariga uppfödningsproblem till följd av att barnet inte kan försörjas peroralt förekommer vid olika tillstånd. Gastrostomi är
Läs merRiskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.
SID 1 (11) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa,
Läs merABCDE. Vårdtyngdsmätning inom de särskilda boendeformerna med heldygnsomsorg våren Till Enskede - Årsta stadsdelsnämnd
Personal och Service Enskede - Årsta Stadsdelförvaltning Handläggare: Anette Nederberg, Tfn :08-508 14535 Tjänsteutlåtande 2006-05 26 Till Enskede - Årsta stadsdelsnämnd Vårdtyngdsmätning inom de särskilda
Läs merSår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm
Sår 2016 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dina kunskaper för att bättre tolka olika typer av sår Lär dig att välja rätt förband till rätt sår! Svårläkta sår vad gör du när såren inte läker? Diabetessår
Läs merHur undviker du trycksår?
Hur undviker du trycksår? Broschyren är framtagen i samverkan mellan Skånes universitetssjukhus, Primärvården Skåne samt Malmö Stad, december 2015. FÖRFATTARE Agnetha Perlkvist, vårdutvecklare, Stab verksamhetsutveckling,
Läs merPerifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande
- praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2018-03-01 Faktaägare: Love Vidstige, Barnsjuksköterska, Barnkliniken Fastställd av: Pär Lindgren, Chefläkare
Läs merRAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM
RAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM Region Skåne våren 2017 Bakgrund Mellan 70 80 % av alla sår i Sverige behandlas i kommunen och studier visar att upp till 60 % av en sjuksköterskas tid går åt till sårbehandling.
Läs mer3M Hälsovård. Tegaderm Hydrocolloid. Den moderna hydrokolloiden.
3M Hälsovård Tegaderm Hydrocolloid Den moderna hydrokolloiden. 3M Tegaderm Hydrocolloid Hydrokolloidalt förband för lätt till måttligt vätskande sår Tegaderm Hydrocolloid finns i tre olika former sakralt,
Läs merRegional riktlinje för prevention av trycksår
Regional riktlinje för prevention av trycksår Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs merPersoner med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården.
SÅRVÅRD Vem? Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården. Tid? Vid sår som inte visar tecken på läkning efter
Läs merInstruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår)
2018-01-01 1 (8) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår) Vecka 10, 2018 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Läs merNationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018
Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Dokumentet gäller för alla typer av diabetes i alla åldrar och följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.
Läs merTrycksår hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck
hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Margareta Dahl, Ann-Christine Renning, Madeleine Stenius Generellt om trycksår är ingen ny företeelse. Trots detta visar olika studier att kring var femte vuxna
Läs merPPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka
PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs merVälkomna till en presentation av RiksSår!
Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta
Läs merDIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken
DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder
Läs merAtt förebygga och behandla trycksår
Att förebygga och behandla trycksår Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och kommunerna i Uppsala län Kontaktperson Sjuksköterska Anna-Britta
Läs merAnvändningsområden. skyddar både intakt och skadad hud mot fukt och irriterande ämnen vid inkontinens. skyddar huden mot fukt och irriterande ämnen
Användningsområden Cavilon No Sting erbjuder ett långtidsverkande hudskydd mot vätskor, fukt och irriterande ämnen. Cavilon No Sting kan användas på både intakt och redan skadad hud. Hudskydd vid inkontinens
Läs merVårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård
1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner
Läs merFotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS
Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes
Läs merKirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.
Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer
Läs merVårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS
Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS Team: Ortopedkirurgiska kliniken, USÖ Deltagare: Erik Johansson Hjorth, sjuksköterska vård avd 37 Anne-May Sjöholm, sjuksköterska ort mott Annelie Calais, undersköterska
Läs mer