Riktlinjer. vid förebyggande och behandling av. för kommunerna i Norra Hälsingland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer. vid förebyggande och behandling av. för kommunerna i Norra Hälsingland"

Transkript

1 Riktlinjer vid förebyggande och behandling av för kommunerna i Norra Hälsingland NORDANSTIGS KOMMUN Utarbetade av: Ylva Hovelius Moberg, ssk, Hudiksvalls kommun Reviderad av : Åsa Tollstedt, Sårvårdsansvarig dsk, Hudiksvalls kommun Upprättade 2001 Reviderade 2004, 2007 och 2012

2 Innehållsförteckning: 1. Inledning, mål och ansvar sid Förebyggande och behandling sid Bedömning och dokumentation sid Sårvård sid Produktval sid Referenser och kompletterande material sid. 11 Bilagor: Separat Bilaga 1: Senior alert riskbedömning Bilaga 2: Kroppsdelar speciellt utsatta för tryck Bilaga 3: Val av madrass och hälskydd Bilaga 4: En bra sittställning eliminerar trycksårsrisk Bilaga 5: Vändschema, Hudiksvalls kommun Bilaga 6: Tryckavlastning med lägesändring regelbundet Bilaga 7: Tips för tryckavlastning av hälar Bilaga 8: Yttre riskfaktorer ex. skjuv och friktion Bilaga 9: Vätskeintag schema, Hudiksvalls kommun Bilaga 10a: Mat- och vätskeregistrering, Hudiksvalls kommun Bilaga 10b: Lathund vid mat- och vätskeregistrering Hudiksvalls kommun Bilaga 11: Basala hygienrutiner Hudiksvalls kommun Bilaga 12: Sårvårdsprodukter: Produktgrupper med egenskaper Bilaga 13: Sårvårdsprodukter: Produkter upptagna i katalog över svenska sårprodukter: Sårbehandling 2011 / 2012 Bilaga 14: Sårvårdsprodukter: Rekommenderade av Sårvårdsgruppen

3 Inledning Studier i Sverige och andra europeiska länder visar att mer än var femte patient som vårdas på sjukhus har trycksår. Trycksår innebär onödigt lidande för den drabbade och för närstående, kräver stora omvårdnadsinsatser samt innebär stora kostnader för samhället. För den enskilde vårdtagaren är det viktigt att vårdkedjan fungerar oavsett om vården ges av kommun eller landsting. Patientsäkerheten angår oss alla som arbetar i vården och självklart ska trycksår inte uppstå i onödan. Cirka 95 % av trycksåren kan undvikas om vi som vårdpersonal har kunskap! Vid förebyggande och behandling av trycksår har gemensamma riktlinjer utarbetats för att uppnå behandlings- och omvårdnadsvinster för både vårdtagare och vårdgivare. Mål att trycksår inte ska förekomma att tidigt kunna identifiera patient i riskzonen för att utveckla trycksår om trycksår trots allt uppstår ska behandlingen vara professionell och evidensbaserad d.v.s. på vetenskaplig grund så att uppkomna sår läker på ett optimalt sätt och inte försämras Ansvar Patientansvarig läkare (PAL) har det medicinska ansvaret Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) har det övergripande ansvaret för omvårdnaden 3

4 Förebyggande och behandling av trycksår Internationell definition av trycksår enligt NPUAP- EPUAP En lokaliserad skada i hud och/ eller underliggande vävnad,vanligtvis över benutskott som ett resultat av tryck,eller tryck i kombination med skjuv eller friktion Riskgrupper Allmänt nedgångna, avmagrade och undernärda personer, oftast äldre Förlamade och/eller personer med nedsatt rörelseförmåga Personer som inte kan ändra kroppsställning själva Mätinstrument för riskbedömning: Senior alert (Bilaga 1) Senior alert, instrument för att upptäcka patient i riskzon för att utveckla trycksår Riskbedömning görs på varje ny patient och när status förändras Vid 20 poäng eller mindre finns ökad risk för tryckskada Om patient är i riskzon eller symtom på trycksår uppmärksammats, måste förebyggande åtgärder sättas in omgående, dokumenteras och utvärderas Dokumentera och utvärdera Riskbedömning Vårdplanering med förebyggande åtgärder Sårbehandling med val av förband Tryckavlastning är den viktigaste förebyggande åtgärden Tryckavlastning av utsatta kroppsdelar ska ske under hela dygnet (Bilaga 2) Kontakt tas med arbetsterapeut för bedömning av hjälpmedel. Madrass och sittunderlag väljs med särskild omsorg (Bilaga 3) Patienten ges regelbunden hjälp att ändra kroppsställning ofta både vid sängläge och i sittande. Observera att en person som belastar fel i en stol eller rullstol riskerar att utveckla trycksår även om han/hon kan ändra ställning själv (Bilaga 4) Vänd- eller avlastningsschema med regelbundna lägesändringar, gäller även nattetid (Bilaga 5 och 6) Hälarna är särskilt utsatta för att få trycksår. Tips för avlastning (Bilaga 7) Friktion och/eller skjuvning ska undvikas vid lyft och förflyttning (Bilaga 8) 4

5 Nutrition se lokala anvisningar och Senior alert "Felnäring" är ett vanligt problem hos äldre. Undernäring kan bero på sjukdom men också ge sjukdom. Bristande näringsintag ger ökad risk för att utveckla trycksår och vid sår försämrad sårläkning Energi- och näringsbehovet tillgodoses med en väl sammansatt och varierande kost Extra näringstillskott kan ges som näringsdryck men är ingen ersättning för bra mat. Näringsdryck ska vara ett komplement till den vanliga maten om den inte räcker ur näringssynpunkt. Börja med att se över kosten i stort Skärpt observation av närings- och energiintag kan vara nödvändigt, ev. med mat- och vätskeregistrering (Bilaga 9, 10a och b) Blodsockerkontroll med bästa möjliga blodsockervärde eftersträvas hos patient med diabetes Viktkontroll regelbundet ger ett bra mått på patientens näringsstatus Hudvård Inspektera huden dagligen -särskild observans på hud över utskjutande benutskott, på fötter, mellan tår och andra ställen där hud ligger mot hud Första tecknet på trycksår är rodnad som inte bleknar vid tryck el försvinner vid avlastning Svårt att se på mörkpigmenterad hud! se s.10 epuap. Viktigt att förebyggande åtgärder sätts in i tidigt skede Undvik uttorkning av huden! Tvättcreme/ olja är att föredra istället för tvål Återfukta torr hud med lotion eller fuktkräm Klapptorka torrt massera inte! Massage kan skada huden och ge samma effekt som vid skjuv (Bilaga 8) Skydda huden från fukt som urin, avföring och svett. Fuktig hud blir uppluckrad och skadas lättare. Risken ökar vid feber. Underlag i säng och stol ska vara rent, slätt och torrt. Undvik plast och använd om möjligt tvättbara flergångsskydd God sömn Är nödvändigt för kroppens återhämtning och för sårläkning Smärtbehandling ordineras av läkare Vid trycksår uppstår vävnadsskada, som ger upphov till inflammation. Frisättning av olika ämnen aktiverar de nociceptiva nervändsluten detta leder till smärta. Olämpliga förband, tryckavlastande material och ovarsam vändningsteknik kan också vara orsak till smärta Smärtbehandling ges i god tid före såromläggning som upplevs som smärtsam Behandlingsplan om sår uppstår Fastställ sårets orsak för att även kunna behandla sårets bakomliggande orsaker PAL ansvarar för att diagnos av såret ställs Informera patient och närstående Dokumentera och utvärdera Förebygg att nya sår uppstår Minimera faktorer som försämrar sårläkningen ex. nekroser, infektion, ödem, smärta, tryck och undernäring Följ sårets utveckling 5

6 Bedömning och dokumentation Varje trycksår är en avvikelse som kräver skriftlig rapport Dokumentation Dokumentation av riskbedömning, förebyggande åtgärder och sårbehandling ska journalföras enligt Hälso- och sjukvårdslagen Dokumentera såryta, omgivande huds utseende och val av omläggningsmaterial Upprätta sårvårdsjournal (se lokala anvisningar) Klassificering efter svårighetsgrad enligt EPUAP (European Pressure Ulcer Advisory Panel) Kategori l: Rodnad som inte bleknar vid tryck. Kvarstående missfärgning, hel hud Kategori ll: Delhudsskada (epidermis och/eller dermis). Ytligt sår eller blåsa Kategori lll: Fullhudsskada (epidermis, dermis, subcutis). Ner till, men inte genom fascian Kategori lv:djup fullhudsskada (epidermis, dermis, subcutis, muskler,sena skelett). Genom fascian Sårets lokalisation, storlek och djup Bedöm sårets storlek och djup Notera var såret sitter Fotografera såret, mät alt rita av vid första bedömningen, därefter regelbundet tills såret har läkt Avritning av sår: Lägg ex. en plastpåse eller en plasthandske över Rita av med tuschpenna, bilden kan överföras på overheadfilm, som förvaras i plastficka Vid sårhåla: Mät om möjligt även volymen för att kunna utvärdera behandlingen Fyll en spruta med sårgel, fyll sårhålan, notera antalet ml som ryms i sårhålan 6

7 Sårstatus Färg: Svart, gul, röd eller rosa Nekrotisk vävnad: Hård eller mjuk. Torr eller fuktig. Svart eller gul. Ev. dålig lukt Fibrinbeläggning: Trådig vävnad, som är svår att torka bort. Färg: Gul/vit, vit/matt. Ischemisk vävnad: Färg: Blå/röd/lila (syrebrist) Fibrotisk vävnad: Levande vävnad med sparsam genomblödning och gul/vit, blank yta Infektionstecken: Rodnad, svullnad, värmeökning och ömhet/smärta, som kan vara det första tidiga tecknet på infektion. Lukt? Bedöm vätskesekretionen: Ett infekterat sår är inte torrt Sårsekret: Mängd, lukt, färg. Blod eller var/pus Sårkanter: Detta är en viktig bedömning eftersom sårläkningen börjar från sårkanterna. Rodnade sårkanter kan vara ett tidigt tecken på infektion. Vid uppluckrade (macererade) sårkanter användes sårkantsskydd som Cavilon No Sting Omkringliggande hud: Om tecken finns på allergi, eksem eller torr hud ska orsak utredas och om möjligt behandlas Sårläkningsfas: Om såret är i inflammations- nybildnings- eller mognadsfas har betydelse vid val av förband Sårvård Hygien Utför all såromläggning, oberoende av rutin, aseptiskt d.v.s. bakteriefritt Basala hygienrutiner (Bilaga 11) tillämpas vid all såromläggning Steril rutin tillämpas vid operationssår och fistlar eller när sena, led eller skelett är synliga Sterila instrument, sterila material och sterila vätskor skall användas Ren rutin tillämpas vid övriga sår ex. bensår, trycksår och förorenade sår Höggradigt rena instrument, rena material och ljummet kranvatten skall användas 7

8 Såromläggning Minimera antalet omläggningar - alltför täta förbandsbyten kan störa sårläkningen, är tidskrävande och kostsamt Det kan ta 4 timmar för såret att återhämta sig efter en omläggning! Omläggning bör ske 1 2 gånger per vecka eller enligt ordination Vid nedsatt immunförsvar, infekterade sår eller sår hos patient med diabetes kan daglig omläggning vara nödvändig. Var uppmärksam på infektionstecken speciellt vid arteriella sår och fotsår hos diabetiker Byt förbandet om det skrynklar eller hamnar snett Datummärk förbandet Avlasta sår området Behandlingen bör vara fuktbevarande. Torra sår tillförs fukt. Fukt är avgörande för cellers överlevnad och förökning. Detta gäller inte sår med torr nekros se sid. 10 Behåll jämn temperatur i såret. Vid kyla drar blodkärlen ihop sig, syre- och näringstillförseln hindras, läkningsprocessen avstannar Död/nekrotisk vävnad bör efter läkarordination avlägsnas mekaniskt/kirurgiskt med sax, pincett och slev och/eller med autolytisk upprensning med gel- eller hydrokolloida förband (se sid. 10) Obs! Var varsam vid arteriella sår och fotsår hos diabetiker Såret skyddas från att förorenas/infekteras Friska sårkanter skyddas från uppluckring / maceration se sid. 11 8

9 Sårodling Sårodling tas inte rutinmässigt. Bakterier finns alltid i kroniska sår. Bedömning av ev. sårinfektion grundar sig huvudsakligen på den kliniska bilden Sårodling ordineras av läkare. Önskvärt är att odling tas före insättande av antibiotika För att sårodling ska vara meningsfull måste den utföras med rätt teknik Odling tas i övergången mellan frisk och sjuk vävnad från ett väl rengjort sår. Vid fistel eller djup sårhåla tas odlingen djupt ner i såret. Var noga med att inte kontaminera odlingspinnen, då den sticks ner i röret. Märk röret! Om odlingen inte kommer till laboratoriet omgående måste den förvaras svalt En korrekt ifylld remiss innehåller patientens persondata, beskriver var såret sitter, om antibiotikabehandling är insatt/planerad och att odlingen ska resistensbestämmas (rekommenderas). Misstanke på MRSA anges Sårläkning tar tid Vi har (ofta) för stora, orealistiska, förväntningar att sår ska läka snabbt. Vi ändrar förbandstyp för tidigt och missar långtidsobservationen Gör en objektiv bedömning efter en vecka, bedöm resultatet efter 3-4 veckor Byt behandling först när såret ändrat karaktär d.v.s. bytt sårläkningsfas eller om läkningsprocessen stått stilla i 4-6 veckor Sårläkning beror till cirka 95 % på behandling av bakomliggande orsaker och till 5 % på lokalbehandlingen. Detta belyser proportionerna! Orsaker till fördröjd eller utebliven sårläkning? Är diagnosen rätt? Finns andra orsaker till såret än tryck? Är avlastningen otillräcklig? Är patienten fysiskt inaktiv, ligger eller sitter i samma ställning länge? Är patienten smärtpåverkad och undviker att röra sig? Finns tecken på infektion/osteit? Har vi fel förband eller görs för täta förbandsbyten? Äter patienten tillräckligt? Är cirkulationen nedsatt? Vid sårbehandling ska vi ställa oss frågan: Är det ett sår på en patient eller en patient som har ett sår? För att lyckas med behandlingen måste vi se helheten, ta hänsyn till hela människan! 9

10 Produktval görs utifrån trycksårsgrad, sårets utseende och sekretion (Bilaga 12, 13 och 14) Sår kategori 1 och 2 Dessa sår läker oftast spontant om trycket upphör och skadan skyddas! Hudskydd Filmförband: Cavilon No Sting, Tegaderm, Opsite postop Hydrokolloidförband tunna: Comfeel Polyuretanförband: Mepilex, Mepilex border / border lite Specialförband finns för avlastning tex Ligasano Dessa hudskydd kan även användas vid nyläkta sår Vid blåsor Bevara om möjligt blåsan intakt Skydda blåsan med film- eller polyuretanförband se Hudskydd. Obs! Tryckavlastning! Om hydrokolloidförband eller annat förband med häfta används kan blåsan gå sönder vid förbandsbyte med risk för infektion under hudflikarna. Om blåsan går sönder bör överflödig hud klippas bort på grund av infektionsrisk. Huden skyddas med polyuretanförband eller sårbäddsskydd som Adaptic eller Mepitel Sår kategori 3 och 4 Nekroser kan dölja djupare liggande infektion Sår med svart, torr nekros Torr, svart nekros bör få vara torr Nekrosen fungerar som skydd mot bakterieangrepp Avvakta spontan avstötning Torrt förband och tryckavlastning Sår med svart nekros som fluktuerar och/eller vätskar Sårrevision bör övervägas, men endast om god cirkulation är säkerställd Daglig sår inspektion kan vara nödvändig särskilt vid sår hos patient med diabetes Sår med fuktig nekrotisk vävnad och/eller fibrinbeläggning Gelförband: Purilongel, Normlgel 0,9 %, alt Hydrokolloidförband: Comfeel Koksalt förband (frystorkat) Mesalt Alginat förband: Seasorb,Purilon gel Vätskande orena och/eller infekterade sår Iodosorb: Sårläkemedel för upprensning Aquacel: Hydrofiberförband, högabsorberande och gelbildande Sorbact: kompress,gel kompress svamp/ bakteriedödande Actisorb Plus 25: Kolförband med silver, bakteriedödande För svårläkta, illaluktande sår med långsam läkning finns ytterligare silverförband (andrahandsval) Aquacel Ag Mepilex Ag 10

11 Vätskande rena sår Hydrokolloidförband: Comfeel Polyuretanförband: Mepilex Hydrofiberförband: Aquacel Sårkantsskydd Vid vätskande sår eller när fuktigt förband används måste sårkanterna skyddas Som sårkantsskydd används Cavilon No Sting. eller Zinksalva(tunt) den kan, om den fastnar på huden, lätt tvättas bort med barn olja Djupa sår Sårhålan bör fyllas med gel eller hydrofiber. Det är viktigt med kontakt mellan sår och förband. Specialförband/filler som tamponader, packing, m.m. finns för sårhåla Smärtsamma sår Gel- och/eller hydrokolloidförband och förband med silikon kan lindra smärta Emlakräm, Xylocaingel eller kompress fuktad med Xylocain lösning 20 mg/ml kan läggas på huden cirka 20 minuter före smärtsam omläggning Observera att Polyuretanförband med häftkant bör användas vid rena sår, som inte kräver täta omläggningar Polyuretanförband med häftkant och hydrokolloidförband ska inte användas vid sår eller nekros nedanför malleolen hos patient med diabetes Polyuretanförband utan häftkant användes vid skör hud, fixeras med Dana fast eller linda Silverförband och Mepitel är dyra, är ett andrahandsval och användes efter särskild ordination Iodosorb kan ha en alltför uttorkande effekt eller svida och på så sätt hindra sårläkningen Referenser och kompletterande material Lindholm Christina: Vård av patient med ben-, fot- och trycksår, Studentlitteratur 1995 och 2:a upplagan: SÅR 2003 Lindholm Christina och Grauers Margareta: Sårbehandling 2011/2012: Katalog över svenska sårprodukter. Förlagshuset Gothia AB. L999 Svensk Geriatrisk Förening, l998: Arbetsgruppen Sår och Sårbehandling Handbok för hälso- och sjukvård. Från vilken bilder kopierats till bilaga 2 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Vårdprogram 2006 Att förebygga och behandla trycksår, tryckta ex. av vårdprogrammet kan beställas på eller Trycksårskort med Nortonskalan kan beställas PUCLAS 2, tillgängligt på NAVET, ett interaktivt utbildningsprogram för sjukvårdspersonal om trycksårsklassifikation Sårsjuksköterskor i Sverige: Trycksårsprevention,kortversion enl EPUAP- NPUAP 11

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13. Trycksår

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13. Trycksår 1 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13 Trycksår 2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNINING 13 Trycksår 3 13.1 Inledning 3 13.2 Vad är ett trycksår? 3 13.3 Klassificering av trycksår 4 13.4 Förebyggande insatser

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas

Läs mer

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Med denna riktlinje/rutin

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

Kunskap om. Hudens uppbyggnad. Copyright Margareta Grauers, 2015 1. Föreläsning om patienter med svårläkta sår, den 20 maj 2015 anordnad av Solna Stad

Kunskap om. Hudens uppbyggnad. Copyright Margareta Grauers, 2015 1. Föreläsning om patienter med svårläkta sår, den 20 maj 2015 anordnad av Solna Stad Föreläsning om patienter med svårläkta sår, den 20 maj 2015 anordnad av Solna Stad Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska E-post: margareta.grauers@comhem.se Margareta Grauers, 2015 Kunskap om Hur

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala Trycksårskort Riskbedömning trycksår Modifierad Nortonskala & RAPS-skalan Madrassväljaren Guidelines vid val av produkt Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala A. Psykisk status 4 Helt orienterad till

Läs mer

Trycksår. Vårdsamverkan FyrBoDal

Trycksår. Vårdsamverkan FyrBoDal 2 Trycksår Innehållsförteckning Sid. Definition.. 3 Orsaker.. 3 Riskfaktorer.. 4 Reaktiv hyperemi. 5 Utsatta kroppsdelar. 6 Stadieindelning av trycksår, Grad 1-4.. 7 Riskbedömning med hjälp av Nortonskalan..

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Bilagor till. Riktlinjer. vid förebyggande och behandling av. Reviderad av: Åsa Tollstedt Sårvårdsansvarig dsk Hudiksvalls Kommun

Bilagor till. Riktlinjer. vid förebyggande och behandling av. Reviderad av: Åsa Tollstedt Sårvårdsansvarig dsk Hudiksvalls Kommun Bilagor till Riktlinjer vid förebyggande och behandling av 2012 Reviderad av: Åsa Tollstedt Sårvårdsansvarig dsk Hudiksvalls Kommun Innehållsförteckning till bilagor Bilaga 1: Senior alert Riskbedömning

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Vårdprogram för trycksår. förebyggande åtgärder och behandling

Vårdprogram för trycksår. förebyggande åtgärder och behandling Vårdprogram för trycksår förebyggande åtgärder och behandling Vårdprogrammet är framtaget av Agnetha Perlkvist, leg. sjuksköterska och vårdutvecklare Enheten för ehälsa och kvalitet, Staben för verksamhetsutveckling,

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr. Nationella omvårdnadsriktlinjer för gastrostomikateter/-knapp Bakgrund Långvariga uppfödningsproblem till följd av att barnet inte kan försörjas peroralt förekommer vid olika tillstånd. Gastrostomi är

Läs mer

Trycksår hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck

Trycksår hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Margareta Dahl, Ann-Christine Renning, Madeleine Stenius Generellt om trycksår är ingen ny företeelse. Trots detta visar olika studier att kring var femte vuxna

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Att förebygga och behandla trycksår

Att förebygga och behandla trycksår Att förebygga och behandla trycksår Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och kommunerna i Uppsala län Kontaktperson Sjuksköterska Anna-Britta

Läs mer

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän. Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer

Läs mer

Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården.

Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården. SÅRVÅRD Vem? Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården. Tid? Vid sår som inte visar tecken på läkning efter

Läs mer

Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårgruppen i Blekinge

Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårgruppen i Blekinge Sårprodukter Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårgruppen i Blekinge Behandlingsinstruktioner för sårläkning finns på intranätet under Vård/Sårläkning/Sårcentrum/Sårgruppen. För terapigruppen:

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD Det är mycket viktigt för en diabetiker att ta hand om sin personliga hälsa. Speciellt måste fötternas välstånd

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Våren 2010 Framtagen av: Britt Dobloug Frost, Anne Sonehag-Carlford Siw Pettersson, Birgitta Alexandersson

Våren 2010 Framtagen av: Britt Dobloug Frost, Anne Sonehag-Carlford Siw Pettersson, Birgitta Alexandersson 1 Våren 2010 Framtagen av: Britt Dobloug Frost, Anne Sonehag-Carlford Siw Pettersson, Birgitta Alexandersson Innehållsförteckning Inledning 3 Mål för sårbehandling 3 Informera patienten 3 Definition av

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Apotekets råd om. Hudbesvär

Apotekets råd om. Hudbesvär Apotekets råd om Hudbesvär Huden har många olika, viktiga funktioner. Bland annat är huden ett mekaniskt skydd mot omvärlden. Huden kan liksom alla andra organ drabbas av olika typer av åkommor. Vissa

Läs mer

Fina fötter. - förebyggande fotvård

Fina fötter. - förebyggande fotvård Fina fötter - förebyggande fotvård Utges av: Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-564 82 1 00, Fax: 08-564 821 39 Pg: 481 31 35-3, Bg: 332-4373 info@diabetes.se, www.diabetes.se Text:

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Ansvarsfördelning medicintekniska produkter mellan Division allmänmedicin och interna/externa verksamheter Gäller för: Division Allmänmedicin,

Ansvarsfördelning medicintekniska produkter mellan Division allmänmedicin och interna/externa verksamheter Gäller för: Division Allmänmedicin, Administrativ rutin 1 (9) mellan Division allmänmedicin och interna/externa verksamheter Division Allmänmedicin, Värmland Utgåva: 3 Godkänd av: Karin Malmqvist, Divisionschef Utarbetad av: Eva Bergquist,

Läs mer

Sårvård - Samverkansdokument sårvårdande kliniker/primärvården

Sårvård - Samverkansdokument sårvårdande kliniker/primärvården Sårvård - Samverkansdokument sårvårdande kliniker/primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 2 (39) INNEHÅLL Innehåll 1 KORTVERSION AV SAMVERKANSDOKUMENTET SID 3-6... 3 2 SYFTE MED SAMVERKANSDOKUMENTET... 7 3

Läs mer

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen Svårläkta sår och antibiotikas roll Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen En distriktssköterska ringer dig en fredag eftermiddag angående Hulda 78 år. Hulda har en

Läs mer

Huden är ett ömtåligt organ, ett faktum som gör det viktigt att välja rätt kirurgisk tejp vid varje tillfälle.

Huden är ett ömtåligt organ, ett faktum som gör det viktigt att välja rätt kirurgisk tejp vid varje tillfälle. Välj rätt kirurgisk tejp till rätt tillfälle. Val av rätt tejp ger en säker fixering, minskar risken för hudskador, förlänger användningstiden och ökar därmed kostnadseffektiviteten. 3M är en av världens

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Upphandlade diabeteshjälpmedel - Öppen vård

Upphandlade diabeteshjälpmedel - Öppen vård Upphandlade diabeteshjälpmedel - Öppen vård Upphandling 2012-08-01 2016-07-31 Basmätare Medcore AB MedCore Care /startkit MedCore Care vnr.732301 www.medcore.se Förpack (antal) 10 (25+25) Styckpris (exkl.

Läs mer

Positionera med Curera Kuddar som ger stöd i alla lägen

Positionera med Curera Kuddar som ger stöd i alla lägen INNEHÅLL: Rygg och andningsfrämjande läge... 3... 4 Halvsidesläge... 5 Avlastning nacke och arm... 6 Viloläge, Hemiplegi... 7 Avlastning sacrum, knän och hälar... 8 Molly Hälskydd... 10 HANDBOK Positionera

Läs mer

Detta vårdprogram kan beställas hos Monica Runnquist, tel 0501-623 67 Epost: monica.runnquist@vgregion.se Vårdprogrammet finns även på

Detta vårdprogram kan beställas hos Monica Runnquist, tel 0501-623 67 Epost: monica.runnquist@vgregion.se Vårdprogrammet finns även på Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatorisk VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Lokal rutin för Senior alert 11.2.

Lokal rutin för Senior alert 11.2. Lokal rutin för Senior alert 11.2. Vid nyinskrivningar (gäller all personal) Senior Alert skattning ska göras inom 3 dagar, ansvaret ligger på all personal. Om det handlar om en brukare som har stor risk

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång

Läs mer

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Patientens bästa knep

Patientens bästa knep art nr 0903002 Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. TUFF står för trycksår-,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Handledsbrott - Patientinformation Information till dig som fått ett handledsbrott Allmän information Handledsbrott uppkommer när man ramlar och tar emot sig med

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar Apotekets råd om Svamp i hud och naglar Svamp i huden och naglarna är en av de vanligaste infektionerna man kan drabbas av. Infektionen orsakas oftast av jäst- och trådsvampar. De ger upphov till en inflammation

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med

Läs mer

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Så här använder du denna broschyr Cancerbehandlingar kan orsaka

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

Den fördjupade utbildningen med kunskapstest finns på TUFF-satsningens hemsida http://www.vardsamordning.sll.se/sv/tuff-satsning.

Den fördjupade utbildningen med kunskapstest finns på TUFF-satsningens hemsida http://www.vardsamordning.sll.se/sv/tuff-satsning. Det här är utbildningsmaterialet i den form som vi föreslår er att använda vid arbetsplatsträffar. Den finns även tillgänglig på webben för dem som själva vill göra utbildningen. Den fördjupade utbildningen

Läs mer

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Magdalena Annersten Gershater Leg Sjuksköterska Dr Med Vet Universitetslektor diabetes Fakulteten Hälsa och Samhälle Institutionen för

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Trycksårsprevention. Kortversion av riktlinjer

Trycksårsprevention. Kortversion av riktlinjer Trycksårsprevention Kortversion av riktlinjer Inledning Denna Kortversion av riktlinjer sammanfattar evidensbaserade riktlinjer för trycksårsprevention och behandling. Dessa har utvecklats genom ett 4-årigt

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse.

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse. Jag har pratat med många som har gjort en sådan här operation. De flesta säger att det var helt underbart. Efter en vecka är man igång igen. Då är smärtan och allt annat borta. En del tyckte att det var

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Tisdagen den 5 maj. är det dags för årets Fothälsodag och årets tema är tonårsfötter. tisdag 5 maj TEMA: TONÅRSFÖTTER!

Tisdagen den 5 maj. är det dags för årets Fothälsodag och årets tema är tonårsfötter. tisdag 5 maj TEMA: TONÅRSFÖTTER! Tisdagen den 5 maj är det dags för årets Fothälsodag och årets tema är tonårsfötter. FIP-IFP, vårt internationella fotförbund, utser varje år månaden maj till Världsfothälsomånad med ett särskilt tema.

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Goda råd vid handeksem

Goda råd vid handeksem Handeksem Goda råd vid handeksem Patientinformation 1 Goda råd vid handeksem Handeksem är vanligt och ca 10-15 % av alla kvinnor och 4 % av männen drabbas. Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Läkarsamverkan Alla kunder i den basala hemsjukvården skall ha en patientansvarig läkare.

Läkarsamverkan Alla kunder i den basala hemsjukvården skall ha en patientansvarig läkare. Riktlinje Utgåva nr sida 5 Dokumentets namn Riktlinje gällande Kundval, basal hemsjukvård och hemrehabilitering Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 130920 Reviderad

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer