Riktlinjer. vid förebyggande och behandling av. för kommunerna i Norra Hälsingland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer. vid förebyggande och behandling av. för kommunerna i Norra Hälsingland"

Transkript

1 Riktlinjer vid förebyggande och behandling av för kommunerna i Norra Hälsingland NORDANSTIGS KOMMUN Utarbetade av: Ylva Hovelius Moberg, ssk, Hudiksvalls kommun Reviderad av : Åsa Tollstedt, Sårvårdsansvarig dsk, Hudiksvalls kommun Upprättade 2001 Reviderade 2004, 2007 och 2012

2 Innehållsförteckning: 1. Inledning, mål och ansvar sid Förebyggande och behandling sid Bedömning och dokumentation sid Sårvård sid Produktval sid Referenser och kompletterande material sid. 11 Bilagor: Separat Bilaga 1: Senior alert riskbedömning Bilaga 2: Kroppsdelar speciellt utsatta för tryck Bilaga 3: Val av madrass och hälskydd Bilaga 4: En bra sittställning eliminerar trycksårsrisk Bilaga 5: Vändschema, Hudiksvalls kommun Bilaga 6: Tryckavlastning med lägesändring regelbundet Bilaga 7: Tips för tryckavlastning av hälar Bilaga 8: Yttre riskfaktorer ex. skjuv och friktion Bilaga 9: Vätskeintag schema, Hudiksvalls kommun Bilaga 10a: Mat- och vätskeregistrering, Hudiksvalls kommun Bilaga 10b: Lathund vid mat- och vätskeregistrering Hudiksvalls kommun Bilaga 11: Basala hygienrutiner Hudiksvalls kommun Bilaga 12: Sårvårdsprodukter: Produktgrupper med egenskaper Bilaga 13: Sårvårdsprodukter: Produkter upptagna i katalog över svenska sårprodukter: Sårbehandling 2011 / 2012 Bilaga 14: Sårvårdsprodukter: Rekommenderade av Sårvårdsgruppen

3 Inledning Studier i Sverige och andra europeiska länder visar att mer än var femte patient som vårdas på sjukhus har trycksår. Trycksår innebär onödigt lidande för den drabbade och för närstående, kräver stora omvårdnadsinsatser samt innebär stora kostnader för samhället. För den enskilde vårdtagaren är det viktigt att vårdkedjan fungerar oavsett om vården ges av kommun eller landsting. Patientsäkerheten angår oss alla som arbetar i vården och självklart ska trycksår inte uppstå i onödan. Cirka 95 % av trycksåren kan undvikas om vi som vårdpersonal har kunskap! Vid förebyggande och behandling av trycksår har gemensamma riktlinjer utarbetats för att uppnå behandlings- och omvårdnadsvinster för både vårdtagare och vårdgivare. Mål att trycksår inte ska förekomma att tidigt kunna identifiera patient i riskzonen för att utveckla trycksår om trycksår trots allt uppstår ska behandlingen vara professionell och evidensbaserad d.v.s. på vetenskaplig grund så att uppkomna sår läker på ett optimalt sätt och inte försämras Ansvar Patientansvarig läkare (PAL) har det medicinska ansvaret Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) har det övergripande ansvaret för omvårdnaden 3

4 Förebyggande och behandling av trycksår Internationell definition av trycksår enligt NPUAP- EPUAP En lokaliserad skada i hud och/ eller underliggande vävnad,vanligtvis över benutskott som ett resultat av tryck,eller tryck i kombination med skjuv eller friktion Riskgrupper Allmänt nedgångna, avmagrade och undernärda personer, oftast äldre Förlamade och/eller personer med nedsatt rörelseförmåga Personer som inte kan ändra kroppsställning själva Mätinstrument för riskbedömning: Senior alert (Bilaga 1) Senior alert, instrument för att upptäcka patient i riskzon för att utveckla trycksår Riskbedömning görs på varje ny patient och när status förändras Vid 20 poäng eller mindre finns ökad risk för tryckskada Om patient är i riskzon eller symtom på trycksår uppmärksammats, måste förebyggande åtgärder sättas in omgående, dokumenteras och utvärderas Dokumentera och utvärdera Riskbedömning Vårdplanering med förebyggande åtgärder Sårbehandling med val av förband Tryckavlastning är den viktigaste förebyggande åtgärden Tryckavlastning av utsatta kroppsdelar ska ske under hela dygnet (Bilaga 2) Kontakt tas med arbetsterapeut för bedömning av hjälpmedel. Madrass och sittunderlag väljs med särskild omsorg (Bilaga 3) Patienten ges regelbunden hjälp att ändra kroppsställning ofta både vid sängläge och i sittande. Observera att en person som belastar fel i en stol eller rullstol riskerar att utveckla trycksår även om han/hon kan ändra ställning själv (Bilaga 4) Vänd- eller avlastningsschema med regelbundna lägesändringar, gäller även nattetid (Bilaga 5 och 6) Hälarna är särskilt utsatta för att få trycksår. Tips för avlastning (Bilaga 7) Friktion och/eller skjuvning ska undvikas vid lyft och förflyttning (Bilaga 8) 4

5 Nutrition se lokala anvisningar och Senior alert "Felnäring" är ett vanligt problem hos äldre. Undernäring kan bero på sjukdom men också ge sjukdom. Bristande näringsintag ger ökad risk för att utveckla trycksår och vid sår försämrad sårläkning Energi- och näringsbehovet tillgodoses med en väl sammansatt och varierande kost Extra näringstillskott kan ges som näringsdryck men är ingen ersättning för bra mat. Näringsdryck ska vara ett komplement till den vanliga maten om den inte räcker ur näringssynpunkt. Börja med att se över kosten i stort Skärpt observation av närings- och energiintag kan vara nödvändigt, ev. med mat- och vätskeregistrering (Bilaga 9, 10a och b) Blodsockerkontroll med bästa möjliga blodsockervärde eftersträvas hos patient med diabetes Viktkontroll regelbundet ger ett bra mått på patientens näringsstatus Hudvård Inspektera huden dagligen -särskild observans på hud över utskjutande benutskott, på fötter, mellan tår och andra ställen där hud ligger mot hud Första tecknet på trycksår är rodnad som inte bleknar vid tryck el försvinner vid avlastning Svårt att se på mörkpigmenterad hud! se s.10 epuap. Viktigt att förebyggande åtgärder sätts in i tidigt skede Undvik uttorkning av huden! Tvättcreme/ olja är att föredra istället för tvål Återfukta torr hud med lotion eller fuktkräm Klapptorka torrt massera inte! Massage kan skada huden och ge samma effekt som vid skjuv (Bilaga 8) Skydda huden från fukt som urin, avföring och svett. Fuktig hud blir uppluckrad och skadas lättare. Risken ökar vid feber. Underlag i säng och stol ska vara rent, slätt och torrt. Undvik plast och använd om möjligt tvättbara flergångsskydd God sömn Är nödvändigt för kroppens återhämtning och för sårläkning Smärtbehandling ordineras av läkare Vid trycksår uppstår vävnadsskada, som ger upphov till inflammation. Frisättning av olika ämnen aktiverar de nociceptiva nervändsluten detta leder till smärta. Olämpliga förband, tryckavlastande material och ovarsam vändningsteknik kan också vara orsak till smärta Smärtbehandling ges i god tid före såromläggning som upplevs som smärtsam Behandlingsplan om sår uppstår Fastställ sårets orsak för att även kunna behandla sårets bakomliggande orsaker PAL ansvarar för att diagnos av såret ställs Informera patient och närstående Dokumentera och utvärdera Förebygg att nya sår uppstår Minimera faktorer som försämrar sårläkningen ex. nekroser, infektion, ödem, smärta, tryck och undernäring Följ sårets utveckling 5

6 Bedömning och dokumentation Varje trycksår är en avvikelse som kräver skriftlig rapport Dokumentation Dokumentation av riskbedömning, förebyggande åtgärder och sårbehandling ska journalföras enligt Hälso- och sjukvårdslagen Dokumentera såryta, omgivande huds utseende och val av omläggningsmaterial Upprätta sårvårdsjournal (se lokala anvisningar) Klassificering efter svårighetsgrad enligt EPUAP (European Pressure Ulcer Advisory Panel) Kategori l: Rodnad som inte bleknar vid tryck. Kvarstående missfärgning, hel hud Kategori ll: Delhudsskada (epidermis och/eller dermis). Ytligt sår eller blåsa Kategori lll: Fullhudsskada (epidermis, dermis, subcutis). Ner till, men inte genom fascian Kategori lv:djup fullhudsskada (epidermis, dermis, subcutis, muskler,sena skelett). Genom fascian Sårets lokalisation, storlek och djup Bedöm sårets storlek och djup Notera var såret sitter Fotografera såret, mät alt rita av vid första bedömningen, därefter regelbundet tills såret har läkt Avritning av sår: Lägg ex. en plastpåse eller en plasthandske över Rita av med tuschpenna, bilden kan överföras på overheadfilm, som förvaras i plastficka Vid sårhåla: Mät om möjligt även volymen för att kunna utvärdera behandlingen Fyll en spruta med sårgel, fyll sårhålan, notera antalet ml som ryms i sårhålan 6

7 Sårstatus Färg: Svart, gul, röd eller rosa Nekrotisk vävnad: Hård eller mjuk. Torr eller fuktig. Svart eller gul. Ev. dålig lukt Fibrinbeläggning: Trådig vävnad, som är svår att torka bort. Färg: Gul/vit, vit/matt. Ischemisk vävnad: Färg: Blå/röd/lila (syrebrist) Fibrotisk vävnad: Levande vävnad med sparsam genomblödning och gul/vit, blank yta Infektionstecken: Rodnad, svullnad, värmeökning och ömhet/smärta, som kan vara det första tidiga tecknet på infektion. Lukt? Bedöm vätskesekretionen: Ett infekterat sår är inte torrt Sårsekret: Mängd, lukt, färg. Blod eller var/pus Sårkanter: Detta är en viktig bedömning eftersom sårläkningen börjar från sårkanterna. Rodnade sårkanter kan vara ett tidigt tecken på infektion. Vid uppluckrade (macererade) sårkanter användes sårkantsskydd som Cavilon No Sting Omkringliggande hud: Om tecken finns på allergi, eksem eller torr hud ska orsak utredas och om möjligt behandlas Sårläkningsfas: Om såret är i inflammations- nybildnings- eller mognadsfas har betydelse vid val av förband Sårvård Hygien Utför all såromläggning, oberoende av rutin, aseptiskt d.v.s. bakteriefritt Basala hygienrutiner (Bilaga 11) tillämpas vid all såromläggning Steril rutin tillämpas vid operationssår och fistlar eller när sena, led eller skelett är synliga Sterila instrument, sterila material och sterila vätskor skall användas Ren rutin tillämpas vid övriga sår ex. bensår, trycksår och förorenade sår Höggradigt rena instrument, rena material och ljummet kranvatten skall användas 7

8 Såromläggning Minimera antalet omläggningar - alltför täta förbandsbyten kan störa sårläkningen, är tidskrävande och kostsamt Det kan ta 4 timmar för såret att återhämta sig efter en omläggning! Omläggning bör ske 1 2 gånger per vecka eller enligt ordination Vid nedsatt immunförsvar, infekterade sår eller sår hos patient med diabetes kan daglig omläggning vara nödvändig. Var uppmärksam på infektionstecken speciellt vid arteriella sår och fotsår hos diabetiker Byt förbandet om det skrynklar eller hamnar snett Datummärk förbandet Avlasta sår området Behandlingen bör vara fuktbevarande. Torra sår tillförs fukt. Fukt är avgörande för cellers överlevnad och förökning. Detta gäller inte sår med torr nekros se sid. 10 Behåll jämn temperatur i såret. Vid kyla drar blodkärlen ihop sig, syre- och näringstillförseln hindras, läkningsprocessen avstannar Död/nekrotisk vävnad bör efter läkarordination avlägsnas mekaniskt/kirurgiskt med sax, pincett och slev och/eller med autolytisk upprensning med gel- eller hydrokolloida förband (se sid. 10) Obs! Var varsam vid arteriella sår och fotsår hos diabetiker Såret skyddas från att förorenas/infekteras Friska sårkanter skyddas från uppluckring / maceration se sid. 11 8

9 Sårodling Sårodling tas inte rutinmässigt. Bakterier finns alltid i kroniska sår. Bedömning av ev. sårinfektion grundar sig huvudsakligen på den kliniska bilden Sårodling ordineras av läkare. Önskvärt är att odling tas före insättande av antibiotika För att sårodling ska vara meningsfull måste den utföras med rätt teknik Odling tas i övergången mellan frisk och sjuk vävnad från ett väl rengjort sår. Vid fistel eller djup sårhåla tas odlingen djupt ner i såret. Var noga med att inte kontaminera odlingspinnen, då den sticks ner i röret. Märk röret! Om odlingen inte kommer till laboratoriet omgående måste den förvaras svalt En korrekt ifylld remiss innehåller patientens persondata, beskriver var såret sitter, om antibiotikabehandling är insatt/planerad och att odlingen ska resistensbestämmas (rekommenderas). Misstanke på MRSA anges Sårläkning tar tid Vi har (ofta) för stora, orealistiska, förväntningar att sår ska läka snabbt. Vi ändrar förbandstyp för tidigt och missar långtidsobservationen Gör en objektiv bedömning efter en vecka, bedöm resultatet efter 3-4 veckor Byt behandling först när såret ändrat karaktär d.v.s. bytt sårläkningsfas eller om läkningsprocessen stått stilla i 4-6 veckor Sårläkning beror till cirka 95 % på behandling av bakomliggande orsaker och till 5 % på lokalbehandlingen. Detta belyser proportionerna! Orsaker till fördröjd eller utebliven sårläkning? Är diagnosen rätt? Finns andra orsaker till såret än tryck? Är avlastningen otillräcklig? Är patienten fysiskt inaktiv, ligger eller sitter i samma ställning länge? Är patienten smärtpåverkad och undviker att röra sig? Finns tecken på infektion/osteit? Har vi fel förband eller görs för täta förbandsbyten? Äter patienten tillräckligt? Är cirkulationen nedsatt? Vid sårbehandling ska vi ställa oss frågan: Är det ett sår på en patient eller en patient som har ett sår? För att lyckas med behandlingen måste vi se helheten, ta hänsyn till hela människan! 9

10 Produktval görs utifrån trycksårsgrad, sårets utseende och sekretion (Bilaga 12, 13 och 14) Sår kategori 1 och 2 Dessa sår läker oftast spontant om trycket upphör och skadan skyddas! Hudskydd Filmförband: Cavilon No Sting, Tegaderm, Opsite postop Hydrokolloidförband tunna: Comfeel Polyuretanförband: Mepilex, Mepilex border / border lite Specialförband finns för avlastning tex Ligasano Dessa hudskydd kan även användas vid nyläkta sår Vid blåsor Bevara om möjligt blåsan intakt Skydda blåsan med film- eller polyuretanförband se Hudskydd. Obs! Tryckavlastning! Om hydrokolloidförband eller annat förband med häfta används kan blåsan gå sönder vid förbandsbyte med risk för infektion under hudflikarna. Om blåsan går sönder bör överflödig hud klippas bort på grund av infektionsrisk. Huden skyddas med polyuretanförband eller sårbäddsskydd som Adaptic eller Mepitel Sår kategori 3 och 4 Nekroser kan dölja djupare liggande infektion Sår med svart, torr nekros Torr, svart nekros bör få vara torr Nekrosen fungerar som skydd mot bakterieangrepp Avvakta spontan avstötning Torrt förband och tryckavlastning Sår med svart nekros som fluktuerar och/eller vätskar Sårrevision bör övervägas, men endast om god cirkulation är säkerställd Daglig sår inspektion kan vara nödvändig särskilt vid sår hos patient med diabetes Sår med fuktig nekrotisk vävnad och/eller fibrinbeläggning Gelförband: Purilongel, Normlgel 0,9 %, alt Hydrokolloidförband: Comfeel Koksalt förband (frystorkat) Mesalt Alginat förband: Seasorb,Purilon gel Vätskande orena och/eller infekterade sår Iodosorb: Sårläkemedel för upprensning Aquacel: Hydrofiberförband, högabsorberande och gelbildande Sorbact: kompress,gel kompress svamp/ bakteriedödande Actisorb Plus 25: Kolförband med silver, bakteriedödande För svårläkta, illaluktande sår med långsam läkning finns ytterligare silverförband (andrahandsval) Aquacel Ag Mepilex Ag 10

11 Vätskande rena sår Hydrokolloidförband: Comfeel Polyuretanförband: Mepilex Hydrofiberförband: Aquacel Sårkantsskydd Vid vätskande sår eller när fuktigt förband används måste sårkanterna skyddas Som sårkantsskydd används Cavilon No Sting. eller Zinksalva(tunt) den kan, om den fastnar på huden, lätt tvättas bort med barn olja Djupa sår Sårhålan bör fyllas med gel eller hydrofiber. Det är viktigt med kontakt mellan sår och förband. Specialförband/filler som tamponader, packing, m.m. finns för sårhåla Smärtsamma sår Gel- och/eller hydrokolloidförband och förband med silikon kan lindra smärta Emlakräm, Xylocaingel eller kompress fuktad med Xylocain lösning 20 mg/ml kan läggas på huden cirka 20 minuter före smärtsam omläggning Observera att Polyuretanförband med häftkant bör användas vid rena sår, som inte kräver täta omläggningar Polyuretanförband med häftkant och hydrokolloidförband ska inte användas vid sår eller nekros nedanför malleolen hos patient med diabetes Polyuretanförband utan häftkant användes vid skör hud, fixeras med Dana fast eller linda Silverförband och Mepitel är dyra, är ett andrahandsval och användes efter särskild ordination Iodosorb kan ha en alltför uttorkande effekt eller svida och på så sätt hindra sårläkningen Referenser och kompletterande material Lindholm Christina: Vård av patient med ben-, fot- och trycksår, Studentlitteratur 1995 och 2:a upplagan: SÅR 2003 Lindholm Christina och Grauers Margareta: Sårbehandling 2011/2012: Katalog över svenska sårprodukter. Förlagshuset Gothia AB. L999 Svensk Geriatrisk Förening, l998: Arbetsgruppen Sår och Sårbehandling Handbok för hälso- och sjukvård. Från vilken bilder kopierats till bilaga 2 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Vårdprogram 2006 Att förebygga och behandla trycksår, tryckta ex. av vårdprogrammet kan beställas på eller Trycksårskort med Nortonskalan kan beställas PUCLAS 2, tillgängligt på NAVET, ett interaktivt utbildningsprogram för sjukvårdspersonal om trycksårsklassifikation Sårsjuksköterskor i Sverige: Trycksårsprevention,kortversion enl EPUAP- NPUAP 11

Behandlingskostnader

Behandlingskostnader Behandlingskostnader Behandlingssfrekvens Tid till sårläkning Andel sårrecidiv 75% personal 10-20% förband Behandling -strategier 1. Kontrollera om patientens blodcirkulation är tillfredsställande och

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13. Trycksår

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13. Trycksår 1 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13 Trycksår 2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNINING 13 Trycksår 3 13.1 Inledning 3 13.2 Vad är ett trycksår? 3 13.3 Klassificering av trycksår 4 13.4 Förebyggande insatser

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013 Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 Mål för sårbehandling Övergripande mål; - Läka såret - Reducera patientens lidande - Underlätta patientens dagliga

Läs mer

Trycksår på IVA. Berörda enheter. Syfte. Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen.

Trycksår på IVA. Berörda enheter. Syfte. Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen. Trycksår på IVA Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen. Bakgrund Trycksår är en komplikation

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas

Läs mer

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Med denna riktlinje/rutin

Läs mer

Svårt sjuka patienter

Svårt sjuka patienter Svårt sjuka patienter -hur sköter jag huden och såren? Soile Kangasniemi leg. sjuksköterska Hudmottagningen När något gått fel Den åldrande huden torr tunn rynkig Den åldrande huden klåda vanligt när huden

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Lokalbehandling av sår

Lokalbehandling av sår 2 Lokalbehandling av sår Innehållsförteckning Sid Övergripande målsättning. 2 Tillvägagångssätt.. 2 Den normala sårläkningsprocessen. 3 Lokalt sårstatus. 4 Rengöring och upprensning av sår 5 Hudvård. 6

Läs mer

BM Strömqvist. Sårskola 2014

BM Strömqvist. Sårskola 2014 Sårskola 2014 Som sårombud ansvarar Du för att bistå enhetschefen med kunskap i sårbehandlingsarbetet, samt upprätta lokala rutiner. vara kontaktperson gentemot Sårgruppen i Blekinge följa och förmedla

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Revideringsdatum: 2004-09-28

Revideringsdatum: 2004-09-28 Bilaga 003-10-08 004-09-8 004-11-18 004-01-19 Förbandsbilaga Förbandsbilagan är vägledande för all hälso- och sjukvård i södra Älvsborg, men grundar sig enbart på WESTMA s upphandlade sortiment. Gäller

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

Delrapport Projekt Sårvård/Madrasser

Delrapport Projekt Sårvård/Madrasser /Madrasser Startdatum 2007-01-01 Beställare Marita Everås ledare Agneta Ericsson Utförare, 2 1. Sammanfattning... 3 3. Uppdrag och organisation... 6 4. Syfte... 6 5. Mål... 6 6. Målgrupp... 7 7. Metod

Läs mer

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Sårvård i Halmstad Kommun Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140530 Gemensam med Regionen:

Läs mer

95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår.

95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår. TRYCKSÅR 2010 10 01 95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår. SKL Jönköpings län 2005 53 miljoner Hela landet ca1,5-2 miljarder/år Definition Med trycksår menas ett

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

Presentation av de vanligaste förekommande sårläkningsprodukter rekommenderade av Sårgruppen Blekinge.

Presentation av de vanligaste förekommande sårläkningsprodukter rekommenderade av Sårgruppen Blekinge. 1 Presentation av de vanligaste förekommande sårläkningsprodukter rekommenderade av Sårgruppen Blekinge. Sårtvätt: Rengör sår och omkringliggande hud med ljummet kranvatten. Vattnet ska ha runnit 1-2 minuter

Läs mer

Trycksår Orsak, åtgärder

Trycksår Orsak, åtgärder Trycksår Orsak, åtgärder Hjälpmedelscentralen Malin Munter Såransvarig sjuksköterska Jönköpings kommun 2016-01-11 En tanke Det kostar 10 gånger mer att behandla ett uppkommet trycksår än att arbeta med

Läs mer

Kunskap om. Hudens uppbyggnad. Copyright Margareta Grauers, 2015 1. Föreläsning om patienter med svårläkta sår, den 20 maj 2015 anordnad av Solna Stad

Kunskap om. Hudens uppbyggnad. Copyright Margareta Grauers, 2015 1. Föreläsning om patienter med svårläkta sår, den 20 maj 2015 anordnad av Solna Stad Föreläsning om patienter med svårläkta sår, den 20 maj 2015 anordnad av Solna Stad Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska E-post: margareta.grauers@comhem.se Margareta Grauers, 2015 Kunskap om Hur

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Behandling av svårläkta sår

Behandling av svårläkta sår Behandling av svårläkta sår Bedömning av sår Tack alla åhörare i Örebro! Här kommer en sammanfattning av föreläsningen. Ett tillägg finns som svar på frågan från personalen på gyn-kliniken, bild 52. Britt-Marie

Läs mer

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala Trycksårskort Riskbedömning trycksår Modifierad Nortonskala & RAPS-skalan Madrassväljaren Guidelines vid val av produkt Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala A. Psykisk status 4 Helt orienterad till

Läs mer

TRYCKSÅR Sammanfattning Definition Diagnostik Förebyggande vård

TRYCKSÅR Sammanfattning Definition Diagnostik Förebyggande vård TRYCKSÅR Sammanfattning Trycksår påverkar personen på många sätt, både fysiskt som psykosocialt. Det upplevs ofta som en onödig och allvarlig komplikation till vården och kan ofta vara skuldbelagt och

Läs mer

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTEN Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTSJUKVÅRDEN MOTTAGNINGEN FÖR METABOLA SJUKDOMAR Marianne Sandberg och Ellinor Sjölund Ingång 40, 1 Trappa Tillfälligt

Läs mer

Trycksår. Vårdsamverkan FyrBoDal

Trycksår. Vårdsamverkan FyrBoDal 2 Trycksår Innehållsförteckning Sid. Definition.. 3 Orsaker.. 3 Riskfaktorer.. 4 Reaktiv hyperemi. 5 Utsatta kroppsdelar. 6 Stadieindelning av trycksår, Grad 1-4.. 7 Riskbedömning med hjälp av Nortonskalan..

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se RUTIN 2016-07-22 Beslutad av ledningsgruppen 2016-08-23 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av

Läs mer

Bilagor till. Riktlinjer. vid förebyggande och behandling av. Reviderad av: Åsa Tollstedt Sårvårdsansvarig dsk Hudiksvalls Kommun

Bilagor till. Riktlinjer. vid förebyggande och behandling av. Reviderad av: Åsa Tollstedt Sårvårdsansvarig dsk Hudiksvalls Kommun Bilagor till Riktlinjer vid förebyggande och behandling av 2012 Reviderad av: Åsa Tollstedt Sårvårdsansvarig dsk Hudiksvalls Kommun Innehållsförteckning till bilagor Bilaga 1: Senior alert Riskbedömning

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader

Läs mer

Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion

Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion Inledning Inom Norrbottens läns landsting sker dokumentation av riskbedömningar

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående

Läs mer

Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårcentrum i Blekinge

Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårcentrum i Blekinge Sårprodukter Uppdaterat 20160309 Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårcentrum i Blekinge För terapigruppen: Hanna Wickström, Specialist i allmänmedicin, Sårcentrum Blekinge Sår ska hållas

Läs mer

Vårdprogram för trycksår. förebyggande åtgärder och behandling

Vårdprogram för trycksår. förebyggande åtgärder och behandling Vårdprogram för trycksår förebyggande åtgärder och behandling Vårdprogrammet är framtaget av Agnetha Perlkvist, leg. sjuksköterska och vårdutvecklare Enheten för ehälsa och kvalitet, Staben för verksamhetsutveckling,

Läs mer

Trycksårsprevention - Landstingsgemensam rutin för hälso- och sjukvård

Trycksårsprevention - Landstingsgemensam rutin för hälso- och sjukvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-38452 Fastställandedatum: 2013-07-30 Giltigt t.o.m.: 2014-07-30 Upprättare: Birgitta E Dahlgren Fastställare: Roger Olof Nilsson Trycksårsprevention

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:

Läs mer

Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan

Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Framtaget av / Ersätter Mikael Dessner, projektledare LoV Nytt dokument, ersätter eventuella gamla PM på klinikerna inom NUsjukvården.

Läs mer

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende. SID 1 (11) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa,

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre

Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre 2011-11-24 1 (6) Rapport Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre Bakgrund MAS och MAR genomför varje år uppföljningsbesök på de 13 särskilda boenden

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm Sår 2016 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dina kunskaper för att bättre tolka olika typer av sår Lär dig att välja rätt förband till rätt sår! Svårläkta sår vad gör du när såren inte läker? Diabetessår

Läs mer

Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårgruppen i Blekinge

Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårgruppen i Blekinge Sårprodukter Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårgruppen i Blekinge Behandlingsinstruktioner för sårläkning finns på intranätet under Vård/Sårläkning/Sårcentrum/Sårgruppen. För terapigruppen:

Läs mer

Hur undviker du trycksår?

Hur undviker du trycksår? Hur undviker du trycksår? Broschyren är framtagen i samverkan mellan Skånes universitetssjukhus, Primärvården Skåne samt Malmö Stad, december 2015. FÖRFATTARE Agnetha Perlkvist, vårdutvecklare, Stab verksamhetsutveckling,

Läs mer

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr. Nationella omvårdnadsriktlinjer för gastrostomikateter/-knapp Bakgrund Långvariga uppfödningsproblem till följd av att barnet inte kan försörjas peroralt förekommer vid olika tillstånd. Gastrostomi är

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Tillsammans kan vi arbeta för att minska smärta och vävnadsskada vid förbandsbyten.

Tillsammans kan vi arbeta för att minska smärta och vävnadsskada vid förbandsbyten. Rekommenderade riktlinjer Tillsammans kan vi arbeta för att minska smärta och vävnadsskada vid förbandsbyten. Rekommenderade riktlinjer: Minimering av smärta vid såromläggningar. Ett konsensusdokument

Läs mer

Att förebygga och behandla trycksår

Att förebygga och behandla trycksår Att förebygga och behandla trycksår Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och kommunerna i Uppsala län Kontaktperson Sjuksköterska Anna-Britta

Läs mer

Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården.

Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården. SÅRVÅRD Vem? Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården. Tid? Vid sår som inte visar tecken på läkning efter

Läs mer

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän. Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer

Läs mer

Trycksår hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck

Trycksår hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Margareta Dahl, Ann-Christine Renning, Madeleine Stenius Generellt om trycksår är ingen ny företeelse. Trots detta visar olika studier att kring var femte vuxna

Läs mer

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Användningsområden. skyddar både intakt och skadad hud mot fukt och irriterande ämnen vid inkontinens. skyddar huden mot fukt och irriterande ämnen

Användningsområden. skyddar både intakt och skadad hud mot fukt och irriterande ämnen vid inkontinens. skyddar huden mot fukt och irriterande ämnen Användningsområden Cavilon No Sting erbjuder ett långtidsverkande hudskydd mot vätskor, fukt och irriterande ämnen. Cavilon No Sting kan användas på både intakt och redan skadad hud. Hudskydd vid inkontinens

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS

Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS Team: Ortopedkirurgiska kliniken, USÖ Deltagare: Erik Johansson Hjorth, sjuksköterska vård avd 37 Anne-May Sjöholm, sjuksköterska ort mott Annelie Calais, undersköterska

Läs mer

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD Det är mycket viktigt för en diabetiker att ta hand om sin personliga hälsa. Speciellt måste fötternas välstånd

Läs mer

Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen

Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen Resultatredovisning landstingen PPM trycksår v 10 2012 14 540 patienter från 20 landsting och regioner har deltagit i studien (exklusive

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna

Läs mer

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av åtgärder samt omgivningsanpassning för att förebygga fall och trycksår

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av åtgärder samt omgivningsanpassning för att förebygga fall och trycksår SID 1 (10) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av åtgärder samt

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

Sårvård. Finlands Apotekareförbund 2004

Sårvård. Finlands Apotekareförbund 2004 Sårvård 25 Finlands Apotekareförbund 2004 2 Sår Huden får lätt skråmor och små sår som man ofta kan vårda själv. Också små sår är bra att vårda omsorgsfullt för att förhindra inflammation. I den här broschyren

Läs mer

Från enhetens startsida i Senior alert nås HALT-modulen via klick här. Informationsrutan visas första dagen av mätperiod. Sid

Från enhetens startsida i Senior alert nås HALT-modulen via klick här. Informationsrutan visas första dagen av mätperiod. Sid Fallövningar Från enhetens startsida i Senior alert nås HALT-modulen via klick här. Informationsrutan visas första dagen av mätperiod. Sid. Enheten Vitsippan Dagen för HALT-mätning 20 sängplatser tillgängliga

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Geting- och bistick Sid 2 Hjärnskakning hos barn Sid 4 Frakturer hos barn (benbrott hos barn) Sid 6 Näsblod Sid 7 Skavsår (blåsor) Sid 8 Stukning eller vrickning Sid 9 Sår/Skärsår

Läs mer

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för Linda ben Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 Linda Ben Svullna ben Orsaker: Vensystemet fungerar inte som det ska. Detta kan leda till venösa

Läs mer

Trycksår. CHARLOTTE WIKHOLM HELENA HALVARSSON m te

Trycksår. CHARLOTTE WIKHOLM HELENA HALVARSSON m te Trycksår. Fortfarande drabbas mer än var tionde patient, trots att trycksår oftast går att förebygga. Hur man gör behöver sjuksköterskor ha i ryggmärgen. TEXT CHARLOTTE WIKHOLM ILLUSTRATION HELENA HALVARSSON

Läs mer

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Nyhet! JOBST Comprifore Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Kunskap om venösa bensår. Kompression kan betraktas som grundpelaren vid behandling av venösa bensår.

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Våren 2010 Framtagen av: Britt Dobloug Frost, Anne Sonehag-Carlford Siw Pettersson, Birgitta Alexandersson

Våren 2010 Framtagen av: Britt Dobloug Frost, Anne Sonehag-Carlford Siw Pettersson, Birgitta Alexandersson 1 Våren 2010 Framtagen av: Britt Dobloug Frost, Anne Sonehag-Carlford Siw Pettersson, Birgitta Alexandersson Innehållsförteckning Inledning 3 Mål för sårbehandling 3 Informera patienten 3 Definition av

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Information om din PICC-line

Information om din PICC-line Information om din PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset Registrering av din PICC-line Denna folder ska du ha med dig när din PICC-line ska användas. Ifylls vid inläggningstillfället

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Fina fötter. - förebyggande fotvård

Fina fötter. - förebyggande fotvård Fina fötter - förebyggande fotvård Utges av: Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-564 82 1 00, Fax: 08-564 821 39 Pg: 481 31 35-3, Bg: 332-4373 info@diabetes.se, www.diabetes.se Text:

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär

Läs mer

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. art nr 0903001 TUFF står för trycksår-,

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Curera Positioneringskuddar

Curera Positioneringskuddar INNEHÅLL: Rygg och andningsfrämjande läge... 3... 4 Halvsidesläge... 5 Avlastning nacke och arm... 6 Viloläge, Hemiplegi... 7 Avlastning sacrum, knän och hälar... 8 Molly Hälskydd... 10 Handbok Curera

Läs mer

SÅRBEHANDLINGS- SYMPOSIUM 2015

SÅRBEHANDLINGS- SYMPOSIUM 2015 SÅRBEHANDLINGS- SYMPOSIUM 2015 20-21 JANUARI 2015 STOCKHOLM DET ABSOLUT SENASTE INOM SÅRBEHANDLING FÖR 11:E ÅRET I RAD Sårbehandling och nya lokalbehandlingsmöjligheter nyheter för 2015! Honung en mirakelkur?

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer