Behandling av venösa bensår

Transkript

1 Behandling av venösa bensår Bra att veta om venös insufficiens

2 Från venös insufficiens till venösa bensår Venklaffarna är ventiler i venerna som ser till att blodet som ska pumpas tillbaka till hjärtat hindras från att flöda ner i fötterna. Men om klaffarna blivit förstörda, till exempel av en tidigare blodpropp eller om ven väggarna är mjuka och uttänjda, fungerar inte längre pumpmekanismen i ven systemet. Blodflödet blir då oftast omvänt och blodet rinner istället ner i benen och en venös insufficiens har uppstått. När näringsämnen och syre inte kan nå ut till huden dör vävnaden och ett bensår uppstår. Ansamlingen av blod gör att benet svullnar, åderbråck bildas och huden blir skör. Den ömtåliga huden skadas lättare och såret blir svårläkt. Venös insufficiens gör att trycket i distala vener ökar. Detta sprider sig sedan till de minsta blodkärlen som vidgas och blir slingriga. Ett läckage av blodkroppar uppstår med ödem som resultat. Den försämrade blodcirkulationen för med sig sämre transportering av näring och syre, med en sämre sårläkning som följd. Det finns olika typer av bensår, men den venösa varianten, som orsakas av venös insufficiens, är allra vanligast (ca 70% av bensåren). En annan vanlig typ är arteriella bensår (ca 10%), men även en kombination av de två kan förekomma. 80% av alla venösa bensår sitter på insidan av underbenet. Normalt fungerande venklaffar Öppen klaff: Blodet kan flöda mot hjärtat. Stängd klaff: Blodet kan inte flöda bakåt distalt. Skadad venklaff En sviktande venklaff gör att blodet kan flöda bakåt. Andra orsaker till bensår kan vara till exempel diabetes och blodkärlsinflammation. 2 Tidiga tecken på venösa bensår kan vara brun missfärgning av huden runt anklarna, eksem samt torr fjällande hud. Hos den vuxna befolkningen i västvärlden är mellan 30% och 50% drabbade av venös insufficiens. Ungefär 70% av dem har djup venös insufficiens, ytlig in sufficiens förekommer hos 15% och lika många har en kombination av djup och ytlig insufficiens. 1 Definition av venösa sår Sår nedom knäleden som inte läker inom sex veckor där venös dysfunktion är den väsentligaste orsaken (Läkemedelsverket 1995; Venösa bensår ). Tecken på venös insufficiens Venös insufficiens visar sig till en början med svullna underben. Hålls benet i högläge minskar svullnaden. Det är inte ovanligt att patienten känner sig tung i benen. Venöst & arteriellt Venösa bensår Orsakas av en försämrad funktion i venklaffarna. Oftast beroende på åderbråck, blodpropp, mjuka och uttänjda venväggar eller hög ålder. Arteriella bensår Uppkommer på grund av dålig blodcirkulation i benens artärer. En följd av artärförkalkning.

3 Flödesschema Utredning Innan du startar en behandling av såret görs en etiologisk diagnos. Gör därför alltid en utredning som omfattar anamnes, inspektion och kompletterande undersökningar. Tänk på att även utreda patientens sociala tillstånd då detta kan ha inverkan på både omvårdnad och läkning. Behandlingsflöde för venösa bensår Kompression räknas som grunden i behandling av venösa bensår. Tillsammans med hudvård och motion verkar kompression både i förebyggande syfte och som eftervård. Under själva sårbehandlingsfasen används det för att minska ödem och öka blodcirkulationen för att få i gång sårläkningsprocessen. Ankelindex med doppler Som en del av de fysikaliska undersökningarna görs en handdopplerundersökning för kartläggning av insufficiensen i vensystemet. Förebygga JOBST kompressionsstrumpor Bensår Ankelindex Dividera ankeltrycket med det systoliska blodtrycket Ankeltryck mmhg Armtryck mmhg = Index Vissa patienter med grav åderförkalkning och diabetes kan ha falska höga värden då blodkärlen är så pass stela att de inte kan komprimeras. Även ödem och induration kan ge falska värden. Tåtrycksmätning är att föredra till dessa patienter. 4 Så här läser du av indexvärdet Referensvärde: Diagnos: 0,9 eller mer normalt 0,8 0,9 måttlig åderförkalkning 0,5 0,7 arteriell insufficiens, kan påverka sårläkningen negativt 0,5 eller lägre kritisk ischemi Flerlagers kompressions system Comprifore eller Comprifore Lite Inget ödem Ödem Behandlingsstrumpor Ulcer Care Kortsträcksbindor Comprilan Inget ödem Läkt sår Inget ödem Behandlingsstrumpor Ulcer Care Sårvård Cutimed Siltec Hudvård och kompression Efterbehandla och förebygga JOBST kompressionsstrumpor

4 Att arbeta förebyggande Att behandla venösa bensår Gemensamt för både venösa och arteriella bensår är den försämrade blodcirkulationen. Därför kan du alltid rekommendera dina patienter att röra på sig, inte sitta stilla långa stunder och att äta sunt. Med god fotvård hålls fötterna både mjuka och rena och risken för självsprickor minskas. Användandet av kompressionsstrumpor minskar risken för att drabbas av åderbråck, blodpropp och bensår. Tänk på att inte rekommendera kompressionsbehandling om patienten har arteriell insufficiens, nedsatt känslighet i benen eller obehandlad hjärtsvikt. Ge alltid din patient råd om att hålla benet i högläge samt vikten av fysisk aktivitet vid all behandling med kompression. För att ge rätt sorts behandling är det viktigt att orsaken till såret definieras. När det är gjort vet du också hur och vad som ska behandlas. Såret ska kompressionsbehandlas lokalt och läggas om med ett skumförband som håller fukthalten i balans. När det gäller omläggning av bensår bör de vara så få som möjligt. Dels för att minska smärtan, dels för att inte störa sårläkningen men också för att hålla kostnaden nere. Kompressionsbehandling Det viktigaste vid behandling av venösa bensår är att reducera ödemet, så att man förbättrar blodcirkulationen och såret syresätts och näringsämnen tillförs. Genom yttre tryck ökas det lokala vävnadstrycket och förlusten av kapillär vätska hindras. Vätska pressas in i vener vilket hjälper till att minska ödemet. Kompression ger vad muskel pumpen stöd och den kan återigen börja pumpa runt blodet i benet. Det läckage som uppstår vid insufficiens hindras eller minskas vid be handling med kompression då det minskar kärlarean. Det gör att blodet lättare når ner i den djupa cirkulationen och risken för åderbråck minskas. Ytlig venös insufficiens Kompressionsstrumpor är den vanligaste behandlingen och bör alltid rekommenderas. Ibland kan även stripping av de både ytliga venerna (vena saphena magna och vena saphena parva) behövas. Djup venös insufficiens De flesta problemen går att förebygga med hjälp av kompressionsbehandling, men dessvärre går de inte att operera. Behandling med bindor och bandage Kortsträcksbindor (lågelastiska bindor) används för mobila patienter. Bindan ger ett högt arbetstryck när vadmuskeln används. Tack vare ett lågt vilo tryck kan bindan sitta kvar nattetid. Kortsträcksbindor kan även användas vid inslag av arteriell insufficiens. Kompressionsbindans tryck mot vävnad, muskel och vener. Har din patient arteriella bensår ska dessa inte behandlas med kompression. Är artärerna tilltäppta kan det istället bli aktuellt med ett kirurgiskt ingrepp.

5 Efterbehandling Långsträcksbindor (högelastiska bindor) har elastiska trådar, vilket gör att de kan sträckas längre än kortsträcksbindor. Man får då ett högt vilotryck men ett lägre arbetstryck. Används om patienten är sängliggande eller rullstolsbunden. Bör inte ges till patienter med nedsatt arteriell insufficiens och ska tas av nattetid. Flerlagerbandage är en kombination av polstringslager och olika bandage. Det elastiska bandaget ger en oförändrad kompression och det kohesiva bandaget skapar ett yttre motstånd. Detta ger ett tryck på ca 40 mmhg och lindorna kan användas i upp till en vecka. Patienter med ankel/armindex mellan 0,6 och 0,8 bör behandlas med ett lägre kompressionstryck. Skumförband Läkning av komplicerade bensår kräver avancerad sårvård. Där har du som vårdgivare ett stort ansvar när rätt sårförband ska väljas. Ett effektivt skumförband bör: ge optimal vätskehantering fungera under kompression behålla en god fuktbalans, även vid större mängd vätska vara komfortabel ge smärtfria förbandsbyten Pelott I utrymmet mellan patientens malleol och hälben kan det ibland uppstå en grop. För att få ut maximal effekt av kompressionsbehandlingen bör denna fyllas med en pelott. Polstring Polstervadd används för att skydda skenben, malleolerna och ankeln, samt för att säkra en jämn fördelning av kompressionen. Frågor du bör ta hänsyn till innan kompressionsbehandling Har patienten nedsatt hjärtfunktion? Tänk på att snabba förändringar av vätskebalansen kan vara farligt eftersom det ökar fyllnaden i hjärtat. Lider patienten av neuropati? Risken för tryckskador ökar om patienten saknar känsel. Hur är hudens kondition? Högt tryck kan skada känslig och ömtålig hud. Hudvård och polstring är viktigt. Förebyggande vård och efterbehandling är i regel densamma när det gäller bensår. God omvårdnad av fötterna i form av massage och mjukgörande kräm är bra för att hålla huden i fint skick. Efter sårläkning är kompressionsstrumpor nödvändigt för att förhindra att bensår återigen uppstår. Det är alltid viktigt att patienten äter vari erat och får i sig protein, järn, zink och c-vitamin. Hb-värdet bör hållas under uppsikt för att upptäcka en eventuell blodbrist. 5 Att drabbas av bensår kan innebära stort lidande för patienten, särskilt vid förbandsbyten. Använd därför ett skumförband som minimerar smärta vid förbandsbyten.

6 BSN:s kompletta utbud för behandling av venösa bensår. Skumförband med ytskikt av silikon Kompressionsbandage flerlagers kompressionssystem Kompressionsstrumpor BehandlingSStrumpor Cutimed Siltec Siltec Polyuretanskumförband med ytskikt av silikon för upp till rikligt vätskande sår. Innehåller superabsorbenter som absorberar och håller kvar vätska, även under kompression. Siltec L Ett tunnare polyuretanskumförband med ytskikt av silikon för svagt till måttligt vätskande sår. Utan häftkant. Siltec B Polyuretanskumförband med ytskikt och häftkant med silikon. Den hudvänliga häftkanten av silikon fäster skonsamt till huden runt såret. Innehåller superabsorbenter. Siltec Sacrum Ett skonsamt vidhäftande skumförband för sår i det sakrala området. Har ytskikt av silikon och innehåller superabsorbenter. För upp till rikligt vätskande sår. Häftkant med silikon. Siltec Heel Extra tjockt, anatomiskt utformat poly uretanskumförband med ytskikt av silikon för upp till rikligt vätskande sår. Inne håller superabsorbenter. JOBST Comprifore och Comprifore Lite Lager 1 Absorberande polster fördelar trycket jämnt skyddar huden på beniga ställen absorberar utsöndringar Lager 2 Lätt formbar binda ger extra absorptionsförmåga jämnar ut polstringen Lager 3 (ingår inte i Comprifore Lite) Lätt kompressionsbinda utgör det första kompressionslagret central färglinje underlättar korrekt applicering Lager 4 Flexibel självhäftande kompressionsbinda utgör det andra kompressionslagret det vidhäftande materialet håller bindorna säkert på plats ingen ytterligare fixering krävs Både Comprifore och Comprifore Lite finns som latexfritt alternativ. JOBST UltraSheer Marknadens tunnaste och mest genomskinliga kompresionsstumpor. elastiskt garn och 3-dimensionell stickningsteknologi ger god passform ser ut som en vanlig modern nylonstrumpa JOBST Opaque Kompressionsstrumpa med högteknologiskt multifibergarn. hudvänligt material ger en mjuk känsla och en skön komfort strumpan är enkel att ta på elastiska fibrer, särskilt på utsatta områden som ankel och lår, gör JOBST Opaque mycket slitstark JOBST formen Komfortabla kompressionsstrumpor som också håller fötterna torra. ger en sval och torr känsla multifiber-garn ger mjuka och sköna strumpor passar lika bra för kvinnor som för män JOBST formen Casual mycket tålig förstärkt häl och tå JOBST UlcerCARE Strumpa och innerstrumpa Möjliggör effektiv hantering av ett venöst bensår samtidigt som användarvänligheten är hög. Innerstrumpa i silke säkrar enkel applicering av både inner- och ytterstrumpa. ger graderad kompression på 40 mmhg vilket är rekommenderat tryck för läkning av venösa bensår är ett 2-i-1-system för enkel hantering snabb fukttransport ger högre komfort för patienten kompatibel med vanliga skor och kläder för att möjlig göra en normal livsstil Ytterstrumpa med eller utan dragkedja med två innerstrumpor Finns med dragkedja på vänster eller höger sida beroende på vart man har sitt bensår. Dessutom ingår alltid två vita innerstrumpor. Ytterstrumpan finns i beige och svart. Innerstrumpor Kan användas även om natten. Ger graderad kompression på 17 mmhg. Siltec Heel 3D Ett extra tjockt, färdigt-att-använda förband för hälar (inkluderar två fixeringsremsor). Med ytskikt av silikon. Mycket enkel och snabb applicering. För upp till rikligt vätskande sår. Kompressionsbindor kortsträck / lågelastisk Comprilan Kompressionsbindor långsträck / högelastisk Elodur Fine och Elodur Forte Långsträcksbinda som är utformad för att ge ett kompression hos immobila patienter. Tas av innan natten. Zinkbandage mjuk och skön dry Release-garn håller foten torr passar lika bra för kvinnor som för män Hudvård Komplettera med lämplig hudvård. Förebyggande vård och Eftervård Kompressionsbehandling Kortsträcksbinda som används vid kompressions behandling för att reducera ödemet och förbättra sårläkningen. bindan är gjord av 100% bomull ger högt arbetstryck och lägre vilotryck kan sitta på i flera dagar dag och natt tvättbara och återanvändbara Gelocast Gelocast är en zinkbinda som används vid kraftiga ödem. impregnerad med zinkoxid för att lugna irriterad hud torkar snabbt ger ett lågt vilotryck och ett mycket högt arbetstryck finns i bredderna 7 och 10 cm

7 Referenser 1. Venös insufficiens. Professor emeritus Bengt Fagrell. Internetmedicin.se. 2. Venösa bensår. Christina Lindholm, Med.dr, professor, Karolinska Universitetssjukhuset/Sophiahemmet Högskola, Stockholm. Ann Tammelin, Med.dr, hygienläkare, Avdelningen för vårdhygien, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Christer Häggström, hygiensjuksköterska, Sektionen för vårdhygien, Akademiska laboratoriet, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Vårdhandboken.se. 3. Läkemedelsverket 1995; Venösa bensår 4. Ankeltryck och referensvärden. Christina Lindholm, Med.dr, professor, Karolinska Universitetssjukhuset/Sophiahemmet Högskola, Stockholm. Ann Tammelin, Med.dr, hygienläkare, Avdelningen för vårdhygien, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Christer Häggström, hygiensjuksköterska, Sektionen för vårdhygien, Akademiska laboratoriet, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Vårdhandboken.se. 5. Mat för dig som har bensår/trycksår. Ulla Knoblock Carlsson, Leg. dietist, Kärnsjukhuset i Skövde, /2012 BSN medical AB, Uggledalsvägen 13, SE Billdal Tel Fax kundservice@bsnmedical.com