P R I M Ä R V Å R DE N

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "P R I M Ä R V Å R DE N"

Transkript

1 PRIMÄRVÅRDEN SKARABORG Bensår

2

3 INNEHÅLL DEL I ORGANISATION... Sida INLEDNING... 4 Definitioner...4 Problemets storlek...4 Kostnader...5 Sammanfattning...5 Vårdprogrammets målsättning...5 Effekter...5 BENSÅR RESURSBEHOV...6 BENSÅRSMOTTAGNING I PRIMÄRVÅRDEN...7 Bensårsmottagningen...7 Bensårsbehandling inom kommunal hälso- och sjukvård...8 BENSÅR - VÅRDKEDJA...9 DERMATOLOGENS ROLL...10 Hudklinikens resurser...10 Vilka patienter skall remitteras till hudkliniken?...10 KÄRLKIRURGI...11 Aktuella åtgärder...11 Vilka patienter skall remitteras till kärlkirurg?...11 UTREDNINGSGÅNG VID VENÖSA SÅR...12 DIABETESFOTTEAM...13 Diabetesfotteam...13 Förebyggande behandling...13 Fotvårdens uppbyggnad SkaS, Primärvård, Privat och Kommun...14 BENSÅRSCENTRUM SKARABORGS SJUKHUS...15 Inledning...15 Avdelningens uppbyggnad...15 Bensårscentrum Skaraborgs sjukhus...16 UTBILDNING OCH KVALITETSUTVECKLING...17 Utbildning Uppnådda resultat...17 Förslag till uppföljning, utvärdering...17 DEL II TERAPI BEHANDLING AV BENSÅR INNEHÅLLSFÖRTECKNING

4 Inledning K roniska bensår har troligen funnits så länge mänskligheten existerat. Sårbehandling var etablerad i de gamla kulturerna tusentals år före Kristi födelse. Redan Hippokrates, för 2400 år sedan, insåg vikten av att motverka bensvullnad, genom bandagering och högläge av benen. Denna grundprincip utgör än idag en av hörnstenarna i bensårsbehandlingen. Under 1800-talet och tills för några decennier sedan utgjorde bensårspatienter en betydande del av dem som vårdades inneliggande på våra sjukhus. En mycket stor del av patienterna i öppenvård behandlades via sjukhusbundna specialistmottagningar. Sedan 70-talets början, i takt med utbyggnaden av primärvården, har merparten av vården av dessa patienter förflyttats ut. Endast ett fåtal behandlas idag inneliggande. Under samma tid kom också ansvaret för behandlingen att delegeras från läkarkåren till distriktssköterskor och sedan vidare till undersköterskor. Idag behandlas 95 % av patienterna i öppenvård via distrikts- och kommunsköterskor och en stor del av omläggningarna utförs av undersköterskor. Denna utveckling medförde initialt att diagnostiken försummades och att behandlingen fokuserades på lokal sårbehandling. Kausal behandling för att motverka de egentliga orsakerna till såren blev därmed oftast eftersatt, varför bristande sårläkning eller frekventa återfall var vanliga. Stora förändringar har dock noterats sedan det strukturerade organiserade arbetssättet infördes i Skaraborg vilket lett till en betydande reduktion av antalet patienter med svårläkta sår. Definitioner Ett kroniskt bensår definieras som: ett sår nedom knänivå, som inte läker inom 6 veckor. Denna definition inkluderar alla typer av sår, även fotsår. Bensår är inte en sjukdom utan ett symptom, som kan vara orsakat av många olika grundsjukdomar. Inte sällan rör det sig om komplexa orsakssamband med fall där multipla samverkande orsaker föreligger. Detta ställer höga krav på en noggrann diagnostik, för att kunna välja rätt behandling. Diagnostik och behandlingsval bör därför utföras av eller i samråd med ansvarig läkare, vilket hittills ej varit regel. De vanligaste huvudorsakerna till bensår är: venösa (54-38%), arteriella (18%), multifaktoriella (10-19%), diabetes (7-11%), övriga enskilda orsaker (11-14%) (här ingår vaskulitsår, traumatiska sår, trycksår, tumörer m.m.). Där dubbla procentsatser angivits utgör den sista procentsatsen resultatet vid senaste sårinventeringen Många av dessa orsaker är idag effektivt behandlingsbara och inte så få bensårspatienter kan bli helt botade med kausal behandling! Var fjärde patient med kroniskt bensår är diabetiker. Problemets storlek Bensårsproblemet har varit gravt underskattat, till stor del för att det varit dolt för många inom sjukvården, inte minst läkarna. Desto mer framträdande har det varit på distrikts- och kommunsköterskenivå, där upp till 40% av sjuksköterskornas arbetstid tagits i anspråk för bensårsomläggningar. Ett ytterligare skäl till underskattning är att egenvård av bensår visat sig vara mycket vanligt. Hälften av alla med kroniska bensår sköter sig själva! Det senare dominerar bland personer i arbetsför ålder. Tyvärr leder egenvård, utan professionellt stöd, till en olycklig fördröjning av diagnostik och möjligheterna till att ge en effektiv behandling. I Skaraborg har tidigare funnits 1600 personer med öppna bensår, varav endast hälften är kända inom sjukvården. Ytterligare cirka 3000 personer hade läkta

5 bensår, varav en majoritet skulle få nya sår om inte kurativ behandling mot bakgrundsorsakerna till såren kan ges. I ett allmänläkardistrikt om 3000 personer behandlas cirka 10 bensårspatienter via sjukvården och ytterligare 10 finns, som sköter sina sår själva. Av detta framgår att en allmänläkare i regel ser mycket få nya fall per år. Bara var tionde sårpatient är nyinsjuknad, resten har en sårhistoria som överstiger ett år. Kostnader Samhällskostnaderna för bensårsbehandling är betydande. En till två procent av Sveriges sjukvårdsbudget åtgår för vård av dessa patienter. I Skaraborgs län uppskattas under 1990-talet att 60 miljoner kronor årligen krävs för denna vård. Nya siffror baserat på minskat totalantal patienter inom sjukvården 2002 antyder dock att betydande kostnadsbesparingar redan kunnat göras, grovt uppskattat till miljoner kronor per år. Ca 3/4 utgörs av personalkostnader och enbart 10-20% av förbandskostnader. Indirekta kostnader, som drabbar patienterna, och kostnader för personer i egenvård är ej inkluderade i dessa siffror. Hur stora kostnaderna blir bestäms framför allt av: 1. omläggningsfrekvensen 2. tid till sårläkning och 3. andelen sårrecidiv. Samtliga dessa faktorer är påverkbara. Sammanfattning framgång! Detta är bakgrunden till detta organisatoriska vårdprogram om behandling av patienter med kroniska bensår. Vårdprogrammets målsättning Minska totalantalet patienter som drabbas av kroniska bensår Alla kroniska sår skall ha en diagnos/orsak Kortare läkningstider Mindre frekventa omläggningar Fler läkta bensår Färre sårrecidiv Minskat amputationsbehov Effekter För patienten - Psykosociala effekter med förbättrad livskvalité, minskad social isolering och ökad rörlighet För samhället - Stora hälsoekonomiska vinster genom minskat vårdbehov och därmed minskade sjukvårdskostnader Alla bensår behöver inte bli kroniska då det visat sig att många patienter har sår orsakade av helt botbara sjukdomar, som t.ex. åderbråck. Med korrekt diagnostik och modern behandling kan bensårsproblemets utbredning minskas betydligt. Detta kommer att leda till minskat lidande för de drabbade samt väsentligt minskade kostnader för samhället. För att uppnå detta krävs emellertid en genomtänkt och strikt strategi. Behandling av bensårspatienter är idag en i hög grad multidisciplinär angelägenhet, som kräver ökad samverkan. Teamarbete torde vara nyckeln till 5

6 6

7 Bensårsmottagning i primärvården. C irka 90 % av de ben- och fotsår, som är kända av sjukvården, omhändertas i primärvården. Dessa patienter bör handläggas på distriktssköterskebaserade bensårsmottagningar med en intresserad distriktsläkare som huvudansvarig. Diagnostik, behandling och dokumentation följer kompendiet, Behandling av bensår, framtaget av sårgruppen Skaraborg, se del 2. Kvaliteten i vården av bensårspatienter ökar om man kan ha en kontinuitet vad gäller personal, med enbart 1-2 behandlande sjuksköterskor kring patienten. Detta kan uppnås vid handläggning av bensår på en bensårsmottagning. Samarbete sker med kommunens distriktssköterskor/sjuksköterskor och fotterapeuter. På mottagningen gör distriktssköterskan en sårbedömning. Behandlande läkare ställer sårdiagnos och gör upp en behandlingsplan med klar målsättning. Bensårsmottagningen Bensårsjournal upprättas Anamnes Kartläggning av benägenhet för bensår, varicer, tidigare tromboser, tidigare sår, aktuellt sår, kosthållning, motion m m. Behovet av hjälp, t ex gångstöd, hemhjälp etc. Status Ger vägledning om sårdiagnos. Doppler - ankeltrycksmätning För bedömning av benets/fotens cirkulation. Doppler- klaffunktionsundersökning För att differentialdiagnostisera mellan ytlig och djup venös insufficiens. Sårbedömning och dokumentation görs på bensårsmottagningen. Alla patienter får tid för läkarbedömning, Distriktsläkaren ställer diagnos och tar ställning till fortsatt vårdplanering, ev remiss till hudklinik, kärlkirurg, diabetesfotteam etc. Behandlingsschema upprättas och skall följa med patienten vid behandlingsbesök och andra besök i sjukvården. Omläggningar på bensårsmottagningen 1-2 gånger per vecka eftersträvas (sårläkning kan störas och infektionsrisken ökar vid tätare omläggningar) undantag för infekterade, rikligt vätskande sår, diabetessår etc. Vid läkt sår och venös insufficiens utprovas kompressionsstrumpor kompressionsgrad II eller III, alternativt fortsatt kompressionsbehandling med hög- eller lågelastisk binda. Uppföljning bör ske varannan månad t.o.m. sex månader efter sårläkning. Vid uppföljning uppmärksammas användning av kompressionsstrumpor, motion, kosthållning, rökstopp, smärtlindring, ev utförd variceroperation och annat. 7

8 Bensårsbehandling inom kommunal hälso- och sjukvård All kommunal hälso- och sjukvård är öppen vård och omfattar hälso- och sjukvårdsinsatser till och med distriktssköterskenivå. Organisatoriskt innebär detta att sjuksköterskan/distriktssköterskan är ansvarig för sjukvård och omvårdnad inom särskilt boende och för hemsjukvård i ordinärt boende. Ytterst ansvarig är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS). Det primära läkaransvaret åligger primärvårdens läkare. Sjuksköterskan/distriktssköterskan kan utifrån sin yrkeskompetens inleda behandling av bensår. Om såret inte läker utan tenderar att bli ett kroniskt bensår (se definition sid 4) kontaktas läkare. Praktiskt genomförande Omläggning av vissa sår sköts helt av omvårdnadsansvarig sjuksköterska/distriktssköterska Omläggning av flertalet sår sköts av omvårdnadspersonal med personlig delegering av sjuksköterska/distriktssköterska Uppföljning av behandling sköts av omvårdnadsansvarig sjuksköterska/distriktssköterska i samarbete med behandlande läkare på vårdcentralen/bensårsmottagningen Omvårdnadsansvarig sjuksköterska/distriktssköterska ansvarar för det praktiska genomförandet av kompressionsbehandling Distriktsläkare på vårdcentralen/läkare på bensårsmottagningen ansvarar sedan för diagnostik, ordination av behandling, uppföljning och förebyggande insatser. Kommunens sjuksköterska/distriktssköterska ansvarar för genomförandet av den fortsatta bensårsbehandlingen. Hon/han initierar också ny läkarkontakt under behandlingstiden om behov uppstår. 8

9 9

10 Dermatologens roll C a 11 % av bensåren har annan orsak än arteriell och venös insufficiens eller neuropati. Bland dessa återfinns sår orsakade av småkärlssjukdom, infektiösa sår, sår på grund av hudsjukdom och cancersår. Många av dessa bensår kräver dermatologisk erfarenhet, speciell utredning och behandling på hudklinik. Hudklinikens resurser Bensårsmottagning Hudläkare är ytterst ansvarig Leds i övrigt av sjuksköterska tillsammans med undersköterska, båda med utbildning i dopplerdiagnostik och med mångårig erfarenhet av sårbehandling Kontinuitet vad gäller personal eftersträvas Slutenvårdsplatser Ger möjlighet till multidisciplinärt omhändertagande genom etablerade nätverk Personalen har stor erfarenhet av bensårsbehandling, bandageringstekniker och smärtlindring Ny teknik och nya förband kan prövas under kontrollerade former Vilka patienter skall remitteras till hudkliniken? Patienter med 1. Terapiresistenta sår som inte visar tendens till läkning trots adekvat behandling 2. Djup venös insufficiens med svårbehandlade ödem 5. Svårkontrollerad smärtproblematik då inläggning kan bli aktuell för analgetikainställning. Även transplantation av hudbitar från låret till sårområdet, s k pinchgraft, kan ha god smärtlindrande verkan 6. Sår lämpade för pinchgraft, det vill säga stora granulerande sår, smärtsamma sår och reumatiska sår 7. Nekrotiska sår - om nekroserna är svåra att avlägsna med gängse metoder 8. Misstanke om kontaktallergi för epikutantest 9. Misstanke på småkärlssjukdom Vaskulit Atrophie blanche Pyoderma gangraenosum Reumatiskt sår Angiodermatitis necroticans 10. Tumörmisstanke 11. Hudsjukdom som blåsdermatos, erosiv lichen etc Förutom klinisk bedömning och dopplerdiagnostik, kan biopsi för PAD och immunofluorescens, serologisk utredning, inkluderande vaskulitutredning och röntgen komma i fråga. Typ av sår - se sid Oklar sårdiagnos, atypiska sår 4. Vid svårigheter att polikliniskt få till stånd en fungerande lokalbehandling och/eller kompression 10

11 Kärlkirurgi C irkulationsrubbningar, arteriella eller venösa, är vanligt förekommande hos patienter med kroniska bensår. Påvisbara rubbningar ses i 90% av fallen. Med kärlkirurgisk teknik skulle det teoretiskt vara möjligt att bota 40% av alla patienter med kroniska sår. Ytterligare uppskattningsvis 10% skulle kunna få god palliativ effekt av ingrepp. All kärlkirurgi i Skaraborg bedrivs i Skövde och är aktuell om patienten använder sig av sina ben. Aktuella åtgärder Venösa sår Ingrepp som är aktuella vid venösa sår är vanlig åderbråckskirurgi samt ligatur av insufficienta perforantvener. Båda dessa åtgärder är relativt små ingrepp som ofta kan göras polikliniskt som dagkirurgi. Resultaten vid operation av åderbråcksorsakade sår är utmärkta, ca 90% utläkta. Risken för recidiv är lägre än 10%. En ny randomiserad studie från England har klart visat minskad risk för såråterfall efter venkirurgi jämfört med enbart förebyggande behandling med kompressionsstrumpor. Det är viktigt att remittera dessa patienter tidigt! Det ideala är om patienterna remitteras redan vid förstagångssåret. Såren behöver inte vara läkta innan operation! Arteriella sår Vid bensår med arteriosklerosorsak görs kärlröntgen. I vissa fall kan förträngningar i kärlen relativt enkelt vidgas med hjälp av ballongkateterteknik, redan i samband med kärlröntgen. I andra fall krävs kärloperation med så kallad bypass-kirurgi. Det sistnämnda är betydligt mer tekniskt krävande och tar i genomsitt 4,5 timmar att utföra. Resultaten på lång sikt efter kirurgi är dock goda med 70% läkta efter 5 år. Sedan införandet av dessa metoder i slutet av 80-talet har amputationsfrekvensen i Skaraborg, för såväl diabetiker som icke-diabetiker, mer än halverats. Vilka patienter skall remitteras till kärlkirurg? Venösa sår Frågeställning: Indikation för åderbråckskirurgi? Alla patienter med åderbråcksorsakade bensår där hand-dopplerundersökning av vena poplitea inte talar för klaffläckage (reflux) Patienter med åderbråck och tecken på klaffläckage i vena poplitea (reflux), där såren inte läker eller ständigt återkommer trots adekvat konservativ behandling med kompression. (I regel skall dessa patienter först bedömas av hudspecialist) Arteriella bensår Frågeställning: Indikation för arteriell rekonstruktion? Alla patienter med tecken på kritisk ischemi. (Ankeltryck <50 mmhg eller Index <0.5) Alla patienter med diabetes och icke läkande sår eller gangrän med patologiskt ankelindex eller icke komprimerbara kärl. (Index <0.9) Patienter med arteriella sår som inte läker där ischemin är mindre uttalad men ändå påvisbar. (Ankelindex ) Patienter med blandsår, påvisbar venös och arteriell insufficiens, där patienten ej tolererar kompressionsbehandling eller där såren försämras under behandling med kompression 11

12 12 Se sid

13 Diabetesfotteam P revalensen av kroniska och akuta fotsår vid diabetes mellitus har i Skandinavien uppskattats till mellan 3 och 8 %. Multipelt sjuka patienter hotas av många faktorer som kan leda till utveckling av fotsår respektive amputation. Ca hälften av alla amputationer på nedre extremiteterna utförs på diabetiker. Riktade insatser gentemot patienter med etablerade fotsår förhindrar utvecklingen av allvarligare komplikationer. En väl fungerande vårdkedja med effektivt flöde, utökat samarbete och god dokumentation ökar förutsättningarna för sårläkning och minskar antalet amputationer. Centra med multidisciplinära team har lett till läkning av % av såren och resulterat i färre amputationer. Diabetesfotteam Patienter med etablerade fotsår bör remitteras till fotteamet på medicinkliniken för tidig multidisciplinär bedömning, utredning och systematisk behandling. Patienten bör dock behålla ordinarie fotkontroller vid sin vårdcentral/mottagning. Såromläggningarna utförs av distriktssköterska i primärvården/ kommunen. Regelbunden uppföljning görs via fotmottagningen KSS till dess att såret är läkt och patienten är väl hjälpmedelsförsörjd. Patienten får därefter vända sig till fotmottagningen vid behov. Uppföljning av hjälpmedel och regelbundna kontroller bör skötas av primärvårdens fotterapeut. Fotteamets uppbyggnad Diabetessjuksköterska Diabetolog Fotterapeut Hudläkare Infektionsläkare Kärlkirurg Ortopedingenjör Förebyggande behandling För att på sikt kunna reducera antalet fotsår och amputationer krävs att patienterna tidigt får information om egenvård och råd angående lämpligt skoval. Fotvårdskontakt bör etableras tidigt för att förebygga felbelastningar, tryckskador och sår. Av vikt är då att även andra riskfaktorer beaktas. Vanligaste riskfaktorerna för utveckling av fotsår Perifer neuropati Perifer kärlsjukdom Tidigare fotsår Fotdeformitet Ödem Störd fotdynamik/gångmönster Indikation för remiss Svårläkta fotsår som kräver multidisciplinär bedömning 13

14 Fotvårdens uppbyggnad Länssjukvårdens fotvård Behandlar patienter med diabetes och fotkomplikationer av svårare art såsom kroniska och infekterade sår och hotande gangrän Arbetar i nära anslutning till medicin- och hudkliniken Har regelbundna fotronder med det multidisciplinära teamet för samlad bedömning av svåra fotkomplikationer Gör utredningar och fotstatus Förskriver hjälpmedel i preventivt och behandlande syfte Privat och kommunal fotvård Informerar om fothygien och lämpligt skoval Behandlar enklare åkommor som patienten inte klarar själv Ansvarar för att patienten kommer till adekvat behandling när så behövs Primärvårdens fotvård Undervisar i egenvård Rekommenderar lämpliga skor Kontrollerar cirkulationen och nervfunktionen i fötterna, som underlag för anpassad information och uppföljning av hjälpmedel Behandlar clavi, nageltrång och förhårdnader Motverkar uppkomsten av deformiteter och sår genom enklare avlastningar Kontrollerar patientens ortopediska hjälpmedel 14

15 Bensårscentrum I och med det utvidgade samarbetet mellan olika discipliner kring behandlingen av bensårspatienter fann man det naturligt att samla de mest berörda specialiteterna kring sårpatienterna på en och samma vårdavdelning. Bensårscentrum är en av Kärnsjukhusets spetsfunktioner, som till dags dato är unik i Sverige. Avdelningen har haft en stor mängd studiebesök som genererat intresse för att starta liknande avdelningar på andra sjukhus i Sverige. Inledning Historik Under den senaste tioårsperioden har betydande insatser gjorts i Skaraborg för att förbättra behandlingen av patienter med kroniska bensår. Bildandet av en sårgrupp 1993 medförde att en enhetlig behandlingsstrategi utarbetades och dokumenterades i form av ett praktiskt hållet behandlingskompendium. Detta har sedan kontinuerligt uppdaterats och reviderats. Utbildningsinsatser gentemot primärvård och kommunal sjukvård har lett till en standardhöjning i omhändertagandet av dessa patienter. Det senare har inte minst visat sig i form av uppbyggandet av speciella bensårsmottagningar inom primärvården. Behov av slutenvårdsenhet Vårdkedjor och kontaktnät ut i primärvård och kommun var därmed etablerade men det saknades en enhet fokuserad på dessa problem inom den slutna vården. Denna spetsfunktion, "Bensårscentrum", blev den sista byggstenen för att säkerställa ett så optimalt omhändertagande av patienter med kroniska bensår som möjligt inom alla nivåer av vårdkedjan. Denna sista nivå bygger på ett multidisciplinärt omhändertagande, överbryggande av klinikgränser, vilket är hörnstenar i bensårscentrums verksamhet. Avdelningens uppbyggnad Organisation Bensårscentrum fungerar som en paraplyorganisation vilken överbryggar klinikgränserna på avdelning 74, KSS. Avdelningen utgör en slutenvårdsresurs för patienter med så svåra problem att slutenvård krävs för att initiera och genomföra en adekvat behandling, antingen konservativ eller operativ. Tre kliniker delar på vårdplatserna vilket framgår av figur. På avdelningen vårdas företrädesvis patienter med kroniska sår men också patienter med hudsjukdomar av annat slag liksom kärlkirurgiska patienter i allmänhet. Infektionsplatserna är dock reserverade för patienter med infektionsproblematik relaterade till bensår på fot eller underbensnivå. Omvårdnadsteam Vården sker via teamarbete i tre team, med sjuksköterskor och undersköterskor med speciell kompetens. Viss rotation medför att samtliga hålls uppdaterade om verksamheten inom angränsande team. Under nätter och helger ansvarar tjänstgörande sjuksköterska och undersköterska för samtliga patienter på avdelningen. 15

16 Extraresurser Extraresurser finns i form av fotterapeut och biomedicinsk analytiker på deltid liksom tillgång till diabetologkonsult. Närheten mellan de olika läkarteamen gör att konsultationer och gemensamma bedömningar kan initieras informellt, snabbt och enkelt. Konsultationerna dokumenteras i moderklinikens journal omgående. Specialistmottagningar Utöver den rent slutna vården bedrivs på avdelningen viss öppenvårdsverksamhet i form av återbesöksmottagningar, en för sårläkningskontroller via fotterapeuten och en för uppföljning av kärlkirurgiska patienter. En multidisciplinär nybesöksmottagning finns också med gemensam bedömning av bensårspatienter via hudspecialist och kärlkirurg. Bensårscentum Skaraborgs Sjukhus Kärlkirurgi Hud Infektion Fotterapeut Konsult Diabetolog Biomedicinsk Analytiker Öppenvårdsfunktioner Uppföljning sårläkning Fotterapeut Multidisciplinär bensårsmottagning Hud-Kärl Kärlmottagning Figur: Bensårscentrums uppbyggnad 16

17 Utbildning och kvalitetsutveckling M ålsättning är att få till stånd väl etablerade nätverk runt bensårspatienten, återkoppling av behandlingsresultat via fortlöpande dialog och behandlingsmeddelanden som skall följa patienten vid alla besök i sjukvården. Utbildning För att förverkliga vårdprogrammets intentioner krävs fortsatta utbildningsinsatser riktade till kontaktpersoner, såväl läkare som sköterskor, med ansvar för bensårspatienter i primärvård och kommun. Auskultationsmöjligheter finns på hudoch kirurgkliniken samt diabetesfotmottagningen. OBS! Kontaktpersoner, läkare/sköterskor, utses och anmäls till bensårsansvarig läkare på hudkliniken. Uppnådda resultat Under 2002 gjordes en ny inventering av bensårsförekomsten inom sjukvården i Skaraborg. SLUS (Skaraborg Leg Ulcer Study). Resultatet visar på en reduktion av antalet patienter med kroniska bensår med 23% jämfört med 1988 inom samma geografiska område. Man noterar en betydande förändring av orsakspanoramat. Andelen venösa bensår har minskat med nästan 50%, och även antalet arteriella sår har reducerats. Vissa ökningar har dock noterats för pat med multifaktoriella, svårbehandlade sår samt för patienter med diabetesrelaterade sår. Resultaten talar för att en stor del av dessa förändringar kan vara orsakade av det strukturerade, organiserade arbetssättet och inte minst satsningarna på kärkirurgisk intervention för såväl venös som arteriell insufficiens. Organiserad uppföljning av bensårspatienter på bensårsmottagningar har också givit goda resultat vad gäller sårprofylax, utprovning av kompressionsstrumpor, och uppföljning av kompressionsbehandlingen. Undersökningen har också visat att av venösa bensåren är majoriteten orsakade av åderbråck, vilket gör att det finns ytterligare potential att reducera gruppen med venösa bensår i Skaraborg. Uppföljning, utvärdering och utveckling 1. För närvarande pågår en populationsstudie för att intervenera bensårsförekomst hos befolkningen i största allmänhet. Detta för att kunna avgöra hur stor del av dem som är drabbade av bensår som tar hand om sina sår själva. Vid en tidigare undersökning i början av 90-talet, i samma område, utgjorde denna grupp nästan 50% av totalantalet personer med svårläkta bensår. 2. En datoriserad bensårsjournal har under senaste året använts vilket framför allt gör att man kan registrera, sårdiagnos och möjliggör fotodokumentation av sår och dess läkningsförlopp. 3. Det pågår också arbete med att ta fram en hemsida för Bensårscentrum. Detta sker för närvarande inom ramen för ett tvärvetenskapligt projekt, EKLÄR, där institutionen för datavetenskap. Högskolan i Skövde är projektledande. Hemsidan kommer att vara interaktiv för att sprida kunskap kring bensårsproblematiken. 17

18 4. Bensårscentrum deltar i ytterligare ett tvärvetenskapligt projekt, Vita Nova hemma, som syftar till att förbättra informationsutbytet mellan primärvård, kommun och slutenvård rörande bensårspatienter. Projektet baseras på kommunikation via internet och trådlös telefoni, 3G-teknik. Sårdiagnos Antal patienter med bensår i Skaraborg Venösa Arteriella Multifaktoriella Diabetes Övriga Antal patienter 2002 n = 609 pat n =795 pat.* Nelzén et al. J Vasc Surg 1991 *Korrigerat för bortfall av Habo/Mullsjö 18

19 INNEHÅLL Del II Terapi Sid Olika typer av sår Fördelning av sårtyper...24 Huvudorsaker till bensår Diagnostik av arteriell och venös cirkulationsinsufficiens med doppler...26 Förslag till dopplerundersökning av bensårspatienter...26 Ankeltrycksmätning hur gör man?...27 Bedömning av klaffunktionen i vena poplitea hur gör man?...27 Undersökningsmetod Dopplerundersökning av venös cirkulation...29 Vilka bensårspatienter bör remitteras för kärlkirurgisk bedömning?...30 Vilka kärlkirurgiska åtgärder kan bli aktuella?...30 Behandlingsmål vid bensår...31 Ödembehandling...31 Kompressionsbindor...31 Lindningsteknik med lågelastiska kompressionsbindor...32 Kompressionsbehandling med två bindor...33 Zinkstrumpa/binda...34 Polstervadd...34 Självhäftande kompressionsbindor...35 Fyrlagerbandage...35 Kompressionsstrumpor...36 Hemprogram för dig med bensår Omläggningsrutiner...39 Rena omläggningsrutiner...39 Bensår...40 Vilket förband skall användas?...40 Alginatförband...41 Cadexomerjod...41 Förband barriärfilm Hydroaktivt förband Polyurethanskum Hydrofiberförband...43 Hydrofoba förband...44 Hydrokolloida förband...44 Luktabsorberande förband...45 Proteashämmare...45 Salvkompress...46 Silverförband Sårgel...47 Zinkplåster...47 Kaliumpermanganat...48 Ättiksyra...48 Fotsår hos diabetiker...49 Bakgrund...49 Infektion...49 Förband...50 Avlastning Smärta vid bensår...52 Smärtanalys...52 Behandling...52 Infekterade sår...53 Kolonisation...53 Klinisk infektion...53 Provtagning/odling...53 Behandling...53 Dokumentation...54 Sårjournal...54 Behandlingsmeddelande bensår...54 Blankett Bensårsjournal Skaraborg Blankett Behandlingsmeddelande bensår

20 Bensår - inkluderande fotsår F lertalet bensår beror på en rubbning i vävnadernas blodförsörjning och nutrition. Cirkulationsstörning i stora och medelstora kärl orsakar flertalet sår. Småkärlssjukdom, neuropati och cancer är mindre frekventa men viktiga orsaker. 19 % av såren har en multifaktoriell bakgrund. Korrekt diagnos är avgörande för adekvat behandling av sårorsaken, och därmed för sårläkningen och prognosen. Typ av bensår Venösa sår Vanligast, ca 38 % av underbenssåren. Orsak Ytlig venös insufficiens varicer Djup klaffinsufficiens - p g a svaghet i venväggen, tidigare trombos eller medfödd avsaknad av klaffar Perforantinsufficiens Icke fungerande vadmuskelpump är en viktig försämrande faktor. Leder till: Ökat tryck i vensystemet Läckage av fibrin, plasma, blodkroppar ut i vävnaden Klinisk bild Ödem, mest uttalat vid vristen Fyllnads- och tyngdkänsla i benen Dov smärta, som tilltar i stående, smärtan kan vara uttalad Lipodermatoskleros Eksem Sår i damaskzonen Ofta fibrinbelagd sårbotten Sällan nekroser Diagnos Anamnes. Yrke? Ärftlighet? Graviditeter? Tidigare trombos? Tidigare kärlkirurgi? Smärttyp? Övrig sjukdom? Klinisk bild - sårlokalisation? Sårutseende? Pulspalpation Dopplermätning av distala tryck Ankel/armtrycksindex Venös dopplerundersökning Duplexundersökning kombinerad doppler och ultraljudsundersökning, inför eventuell operation Behandling KOMPRESSION! Lokal sårbehandling Kirurgi - vid ytlig venös insufficiens diskuteras om svårläkta venösa sår och misstanke på perforantinsufficiens OBS! Ett venöst sår som inte kompressionsbehandlas är i princip obehandlat! Undantag: Läkt varicerorsakat sår där orsaken är operativt åtgärdad. 20

21 Arteriella sår Orsak Försämrat arteriellt blodflöde sekundärt till förträngning eller stopp i medelstora eller små artärer Klinisk bild Vilovärk, som accentueras i högläge Ofta djupa sår Svarta nekroser vanligt Omgivande hud är tunn och hårlös Inga palpabla pulsationer över arteria dorsalis pedis och arteria tibialis posterior Långsam kapillär återfyllnad efter tryck Sänkta distala tryck Kvoten ankeltryck/armtryck är mindre är 0,9, oftast mindre än 0,7 Diagnos Smärtanamnes Klinisk bild Pulspalpation Distal dopplertryckmätning Ankel/armtrycksindex Angiografi - inför eventuell operation Profylax Rökförbud. Fotvård och fothygien Motion Komplicerande sjukdomar behandlas optimalt Behandling: Ej kompression, lågläge av benet nattetid Kärlkirurgi - PTA (ballongdilatation) eller bypass-operation Kärldilaterare och eventuell trombolytisk behandling Smärtlindring Amputation - där andra behandlingsalternativ uteslutits Arteriovenösa - blandsår Orsak Både arteriell och venös insufficiens Klinisk bild Svårbedömd Sår med atypiskt utseende Ödem vanligt förekommande Sänkta distala tryck Diagnos Sårets utseende Smärtanamnes ger vägledning Ankel/armtrycksindex Venös doppler Eventuell kärlkirurgisk utredning (inför operation) Behandling Ödembehandling - smärtan får avgöra kompressionsgraden vid bandagering I övrigt som vid arteriellt sår Diabetesrelaterade sår Angiopatiska - ischemiska Orsak Mikroangiopati - förträngning av små kärl Makroangiopati - arterioskleros Klinisk bild Blek, kall fot Skär värkande, ischemisk fot Sår ofta perifert - på tår, hälar Neuropatiska Orsak Sensorisk sensibilitetsnedsättning Motorisk - felställning av leder, muskelatrofi Autonom - nedsatt svett- och talgproduktion Klinisk bild Varm, känslolös, torr fot Runda sår omgivna av förhårdnad hud Ofta under framfoten 21

22 Behandling Förbättra lokal och perifer cirkulation Arterioskleros - kärlkirurgisk utredning, eventuell operation God diabeteskontroll Tobaksförbud Avlastning Lokal sårbehandling. OBS - Torra gangrän lämnas ifred! Förebygg och behandla infektioner Fotvård Nekrobiosis lipoidica Orsak Okänd - ger inflammatorisk bindvävsförändring Ses framför allt vid juvenil diabetes. Klinisk bild Skör, gul - brun - skär hud med synliga blodkärl i ytan Välavgränsad förändring Sår - uppstår lätt vid trauma, även spontant Behandling Skydda huden mot skada Försiktig lokal sårbehandling Tidig förändring - lokal steroidinjektion kan prövas Vaskulitsår Orsak Inflammation i små och medelstora kärl, som leder till kärlskada, trombos och senare nekros i ovanliggande hud som följd Bakomliggande sjukdom Systemsjukdom SLE, polyarteritis nodosa, Wegeners granulomatos, RA m fl. Malign sjukdom Fr a blodsjukdomar Virusinfektioner Bakterierinfektioner Läkemedel Allergisk vaskulit Idiopatisk Klinisk bild Purpura (patognomont) Ytliga små kärl - palpabel purpura Djupare kärl - ömmande knölar, nekroser och kantpurpura Uttalat smärtsamma sår - vanligast på benen Diagnos Klinisk bild Normal puls Normala distala tryck Biopsi från färsk förändring eller purpura alldeles utanför såret för PAD, IF Lab-prover - vaskulitutredning Behandling Riktas mot grundsjukdomen Vila, ev sängläge Ödembehandling Skonsam lokalbehandling Systemvaskuliter - perorala steroider - cytostatika Specialistfall! Reumatiska bensår Orsak Vaskulit Specialistfall! Klinik Ofta solitärt sår Atypisk lokalisation Cyanotisk randzon Ingen arteriell eller venös insufficiens av betydelse Diagnos Anamnes på signifikant RA Lång duration Extremt terapiresistent Behandling Cyklosporin i låg dos Kan kombineras med pinchgraft 22

23 Hypertensivt sår angiodermatitis nekroticans Orsak Kärlförändringar orsakade av hypertension leder till försämrat blodflöde i medelstora artärer och arterioli och slutligen total ocklusion Klinisk bild Vanligen kvinnor, år Lokaliseras till nedre tredjedelen av underbenets fram- eller baksida Blåviolett fläck, som övergår i nekros Ofta omgivande ischemisk blå violett zon Fibrinbelagd sårbotten Smärtsamma Kan vara multipla Svårbandagerade Diagnos Utseende på såret Förlopp Ingen arteriell eller venös insufficiens Oproportionerlig smärta Biopsi från ischemiska randzonen Behandling Antihypertensiv behandling Sängvila Salvkompress på såret Undvik hydrokolloidförband Ingen effekt av interna steroider Transplantation påskyndar sårläkning Atrophie blanche Sekundär Ses vid: Venös insufficiens Arteriell kärlsjukdom Vissa kollagenoser Klinisk bild Oftast på fotryggen och runt fotleden Sclerotisk hud, vita områden med små röda punkter Uttalat smärtsamma, stjärnformade sår Initial progress Läker långsamt Behandling: Aktivt skede - varsam lokal sårbehandling Lugnt skede - hydrokolloidförband Vid sekundär - åtgärda grundorsaken. Pyoderma gangraenosum Orsak Inflammatorisk kärlskada? Kan vara relaterad till inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös colit eller Mb Crohn), blodmalignitet eller RA Idiopatisk variant - där relation till annan sjukdom ej kunnat verifieras Klinisk bild Oregelbundna, gulsmetiga sår Vulstiga, ofta underminerade sårkanter Vanligast på benen men kan sitta var som helst på kroppen Smärtsamma sår Inga tecken på arteriell eller venös insufficiens Kan debutera efter trauma, kirurgi Multifaktoriellt sår Orsak Flera olika samverkande faktorer Behandling Riktas om möjligt mot orsakerna Primär Idiopatisk - utan känd bakomliggande orsak Vanligast hos kvinnor 23

24 Fördelning av sårtyper K unskapen om fördelningen av olika sårtyper baseras på stora populationsstudier där patienter med bensår, kända inom sjukvården, registrerats. Majoriteten av dessa patienter (86 %) behandlas i Sverige via kommun- eller distriktssköterskor. Den vanligaste sårtypen är de venösa såren, som i landet utgör drygt hälften av alla sår nedanför knänivå. Om fotsår exkluderas är % av såren ovan fotnivå venösa. Cirka 20 % av alla sår har arteriell huvudorsak. Mer än vart tredje sår beror på flera samverkande faktorer, även om oftast en faktor är den dominerande. Det finns dock en grupp sår, (10-20 %), med en multifaktoriell bakgrund, där det är omöjligt att avgöra vilken faktor som är den dominerande. Sår orsakade av diabetesneuropati är också vanliga, ca 11 %. Övriga mer ovanliga sårorsaker utgör drygt en tiondel av alla sår. Huvudorsak till bensår Betydande förändringar av sårpanoramat har skett i Skaraborg under senare år varför vi i den följande beskrivningen av huvudorsaker anger dels undersökningsresultaten 1988, dels de senaste resultaten De senare resultaten är nog tämligen specifika för just Skaraborg och torde inte vara allmänt extrapolerbara till hur diagnospanoramat ser ut i Sverige i stort. Detta beroende på de betydande organisatoriska förändringar som gjorts under senaste tioårsperioden i Skaraborg och som inte gjorts på liknande sätt på annat håll i Sverige. Notabelt är att var femte patient har sår orsakade av en kombinerad arteriell och venös insufficiens. Vidare är det viktigt att känna till att diabetiker är överrepresenterade bland patienter med bensår; idag tycks drygt var tredje patient vara diabetiker. Sammanfattningsvis kan man konstatera att bensårsetiologin många gånger är komplex och att rubbningar i den arteriella och/eller venösa cirkulationen finns med i bilden i ca 90 procent av alla sår. 24

25 1988 n = 827 patienter med bensår Diabetes 7% Övrigt 11% Multifaktor 10% Venösa 54% Arteriell 18% Huvudorsaker 1988 Fotsår (25 procent) Sår ovan fotnivå (75 procent) Venös 3 % Venös 70 % Arteriell 48 % Arteriell 10 % Diabetes 24 % Diabetes 1 % Multifaktoriell 7 % Multifaktoriell 11 % Övrigt 18 % Övrigt 8 % 2002 n = 609 patienter med bensår Övrigt 14% Multifaktor 19% Venösa 38% Diabetes 11% Arteriell 18% Huvudorsaker 2002 Fotsår (30 procent) Sår ovan fotnivå (70 procent) Venös 5 % Venös 53 % Arteriell 32 % Arteriell 11 % Diabetes 32 % Diabetes 2 % Multifaktoriell 14 % Multifaktoriell 20 % Övrigt 15 % Övrigt 15 % 25

26 Diagnostik av arteriell & venös cirkulationsinsufficiens med doppler M ed hjälp av anamnes, inspektion och fysikalisk undersökning läggs grunden till diagnos av bensårets orsaker. Klinisk diagnostik är dock otillräcklig när det gäller bedömning av grad och typ av cirkulationsrubbning. För denna bedömning krävs tillgång till en enkel ultraljudsdoppler. Motivet att komplettera bensårsdiagnostiken med en dopplerundersökning är att vi då har en möjlighet att hitta patienter med bensår orsakade av behandlingsbara cirkulationsrubbningar. Vi vet idag att % av alla venösa bensår orsakas av "vanliga" åderbråck som kan opereras. Vidare är nästan vart femte bensår orsakat av en arteriell insufficiens. Totalt kan man räkna med att 40 % av alla bensår orsakas av kirurgiskt behandlingsbara cirkulationsrubbningar! Det finns därför all anledning att försöka hitta dessa patienter tidigt. En förutsättning för detta är att distriktsläkare och distriktssköterskor är medvetna om dessa fakta och att man har kunskap om hur man kan finna dessa patienter. Här beskrivs en enkel metod för att, med hjälp av doppler, påvisa arteriell och venös insufficiens hos patienter med bensår. Metoden är speciellt anpassad för användning inom primärvården. Förslag till dopplerundersökning av bensårspatienter a) Mät ankeltrycket och räkna ut ankel- och armtrycksindex b) Bedöm klaffunktionen i vena poplitea Denna undersökning utförs lämpligen i samband med första besöket. Resultatet adderas till anamnes och fynd vid klinisk undersökning och leder till en diagnos av den troligaste sårorsaken. Dopplerundersökningen kan utföras av såväl distriktsläkaren som distriktssköterskan. Metoden är enkel att lära sig. Följande utrustning krävs, (figur 1). a) En enkel ultraljudsdoppler för perifer blodtrycksmätning (bör finnas på varje mottagning) b) Vanlig blodtrycksmanschett c) Stasslang eller stasband d) Ultraljudsgel Figur 1: Nödvändig utrustning för cirkulationsscreening hos bensårspatienter 26

27 Ankeltrycksmätning hur gör man? Patienten undersöks bäst liggande. En blodtrycksmanschett anbringas över smalbenet, (om sår, täcks såret med plastfolie). Med dopplergivaren letar man fram pulsljud i artärerna (figur 2a och b). När bra pulsar hörs pumpas manschetten upp tills pulsljudet försvinner. Släpp därefter sakta ut luften ur manschetten. Trycket då pulsljuden återkommer noteras som systoliskt ankeltryck. Man bör mäta trycket i såväl a. dorsalis pedis som i a. tibialis posterior, om båda är öppetstående. Det högst uppmätta trycket jämförs med det systoliska armblodtrycket och ankel- och armtrycksidex räknas ut, (kallas ofta enbart ankelindex). Dividera ankel-trycket med det systoliska armblodtrycket (figur 3). Ett index över 0,9 är normalt. Index 0,8-0,9 innebär en måttlig arteriell insufficiens. Index 0,5-0,7 innebär en betydande arteriell insufficiens och ett index lägre än 0,5 tyder på grav ischemi. Kom ihåg att patienterna med grav arterioskleros kan ha falskt höga ankeltryck pga sklerotiska kärl, vanligt hos diabetiker. Uttalat ödem och induration kan också leda till överskattning av ankeltrycket. Figur 2 b: Tryckmätning i a. tibialis posterior Ankeltryck mm Hg Armtryck mm Hg = Index Figur 3: Uppställning för uträkning av ankel- /armtrycksindex Bedömning av klaffunktionen i vena poplitea hur gör man? Den kliniska undersökningen indikerar ofta en venös insufficiens genom förekomst av varicer, hyperpigmentering, lipodermatoskleros mm. Med hjälp av dopplern kan man avgöra om insufficiensen engagerar djupa eller enbart ytliga vener. Klaffläckage i vena poplitea är liktydigt med en djup insufficiens som inte är kirurgiskt behandlingsbar. Undersökningsmetod Figur 2 a: Tryckmätning i a. dorsalis pedis Patienten undersöks stående med det aktuella benet avslappnat och lätt böjt i knäleden. Placera dopplern riktad snett uppåt i knävecket något lateralt eller medialt om medellinjen (figur 5). Leta efter pulsljud från a. poplitea v. poplitea ligger alltid strax intill artären (figur 4). Komprimera vaden varvid ett duschande flöde hörs från venen. 27

28 Justera läget till bästa ljud hörs. Komprimera nu vaden tills det duschande venflödet upphör, varvid kompressionen släpps (figur 5a och b). Hörs då ett liknande flöde som vid kompressionen talar det för en venös insufficiens, d.v.s. att i avsaknad av fungerande klaffar rinner blodet tillbaka ner i venen (figur 6). För att försäkra sig om att det inte är en ytlig insufficiens i v. safena parva anbringas en stasslang tio centimeter nedom knävecket och vadkompressionen upprepas, (figur 5c). Kvarstår backflödet efter det att kompressionen släppts, rör det sig om en djup venös insufficiens. Om backflödet försvinner beror det på en ytlig insufficiens i v. safena parva, (som kan opereras). Om inget backflöde hörs alls utan stasslang är klaffarna i v. poplitea intakta och patienten har ingen djup venös insufficiens. Har patienten varicer kan dessa vara sårorsaken och är ofta möjliga att operera. Med hjälp av denna metodik, d v s vadkompression, kan man också med dopplern kontrollera insufficiens i v. safena magna eller lyssna över varicer. Vid ytlig venös insufficiens hörs ett tydligt backflöde efter hävd kompression. Figur 4: Kärlanatomi i knävecket Figur 5 a: Vadkompression Figur 5 b: Hävd kompression Figur 5 c: Vad kompression Figur 6: Schematisk framställning av undersökningsteknik. 28

29 Dopplerundersökning av venös cirkulation Doppler riktad mot vena poplitea Vadkompression Venöst backflöde? JA Vadkompression med ytlig stas Backflöde? NEJ Ingen djup, venös insufficiens Synliga varicer? JA Djup venös Insufficiens Ej primärt operation Adekvat kompressionsbehandling JA Kan vara venöst sår Remiss för ställningstagande till åderbråcksoperation NEJ Ytlig venös insufficiens i vena safena parva NEJ Sannolikt inte venöst sår Remiss för ställningstagande till åderbråcksoperation Vid påvisad venös insufficiens bör en konfirmerande venös färgdopplerundersökning utföras på samtliga patienter med kroniska sår för att verifiera den mer detaljerade utbredningen av den venösa insufficiensen. Undersökningen kan beställas på kliniskt fysiologiskt laboratorium, Skaraborgs Sjukhus, KSS. 29

30 Vilka bensårspatienter bör remitteras för kärlkirurgisk bedömning? a) Alla patienter med kritisk ischemi eller ankeltryck mindre än 50 mm Hg eller index mindre än 0,5. b) Diabetespatienter med sår som inte läker och icke komprimerbara kärl eller patologiskt ankel-/armtrycksindex, (mindre än 0,9) c) Patienter utan diabetes med icke läkande sår och index 0,7 eller lägre. d) Patienter med venösa bensår utan tecken på djup venös insufficiens, (intakt klafffunktion i v poplitea). Dessa patienter bör remitteras oavsett om det aktuella såret läker på konservativ behandling eller inte p g a den stora recidivrisken, (70 %). Såret behöver inte läka före eventuell variceroperation! e) Patienter med sår orsakade av en kombinerad arteriell och djup venös insufficiens om den arteriella insufficiensen försvårar användandet av adekvat kompressionsbehandling. Vilka kärlkirurgiska åtgärder kan bli aktuella? a) Vid arteriell insufficiens kan - efter angiografisk kartläggning ballongdilatation, (PTA), eller kärlkirurgisk rekonstruktion, (operation), bli aktuell. Fem år efter behandling är procent av såren fortfarande läkta. b) Vid ytlig venös insufficiens kan åderbråcken opereras på sedvanligt sätt, (poliklinisk operation är ofta möjlig). Resultaten är mycket goda. Fem år efter behandling är 95 procent av såren fortfarande läkta. c) I vissa fall kan stripping av v. safena magna bli aktuell vid venösa sår orsakade av djup venös insufficiens, (om såret inte läker trots adekvat kompressionsbehandling). Åtgärdande av insufficienta perforantvener på underbenet kan också bli aktuellt i selekterade fall i denna sistnämnda grupp. Perforanterna ligeras i så fall via ny titthålskirurgisk teknik så att operationssår undviks i närheten. f) Patienter med djup venös insufficiens och synliga varicer där såret inte läker trots kompression och adekvat lokalbehandling. Dopplerapparatur kan köpas genom WESTMA Inköp 30

31 Behandlingsmål vid bensår Behandla bensårsorsaken Motverka ödem Rengöra såret Rensa upp sårytan Eliminera hämmande faktorer Bibehålla fuktig miljö Hantera exsudat Skydda nybildad vävnad mot infektion och skada Lindra smärta Förebygga recidiv Ödembehandling a) Venöst sår Kompression ett måste! 1. Alternativ vid sår kompressionsbinda dubbelbandage fyrlagerbandage 2. Alternativ vid läkt sår som vid punkt 1 kompressionsstrumpa 3. Allmänna åtgärder träning av vadmuskel-pumpen, (se sid 39-40) muskelaktivitet höjd fotända vid vila b) Arteriellt sår Ej kompression Överväg ödem av annan genes Behandla orsaken till ödemet Blandsår Kompression smärtan avgör kompressionsgraden Användning Lindas med cirkel- eller åttaturer, från tåbasen upp till knäet Bindan skall appliceras på morgonen och sitta på hela dagen. Tas av på natten Kan användas så länge elasticiteten kvarstår Tvättas i 95 o C, plantorkas b) Pütterbinda lågelastisk kompressionsbinda, 100 % bomull 8 cm x 5 m, (sträckt), art nr cm x 5 m, (sträckt), art nr Rekvireras från Westma/Skövdedepån*. Användning Lindas enligt lindningsschema, (se sid 32-33) Ger kompression endast vid muskelaktivitet Bindan klipps av om den är för lång, (dubbla varv stasar) Appliceras på morgonen och kan sitta kvar 2-3 dygn, (även på natten). Lindas om vid behov Kan användas så länge bindan behåller sin spänst Tvättas i 95 o C, plantorkas Kompressionsbindor a) Elodur fin högelastisk kompressionsbinda. 10 cm x 7 m, (sträckt), art nr Rekvireras från Westma/Skövdedepån*. 31 *kommunen kan ha avtal med andra leverantörer än Westma/Skövdedepån

32 32

33 Kompressionsbehandling med två lågelastiska bindor a) Använd två bindor. För att få ett graderat tryck, med högsta tryck runt ankeln, används en 8 cm bred binda som nr 1 (ju smalare binda, desto högre tryck), och 10 cm som nr 2. b) Viktigt att redan första varvet, vid tåbasen, ger effektiv kompression. Börja därför på undersidan av foten. Håll bindan med ett stadigt grepp med fingrarna under foten, för att kunna sträcka bindan redan första varvet. Sker inte detta stasar nästa varv med svullen fotrygg som följd. c) Håll alltid foten i 90 graders vinkel vid lindning. d) Stäck bindan vid uppåtgående turer, mindre sträckning vid nedåtgående. e) Linda med samma sträckning på fot och ben. På grund av benets anatomi, med större vadomfång än ankelomfång, åstadkommer man då ett graderat tryck. f) Lågelastisk binda ger ett högt arbetstryck, det vill säga vid muskelaktivitet, men ett lågt vilotryck. g) Patienten uppmanas att vara i rörelse, t ex promenera, och att vid stillasittande och stående röra på fotlederna (se program för hemträning). h) Polstra alltid cirkulärt från tåbaserna till knäet. Se till att vadomfånget blir större än ankelomfånget (för graderad kompression). i) Polstra extra under och bakom malleolerna. Hur påverkas kompressionstrycket? Sträckning Antal lager Benets omkrets Bandagets bredd Ökar Minskar Ökar Minskar Ökar Minskar Ökar Minskar Trycket stiger Trycket sjunker Trycket stiger Trycket sjunker Trycket sjunker Trycket stiger Trycket sjunker Trycket stiger 33

34 Zinkstrumpa/binda Zipzoc Salvstrumpa Rekvireras från apoteket. Användning Vid dubbelbandage tillsammans med självhäftande binda Appliceras från tåbaserna till knät Kan sitta upp till 7 dagar Fördel Ger, tillsammans med självhäftande binda, effektiv kompression Innehåller inte parabener Nackdel Risk för jästsvampsinfektion Polstervadd Soffban Natural 100 % viskos, (naturmaterial) 10 cm bred, art nr Rekvireras från Westma/Skövdedepån* Användning Cirkelturer från tåbaserna till knät Används som extra polstring under och bakom fotknölarna, över hälsenan och skenbenet Fördelar Absorberar vätska Ökar möjligheterna för graderad kompression Extra polstring under och bakom fotknölarna ger effektivare tryckfördelning Minskar risken för skav 34 *kommunen kan ha avtal med andra leverantörer än Westma/Skövdedepån

35 Självhäftande kompressionsbindor a) Coban Medelelastisk klisterbinda, art nr Latexfritt alternativ, art nr , 10 cm x 6,0 m, (sträckt). Rekvireras från Westma/Skövdedepån*. b) Acrylastic Lågelastisk klisterbinda, bomull 8 cm x 2,5 m, art nr cm x 2,5 m, art nr Rekvireras från Westma/Skövdedepån*. Användning Engångs ytterbandage till Zipzoc Cirkelturer från tårna, dubbelvarv vid tåbasen Vid vristen, gå tillbaka ner under hälen för ett fästvarv Acrylastic lindas med 50 % överlappning, Coban med 75 % Slitsula under foten, (extra remsa appliceras längs fotsulan) Omläggningsfrekvens 1-2 ggr/vecka Fyrlagerbandage Profore Flerlagers kompression: - ankelomfång cm Polstringslager Kräpplager Lätt kompressionslager Elastiskt, kohesivt lager Innehållet i förpackningen varierar beroende på benets omkrets. < 18 cm ankelomfång, art nr cm ankelomfång, art nr cm ankelomfång, art nr > 30 cm ankelomfång, art nr Latexfritt alternativ, art nr Rekvireras från Westma/Skövdedepån*. Bandageringsteknik, se bruksanvisning. OBS! Av kostnadsskäl ej lämpligt till sår som kräver frekventa omläggningar. Kontraindikation Ankelindex <0,8 Diabetes med kärlkomplikationer Fördelar Kan sitta upp till 7 dagar Lättare att uppnå graderad kompression Kompressionsgraden bibehålls hela behandlingstiden Nackdel Det elastiska, självhäftande lagret, innehåller naturlatex som kan orsaka allergireaktion OBS! Finns ett latexfritt alternativ 35 *kommunen kan ha avtal med andra leverantörer än Westma/Skövdedepån

Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler

Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler Med hjälp av anamnes, inspektion och fysikalisk undersökning läggs grunden till diagnos av bensårets orsaker. Klinisk diagnostik är dock otillräcklig

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter

Läs mer

Bensår en multidiciplinär utmaning! Göteborg Lill-Marie Persson Överläkare Bensårscentrum Skaraborgs sjukhus

Bensår en multidiciplinär utmaning! Göteborg Lill-Marie Persson Överläkare Bensårscentrum Skaraborgs sjukhus Bensår en multidiciplinär utmaning! Göteborg 17 05 03 Lill-Marie Persson Överläkare Bensårscentrum Skaraborgs sjukhus Bensår ett vanligt symtom Bensår Sår nedanför knänivå som inte läkt eller förväntas

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis

Läs mer

Bensår. Sår nedanför knänivå som inte läkt eller förväntas läka inom 6 veckor

Bensår. Sår nedanför knänivå som inte läkt eller förväntas läka inom 6 veckor Bensår Sår nedanför knänivå som inte läkt eller förväntas läka inom 6 veckor Vad innebär multidisciplinär vård? Samarbete mellan olika specialister Samarbete med andra vårdgivare och andra professioner

Läs mer

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för Linda ben Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 Linda Ben Svullna ben Orsaker: Vensystemet fungerar inte som det ska. Detta kan leda till venösa

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Kompressionsbehandling av venösa bensår

Kompressionsbehandling av venösa bensår Kompressionsbehandling av venösa bensår Kompressionsbehandling utgör grunden för behandlingen av venösa sår. Den venösa hypertensionen motverkas, venöst återflöde förbättras liksom mikrocirkulationen,

Läs mer

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Nyhet! JOBST Comprifore Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Kunskap om venösa bensår. Kompression kan betraktas som grundpelaren vid behandling av venösa bensår.

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Vårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind

Vårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind Förvaltning Ägare Reviderat datum Ove Lind 2018-05-29 Verksamhet Primärvård Norr,Primärvård Örebro,Primärvård Söder,Primärvård väster,privata vårdcentraler,staben Hälso- och sjukvård,hälsooch sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018

Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Dokumentet gäller för alla typer av diabetes i alla åldrar och följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus For an obstinate ulcer, sweet wine and a lot of patience

Läs mer

Del 6_10 sidor_17 poäng

Del 6_10 sidor_17 poäng Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett

Läs mer

Behandla ödemet! - med kompression. sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus

Behandla ödemet! - med kompression. sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus Behandla ödemet! - med kompression sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus Ödem skadar vävnaden och är starkt läkningshämmande Mikroödem inte alltid synligt Kompression Förebyggande

Läs mer

Ödembehandling. Siv Carlsson sjuksköterska 2017

Ödembehandling. Siv Carlsson sjuksköterska 2017 Ödembehandling Pumpstövelbehandling Flowtron HC Hydroven, Flowpac Kompressionsbehandling Lågelastisk kompr.- Kortsträcksbinda Högelastisk kompr.-långsträcksbinda Kompressionsstrumpor Klass 2, ev dubbla

Läs mer

FÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA

FÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA Föreläsning om sår och sårbehandling 14 november 2018 i Stockholm tillsammans med Mölnlycke Health Care Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska E-post: margareta.grauers@comhem.se Margareta Grauers,

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Handläggning av svårläkta sår

Handläggning av svårläkta sår Handläggning av svårläkta sår Bakgrund Ojämlik handläggning av patienter med sår i Västra Götaland, många patienter får fel eller ingen behandling. Fokus har ofta varit på sårvård. Otydligt gränssnitt

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv 9 sidor. 17 poäng Sune Eriksson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 47 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste två åren har en synförsämring inträtt och vid den förra regelbundna

Läs mer

Del 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p

Del 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Johan Andersson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 49 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste tre åren har en synförsämring inträtt och vid den

Läs mer

Innehållsförteckning INLEDNING...1 BENSÅRSMOTTAGNING I PRIMÄRVÅRDEN...2 BENSÅRSBEHANDLING INOM KOMMUNAL HÄLSO- OCH DERMATOLOGENS ROLL...

Innehållsförteckning INLEDNING...1 BENSÅRSMOTTAGNING I PRIMÄRVÅRDEN...2 BENSÅRSBEHANDLING INOM KOMMUNAL HÄLSO- OCH DERMATOLOGENS ROLL... Innehållsförteckning INLEDNING...1 BENSÅRSMOTTAGNING I PRIMÄRVÅRDEN...2 BENSÅRSBEHANDLING INOM KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...3 DERMATOLOGENS ROLL...4 KÄRLKIRURGI...6 DIABETESFOTTEAM...7 TRYCKSÅR...8 BENSÅR

Läs mer

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! Ulrika Myrholm Diabetes/endokrinmottagningen Falu lasarett 161026,171023 Vårdprogram Diabetesfoten Se Dalarnas diabetesråd STRATEGI: 1. Regelbunden fotundersökning

Läs mer

Behandling av venösa bensår

Behandling av venösa bensår Behandling av venösa bensår Bra att veta om venös insufficiens Från venös insufficiens till venösa bensår Venklaffarna är ventiler i venerna som ser till att blodet som ska pumpas tillbaka till hjärtat

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten)

Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten) Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten) Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Kärlkirurgisk utredning och behandling

Kärlkirurgisk utredning och behandling Kärlkirurgisk utredning och behandling Peter Danielsson, MD Specialist i allmänkirurgi och kärlkirurgi Överläkare Hallands Sjukhus Halmstad 2018-03-02 Dagens program Arteriell insufficiens i benen Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Riktlinjer Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Sårgruppen i Blekinge Mars 2016 Förord Kompressionsbehandling vid venös insufficiens ordination, kostnadsansvar och sortiment - är ett dokument

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal. Bensår Innehållsförteckning

Vårdsamverkan FyrBoDal. Bensår Innehållsförteckning Vårdsamverkan FyrBoDal Bensår Innehållsförteckning Sid Venösa sår 2 Diagnos och utredning av venösa sår.. 3 Remisser vid venösa sår. 5 Behandling av venösa bensår.. 6 Kompressionsbehandling. 8 Kompressionsbindor..

Läs mer

BM Strömqvist. Sårskola 2014

BM Strömqvist. Sårskola 2014 Sårskola 2014 Som sårombud ansvarar Du för att bistå enhetschefen med kunskap i sårbehandlingsarbetet, samt upprätta lokala rutiner. vara kontaktperson gentemot Sårgruppen i Blekinge följa och förmedla

Läs mer

Kompressionens ABC...

Kompressionens ABC... Kompressionens ABC... Kompressionsbehandling Att kompressionsbehandling är en av de mest avgörande faktorerna för att få ett lyckat resultat vid bensårsbehandling är de flesta idag överens om. Med denna

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas

Läs mer

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes

Läs mer

Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens

Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare,

Läs mer

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Sårvård i Halmstad Kommun Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140530 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg

Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller

Läs mer

FOTSJUKVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)

FOTSJUKVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5) Sida 1 (5) 2016-01-20 FOTSJUKVÅRD MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (5) Innehåll Överenskommelse... 3 Ansvar...

Läs mer

Kirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne

Kirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne Specialiserad planerad vård 1 (5) Kirurgisk behandling av åderbråck i Gemensamma riktlinjer för utredning och behandling av åderbråckssjukdom har saknats i. Ett vårdprogram för patienter med åderbråckssjukdom

Läs mer

Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje.

Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje. Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje. Innehåll: 1. Diabetesfot riskkategori. 2. Remiss till fotsjukvård.

Läs mer

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet

Läs mer

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:

Läs mer

JOBST COMPRIFORE FLERLAGERS KOMPRESSIONSSYSTEM FÖR EFFEKTIV BEHANDLING AV VENÖSA BENSÅR THERAPIES. HAND IN HAND.

JOBST COMPRIFORE FLERLAGERS KOMPRESSIONSSYSTEM FÖR EFFEKTIV BEHANDLING AV VENÖSA BENSÅR THERAPIES. HAND IN HAND. JOBST COMPRIFORE FLERLAGERS KOMPRESSIONSSYSTEM FÖR EFFEKTIV BEHANDLING AV VENÖSA BENSÅR THERAPIES. HAND IN HAND. VENÖSA BENSÅR Kompression kan betraktas som grundpelaren vid behandling av venösa bensår.

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program

Läs mer

Bedömning av sår Checklista öppenvård

Bedömning av sår Checklista öppenvård Akut remiss för slutenvård (akuten): Infekterat sår med feber + CRP-stegring Misstänkt abscess Sen eller ledengagemang Akut gangränhot Bedömning av sår Checklista öppenvård Checklista för bedömning och

Läs mer

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? HUR KAN DIABETES PÅVERKA MINA FÖTTER? Hur påverkar diabetes mina fötter? Denna broschyr förklarar hur komplikationer uppstår i samband med diabetes typ 1 och typ 2

Läs mer

Resultat av praktiskt kvalitetsarbete. Gerd Skogar. Primärvårdens FoU-enhet 2001:1

Resultat av praktiskt kvalitetsarbete. Gerd Skogar. Primärvårdens FoU-enhet 2001:1 Qulturum Rapport Bensårsbehandling Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Gerd Skogar Primärvårdens FoU-enhet 2001:1 Författare: Gerd Skogar Distriktsköterska Distriktsköterskemottagningen Huskvarna vårdcentral

Läs mer

1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p).

1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p). Du vikarierar i väntan på AT-tjänst på vårdcentralen i Korpilombolo. Din första patient på måndag morgon visar sig vara en manlig renskötare, 66 år, som klagar över att han sedan två veckor tillbaka får

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,

Läs mer

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta

Läs mer

DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet

DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet Diabetes, drabbar hela kärlträdet Den Diabetiska Foten Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Mikroangiopati Retinopati Neuropati Nefropati Makroangiopati Hjärtinfarkt

Läs mer

RAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM

RAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM RAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM Region Skåne våren 2017 Bakgrund Mellan 70 80 % av alla sår i Sverige behandlas i kommunen och studier visar att upp till 60 % av en sjuksköterskas tid går åt till sårbehandling.

Läs mer

Sår och Sårbehandling 2008

Sår och Sårbehandling 2008 Sår och Sårbehandling 2008 Sår drabbar alla människor någon gång, från de enkla skrubbsåren till komplicerade svårläkta sår. Sårläkning är vanligen okomplicerad, men i vissa fall stannar den upp och kan

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Sår och Sårbehandling 2010

Sår och Sårbehandling 2010 Sår och Sårbehandling 2010 Sår drabbar alla människor någon gång, från de enkla skrubbsåren till komplicerade svårläkta sår. Sårläkning är vanligen okomplicerad, men i vissa fall stannar den upp och kan

Läs mer

Utmaningen svårläkta sår. Hanna Wickström Specialist i allmänmedicin Sårcentrum Blekinge Kvalitetsregistret RiksSår Doktorand, Lunds universitet

Utmaningen svårläkta sår. Hanna Wickström Specialist i allmänmedicin Sårcentrum Blekinge Kvalitetsregistret RiksSår Doktorand, Lunds universitet Utmaningen svårläkta sår Hanna Wickström Specialist i allmänmedicin Sårcentrum Blekinge Kvalitetsregistret RiksSår Doktorand, Lunds universitet Kroniska sår Patienter med svårläkta sår förskrivs antibiotika

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud

Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud Ämnesområde: Styrning och ledning Nivå: Verksamhetsspecifika Författare: Mats Bäckarslöf, Utvecklingsenheten Dokumentansvarig: Utvecklingsenheten

Läs mer

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE Sår 2018 kunskap utveckling inspiration Utveckling inom sårbehandling ta del av den senaste forskningen! Lär dig mer om läkningshämmande faktorer Hur kan du bedöma patientens smärta och ge effektiv smärtlindring?

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)? Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont

Läs mer

Medicinska kompressionsstrumpor

Medicinska kompressionsstrumpor Medicinska kompressionsstrumpor JOBST kompressionsstrumpor för alla tillfällen Enligt tysk standard RAL Varför JOBST kompressionsstrumpor? Problem med venerna? Friska ben har vener med glatta och elastiska

Läs mer

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Magdalena Annersten Gershater Leg Sjuksköterska Dr Med Vet Universitetslektor diabetes Fakulteten Hälsa och Samhälle Institutionen för

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Arteriella och venösa sår. Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

Arteriella och venösa sår. Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Arteriella och venösa sår Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Dessa två patienter har sår som ej vill läka behöver de antibiotika? Ben och

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet"

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal blodpropp i benet Information till dig som har haft blodpropp i benet Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet" Det finns flera orsaker till att blodproppar bildas. Tala med din läkare

Läs mer

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Det vi vill

Läs mer

Manual till Sår nr x. Bakgrund och Syfte

Manual till Sår nr x. Bakgrund och Syfte Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Sårjournal Region Skåne 2019-07-16 Utfärdad av Fastställd av Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Styrgrupp journaldokumentation 1.0 Bakgrund och Syfte

Läs mer

Kapitel i sårvårdsboken 2005

Kapitel i sårvårdsboken 2005 Kapitel i sårvårdsboken 2005 PROBLEM VID STOMI AV ELISABETH AVEBORN Sjuksköterska Stomiterapeut Tfn 019-602 1596 Fax 019-602 1970 Personsökare 626 elisabeth.aveborn@orebroll.se Kirurgiska kliniken B-huset

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Hallux valgus och Hammartå - Patientinformation Innehåll Hallux valgus Sidan 3 Hammartå Sidan 6 2 Information till dig som ska opereras för Hallux valgus eller

Läs mer

Utmaningen svårläkta sår - från diagnossättning till undertrycksbehandling

Utmaningen svårläkta sår - från diagnossättning till undertrycksbehandling Utmaningen svårläkta sår - från diagnossättning till undertrycksbehandling Hanna Wickström hanna.wickstrom@med.lu.se Specialist i allmänmedicin Sårcentrum Blekinge Doktorand Lunds universitet Styrgruppsmedlem

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Svårläkta ben-, fot- och trycksår

Svårläkta ben-, fot- och trycksår 200-01-19 2003-10-08 1 (8) Lokalt vårdprogram för personal i hälso- och sjukvården inom vårdsamverkan Södra Älvsborg Sidan 1 av 8 200-01-19 2003-10-08 Innehållsförteckning 2 (8) Innehållsförteckning...2

Läs mer

UL-protokoll för STOP Leg Clots

UL-protokoll för STOP Leg Clots UL-protokoll för STOP Leg Clots Ultraljud, helben Ultraljud - apparat Använd en maskin utrustad med linjära prober med frekvens mellan 4 och 6 MHz. För större patienter kan eventuellt en kurverad 4 MHz

Läs mer

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE Sår 2017 kunskap utveckling inspiration Öka din kunskap kring infekterade sår ta del av senaste forskningen! Olika sårtyper lär dig att se skillnad på olika sår och välja aktuell behandling! Hur ska du

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Perifer kärlsjukdom - handläggning

Perifer kärlsjukdom - handläggning Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Kirurgi Arvika och Karlstad 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Carlson Avdelningschef Birgitta Sigvant Sektionschef

Läs mer

Perifer cirkulation T3

Perifer cirkulation T3 1 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin / Klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik / modifierad 050215 /EF TL IE Perifer cirkulation T3 Under laborationen

Läs mer

Svårläkta sår. Hur påverkar strukturerad behandling av svårläkta sår läkningstider, antibiotikaförbrukning och kostnader?

Svårläkta sår. Hur påverkar strukturerad behandling av svårläkta sår läkningstider, antibiotikaförbrukning och kostnader? Hur påverkar strukturerad behandling av svårläkta sår läkningstider, antibiotikaförbrukning och kostnader? Svårläkta sår Linda Jervidal Sårsjuksköterska/ distriktssköterska Region Jämtland/ Härjedalen

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Välkommen till videoföreläsning!

Välkommen till videoföreläsning! Välkommen till videoföreläsning! OBS! stäng av Mikrofonen för att inte störa under föreläsningen. Mikrofon Fjärrkontroll Cisco Jabber Cisco Meeting och Join.video.rvn.se Hur påverkar strukturerad behandling

Läs mer

Dalabensår - Metodbok för fot- och bensår

Dalabensår - Metodbok för fot- och bensår Dalabensår - Metodbok för fot- och bensår Kapitel Sid 1 Steg för steg i bensårsvården Mål.. 4 Resultat- och processkriterier. 6 2 Etiologisk diagnos och behandlingsprinciper Mål. 7 Definition 7 Epidemiologi.

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten

Läs mer

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6 Du arbetar som distriktsläkare i Karesuando, i norra Tornedalen. Patienten som har fått en akuttid heter Per Blind, är 64 år gammal och berättar att han sedan tre veckor tillbaka får ont i höger vad när

Läs mer