Vårdsamverkan FyrBoDal. Bensår Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdsamverkan FyrBoDal. Bensår Innehållsförteckning"

Transkript

1 Vårdsamverkan FyrBoDal Bensår Innehållsförteckning Sid Venösa sår 2 Diagnos och utredning av venösa sår.. 3 Remisser vid venösa sår. 5 Behandling av venösa bensår.. 6 Kompressionsbehandling. 8 Kompressionsbindor.. 9 Polstring.. 10 Kompressionsstrumpor 15 Arteriella sår Diagnos och utredning av arteriella sår 18 Remisser vid arteriella sår. 20 Behandling av arteriella sår.. 21 Vilka patienter bör remitteras för kärlkirurgisk bedömning? 23 Vilka kärlkirurgiska åtgärder kan bli aktuella?. 24 Övriga sår Allergisk vaskulit 25 Reumatisk (autoimmun) vaskulit.. 26 Pyoderma gangränosum Hydrostatiska sår.. 29 Angiodermitis nekrotikans ( hypertensiva sår/ Martorells sår) 29 Nekrobiosis lipoidica. 30 Tumörer 31 Referenslista 32 Granskats av Eva Karnå, överläkare hudkliniken Uddevalla sjukhus P E Thornell överläkare kir kliniken, NÄL Tim Ouchterlony läkare hudkliniken Uddevalla sjukhus Claes Rothelius överläkare ortopedkliniken Uddevalla sjukhus Foto Hud mott Dalslands sjukhus, Smith & Nephew

2 Vårdsamverkan FyrBoDal 2 Venösa sår Definition Sår nedom knäleden som inte läker inom 6 veckor och där venös dysfunktion är den väsentligaste orsaken. (Information från Läkemedelsverket, 1995: Rekommendationer vid behandling av venösa bensår.) Förekomst Mer än hälften av alla bensår inklusive fotsår är venösa. Med stigande ålder blir det allt vanligare att venösa bensår får inslag av arteriell insufficiens. Differentialdiagnoser Arteriell insufficiens med sårbildning Vaskulitsår Maligna sår Blandsår, d v s sår med både arteriellt och venöst inslag Övriga ben och fotsår Etiologi Av olika orsaker förändrad cirkulation i vensystemet, t ex Ytlig venös insufficiens, eventuellt perforantinsufficiens Djup venös insufficiens Kombinerad djup och ytlig venös insufficiens K l a f f i n s u f f i c i e n s V e n ö s h y p e r t o n i Kroniskt ödem Mikrocirkulationen i huden förändras Fibrinutfällning Försämrat näringsutbyte, syrebrist i huden Förtunning av överhuden Eksem Förtjockning av läderhuden Skleros Nekros V e n ö s t b e n s å r

3 Vårdsamverkan FyrBoDal 3 Diagnos och utredning av venösa sår Anamnes Tidigare sjukdomar Tidigare sår, djup ventrombos Varicer, variceroperation Bensvullnad, värk och tyngdkänsla i benen Smärta Läkemedel Kontaktallergi/läkemedelsallergi Klinisk undersökning Benets utseende: Underbenssvullnad, ödem, tyngdkänsla som ofta lättar i högläge. Hemosiderin pigmentering, brun missfärgning av huden ( järnpigment från röda blodkroppar som läckt ut). Lipodermatoskleros, benet känns hårt av fibrotisk vävnad. Atrofi blanche, vita ärrliknande områden med små röda kärlprickar bestående av dilaterade småkärl. Torr, fjällande hud. Eksem, diffust utslag/rodnad, ibland förekommer blåsor och krustor samt klåda. Karakteristiskt med små partier av normal hud mellan eksemområdena. Varicer. Läge: Nedre tredjedelen av underbenet vanligast. Sårets utseende: Oftast ytliga sår - senor ej blottlagda. Inledningsvis gulsmetig sårbotten bestående av fibrin. Detta är ej pus! Sekretion. Venöst bensår Hydrostatiskt eksem

4 Vårdsamverkan FyrBoDal Artrofi blanche Dermatoskleros, hyperpigmentering Ankel/armindex Skall kontrolleras på alla bensårspatienter! Mäts med särskild ultraljudsdoppler, se sidan 19 Laboratorieprover B-glukos, Hb, Urin-glukos-protein. Eventuellt S-Zink om såret är svårläkt. S-Albumin vid malnutrition.

5 Vårdsamverkan FyrBoDal 5 Remisser vid venösa sår Hudklinik Vid osäker diagnos eller då såret inte visar läkningstendens efter 1½ - 2 månader trots adekvat behandling. För epicutantest vid eksem, kontaktallergi är vanligt vid bensår. Allmänkirurgi Ställningstagande till varicerkirurgi Kärlkirurgi Vid misstanke om betydande inslag av arteriell insufficiens. Svåra analgetikakrävande smärtor där misstanke om arteriell insufficiens finns. Varicerkirurgi vid venös insufficiens av mer komplicerat slag, t ex djup insufficiens, svåra recidiv etc. Ortopedisk avdelning Då behandlingssko för avlastning behövs, t ex vid venösa sår på foten där skon trycker över själva sårområdet. Utprovning av kompressionsstrumpa/strumpor då såret är läkt.

6 Vårdsamverkan FyrBoDal 6 Behandling av venösa bensår Allmänna åtgärder Upptäcka och behandla andra bakomliggande sjukdomar Nutritionsförbättringar vid behov Hudvård, behandla eventuellt eksem Smärtbehandling Motverka ödem Ett venöst sår som inte kompressionsbehandlas är i princip obehandlat! Kompressionslindning av ben/benen från uppstigning till sänggående, alternativt lågelastisk binda som med fördel kan sitta på hela dygnet. Högläge med benen i vila, gärna flera gånger om dagen! Flow-press, stövel som pumpar bort ödemet. Finns på hudmottagningen och en del vårdcentraler. Diuretika, då hjärtsvikt förekommer. Diuretikabehandling ersätter inte kompressionsbehandling! Lokalbehandling Principiellt fuktighetsbevarande! Detta kan ske genom exempelvis hydrokolloidplatta (Comfeel, Duoderm ) eller polyuretanskumförband (Mepilex, Allevyn ) Ibland behövs en hydrogel vid upprensning, smärtsamma sår eller djupare sår. Kan användas separat eller under hydrokolloidplatta eller polyuretanskumförband. Vid starkt vätskande sår behövs ett mer absorberande förband exempelvis hydrofiberförband (Aquacel ) eler alginatförband, kan användas separat eller under hydrokolloidplatta. Vid måttlig vätskning kan även polyurethanskumförband användas. Förutom detta förband närmast såret kompletteras alltid med en för patienten väl anpassad kompressionsbehandling.

7 Vårdsamverkan FyrBoDal 7 Hudtransplantation Bör övervägas om såren är mycket stora, smärtsamma, eller visar dålig läkningstendens. Recidivprofylax Överväg remiss för varicerkirurgi vid ytlig venös insufficiens, med eller utan perforantinsufficiens. Obehandlade patienter har en recidivrisk på 70%! Alternativ är att använda kompressionsstrumpa kontinuerligt. Klass 2 är att rekommendera, men bättre en kompressionsstrumpa klass 1 som patienten använder än en klass 2 i byrålådan. Två klass 1 strumpor på samma ben motsvarar en klass 2 strumpa. I detta avsnitt nämnda förband finns upphandlade i VG-regionen. Det finns många andra förband som är likvärdiga de flesta är upptagna och beskrivna i boken Sårbehandling 2007/2208, katalog över svenska sårvårdsprodukter. ISBN , Förlagshuset Gothia.

8 Vårdsamverkan FyrBoDal 8 Kompressionsbehandling Ödem är förödande vid alla former av sårläkning! Kompressionsbehandling utgör grunden i behandlingen av venösa bensår! Det venösa återflödet förbättras, risken för reflux minskar. Ödemet i vävnaden minskar och mikrocirkulationen förbättras. Indikationer för kompressionsbehandling Venösa bensår. Blandsår, d v s sår med både venöst och arteriellt inslag. Kompressionsbehandlingen ges efter diskussion med läkare då man väger risker kontra vinster med behandlingen, eventuellt konsultat med kärlkirurg. I dessa fall används alltid lågelastisk binda. Andra typer av sår, om patienten har bensvullnad och den arteriella cirkulationen är tillfredställande (efter mätning med ultraljudsdoppler). Hydrostatisk bensvullnad, ofta p g a mycket stillasittande alternativt stående. Recidivprofylax. Olika typer av kompressionsbehandling Kompressionsbinda - högelastisk eller lågelastisk Kohesiv, självhäftande binda Adhesiv klistrande binda Dubbelbandage eller trippelbandage 4-lagersbandage Kompressionsstrumpor klass 1-3 Pumpstövel Samtliga typer av kompression finns beskrivna längre fram i kapitlet.

9 Vårdsamverkan FyrBoDal 9 Kompressionsbindor Högelastisk kompressionsbinda Kan sträckas ca: 150 % Utövar ett högt tryck både i vila och då patienten går eller står. Tas ofta av nattetid p g a detta. Det är av högsta vikt att benen lindas direkt vid uppstigning på morgonen. Något som ofta är omöjligt vid hemsjukvård. Ex. Elodur Fin Lågelastisk kompressionsbinda Kan sträckas % Utövar ett högt tryck då patienten går eller står, men nästan inget tryck i vila. Kan därför med fördel sitta på hela dygnet och lämpar sig bra för patienter i hemsjukvård. Rekommenderas särskilt vid kompressionsbehandling då någon grad av arteriell insufficiens finns, men kan även användas vid enbart venös insufficiens. Ex. Putterbinda Adhesiv kompressionsbinda Lågelastisk, självhäftande binda. Behandlad på ena sidan med ett häftande material som inte får komma i kontakt med huden. Används tillsammans med salvstrumpa eller limbinda vid dubbel eller trippelbandage. Ex. Acrylastic Kohesiv kompressionsbinda Medelelastisk binda som fäster i sig själv, men ej i huden. Kan användas vid dubbel/trippelbandage. Skall helst rullas av och sedan rullas tillbaka löst innan man applicerar bandaget på patienten. Lindas ej direkt på huden. Ex. Coban LF (latexfri), eller Coban Använd gärna tubgas eller tubifast under kompressionslindningen det känns skönare för patienten och minskar ev. allergirisk. I detta avsnitt nämns namn endast på de kompressionsbindor som finns upphandlade i VG-regionen.Det finns många andra bindor, och de flesta av dessa är upptagna och beskrivna i boken Sårbehandling 2007/2008 katalog över svenska sårvårdsprodukter. ISBN , Förlagshuset Gothia.

10 Vårdsamverkan FyrBoDal 10 Polstring Ger en bättre och jämnare tryckfördelning, särskilt viktigt runt fotknölarna och över skenbenet. Man kan polstra hela benet eller endast ovan nämnda. För att åstadkomma effektiv kompression på utsatta ställen såsom under mediala malleolen kan man här vika eller rulla en kompress. Detta är en metod att anbringa extra tryck på konkava ytor och även i övrigt om så behövs ex. svullna sårkanter. Polstring ger ofta en bekvämare känsla för patienten! Ex. Soffban Natural Tubifast och polstervadd Dubbelbandage Består av ett inner och ytter bandage för kompression som kan sitta på upp till 1 vecka. Innerförband Salvstrumpa/zinklimbinda (ex. Zipzoc /Varolast ) Ytterförband: Adhesiv klistrande binda, ex. Acrylastic Alternativt Kohesiv binda, ex Coban LF(latexfri) Coban Bägge bindor lindas från tåbasen till strax under knät, cirkulärturer rekommenderas. Trippelbandage Hydrokolloidalt förband över såret samt ett av ovanstående dubbelbandage. Man skapar här en miljö för såret som ger ytterligare fördelar såsom snabbare fibrinupplösning och blodkärlsnybildning.

11 Vårdsamverkan FyrBoDal Lagerbandage Set som består av: Ett lokalförband av polyamidnät (kan i vissa fall bytas ut mot annat absorberande och fuktighetsbevarande förband) Polstringslager med syntetisk polstervadd Crepebandage Lätt kompressionbinda som lindas i åttatalsturer Kohesiv kompressionsbinda som lindas i cirkelturer. Bandaget appliceras i ovan uppräknade ordning och ger då ett ankeltryck på 40 mm Hg. Kompressionstrycket upprätthålls mycket bra i en hel vecka. Exempel på 4-lagersbandage är Profore

12 Vårdsamverkan FyrBoDal 12 Lindningsteknik Cirkulärturer - kan med fördel användas då man eftersträvar en lägre kompression. 8-tals turer - används både vid traditionell lindning och vid dubbellindningsteknik. Generellt gäller att: ju fler och tätare lager - desto högre tryck. Om man drar ut lindan lika mycket under hela lindningsproceduren får man automatiskt ett högre tryck över den smalaste delen av benet (ankeln) och ett lägre tryck över den tjockare delen (vaden). Obs! Önskvärd tryckfördelning ankel/vad/nedom knät är mmhg.

13 Vårdsamverkan FyrBoDal 13

14 Vårdsamverkan FyrBoDal 14

15 Vårdsamverkan FyrBoDal 15 Kompressionsstrumpor Före ordination och användande av kompressionstrumpor bör ankelindex kontrolleras. Klass 1, mm Hg. Indikation: lindrig bensvullnad utan påvisad venös insufficiens. Tyngd eller trötthetskänsla i benen, vid lindriga havandeskapsvaricer och efter varicerkirurgi. Kallas ofta stödstrumpa. Klass 2, mm Hg. Indikation: varicer med ödem eller läkt sår. Posttraumatiska ödem. Efter frakturbehandling. Tromboflebiter. Klass 3, mm Hg. Indikation: svår venös insufficiens (med vanligen recidiverande bensår) där kompressionsstrumpa klass 2 inte hjälper. Ibland postoperativt efter venös rekonstruktion. Klass 4, över 50 mm Hg. Indikation: lymfödem. Tilltagande arteriell insufficiens kan utvecklas med åren. Kontrollera därför ankeltryck regelbundet på alla äldre patienter som använder klass 2 strumpor och uppåt. Utprovning och köp Kan ske på ortopedteknisk avdelning eller köpas direkt från tillverkaren eller på apoteket efter utprovning av kunnig personal. Pådragningsteknik för kompressionsstrumpor Särskild pådragningsteknik finns se nästa sida. Tjocka handskar, typ diskhandskar kan hjälpa patienten. Även särskilda hjälpmedel finns, fråga på apoteket eller tillverkaren. Tillverkaren garanterar den angivna kompressionen endast i 8 månader. Patienten måste alltså köpa nya strumpor varje år!

16 Vårdsamverkan FyrBoDal 16

17 Vårdsamverkan FyrBoDal 17 Arteriella sår Definition Ulceration eller gangrän på tå, fot eller underben samt ett systoliskt ankeltryck < 50 mm Hg. Detta enligt European Consensus Document on Critical Limb Ischemia). I praktiken bör arteriell genes misstänkas vid ankelindex 0,5 eller lägre. Förekomst Omkring 18 % av alla bensår beror på att den arteriella cirkulationen är otillfredsställande. Inslag av arteriell insufficiens blir allt vanligare med stigande ålder. Likaså förekomsten av blandsår, d v s sår av annan genes med arteriellt inslag. Differentialdiagnoser Neuropatiska sår Traumatiska sår Gikt-sår Vaskulitsår Blandsår, d v s sår av annan genes med arteriellt inslag Etiologi Minskat arteriellt blodflöde till benet/benen. Åderförkalkning täpper gradvis till kärlen. Detta skapar syrebrist och näringstillförseln minskar. Bakomliggande faktorer såsom diabetes, rökning, felaktig kost tillsammans med en utlösande faktor ger ofta det arteriella såret. Förlopp Vid grav kritisk ischemi kan såren snabbt försämras. Om möjligheter för kärlrekonstruktion finns måste detta utföras så snart som möjligt med tanke på risken för komplikationer. Komplikationsrisker Sekundär infektion med snabbt spridande gangrän Sepsis Invalidiserande smärta

18 Vårdsamverkan FyrBoDal 18 Diagnos och utredning av arteriella sår Anamnes Tidigare sjukdomar och sår Hereditet Diabetes Hypertoni Hyperlipidemi Rökvanor Mediciner! Betablockerare kan försämra cirkulationen. Diuretika och andra blodtryckssänkande mediciner kan ge ett alltför lågt blodtryck som därmed påverka cirkulationen negativt. Claudicatio intermittens, s k fönstertittarsjuka. Så småningom vilovärk i benet/benen nattetid - senare även vilovärk dagtid. I grava fall vilovärk som lindras då benet hänger ner. Klinisk undersökning Benets utseende: Perifer blekhet och kyla. I vissa fall blåröda, cyklamenfärgade, fötter vid lågläge som bleknar vid högläge. Bensvullnad kan förekomma. Detta p g a hypostas (patienten sitter och hänger med benen eftersom smärtan minskar av detta). En annan orsak till svullnad kan vara samtidig venös insufficiens. Läge: Sår som ofta sitter perifert. Över anklar, på fotryggar, under foten, över skenbenet, ibland underbenets baksida. Sårets utseende: Torra Gula eller svarta nekroser Grunda och djupa sår förekommer Ofta multipla Utstansade med markerad kant Arteriellt sår

19 Vårdsamverkan FyrBoDal 19 Tryckmätning med ultraljudsdoppler skall alltid utföras och ger i de flesta fall tillsammans med den övriga kliniska undersökningen och anamnesen en god uppfattning om graden av ischemi. Mätningen visar då ett sänkt ankel/armindex. Ankel/armindex Innebär blodtrycket i arteria dorsalis pedis/arteria tibialis posterior dividerat med systoliskt blodtryck i armen. > 0,9-1,1 normalt 0,8-0.9 lindrig arteriell insufficiens 0,5-0,7 betydande arteriell insufficiens < 0,5 grav arteriell insufficiens OBS! Framförallt diabetiker, men även andra patienter kan ha sclerotiska kärl som ej går att komprimera. Puls kan höras i princip hur högt som helst enligt manometern. Misstänkt falskt högt tryck vid index 1,2 eller högre. Remittera då till klinisk fysiologisk avdelning för tåtrycksmätning. Ankel-/Armindex kan för att öka säkerheten kompletteras med Poles test, vilket innebär att man lyfter patientens ben från underlaget och kontroller hur högt man kan lyfta och fortfarande höra pulsationer. Avståndet i cm från underlaget översatt i mmhg är det lägsta möjliga tryck som patienten kan ha. Mera om praktiskt tillvägagångssätt finns på Sårwebben, Skaraborgs Sjukhus aspx Laboratorieprover Hb, B-glukos, P-triglyceriderer, P-kolesterol och P-Kreatinin.

20 Vårdsamverkan FyrBoDal 20 Remisser vid arteriella sår Kärlkirurgisk mottagning För bedömning av eventuellt kärlkirurgiska insatser. Indikationer se sid. 25 Kliniskt fysiologiskt laboratorium För perifer tryckmätning Särskilt viktigt hos diabetiker. Ortopedteknisk avdelning För eventuell behandlingssko med fotbädd och stel sula för avlastning. Internmedicin/diabetesteam Patienter med diabetes och arteriell insufficiens på makronivå är alltid fall för multidisciplinärt samarbete inklusive allmänläkaren. Aldrig remiss direkt till ortoped med frågeställningen amputation. Patienten skall först ha blivit adekvat bedömd av kärlkirurg!

21 Vårdsamverkan FyrBoDal 21 Behandling av arteriella sår Allmänna åtgärder Upptäcka och behandla andra bakomliggande sjukdomar Nutritionsförbättringar vid behov Rökstopp! Smärtbehandling Reflektorisk kärlspasm som kan uppstå vid smärta medför att näringstillförseln till såret minskar Medicinsk behandling, eventuell minskning/utsättning. Blodtrycket bör ligga lite högre för att öka flödet till benen. Fysisk träning. Kollateralcirkulationen och mjölksyretoleransen förbättras. Diabetiker bör ha ett optimalt blodsockervärde Hudvård. Mjukgörande kräm. Behandla eventuell fotsvamp. Motverka ödem Om inget ödem finns skall inte kompression ges förebyggande. Om ödem finns gäller det att hitta ett lätt kompressionsläge så att inte ödemet eller eventuellt kompression stryper den sista delen av mikrocirkulation till huden. Noggrann ordination av kunnig läkare eller specialist avgör graden av kompression! Smärtlindring så att möjlighet finnes för patienten att ha benet i horisontalläge vid vila och därmed minska ödemet. Arteriell rekonstruktion Olika varianter av så kallade by-pass operationer. PTA - ballongdilatering eventuellt stent. Primär amputation När kärlrekonstruktion ej är möjlig och patienten har svåra smärtor, större gangrän eller allvarlig infektion. Hudtransplantation Används på rena sår med granulationer.

22 Vårdsamverkan FyrBoDal 22 Lokalbehandling Torrt gangrän - hålles torrt Fuktiga nekroser - ska avlägsnas så fort som möjligt, antingen via kirurgisk sårrevision eller genom så kallad autolys, t ex med ocklusionsbehandling i form av platta eller gel. OBS! Infektionsrisk. Vid infektion ges antibiotika per os, ofta en högre dos p g a den försämrade cirkulationen. Orena sår - välj förband efter hur mycket såret vätskar/behöver fukt. T ex. hydrogel, hydrofiber, bakteriedödande cadexomerjod (Iodosorb). Rena sår - principiellt fuktighetsbevarande t ex hydrokolloidalt förband, polyuretanskumförband, hydrogel. Cadexomerjod används ibland kontinuerligt speciellt hos diabetiker. OBS! Behandling med hydrokolloidplatta under malleolen - endast under noggrann kontroll och i samråd med läkare. Uppföljning Efter kärlrekonstruktion hos kirurg efter en månad och efter ett år. Övriga kontroller hos respektive ansvarig läkare.

23 Vårdsamverkan FyrBoDal 23 Vilka patienter bör remitteras för kärlkirurgisk bedömning? Alla patienter med kritisk ischemi! Kritisk ischemi definieras som: kontinuerlig vilosmärta i mer än 2 veckor, analgetikakrävande. sår/gangrän vid ankelblodtryck <50 mm Hg sår gangrän vid tåtryck <30 mm Hg OBS! Dessa tryckangivelser skall inte tolkas för snävt. I praktiken kan gälla ett riktvärde med ankelindex 0,5 eller lägre. Diabetiker med sår som inte läker, med icke komprimerbara kärl eller patologiskt ankel/armindex (<0,9). Patienter utan diabetes med sår som inte läker och index <0,8. Patienter med venösa bensår utan tecken på djup venös insufficiens (intakt klaffunktion i v poplitea). Dessa patienter bör remitteras oavsett om det aktuella såret läker på konservativ behandling eller inte p g a den stora risken för recidiv (70%). Såret behöver inte vara läkt före eventuell variceroperation. Patienten kan remitteras till allmän kirurgisk mottagning för bedömning. Patienter med sår orsakade av en kombinerad arteriell och djup venös insufficiens om den arteriella insufficiensen försvårar användandet av adekvat kompression. Patienter med djup venös insufficiens och synlig varicer där såret inte läker trots adekvat lokalbehandling och kompression. Övriga patienter med komplicerade venösa förhållanden.

24 Vårdsamverkan FyrBoDal 24 Vilka kärlkirurgiska åtgärder kan bli aktuella? Vid arteriell insufficiens kan - efter angiografisk kartläggning - ballongdilatation (PTA) eller kärlkirurgisk rekonstruktion (operation) bli aktuell. Vid ytlig venös insufficiens kan åderbråck opereras på sedvanligt sätt (poliklinisk operation är ofta möjlig). I vissa fall kan stripping av v. Saphena magna bli aktuell vid venösa sår orsakade av djup venös insufficiens. Åtgärder av insufficienta perforantvener på underbenet kan också bli aktuellt i den sist nämnda gruppen. Perforanterna ligeras i så fall via ny titthålskirurgisk teknik så att operationssår undviks i närheten av bensåren.

25 Vårdsamverkan FyrBoDal 25 Allergisk vaskulit (Vid misstanke om ovanstående diagnos remiss till hudklinik!) Definition Inflammation i små och medelstora kärl - leder till kärlskada, trombos med nekros i ovanliggande hud som följd. Förekomst Alla åldrar. Patienter med systemsjukdomar, i synnerhet reumatiska är överrepresenterade. Differentialdiagnoser Arteriella och venösa bensår Pyoderma gangränosum Cancer Infekterat sår Etiologi Cirkulerande immunkomplex eller cytotoxiska celler deponeras i kärlväggen och igångsätter inflammation och olika grader av vävnadsskada. Orsaken till detta kan vara läkemedelsantigen, bakterieantigen, virusantigen eller kärlskada. Anamnes Bakomliggande sjukdomar, t ex reumatoid artrit, bakterie eller virusinfektion Läkemedel Ofta akut debut Symtom Ofta symmetriska förändringar på båda underbenen, ibland spridning på andra ställen. Palpabel purpura - ytliga små kärl med inflammatoriska upphöjda blödningar i huden som går att känna. Nekrotiska blåsbildningar eller multipla sår med svarta nekroser. Allergisk vaskulit kan även förekomma i andra organ ex. njurar eller magtarmkanalen, (kan ge buksmärtor). Smärta, ofta svår. Utredning Klinik och biopsi för PAD Infektionsprover (hepatit, streptokocker, borrelia) Urinsticka obligatorisk. Vid hematuri akut remiss till medicinklinik, f-hb Behandling Symtomen klingar av när antigenet avlägsnas. Detta kan innebära: utsättande av läkemedel, behandling av bakteriell infektion, eventuellt komplettera med systemisk steroidbehandling.

26 Vårdsamverkan FyrBoDal 26 Reumatisk (autoimmun) vaskulit (Vid misstanke om ovanstående diagnos remiss till hudklinik!) Definition Smärtande sår som trotsar alla lokala behandlingsförsök hos patient med oftast långvarig reumatisk sjukdom Vaskulit sår hos patient med reumatoid arthrit. Differenstialdiagnoser Övriga typer av ben/fotsår Etiologi Autoimmuna mekanismer. I tidigt stadium kan man se inflammation och nekros i kärlväggen. Senare förekommer bindvävsinlagring och avstängning av blodkärl. Anamnes Bakomliggande sjukdomar, t ex autoimmuna sjukdomar och i synnerhet reumatoid artrit Sjukdoms- och sårduration Allmänsymtom Ofta akut debut av sår Symtom Långdragen och ofta mycket svårbehandlad sårbildning Vanligen lokaliserad kring fotleden eller på fotryggen Ibland kan små blåaktiga kärlknutor iakttagas i huden runt såret Blåtonad sårkant Svarta eller gula nekroser Mycket smärtsamma sår

27 Vårdsamverkan FyrBoDal 27 Utredning Laboratorieprover: SR, CRP, LPK, TPK, urinstickor, antikroppsprofil. Ankel och tåtryck Biopsi för PAD Behandling Insättes mot grundsjukdomen. Behandlingen sköts av specialist. Olika immunmodulerande mediciner inklusive vissa cytostatiska mediciner används. Ibland används enbart steroid per os eller kombinerat med något av ovanstående. Patienten rekommenderas vila.

28 Vårdsamverkan FyrBoDal 28 Pyoderma gangränosum (Vid misstanke om ovanstående diagnos remiss till hudklinik!) Definition Speciell typ av kroniskt sår med underminerad inflammatorisk kant Förekomst Ovanlig. Förekommer mer frekvent hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, reumatoid artrit, akut leukemi, paraproteinemi. Etiologi Okänd orsak. Differentialdiagnoser Vaskulitsår Sår vid infektion Arteriellt sår Anamnes Bakomliggande sjukdom, i synnerhet inflammatorisk tarmsjukdom eller reumatoid artrit. Relativt akut debut, ibland som en nekrotisk pustel eller efter trauma, kirurgi. Går därefter över i en tillväxande djup sårbildning. Utebliven effekt på sedvanlig behandling. Symtom Vanlig lokalisation är underbenet, men kan även förekomma på andra delar av kroppen Blåröd omgivning Underminerad, vulstig kant Bikakeliknande sårbotten Ofta smärtsamt sår Pyoderma gangränosum Undersökning Klinisk diagnos- uteslut andra orsaker genom biopsi och ankeltryck Rutinprover inkl. diff. Behandling Insättes mot grundsjukdomen Systembehandling med steroider och eller salazopyrin Steroidbehandling, lokalt i såret injektion eller kräm (specialistfall) Ciklosporin, Azatioprin etc.

29 Vårdsamverkan FyrBoDal 29 Hydrostatiska sår Sår som uppstår oftast till följd av yttre trauma. Den uteblivna läkningen tycks bero på den stora belastning som benets kärl utsätts för vid upprätt ställning. Hydrostatiska sår kan också uppkomma vid kraftiga ödem, ofta sekundärt till hjärtsvikt. Anamnes Föregås av trauma Hjärtsvikt Inga tecken till venös eller arteriell insufficiens Behandling Kompression Angiodermitis nekrotikans (hypertensiva sår/ Martorells sår) Smärtsamma, ofta fibrinbelagda sår lokaliserade på nedre tredjedelen av underbenet. Hypertoni i anamnesen, men etiologi okänd. Dessa patienter får mer smärta av hydrokolloidplatta, vilket nästan fungerar som ett diagnostikum. Inga tecken till venös eller arteriell insufficiens. Behandling Hypertonibehandling Kompression

30 Vårdsamverkan FyrBoDal 30 Nekrobiosis lipoidica Speciell hudinflammation, vanligast hos diabetiker, lokaliserad på underbenets framsida. Kännetecknas av rödbruna fläckar med central atrofi. Känslig för trauma varvid svårläkta sår kan uppstå. Förändringen beror troligen på en degenerativ process i läderhuden. Nekrobiosis lipoidica Behandling Om sår uppstår används vanligen hydrokolloidplatta.

31 Vårdsamverkan FyrBoDal 31 Tumörer Om man misstänker att ett sår orsakas av en hudtumör skall patienten remitteras till specialist för diagnos, hudbiopsi bör tas. Sår som inte läker kan tumöromvandlas. Det utvecklas då skivepitel i såret sk Marjolins sår. Detta är relativt ovanligt. Basaliom och skivepitelcancer är vanligare. Ofta börjar dessa som små rodnader, ibland lite fnasiga områden. De kan debutera som små sår utan att patienten varit medveten om att det varit en hudförändring där först. Sårigheten kan förefalla läkt periodvis med en tunn liten krusta som täcker såret. Senare blir det ett bestående sår som tillväxer långsamt och trotsar alla behandlingsförsök. Om såren ej blir infekterade är de vanligen inte smärtsamma. Malignt melanom på ben är en relativt vanlig lokalisation och tumören är då nästan alltid pigmenterad. Ett malignt melanom på foten är ibland helt utan pigment och är då mycket svår att diagnostisera. I det fallet kan melanomet vara vårtliknande, sitta under en nagel och likna en svampnagel, se ut som en röd fuktig knottra och likna ett godartat pyogent granulom. Andra ovanliga tumörer som kan uppstå i huden och på ben och fot: Kutana lymfom Sarcoma Kaposi Metastas Diagnos Terapeutisk behandling med excision av hela tumören primärt Primärslutning/lambåteknik/hudtransplantation Hudbiopsi, eventuellt från flera ställen av tumören Behandling Oftast kirurgisk Cytostatika Strålbehandling eventuellt i kombination med cytostatika vid skivepitelcancer. Strålbehandling vid Sarcoma Kaposi. Basalio Skivepitelcancer underben

32 Vårdsamverkan FyrBoDal Referenslista Bjellerup, M. (1994). Ben och fotsår, klinik, diagnostik, behandling Kävlinge: DermEduc. Coloplast AB: Optimal Sårläkning Box Kungsbacka Hansson, C. (1998). Vårdprogram Sårgrupp Göteborg Bohus Hudkliniken, SU/Sahlgrenska Göteborg Johansson, K. Lindblom, AK. (1996). Bensår är ett symtom Åmåls kommun Karnå, E. (2000). Bensårsvård i praktiken Hudkliniken NU-sjukvården Karnå, E. (2000). Bensår Hudkliniken NU-sjukvården Lindholm, C. (1995). Sår Lund: Studentlitteratur Lindholm, C. Grauers, M. Sårvård 2000 Stockholm: Förlagshuset Gothia AB Lindholm, C. Grauers, M. Sårbehandling 2007/2008 Stockholm: Förlagshuset Gothia AB Läkemedelsverket: Rekommendationer vid behandling av venösa bensår från workshop i samarbete Läkemedelsverket och Statens legemiddelskontroll i Norge. Publicerat i från Läkemedelsverket Information 1995 årgång 6 (4). Persson, L. (1995). Bensår klinisk diagnostikum

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,

Läs mer

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för Linda ben Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 Linda Ben Svullna ben Orsaker: Vensystemet fungerar inte som det ska. Detta kan leda till venösa

Läs mer

Kompressionsbehandling av venösa bensår

Kompressionsbehandling av venösa bensår Kompressionsbehandling av venösa bensår Kompressionsbehandling utgör grunden för behandlingen av venösa sår. Den venösa hypertensionen motverkas, venöst återflöde förbättras liksom mikrocirkulationen,

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter

Läs mer

Lokalbehandling av sår

Lokalbehandling av sår 2 Lokalbehandling av sår Innehållsförteckning Sid Övergripande målsättning. 2 Tillvägagångssätt.. 2 Den normala sårläkningsprocessen. 3 Lokalt sårstatus. 4 Rengöring och upprensning av sår 5 Hudvård. 6

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis

Läs mer

FÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA

FÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA Föreläsning om sår och sårbehandling 14 november 2018 i Stockholm tillsammans med Mölnlycke Health Care Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska E-post: margareta.grauers@comhem.se Margareta Grauers,

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Kompressionens ABC...

Kompressionens ABC... Kompressionens ABC... Kompressionsbehandling Att kompressionsbehandling är en av de mest avgörande faktorerna för att få ett lyckat resultat vid bensårsbehandling är de flesta idag överens om. Med denna

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Behandla ödemet! - med kompression. sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus

Behandla ödemet! - med kompression. sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus Behandla ödemet! - med kompression sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus Ödem skadar vävnaden och är starkt läkningshämmande Mikroödem inte alltid synligt Kompression Förebyggande

Läs mer

Kärlkirurgisk utredning och behandling

Kärlkirurgisk utredning och behandling Kärlkirurgisk utredning och behandling Peter Danielsson, MD Specialist i allmänkirurgi och kärlkirurgi Överläkare Hallands Sjukhus Halmstad 2018-03-02 Dagens program Arteriell insufficiens i benen Bakgrund

Läs mer

Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens

Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare,

Läs mer

BM Strömqvist. Sårskola 2014

BM Strömqvist. Sårskola 2014 Sårskola 2014 Som sårombud ansvarar Du för att bistå enhetschefen med kunskap i sårbehandlingsarbetet, samt upprätta lokala rutiner. vara kontaktperson gentemot Sårgruppen i Blekinge följa och förmedla

Läs mer

Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler

Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler Med hjälp av anamnes, inspektion och fysikalisk undersökning läggs grunden till diagnos av bensårets orsaker. Klinisk diagnostik är dock otillräcklig

Läs mer

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:

Läs mer

Ödembehandling. Siv Carlsson sjuksköterska 2017

Ödembehandling. Siv Carlsson sjuksköterska 2017 Ödembehandling Pumpstövelbehandling Flowtron HC Hydroven, Flowpac Kompressionsbehandling Lågelastisk kompr.- Kortsträcksbinda Högelastisk kompr.-långsträcksbinda Kompressionsstrumpor Klass 2, ev dubbla

Läs mer

Del 6_10 sidor_17 poäng

Del 6_10 sidor_17 poäng Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv 9 sidor. 17 poäng Sune Eriksson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 47 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste två åren har en synförsämring inträtt och vid den förra regelbundna

Läs mer

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Nyhet! JOBST Comprifore Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Kunskap om venösa bensår. Kompression kan betraktas som grundpelaren vid behandling av venösa bensår.

Läs mer

Del 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p

Del 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Johan Andersson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 49 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste tre åren har en synförsämring inträtt och vid den

Läs mer

Bensår. Sår nedanför knänivå som inte läkt eller förväntas läka inom 6 veckor

Bensår. Sår nedanför knänivå som inte läkt eller förväntas läka inom 6 veckor Bensår Sår nedanför knänivå som inte läkt eller förväntas läka inom 6 veckor Vad innebär multidisciplinär vård? Samarbete mellan olika specialister Samarbete med andra vårdgivare och andra professioner

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

Behandling av venösa bensår

Behandling av venösa bensår Behandling av venösa bensår Bra att veta om venös insufficiens Från venös insufficiens till venösa bensår Venklaffarna är ventiler i venerna som ser till att blodet som ska pumpas tillbaka till hjärtat

Läs mer

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus For an obstinate ulcer, sweet wine and a lot of patience

Läs mer

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Riktlinjer Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Sårgruppen i Blekinge Mars 2016 Förord Kompressionsbehandling vid venös insufficiens ordination, kostnadsansvar och sortiment - är ett dokument

Läs mer

Bensår en multidiciplinär utmaning! Göteborg Lill-Marie Persson Överläkare Bensårscentrum Skaraborgs sjukhus

Bensår en multidiciplinär utmaning! Göteborg Lill-Marie Persson Överläkare Bensårscentrum Skaraborgs sjukhus Bensår en multidiciplinär utmaning! Göteborg 17 05 03 Lill-Marie Persson Överläkare Bensårscentrum Skaraborgs sjukhus Bensår ett vanligt symtom Bensår Sår nedanför knänivå som inte läkt eller förväntas

Läs mer

Handläggning av svårläkta sår

Handläggning av svårläkta sår Handläggning av svårläkta sår Bakgrund Ojämlik handläggning av patienter med sår i Västra Götaland, många patienter får fel eller ingen behandling. Fokus har ofta varit på sårvård. Otydligt gränssnitt

Läs mer

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! Ulrika Myrholm Diabetes/endokrinmottagningen Falu lasarett 161026,171023 Vårdprogram Diabetesfoten Se Dalarnas diabetesråd STRATEGI: 1. Regelbunden fotundersökning

Läs mer

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,

Läs mer

P R I M Ä R V Å R DE N

P R I M Ä R V Å R DE N PRIMÄRVÅRDEN SKARABORG Bensår 2006-2007 INNEHÅLL DEL I ORGANISATION... Sida INLEDNING... 4 Definitioner...4 Problemets storlek...4 Kostnader...5 Sammanfattning...5 Vårdprogrammets målsättning...5 Effekter...5

Läs mer

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta

Läs mer

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten)

Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten) Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten) Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

BEHANDLINGS-och UTREDNINGSREKOMMENDATIONER FÖR BEN-OCH FOTSÅR

BEHANDLINGS-och UTREDNINGSREKOMMENDATIONER FÖR BEN-OCH FOTSÅR Hudsektionen Sunderby Sjukhus 2011-03-01 1 BEHANDLINGS-och UTREDNINGSREKOMMENDATIONER FÖR BEN-OCH FOTSÅR Innehållsförteckning ETIOLOGI, DIAGNOSTISKA SYNPUNKTER, LÄKANDE OCH FÖREBYGGANDE BEHANDLING sida

Läs mer

Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018

Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Dokumentet gäller för alla typer av diabetes i alla åldrar och följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.

Läs mer

Sår och Sårbehandling 2008

Sår och Sårbehandling 2008 Sår och Sårbehandling 2008 Sår drabbar alla människor någon gång, från de enkla skrubbsåren till komplicerade svårläkta sår. Sårläkning är vanligen okomplicerad, men i vissa fall stannar den upp och kan

Läs mer

Svårläkta ben-, fot- och trycksår

Svårläkta ben-, fot- och trycksår 200-01-19 2003-10-08 1 (8) Lokalt vårdprogram för personal i hälso- och sjukvården inom vårdsamverkan Södra Älvsborg Sidan 1 av 8 200-01-19 2003-10-08 Innehållsförteckning 2 (8) Innehållsförteckning...2

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,

Läs mer

Behandlingskostnader

Behandlingskostnader Behandlingskostnader Behandlingssfrekvens Tid till sårläkning Andel sårrecidiv 75% personal 10-20% förband Behandling -strategier 1. Kontrollera om patientens blodcirkulation är tillfredsställande och

Läs mer

Sår och Sårbehandling 2010

Sår och Sårbehandling 2010 Sår och Sårbehandling 2010 Sår drabbar alla människor någon gång, från de enkla skrubbsåren till komplicerade svårläkta sår. Sårläkning är vanligen okomplicerad, men i vissa fall stannar den upp och kan

Läs mer

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Sårvård i Halmstad Kommun Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140530 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes

Läs mer

Bedömning av sår Checklista öppenvård

Bedömning av sår Checklista öppenvård Akut remiss för slutenvård (akuten): Infekterat sår med feber + CRP-stegring Misstänkt abscess Sen eller ledengagemang Akut gangränhot Bedömning av sår Checklista öppenvård Checklista för bedömning och

Läs mer

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTEN Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTSJUKVÅRDEN MOTTAGNINGEN FÖR METABOLA SJUKDOMAR Marianne Sandberg och Ellinor Sjölund Ingång 40, 1 Trappa Tillfälligt

Läs mer

BENSÅR. Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö HT2014

BENSÅR. Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö HT2014 BENSÅR Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö HT2014 Sårläkning Hudens förmåga till självgenerering! Normal sårläkning indelas i: Exudationsfas Inflammationsfas Proliferationsfas 0-2 dagar 1-6 dagar 7-10

Läs mer

Utmaningen svårläkta sår. Hanna Wickström Specialist i allmänmedicin Sårcentrum Blekinge Kvalitetsregistret RiksSår Doktorand, Lunds universitet

Utmaningen svårläkta sår. Hanna Wickström Specialist i allmänmedicin Sårcentrum Blekinge Kvalitetsregistret RiksSår Doktorand, Lunds universitet Utmaningen svårläkta sår Hanna Wickström Specialist i allmänmedicin Sårcentrum Blekinge Kvalitetsregistret RiksSår Doktorand, Lunds universitet Kroniska sår Patienter med svårläkta sår förskrivs antibiotika

Läs mer

Dalabensår - Metodbok för fot- och bensår

Dalabensår - Metodbok för fot- och bensår Dalabensår - Metodbok för fot- och bensår Kapitel Sid 1 Steg för steg i bensårsvården Mål.. 4 Resultat- och processkriterier. 6 2 Etiologisk diagnos och behandlingsprinciper Mål. 7 Definition 7 Epidemiologi.

Läs mer

Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg

Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller

Läs mer

Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL.

Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL. Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL jennie.svanholm@kronoberg.se DIAGNOS Gäller för svårläkta sår dvs > 6 veckor Bensår är symtom-inte diagnos Varför finns det ett sår? Varför

Läs mer

Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL.

Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL. Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL jennie.svanholm@kronoberg.se DIAGNOS Gäller för svårläkta sår dvs > 6 veckor Bensår är symtom-inte diagnos Varför finns det ett sår? Varför

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Perifer kärlsjukdom - handläggning

Perifer kärlsjukdom - handläggning Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Kirurgi Arvika och Karlstad 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Carlson Avdelningschef Birgitta Sigvant Sektionschef

Läs mer

95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår.

95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår. TRYCKSÅR 2010 10 01 95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår. SKL Jönköpings län 2005 53 miljoner Hela landet ca1,5-2 miljarder/år Definition Med trycksår menas ett

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Hudbiopsi en praktisk handledning

Hudbiopsi en praktisk handledning Hudbiopsi en praktisk handledning 1 Inledning Provtagning i huden (hudbiopsi, stansbiopsi) är ett enkelt och säkert ingrepp som rutinmässigt används för diagnostik av hudförändringar, t.ex. oklara hudutslag,

Läs mer

Revideringsdatum: 2004-09-28

Revideringsdatum: 2004-09-28 Bilaga 003-10-08 004-09-8 004-11-18 004-01-19 Förbandsbilaga Förbandsbilagan är vägledande för all hälso- och sjukvård i södra Älvsborg, men grundar sig enbart på WESTMA s upphandlade sortiment. Gäller

Läs mer

Arteriella och venösa sår. Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

Arteriella och venösa sår. Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Arteriella och venösa sår Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Dessa två patienter har sår som ej vill läka behöver de antibiotika? Ben och

Läs mer

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013 Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 Mål för sårbehandling Övergripande mål; - Läka såret - Reducera patientens lidande - Underlätta patientens dagliga

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet"

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal blodpropp i benet Information till dig som har haft blodpropp i benet Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet" Det finns flera orsaker till att blodproppar bildas. Tala med din läkare

Läs mer

artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion

artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion arteriella Kärlsystemets struktur och funktion Perifer arteriell kärlsjukdomk Ocklusiva kärlsjukdomark Inflammatoriska kärlsjukdomark Vasospastisk artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion Kärlsystemet

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Central venkateter CVK

Central venkateter CVK Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud

Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud Ämnesområde: Styrning och ledning Nivå: Verksamhetsspecifika Författare: Mats Bäckarslöf, Utvecklingsenheten Dokumentansvarig: Utvecklingsenheten

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Innehållsförteckning INLEDNING...1 BENSÅRSMOTTAGNING I PRIMÄRVÅRDEN...2 BENSÅRSBEHANDLING INOM KOMMUNAL HÄLSO- OCH DERMATOLOGENS ROLL...

Innehållsförteckning INLEDNING...1 BENSÅRSMOTTAGNING I PRIMÄRVÅRDEN...2 BENSÅRSBEHANDLING INOM KOMMUNAL HÄLSO- OCH DERMATOLOGENS ROLL... Innehållsförteckning INLEDNING...1 BENSÅRSMOTTAGNING I PRIMÄRVÅRDEN...2 BENSÅRSBEHANDLING INOM KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...3 DERMATOLOGENS ROLL...4 KÄRLKIRURGI...6 DIABETESFOTTEAM...7 TRYCKSÅR...8 BENSÅR

Läs mer

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE Sår 2018 kunskap utveckling inspiration Utveckling inom sårbehandling ta del av den senaste forskningen! Lär dig mer om läkningshämmande faktorer Hur kan du bedöma patientens smärta och ge effektiv smärtlindring?

Läs mer

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DVT Diagnostiseras hos 15.000-20.000 patienter årligen i Sverige (lungemboli ca 4.000 patienter). Båda tillstånden underdiagnostiseras. Fördelningen mellan könen är

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Medicinska kompressionsstrumpor

Medicinska kompressionsstrumpor Medicinska kompressionsstrumpor JOBST kompressionsstrumpor för alla tillfällen Enligt tysk standard RAL Varför JOBST kompressionsstrumpor? Problem med venerna? Friska ben har vener med glatta och elastiska

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015 Eksem Karl Torell, 23 April 2015 För bilder rekommenderas: dermis.net, uptodate.com, internetmedicin.se m.fl. Olika utvärtes steroider MILDA (I) Hydrokortison, Ficortril, Mildison MEDEL (II) Locoid, Emovat

Läs mer

Utmaningen svårläkta sår - från diagnossättning till undertrycksbehandling

Utmaningen svårläkta sår - från diagnossättning till undertrycksbehandling Utmaningen svårläkta sår - från diagnossättning till undertrycksbehandling Hanna Wickström hanna.wickstrom@med.lu.se Specialist i allmänmedicin Sårcentrum Blekinge Doktorand Lunds universitet Styrgruppsmedlem

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Femoro-popliteal by-pass omvårdnadsrutiner

Femoro-popliteal by-pass omvårdnadsrutiner 2018-04-18 22353 1 (5) Femoro-popliteal by-pass omvårdnadsrutiner Sammanfattning Rutinen omfattar pre- och postoperativa omvårdnadsåtgärder, utskrivningskriterier och uppföljning gällande för patienter

Läs mer

Behandling av svårläkta sår

Behandling av svårläkta sår Behandling av svårläkta sår Bedömning av sår Tack alla åhörare i Örebro! Här kommer en sammanfattning av föreläsningen. Ett tillägg finns som svar på frågan från personalen på gyn-kliniken, bild 52. Britt-Marie

Läs mer

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Regional riktlinje för preoperativa utredningar Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

TENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet

TENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi TENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet 17/4 2007 9.00-12.00 Resultat del 1: Resultat del 2: Resultat

Läs mer

Bensår, fotsår hos diabetiker och trycksår

Bensår, fotsår hos diabetiker och trycksår 424 Hud Ändrad 2015-03-04, s 426, s 429 och s 433. Bensår, fotsår hos diabetiker och trycksår Mats Bjellerup, Hudenheten, Helsingborgs lasarett Christina Lindholm, Sophiahemmet Högskola/ Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Sårbehandling Ben- och fotsår 2004

Sårbehandling Ben- och fotsår 2004 Sårbehandling Ben- och fotsår 2004 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Inledning Bensår är en folksjukdom. 2% av befolkningen kommer någon gång att få ett bensår, och varje år drabbas ca 50 000 personer.

Läs mer

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p).

1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p). Du vikarierar i väntan på AT-tjänst på vårdcentralen i Korpilombolo. Din första patient på måndag morgon visar sig vara en manlig renskötare, 66 år, som klagar över att han sedan två veckor tillbaka får

Läs mer

Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer?

Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer? Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer? Ont i rygg/buk som hon inte haft tidigare? Feber? Synligt blod i urinen? Tidigare UVI? Läkemedelsallergi?

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer