SAMMANFATTANDE PM MARK OCH GRUNDVATTEN SKÖNDAL ETAPP 2

Transkript

1 RAPPORT SAMMANFATTANDE PM MARK OCH GRUNDVATTEN SKÖNDAL ETAPP 2 SLUTRAPPORT

2 Uppdrag: , KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK PROVTAGNING SKÖNDAL 1:9, 1:7 OCH 1:12 Titel på rapport: Sammanfattande PM mark och grundvatten Sköndal Status: Rapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: NVB, Skanska Nya Hem AB Göran Landerholm, NCC Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Liselott Petersson Anna Fröberg Flerlage, Liselott Petersson Anna Fröberg Flerlage Revideringar Revideringsdatum Version: 1.2 Initialer: Tyréns AB Stockholm Peter Myndes Ba cke 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: LP, AFF Tyréns AB J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx

3 Innehållsförteckning 1 Uppdrag och syfte Översiktliga åtgärdsmål Bakgrund Utförda fältundersökningar mark, porluft, grund- och ytvatten Bedömningsgrunder Mark Förutsättningar för platsspecifika riktvärden Platsspecifika riktvärdens tillämpbarhet för område som avrinner mot Flaten Grundvatten Ytvatten Porluft Resultat Mark Delområde som avrinner mot Flaten Delområde som avrinner mot Drevviken Grund- och ytvatten Delområde som avrinner mot Flaten Delområde som avrinner mot Drevviken Porluft Delområde som avrinner mot Flaten Delområde som avrinner mot Drevviken Riskbedömning Skyddsobjekt Känslighet och skyddsvärde Utfyllt område Recipienterna Hälsa Mark Lättflyktiga ämnen Deponigas Grundvatten Miljö Effekter på markmiljö Effekter på grundvatten Effekter på Flaten Effekter på Drevviken Effekter på våtmark Sammanvägd riskbedömning avseende planförslag Planerade åtgärder och förslag på åtgärder Referenser J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx 3(26)

4 Bilagor 1 Planritning utförda undersökningar norra området (mark, porluft, vatten), planförslag 1, MG Planritning utförda undersökningar södra området (mark, porluft, vatten), planförslag 1, MG Resultattabell grundvattenprovtagning Flatens avrinningsområde 4 Resultattabell grundvattenprovtagning Drevvikens avrinningsområde 5 Planritning grundvattenrör norra området, planförslag 1, MG Planritning grundvattenrör södra området, planförslag 1, MG Deponigasberäkning - fastigheten Sköndal 1:1 J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx 4(26)

5 1 Uppdrag och syfte Tyréns har i uppdrag av Sköndalsbyggarna NVB och Skanska Nya Hem fått i uppdrag att, inför exploatering av området, sammanfatta de mark-, grundvatten och porluftundersökningar som har utförts inom planområdet för Sköndal etapp 2. För att egenkontroll ska kunna utföras under hela byggtiden är GVT1101-GVT1103 placerade ca 50 meter utanför planområdets södra gräns. Ytterligare ca 200 meter nedströms åt sydöst har det, för att få en bättre uppfattning om eventuell spridning från området, tagits vattenprover av lakvatten från utfyllnadsområdet, dike samt i våtmarken vid flertalet tillfällen. Resultatet från dessa provtagningar redovisas i rapporten. Syftet med rapporten är att beskriva mark- och grundvattenmiljön inom planområdet, vilka föroreningar som har påträffats och vilken eventuell påverkan dessa föroreningar kan innebära vid förändrad markanvändning avseende hälsa och miljö, samt att beskriva de åtgärder som planeras för att minska dessa. De bedömningsgrunder som har använts vid riskbedömningen beskrivs också i rapporten. 2 Översiktliga åtgärdsmål De övergripande åtgärdsmålen som har definierats inom projekten är: Området ska uppfylla en god boendemiljö., d.v.s. området ska kunna användas som bostadsområde utan risk för negativa hälso- eller miljöeffekter. Flatens ekologiska och kemiska status får inte försämras av läckage från området. Våtmarken söder om området och Drevvikens ekologiska och kemiska status får inte försämras av läckage från området. 3 Bakgrund Inom fastigheten Sköndal 1:1 pågår detaljplanearbete, markanvändningen ska förändras till bostadsändamål. Planområdet upptar en yta av ca 10 ha. Området har sedan 1960-talet fyllts ut med bygg- och rivningsavfall inom fastigheten Sköndal 1:1. Enligt uppgift har rivningsavfall från Klarakvarteren i Stockholm lämnats här. Även massor från byggandet av Globen har hanterats på platsen. NCC Ballast har fram till 2011 använt området som sorterings- och krossyta. Längs Stora Sköndals väg har några mindre verksamheter såsom trädgårdsanläggning, stängselförråd mm funnits. Dessa verksamheter utrymdes i årsskiftet 2010/2011. Det finns inte några uppgifter om att hushålls- eller industriavfall ska ha deponerats på platsen. Fyllningen i området utgörs av sand, grus, sten, block, rivningsmassor etc. Fyllnadsmassors mäktighet varierar över området och det grundvatten som påträffats ligger relativ ytligt (2-4 m under markytan). Området är indelat i två olika avrinningsområden. Avrinningen från den norra delen av planområdet bedöms ske åt norr för att vid Tyresövägen vika ner mot Flaten. Flaten ingår i Tyresåns sjösystem och ligger nordöst om Drevviken Från planområdets södra gräns är det ca 1000 meter till Flaten. Det norra avrinningsområdet utgör ca en tredje del av planområdet och fyllnadsmassors mäktighet är 0-5 meter. En del av del området består av fast mark med morän och berg i dagen. Avrinningsområdet består av skogsmark med höga naturvärden, Flatens naturreservat, och norr om sjön ett koloniområde. Även en del av Tyresövägen samt Skarpnäck J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx 5(26)

6 med bostäder och industriområde omfattas av det område som avrinner mot Flaten. De inventeringar som utförts för Flaten pekar på att vattenkvaliten är god och för sin storlek och placering att den är artrik. Det södra avrinningsområdet bedöms ske åt söder och sydost, d.v.s. mot det våtmarksområde som nedströms når sjön Drevviken som ligger ca 600 meter söder om planområdets södra gräns. I den södra delen uppgår utfyllnaden enligt utförda geotekniska undersökningar till meters djup. Drevviken är den största sjön i Tyresåns vattensystem och delas av Stockholm, Huddinge, Tyresö och Haninge kommuner. Sjön är viktig ur rekreationssynpunkt och har högt naturvärde. Drevviken uppnår idag måttlig ekologisk status enligt VISS (vatteninformationssystem för Sverige), men ska uppnå god ekologisk status till år I början av 1970-talet var fosforhalterna i sjön mycket höga till följd av reningsverk med dålig reningsgrad. Halter av kväve och fosfor har sedan dess minskat väsentligt, men sjön är fortfarande näringsrik och för att sjön ska nå bättre status krävs åtgärder för övergödningsproblem. Den kemiska statusen, exkl. kvicksilver benämns som god (VISS) och den goda statusen ska upprätthållas. 4 Utförda fältundersökningar mark, porluft, grund- och ytvatten Inom hela planområdet har det utförts provtagning av mark i ca 170 punkter (60 borrpunkter, 110 provgropar), grundvatten i 8 stycken rör och porluft i 45 stycken sonder. Därtill har provtagning av ytvatten utförts i 3 punkter sydöst om planområdet. Med ytvatten avses lakvatten, dike och våtmark. För mer detaljerad beskrivning uppdelat på de två avrinningsområdena, se avsnitt 6 Resultat. Nedan görs en kronologisk sammanfattning av de miljötekniska undersökningar som har utförts inom planområdet. För orientering av samtliga provtagningspunkter, se bilaga 1 och 2. I bilaga 5 och 6 redovisas grundvattenrörens placering i förhållande till planområdet genomförde Tyréns en provtagning av lakvatten från området. Resultatet visade på låga halter av klorerade kolväten i förhållande till Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten och förhöjda halter av zink vid jämförelse med Naturvårdsverkets bedömning av tillstånd av grundvatten baserat på effektrelaterade tillståndsklassen för känsliga ytvatten. År 2008 genomförde WSP en översiktlig provtagning avseende mark inom hela Sköndal 1:1. Totalt grävdes 19 provgropar (08W01-08W19), vilka spridits ut över ytan som bedömts som utfylld. Uttag av jordprover skedde varje meter. Samlingsproverna analyserades på laboratorium. En klassning av massorna inom det utfyllda området utfördes och en översiktlig bedömning av föroreningssituationen gjordes. Främst påträffades kadmium, koppar bly och zink i halter högre än Naturvårdsverkets riktvärde för MKM. Okulär besiktning av material gjordes med avseende på asbest för några prover där det påträffats isolering. Asbest detekterades i en provtagningspunkt (08W13:1). I samband med detta provtogs även lakvatten i slänten nedanför golfbanan. Klorerade kolväten påträffades, liksom tidigare, i låga halter i det lakvatten söder om golfbanan som avvattnar fyllnadsmaterialet. I jämförelse med tillståndsklasser avseende sjöar och vattendrag bedömdes metallhalter i lakvattnet som hög för zink, måttligt hög för koppar, låga halter för arsenik, kadmium, nickel och bly samt mycket låg för krom. Analysresultat för semivolatila klorbensener i jord var lägre än detektionsgränsen och inga övriga semivolatila föreningar detekterades. Analyser som utförts i jord med avseende på PCB, alifater, aromater och BTEX visade också på låga halter i förhållande till Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM. J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx 6(26)

7 En kompletterande undersökning av de områden som bedömts som utfyllda utfördes av Tyréns år Undersökningen omfattade 32 provgropar och 23 borrpunkter (T0901-T0960). Resultaten visade på ställvis förhöjda halter av tungmetaller och PAH (polycykliska aromatiska kolväten) jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM 1 och mindre frekvent förhöjda jämfört med MKM. I två punkter påträffades metallhalter (bly och zink) som var högre än klassificeringsgränserna för farligt avfall 2. Vid provtagning av grundvatten i områdets södra del (GW04) och av lakvatten i slänten nedströms området påvisades låga halter av klorerade lösningsmedel. Under 2010 utfördes av Tyréns en kompletterande provtagning av mark, grund- och lakvatten inom området som benämns etapp 2A, söder om den mark som ägs av Stockholms stad. Provtagning av fyllnadsjord utfördes i totalt 40 punkter, varav 28 provgropar och 12 med skruvborr (T1001-T1038). Påträffade halter av analyserade ämnen i mark visade på samma fördelningsmönster som tidigare markprovtagning. I en punkt uppmättes zink halter högre än klassificeringsgränsen för farligt avfall. Provtagningen av grundvatten i områdets södra del (GW04) och av lakvatten i slänten nedströms området påvisade låga halter av klorerade lösningsmedel. Provtagning av porluft utfördes i 34 sonder. I samtliga sonder screenades luftprover för innehåll av flyktiga organiska ämnen med fältinstrumentet PID (fotojonisationsdetektor). Luftprover uttogs med luftprovtagningspumpar på dubbla kolrör. PIDmätningar ger en bra indikation på föroreningsnivåer av flyktiga ämnen över ca 1 mg/m3 luft, vilket med stor säkerhet är lägre än kritiska halter för påverkan på inomhusluft. PID-utslagen registrerar även flyktiga oljefraktioner, vilket stör sambandet mellan PID och halten klorerade alifater. Det är därför viktigt att analysera kolrören på laboratorium för att urskilja vilka ämnen som verkligen återfinns i porluften. Totalt analyserades 24 kolrör analyserats med avseende på klorerade alifater, varav 12 av dessa även analyserades med avseende på oljefraktioner. Under mars-april år 2011 utförde Tyréns en kompletterande undersökning inom den del som benämns som 2B. Provtagning utfördes med traktorgrävare i 24 punkter och med skruvborr i 9 punkter (T1102-T1146). Provtagningspunkters placering och djup anpassades efter tidigare erhållna resultat och fältanteckningar samt efter planerade schaktdjup. Även geografisk spridning beaktades vid placeringen av punkter. Generellt utfördes provgropsgrävningen år 2011 ned till 1,5-3,0 meters djup. För varje halvmeter togs ett samlingsprov, men provtagningen anpassades till förändringar i fält med avseende på jordart, färg eller lukt. Resultatet av markundersökningen som erhölls visade på ett liknande fördelningsmönster mellan ämnen som vid de tidigare utförda provtagningarna. Resultatet från provtagning av grund- och ytvatten som utfördes under våren 2011 visade på likande låga halter av klorerade ämnen. En kompletterande provtagning av porluft utfördes i 11 sonder. Luftprover från de 11 sonderna analyserades med avseende på klorerade alifater och oljefraktioner. År 2012 utförde Tyréns i uppdrag av Exploateringskontoret en kompletterande mark- och grundvattenundersökning inom den norra delen av planområdet som ska bebyggas av Skanska. Provtagning utfördes i 7 provgropar och i 16 punkter med skruvborr och tre stycken grundvattenrör installerades. Provtagningspunkter placerades utifrån tidigare punkter och planerad bebyggelse. I flertalet provtagningspunkter påträffades naturlig jord under fyllnadsmassorna, vilket var att förvänta eftersom fyllnadsmäktighet är mindre än i södra delområdet. Resultatetet av markundersökningen visade på liknande fördelningsmönster av ämnen och halter som i övriga fyllnadsmassor inom planområdet. Det som avvek från tidigare provtagning var de högre zinkhalterna i ett av grundvattenrören. 1 Rapport Avfall Sverige, 2007:01 J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx 7(26)

8 5 Bedömningsgrunder 5.1 Mark Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för två olika markanvändningar (känslig och mindre känslig markanvändning). Inom planområdet för Sköndal etapp 2 avviker förutsättningarna i jämförelse med de förutsättningar som utgör basen i Naturvårdsverkets generella riktvärdesmodell. Förutsättningar som skiljer i detta fall är exempelvis att grundvattenuttag inte görs, möjlig exponering skiljer sig samt recipientens och områdets storlek. Därför har platsspecifika riktvärden, PSR, tagits fram. Platsspecifika riktvärden, PSR, för det område som avrinner mot Drevviken har beräknats för metaller, alifat- och aromatfraktioner samt PAH. Riktvärdena tar i beaktande de halter som kan accepteras med hänsyn till hälsa och skydd för ytvatten, markmiljö m.m. Resonemanget har accepterats av MF (diarienummer , daterad ). De framtagna riktvärdena bedöms vara applicerbara även avseende det norra delområdet som avrinner till Flaten, se vidare avsnitt Förutsättningar för platsspecifika riktvärden De platsspecifika riktvärdena har tagits fram med utgångspunkt från att den översta halvmetern kommer att utgöras av vegetationsjord, krossmaterial (dränering), plattor eller asfalterade ytor. Beräkning av platsspecifika riktvärden utförs för tre olika jordklasser med förutsättningar för klassen enligt tabell 1 nedan. Se även figur 1 och 2 för principskisser av jordlagerföljder och jordklasser. Tabell 1. Beskrivning av de olika marklasserna för vilka platsspecifika riktvärden beräknas. Klass Beskrivning Motiv Jordklass 1 Jordklass 2 Jordklass 3 Gäller jord som kan utgöra marklager 0,5-1,0 meter under färdig marknivå. Jord på djup 1,0-1,5 meter under färdig marknivå. Jord som ligger 1,5 m under färdig marknivå eller djupare. J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx 8(26) Odling ska kunna ske och högt skydd för markmiljö (markmiljö motsv. KM). Människor utsätts inte för direkt exponering i någon större utsträckning (165 dagar). Skyddsnivå för marklevande organismer är något lägre än i den generella modellen för KM. Exponeringstid för människor är kort (10 dagar). Avser jord med lägre skyddsnivå för marklevande organismer (motsv. 2*MKM). Dessutom exponeras inte människor för jord på detta djup i någon stor omfattning (10 dagar). Enligt Naturvårdsverkets vägledningsmaterial är det inte motiverat med höga skyddskrav avseende organismer i mark i de fall där dessa redan är påverkade av olika verksamheter eller i utfyllda områden. Detta har inneburit att skyddsnivån avseende markmiljö justerats jämfört med de generella riktvärdena. Till följd av att uppfyllnad med ren jord sker med 0,5 m inom hela området, kommer den förorenade jorden inte vara direkt tillgänglig för exponering för människor i samma utsträckning som anges i den generella modellen. Riskbedömning ska dock göras med ett 100 års perspektiv vilket innebär att det är svårt att dra slutsatser om vilka förändringar i markanvändning som kommer att ske. Det är därför inte motiverat att utesluta exponeringsvägarna helt av denna anledning, istället utförs modellering med antalet exponerade dagar jämfört med den generella modellen, se tabell 1.

9 När det gäller odling har en halvering av det årliga intaget från ett område med föroreningar ansatts i modellen. Det innebär att i den generella modellen antas 10 % av de grönsaker, bär och svampar en människa äter komma från det område med föroreningsbelastning som undersöks. Inom området kommer odling främst att ske vid radhusbebyggelse samt möjligtvis i parker i form av vinbärsbuskar eller liknande. Odlingsbara ytor kommer att vara relativt begränsade av utrymmesskäl och ingen storskalig odling av t.ex. potatis kommer att kunna ske. Det bedöms därmed rimligt att maximalt 5 % av grönsaks- och bärintaget på ett år kan komma att ske från egen odling inom området. Justering för skydd av grundvatten har inte gjorts vid framtagande av platsspecifika riktvärden eftersom det endast finns liten eller ingen grundvattentillgång inom det aktuella området 3. Geologin inom området är inte lämpligt, varken i dagsläget eller i framtiden, för dricksvattenuttag ur ett geohydrologiskt perspektiv. Grundvattenbildningen inom området har satts till 200 mm/år och baseras på Beskrivning och bilagor till hydrogeologiska kartan över Stockholms län 4. I beräkningarna har hänsyn tagits till att halterna i grundvattnet inte skall överstiga satta haltkriterier i ytvatten nedströms det förorenade området. Dessa kvalitetskriterier tar hänsyn till känsliga organismer såsom plankton och bottenlevande organismer i recipienten. De kvalitetskriterier som finns för ytvatten bedöms ge skydd åt även organismer som finns och lever i våtmarken. Exempel på användande av PSR Principskiss över hur de översta två meter färdig mark ska uppfylla de platsspecifika riktvärdena illustreras i figur 1. Om de platsspecifika riktvärdena inte uppfylls kommer schakt att behöva utföras, se figur 2. En annan förutsättning som ska uppfyllas är att de delområden, oavsett nivå, fyllnadsjorden ska schaktas bort, vari det påträffats halter högre än klassificeringsgränserna för farligt avfall 5. Figur 1. Principskiss över jordnivåer för de tre olika platsspecifika jordklasserna. 3 Stockholms stad SGU 1994, Serie Ah nr 6 5 Avfall Sverige rapport 2007:1. J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx 9(26)

10 Figur 2. Principskiss där färdig markyta ligger 0,5 meter under befintlig markyta samt att nivåerna 0-0,5 och 0,5-1,0 meter under ny markyta inte uppfyller de platsspecifika riktvärdena och därmed medför schakt Platsspecifika riktvärdens tillämpbarhet för område som avrinner mot Flaten I beräkning som gjorts av platsspecifika riktvärden avseende avrinning mot Drevviken har sjövolymen satts till m 3, vilket motsvarar en delsjö av Drevviken. Flatens volym är drygt 1/3 av denna (ca m³, hänvisning), vilket innebär att riktvärdena underskattar effekter i Flaten något. Samtidigt är det område som avrinner mot Flaten betydligt mindre än de 200*500 meter av förorenat/påverkat/utfyllt område som antas i den platsspecifika modellen, vilket gör att spridningsrikser överskattas. Den slutliga påverkan på Flaten bedöms därför inte underskattas även då de framtagna platsspecifika riktvärdena används för området. Modellen tar heller inte hänsyn till avståndet mellan det aktuella området och recipienten. Avståndet från det nu undersökta området och Flaten är cirka 3 gånger längre än avståndet till Drevviken, vilken ligger cirka 500 meter nedströms området. Under den tid grundvattnet rinner nedströms mot Flaten genomgår det reningsprocesser i marken. Som en extra kontroll utförs grundvattenprovtagning vid flera tillfällen under våren 2012, för att i fält kontrollera om spridning sker från det delområde som avrinner till Flaten. 5.2 Grundvatten För förorenat grundvatten finns inte riktvärden beräknade på motsvarande sätt som de generella riktvärdena för förorenad mark. Jämförelser av metallhalter kan göras mot Naturvårdsverkets effektrelaterade tillståndsklasser enligt bedömningsgrunderna för miljökvalitet i grundvatten 6. Data finns dock endast för arsenik, bly, kadmium och zink. Gränsen för måttlig halt är när effekter kan uppträda på akvatisk biota i känsliga ytvatten. Som jämförelse avseende PCB i grundvatten används holländska riktvärden (intervention values) som är vägledande för när åtgärder bör vidtas 7. De holländska interventionsvärdena används även för kobolt och zink för att få en uppfattning av storleken av uppmätta halter inom planområdet. Riktvärden för organiska ämnen knutna till petroleumprodukter i grundvatten finns beräknade av Svenska petroleum- och biodrivmedelinstitutet, SPBI 8. Riktvärdena har beräknats utifrån olika exponeringsvägar och inte bara från att grundvattnet skall användas som dricksvatten. För 6 Naturvårdsverket Rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet Grundvatten VROM Circular on target values and intervention values for soil remediation, SPBI, Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer. J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx 10(26)

11 klorerade alifater används Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 9 som bedömningsgrund. Som jämförelse finns även SGU:s bakgrundshalter med som beräknats utifrån trendstationer inom vattendistrikt 3E under åren Ytvatten För utvärdering av metaller i ytvatten används Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för tillstånd 10. Liksom för grundvatten utgör gränsen mellan låg halt och måttligt hög halt den halt där påverkan på arter kan förekomma. Jämförelse görs även mot de gränsvärden för krom, zink och koppar i ytvatten som tagits fram av Naturvårdsverket inom ramen för arbetet med vattendirektivet 11. Jämförelse görs även med de regionala bakgrundshalter som finns för små vattendrag i södra Sverige. För att få en uppfattning om halternas storlek finns även dricksvattennormerna med för jämförelse. 5.4 Porluft Det finns inga svenska riktvärden för klorerade ämnen i porluft. För jämförelse av uppmätta halter av tetrakloreten och trikloreten har indata till riktvärdesmodellen använts, dvs. referensvärden avseende inhalation. För vinylklorid används det hälsobaserade riktvärdet som tagits fram i uppdrag av Naturvårdsverket av IMM (Institutet för miljömedicin). Värdet togs fram 1998 och anges som en lågrisknivå på 2,6 µg/m 3. Naturvårdsverket anser att en förorening från mark inte får ta upp hela det daglig tolerabla intaget (TDI). Till följd av detta används halva indatavärdena som riktvärden för att jämföra uppmätta halter i porluft. Även avseende oljeföroreningar har halva värdet för Naturvårdsverkets indata till beräkningsmodellen använts. Detta innebär att det riktvärde som bedömningen utgår ifrån har en inbyggd säkerhetsfaktor. Föroreningskoncentrationer i markens porluft reduceras 100 gånger eller mer vid den gastransport, diffusion och konvektion, som sker genom golv-/källarkonstruktioner. Andra faktorer som minskar gastransport och halter är permeabiliteten i jorden och avståndet mellan förorening och byggnader. Detta medför att de referensvärden (halverade rikt- och jämförvärdena) som används för bedömning av uppmätta halter i porluft i de utredningar som har utförts, multipliceras med en faktor 100, vilket då motsvarar den minsta reducering av halter i markens porluft som sker genom jordvolym och bottenkonstruktion på byggnad. 6 Resultat 6.1 Mark Provtagningar i mark visar på att det inte har tippats hushållsavfall i en omfattning som bedöms kunna påverka planerad markanvändning. I angränsning och utanför den sydöstra delen av planområdet utgörs mark under fyllnadsmassor av organiska jordarter. I ett fåtal av de totalt ca 700 jordprover som har tagits ut har det påträffats rivningsmaterial av trä. Provtagning inom planområdet har utförts med hjälp av skruvborr och med grävare. Resultatet av utförda undersökningar redovisas nedan uppdelat på de två avrinningsområdena Delområde som avrinner mot Flaten Inom det norra avrinningsområdet, motsvarande ca 1/3 av planområdet, har provtagning av jord utförts i totalt 48 punkter. Fyllnadsjorden har en mindre mäktighet och provtagning har i flera 9 SLV FS 2001: Naturvårdsverket Rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag Naturvårdsverket, NV Rapport J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx 11(26)

12 punkter ned till naturliga jordlager. Totalt har det tagits ut 196 jordprover, varav 132 stycken prover har analyserats med avseende på metaller (40 stycken analyser med XRF, 92 laboratorieanalyser) och 81 stycken avseende PAH-analyser. I tabell 2 görs en sammanställning av uppmätta halter i förhållande till de platsspecifika riktvärdena. Att notera är att de flyktigare PAH (PAH L; låg molekylvikt, PAH M; mellan hög molekylvikt) har uppskattats utifrån den tidigare fördelningen av PAH 12. Andra organiska ämnen såsom alifater, aromater, BTEX och PCB har genom lukt och okulärbedömning analyserats på laboratorium vid misstanke om förorening. Resultatet av de 20 laboratorieanalyser som har utförts har halter av tyngre alifater och aromater uppmätts i tre prover. Halterna var i nivå med de platsspecifika riktvärdena för jordklass 1, dvs vad som kan utgöras av 0,5-1,0 meter under färdig mark. I tabell 2 framgår tydligt att zink och PAH H är de ämnen som mest frekvent har uppmätts i halter högre än de platsspecifika riktvärdena för klass 1, på varierande djup i fyllnadsjorden. Ämnena förekommer med heterogen spridning, dvs. det finns inget mönster eller indelning i djup och sidled. Av totalt 132 analyserade jordprover avseende zink har halter högre än det platsspecifika riktvärdet för klass 1 uppmätts i 55 prover. Detta innebär att 58 % av uttagna prover i fyllnadsjorden är lägre än det platsspecifika riktvärdet för klass 1. För PAH H har halter högre än det platsspecifika riktvärdet för klass 1 uppmätts i 36 av totalt 81 stycken analyser, dvs. 56 % av utförda analyser är lägre än platsspecifika riktvärdet för klass1. Förhöjda halter av PAH H i fyllnadsjord är vanligt förekommande i fyllnadsjord och/eller tätortsmiljö. De frekvent förkommande förhöjda halterna av PAH H i förhållande till platsspecifika riktvärdet för klass 1 inom området kan sannolikt härledas till viss del att det påträffats mindre asfaltrester i fyllnadsjorden. De zinkhalter som påträffats kan sannolikt härröra från det skrot som förekommer i fyllnadsjorden. Tabell 2. Norra avrinningsområdet: Antalet provtagningspunkter, utförda analyser i förhållande till de platsspecifika riktvärdena. PSR klass , , ,5 1,5 > PSR klass 1 Klass , > PSR klass 2 - Klass >PSR klass 3-2*MKM >2*MKM - <FA PAHtot 1000 >FA >1000 >2500> >1000 > a 100a >1000 >2500 >1000b>2500> PAHtot 1000 Ämne As Pb Cu Zn As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn PAH LPAH MPAH H Antal punkter 48 XRF (mg/kg TS) Laboratoriumanalyser (mg/kg TS) Antal analyser PSR klass > PSR klass 1 Klass > PSR klass 2 - Klass >PSR klass 3 - <2*MKM > 2*MKM - < FA >FA I syfte att undersöka metallers rörlighet i fyllnadsjorden har det utförts två stycken laktester. En laktest togs ut från fyllnadsjord i två punkter där kadmium har uppmätts i halter högre än KM, barium, bly, koppar och kvicksilver i halter högre än MKM och zink i halter högre än gränsvärdet för farligt avfall. Den andra laktesten består av fyllnadsjord med koppar, bly och zink i halter högre än KM och barium halter högre än MKM. Resultatet av den laktest som utfördes på fyllnadsjord med höga halter visade på att metallhalter var lägre än gränsvärdet för inert avfall med undantag av antimon och sulfat. Antimon var i nivå med gränsvärdet och sulfathalterna var väl lägre än kriterierna för icke-farligt avfall. Resultatet av den laktest som utfördes på fyllnadsjord med metall halter högre än KM och lägre än MKM visade på att metallhalter var lägre än gränsvärdet för inert avfall. 13 Antimon var i denna laktest den metall som låg närmast 12 PAH övriga och PAH cancerogena, där PAH H är PAH cancerogena plus den minst flyktiga från gruppen PAH övriga. 13 NFS 2010:4 Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfarande för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx 12(26)

13 gränsvärdet för inert avfall, dvs övriga ämnen uppfyller väl gränsvärdena och kriterierna för inert avfall. I Naturvårdsverkets beräkningsmodell finns angivna K d -värden. Ju högre desto hårdare är metallerna bundet till partiklarna i marken. Laktester möjliggör att beräkna mer realistiska K d - värden för området. Detta görs genom att utifrån totalhalterna i de undersökta lakproverna beräkna K d -värden vid olika L/S-kvoter. K d -värdena för zink och bly skiljer sig markant från de antagna K d -värdena i Naturvårdsverkets beräkningsmodell. De beräknade K d -värdena ökar med ökad L/S-kvot. Höga K d -värden i kombination med ökade K d -värden med ökad L/S-kvot tyder på att det stor andel av metallerna är för hårt bundna till partiklar för att delta i adsorptionsjämvikten och därför lakas ut mycket långsamt. Utifrån en helhetsbedömning av norra avrinningsområdet avviker halter av ämnen som påträffats, med undantag av bly, zink och PAH H, relativt lite i förhållande till de platsspecifika riktvärdena för klass 1. Samtliga medel- och medianhalter av analyserade ämnen har blivit lägre ju fler prover som analyserats. Även vid beräkning av det övre konfidensintervallet för medelvärden (UCL95), som tar hänsyn till hur spridningen av halter ser ut, har halterna minskat. Detta innebär att man med 95 % säkerhet kan uttala sig om vilka medelhalterna är inom planområdet. Med 95 % säkerhet har provtagning visat att medelhalter av många ämnen är lägre än det striktaste riktvärdet som beräknats för området. För främst PAH och zink, men även bly, är den verkliga medelhalten i fyllnadsjorden mer osäker, se tabell 3. Tabell 3. Norra avrinningsområdet: Antalet utförda analyser, medel- och medianvärde, högst och lägst uppmätta halter samt UCL 95%. Punkt As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn PAH L PAH M PAH H [mg/kg TS] [mg/kg TS] <= PSR klass , , ,5 1,5 PSR klass 2 (>Klass 1<= , PSR klass 3 (>Klass 2 <= >PSR klass 3 - <2*MKM >2*MKM - <FA PAHtot 1000 >FA >1000 > a 100a >1000 >2500 >1000b >2500 > PAHtot 1000 Antal punkter tot 48 Antal prov medel 3,4 182,4 0,8 7,3 28,3 53,6 0,6 21,3 115,2 44,6 559,5 0,9 3,5 3,5 median 3,1 114,0 0,3 6,6 24,4 33,5 0,2 17,5 43,6 29,5 204,0 0,2 0,9 1,3 max min 0,7 30,8 0,1 4,0 11,5 11,3 0,2 7,7 4,9 13,3 36,8 0,0 0,0 0,1 standardavvi. 2,2 193,1 1,5 2,4 12,9 59,6 2,1 17,4 305,0 60,9 1148,3 2,9 14,6 11,4 UCL 95% Delområde som avrinner mot Drevviken Provtagning av jord utförts i totalt 116 punkter. Fyllnadsjorden i södra avrinningsområdet har en mäktighet upp till 15 meter. Provtagning av fyllnadsjord har generellt utförts i ned till max 4 meter under befintlig marknivå. Totalt har det tagits ut 500 jordprover, varav 388 stycken prover har analyserats med avseende på metaller (194 stycken XRF, 194 laboratorieanalyser) och 190 stycken PAH-analyser. I tabell 4 görs en sammanställning av uppmätta halter i förhållande till de platsspecifika riktvärdena. Att notera är att de flyktigare PAH (PAH L; låg molekylvikt, PAH M; mellan hög molekylvikt) har uppskattas utifrån den tidigare fördelningen av PAH. Andra organiska ämnen såsom alifater, aromater, BTEX och PCB har genom lukt och okulärbedömning analyserats vid misstanke om förorening. Resultatet av 30 laboratorieanalyser visar på halter av tyngre alifater och/eller aromater i 9 prover högre än de platsspecifika riktvärdena för jordklass 1. Dessa ämnen är styrande endast i en punkt och redovisas inte i sammanställningen i tabell 4. I tabell 4 framgår tydligt att PAH H är det ämne som förekommer mest frekvent, i förhållande till det platsspecifika riktvärdet för klass 1, i fyllnadsjorden. Av metaller är det zink som förekommer mest frekvent i förhöjda halter. Ämnena förekommer med heterogen spridning, dvs. det finns J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx 13(26)

14 inget mönster eller indelning i djup och sidled. Förhöjda halter av PAH H i fyllnadsjord är vanligt förekommande i fyllnadsjord och/eller tätortsmiljö. De frekvent förkommande förhöjda halterna av PAH H i förhållande till platsspecifika riktvärdet för klass 1 inom området kan sannolikt härledas till viss del att det påträffats mindre asfaltrester i fyllnadsjorden. De skrotrester som har påträffats i fyllnadsjorden är sannolikt en orsak till de förhöjda halterna av zink i marken. Tabell 4. Södra avrinningsområdet: Antalet provtagningspunkter, utförda analyser i förhållande till de platsspecifika riktvärdena. < PSR klass , , ,5 1,5 >PSR1- < PSR , > PSR 2 - > PSR > PSR 3 - < 2*MKM > 2*MKM - < FA PAHtot 1000 >FA >1000 > > >100 a >100 a >1000>2500>1000 b >2500> PAHtot 1000 Ämne As Pb Cu Zn As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn PAH LPAH M PAH H Antal punkter 116 XRF [mg/kg] Laboratoriumanalys [mg/kg TS] Antal analyser < PSR klass >PSR1- < PSR > PSR 2 - > PSR > PSR 3 - < 2*MKM > 2*MKM - < FA >FA I syfte att undersöka metallers rörlighet i fyllnadsjorden har det utförts fyra stycken laktester. Lakprov 1 togs ut i fyllnadsjord innehållande halter lägre än de platsspecifika riktvärdena för klass1, lakprov 2 togs ut från fyllnadsjord med bly och zink högre än PSR 1 och lägre än PSR 2, lakprov 3 togs ut i fyllnadsjord innehållande zink halter högre än PSR klass 3, övriga metaller lägre än PSR klass 1 och lakprov 4 från fyllnadsjord med bly och zink högre än PSR 1 och lägre än PSR 2. Resultatet av de fyra utförda laktesterna som utfördes på fyllnadsjord visade på att metallhalter var lägre än gränsvärdet för inert avfall med undantag av antimon. Antimon var i nivå med gränsvärdet för inert avfall. 14 I Naturvårdsverkets beräkningsmodell finns angivna K d -värden. Ju högre desto hårdare är metallerna bundet till partiklarna i marken. Laktester möjliggör att beräkna mer realistiska K d - värden för området. Detta görs genom att utifrån totalhalterna i de undersökta lakproverna beräkna K d -värden vid olika L/S-kvoter. K d -värdena för zink och bly skiljer sig markant från de antagna K d -värdena i Naturvårdsverkets beräkningsmodell. De beräknade K d -värdena ökar med ökad L/S-kvot. Höga K d -värden i kombination med ökade K d -värden med ökad L/S-kvot tyder på att det stor andel av metallerna är för hårt bundna till partiklar för att delta i adsorptionsjämvikten och därför lakas ut mycket långsamt. Utifrån en helhetsbedömning av norra avrinningsområdet avviker halter som påträffats relativt lite i förhållande till de platsspecifika riktvärdena för klass 1. Samtliga medel- och medianhalter av analyserade ämnen har blivit lägre ju fler prover som analyserats. Även vid beräkning av det övre konfidensintervallet för medelvärden (UCL95), som tar hänsyn till hur spridningen av halter ser ut, har halterna minskat. Detta innebär att man med 95 % säkerhet kan uttala sig om vilka medelhalterna är inom planområdet. Med 95 % säkerhet har provtagning visat att medelhalter av många ämnen är lägre än det striktaste riktvärdet som beräknats för området. För främst PAH och zink, men även bly, är den verkliga medelhalten i fyllnadsjorden mer osäker, se tabell NFS 2010:4 Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfarande för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx 14(26)

15 Tabell 5. Södra avrinningsområdet: Antalet utförda analyser, medel- och medianvärde, högst och lägst uppmätta halter samt UCL 95%. Punkt As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn PAH L PAH M PAH H (mg/kg TS) (mg/kg TS) < PSR klass , , ,5 1,5 >PSR1- < PSR , > PSR 2 - > PSR > PSR 3 - < 2*MKM >2*MKM - <FA PAHtot 1000 >FA >1000 > a 100a >1000 >2500 >1000b>2500 > PAHtot 1000 Antal punkter 116 Antal prov medel , median , , max min , , ,02 0,01 0,01 standardavvi , UCL 95% , Grund- och ytvatten Till följd av det grova fyllnadsmaterialet kan det förväntas att det vatten som infiltrerar markytan rinner nedåt genom fyllnadsmaterialet och till slut når leran, som utgjort tidigare jordbruksmark, i de djupare jordlagren. För den norra delen av planområdet, vars vatten avrinner mot Flaten, är strömningsriktningen sannolikt norrut mot dalgången som sedan följer Sandåkravägen/Flatenvägen innan vattnet sedan rinner söderut mot Flaten. Grundvattenrör har därför installerats i den förmodade grundvattenriktningen. Inom den del av området som avrinner mot Drevviken rinner sannolikt grundvattnet på leran söderut mot våtmarken och når till slut Drevviken. De grundvattenrör som provtas (GWT ) har därför installerats med filternivå i jordlagret som vilar direkt på den mäktiga leran (cirka 5-15 meters djup beroende på placering). Enligt en äldre ritning som finns över området (planritning från cirka 1964) har det dikessystem som funnits i jordbruksmarken haft två utlopp strax söder om det nu undersökta området. Provtagningspunkterna som benämns lakvatten och utlopp dike utgör båda utlopp från det tidigare dikessystemet. De halter som påträffas i vatten i dessa prover, tillsammans med de grundvattenprov som tas, bedöms tillsammans med installerade grundvattenrör kunna ge en tillfredsställande bild över vilken spridningen är från den del av Drevvikens tillrinningsområde som finns inom planområdet. För att se eventuella effekter på våtmarken nedströms det utfyllda området, har även ytvatten i våtmarken provtagits. Våtmarken breder ut sig ytterligare cirka 450 meter nedströms denna provtagningspunkt innan vattnet når Drevviken Delområde som avrinner mot Flaten För det delområde som avrinner mot Flaten har under våren 2012 tre rör provtagits fyra gånger på fyra månader och ett kompletterande grundvattenrör har provtagits en gång under samma period. För de ämnen där effektrelaterade tillståndsklasser finns (arsenik, bly, kadmium och zink) är bly- och arsenikhalter lägre än gränsen där effekter på biota i känsliga ytvatten kan uppträda. Avseende kadmium är halter i ett av grundvattenrören i nivå med den effektrelaterade gränsen medan zinkhalten är klart högre. Av de fyra grundvattenrör som finns inom det område som avrinner mot Flaten är det ett rör (TGV41) som avviker från de övriga rören avseende halten zink. Medelhalten av zink i provtaget grundvatten i denna punkt skulle klassas som hög enligt de tillståndsklasser för bedömning av J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx 15(26)

16 grundvatten som finns framtagna av SGU/Naturvårdsverket, se tabell 6. Då man studerar medelhalten av samtliga provtagningar som av grundvatten gjorts i rör inom den del av planområdet som avrinner mot Flaten är halterna måttliga enligt tillståndsklassningen Eftersom övriga rör inte tillnärmelsevis har lika höga halter som rör TGV41, varav två rör är placerade nedströms TGV41, tolkas det som att vattnet med de höga halterna inte rör på sig i någon större omfattning. Spår av klorerade kolväten finns i grundvattnet (tri- och tetraklormetan samt trans-1,2- dikloreten) men halterna är mycket låga. PCB har påträffats i vattnet, men halter är lägre eller i nivå med det holländska interventionsvärdet. Halter av övriga organiska ämnen är generellt låga eller mycket låga jämfört med bedömningsgrunderna. Ett undantag gäller för halten av alifatiska kolväten med kolkedjelängd 10-12, som är något högre än riktvärdet för eventuell påverkan på ångor i byggnader. Enligt en översiktlig beräkning av uppehållstid som Geosigma har gjort tar det mellan 4 och 10 år för grundvatten från den norra delen av planområdet att nå Flaten. Tabell 6. Sammanfattning av resultat avseende provtagning av rör GV01 ( ), rör TGV41 och TGV42 ( ) samt rör TGV43 (120626) inom utfyllt område inom planområde som avrinner mot Flaten. Samtliga halter anges i µg/l. Fet stil anger avvikande halt. För fullständiga resultat, se bilaga 3. För ämnen markerade med * överskattas medelhalter då halter lägre än rapporteringsgräns halveras vid den statistiska beräkningen. Metaller SNV 1 SNV 2 VROM 3 SGU bakgrundshalt 4 medel median max min antal Arsenik 5 2 0,23 0,47 0,28 1,12 0,11 14 Kadmium 0,1 0,01 0,16 0,11 0,49 0,01 14 Kobolt ,09 3,89 1,34 22,20 0,08 14 Krom tot 50 0,13 0,18 0,14 0,50 0,04 14 Koppar ,2 3,98 3,11 11,60 0,16 14 Molybden 2,88 3,15 10,90 0,05 14 Nickel 50 0,34 16,62 14,80 53,80 3,15 14 Bly 1 2 0,02 0,08 0,03 0,31 0,01 14 Zink 20 2 / , , ,21 14 Vanadin 0,34 0,29 1,03 0,02 14 Kvicksilver * 0,002 0,001 0,01 0, PAH L ,04 0,03 0,09 0,02 12 PAH M 5 5 0,08 0,07 0,17 0,01 12 PAH H 1 5 0,07 0,07 0,08 0,07 12 cis-1,2-dikloreten* <0,1 <0,1 0,10 <0,1 9 Trikloreten* 10 6 <0,1 <0,1 0,10 <0,1 9 Tetrakloreten* 10 6 <0,1 <0,1 0,20 <0,1 9 Vinylklorid* 0,5 6 <0,1 <0,1 <1,0 <0,1 9 PCB 7* 0,01 3 0,006 0,004 0,012 0, Naturvårdsverkets indelning av tillstånd för förorenat grundvatten baserat på hälsobaserade gränsvärden för dricksvatten. Riktvärdet är gränsen mellan "mindre allvarligt" och "måttligt allvarligt" (Bilaga 4, tabell 3, NV rapport 4918). 2 Naturvårdsverkets bedömning av tillstånd för förorenat grundvatten baserat på effektrelaterade tillståndsklasser. Riktvärdet är gränsen där effekter på akvatisk biota i känsliga ytvatten kan uppträda (Tabell 13, Naturvårdsverkets rapport 4915). 3 Holländska interventionsvärdet. (VROM Circular on target values and intervention values for soil remediation, 2000) 4 Bakgrundshalter har beräknats baserat på data från trendstationer SGU ( ), vattendistrikt 3E. 5 Riktvärden avseende miljörisk ytvatten alternativt våtmarker enligt SPBI, SLV, Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Gränsvärde för otjänligt vid provtagningspunkt. J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx 16(26)

17 6.2.2 Delområde som avrinner mot Drevviken Utförda provtagningar av grundvatten inom den del av planområde som avrinner mot Drevviken (GW , samt GV4) visar generellt på låga halter av analyserade ämnen (lägre än de hälsobaserade gränsvärden för dricksvatten som finns, eller lägre än de effektrelaterade klass där effekter på akvatisk biota i känsliga ytvatten kan uppträda), se tabell 7. Även halter av analyserade ämnen i lakvattenslänt och dike uppvisar samma mönster, se tabell 8 Halter av metaller är dock i de flesta fall högre än de bakgrundsvärden som tagits fram utifrån data från trendstationer, vattendistrikt 3E (SGU, ). Halter av klorerade kolväten, främst vinylklorid och cis-1,2-dikloretan, är ibland detekterbara, i halter som bedöms som låga eller mycket låga i förhållande till bedömningsgrunderna. Nickel ibland 20 ggr högre. Vid några mätningar tidigt på våren 2012 var halter av zink i grundvatten inom planområdet något högre än vad som tidigare påträffats. Dessa halter minskade senare på våren till tidigare låga halter. I lakvattenslänt, dike och våtmark var halter av zink under våren 2012 stundtals högre än det effektrelaterade gränsvärdet (20µg/l). I provtagningspunkten i våtmarken är halterna lägre än i lakvattenproverna och varierar mellan 8 och 81 µg/l baserat på 4 provtagningstillfällen, se fullständiga resultat avseende vatten i våtmarken i bilaga 4 c. Tetraoch trikloreten har detekterats i våtmarkens vatten, men i låga halter. Det prov som betecknas våtmarksprov är taget i våtmarkens övre del och vatten från den punkten genomgår renande processer och späds ut på vägen innan det når Drevviken, cirka 450 meter nedströms provtagningspunkten. Halter av PCB har provtagits vid tre tillfällen sedan november 2011 i slänt och de tre grundvattenrör som finns söder om planområdet, samt två gånger i dike och GV4. Halter är nästan uteslutande lägre än rapporteringsgräns. I rör GWT1102 har PCB påträffats i en halt i nivå med det holländska interventionsvärdet vid ett tillfälle. Tabell 7. Sammanfattning av resultat provtagning av rör GWT ( ) samt rör GV04 ( ) inom utfyllt område inom planområde som avrinner mot Drevviken. Samtliga halter anges i µg/l. Fet stil anger avvikande halt. För fullständiga resultat, se resultattabell för Drevvikens avrinningsområde, bilaga 4a. För ämnen markerade med * överskattas medelhalter då halter lägre än rapporteringsgräns halveras vid den statistiska beräkningen. Metaller SNV 1 SNV 2 VROM 3 SGU bakgrundshalt 4 medel median max min antal Arsenik 5 2 0,23 0,46 0,41 1,18 0,28 23 Barium 129,7 141, , Bly 1 2 0,02 0,05 0,01 0,10 0,01 23 Kadmium 0,1 2 0,01 0,01 0,01 0,03 0, Kobolt ,09 0,52 0,30 1,44 0,18 23 Koppar ,2 0,48 0,48 3,13 0,05 23 Krom tot ,13 0,21 0,25 0,29 0,05 23 Kvicksilver* 1 1 0,01 0,001 0,01 0, Molybden 1,33 0,6 4,92 0,18 23 Nickel ,34 3,24 1,39 9,23 0,46 23 Vanadin 1,09 0,78 2,35 0,18 23 Zink 20 2 / ,98 14,5 7,59 64,2 1,0 23 PAH L ,67 0,57 1,80 0,07 19 PAH M 5 5 0,55 0,45 1,40 0,01 17 PAH H 1 5 0,08 0,02 0,64 0,02 17 cis-1,2-dikloreten* 0,42 <0,2 0,45 <0,1 17 J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx 17(26)

18 Metaller Forts. SNV 1 SNV 2 VROM 3 SGU bakgrundshalt 4 medel median max min antal Trikloreten* ,53 <0,05 0,2 <0,05 22 Tetrakloreten* ,55 0,01 <0,20 <0,10 22 Vinylklorid* 0,5 6 0,53 0,50 0,20 <0,10 22 PCB 7* 0,01 3 0,005 <0,0037 0,01 <0, Naturvårdsverkets indelning av tillstånd för förorenat grundvatten baserat på hälsobaserade gränsvärden för dricksvatten. Riktvärdet är gränsen mellan "mindre allvarligt" och "måttligt allvarligt" (Bilaga 4, tabell 3, NV rapport 4918). 2 Naturvårdsverkets bedömning av tillstånd för förorenat grundvatten baserat på effektrelaterade tillståndsklasser. Riktvärdet är gränsen där effekter på akvatisk biota i känsliga ytvatten kan uppträda (Tabell 13, Naturvårdsverkets rapport 4915). 3 Holländska interventionsvärdet. (VROM Circular on target values and intervention values for soil remediation, 2000) 4 Bakgrundshalter har beräknats baserat på data från trendstationer SGU ( ), vattendistrikt 3E. 5 Riktvärden avseende miljörisk ytvatten alternativt våtmarker enligt SPBI, SLV, Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Gränsvärde för otjänligt vid provtagningspunkt. Tabell 8. Sammanfattning av resultat avseende provtagning i lakvattenslänt ( ) samt prov i dike ( ), söder om planområdet. Samtliga halter anges i µg/l. Fet stil anger avvikande halt. För fullständiga resultat, se resultattabell för Drevvikens avrinningsområde, bilaga 4b och c. För ämnen markerade med * överskattas medelhalter då halter lägre än rapporteringsgräns halveras vid den statistiska beräkningen. Metaller SNV 1 SNV 2 VROM 3 SGU bakgrundshalt 4 medel median max min antal Arsenik 5 2 0,23 0,8129 0,5 2,5 0,14 13 Barium Bly 1 2 0,02 0,07 0,1 0,1 0, Kadmium 0,1 2 0,01 0,045 0,025 0,1 0, Kobolt ,09 1,35 0, ,08 13 Koppar ,2 3,5 1,9 10 0,5 13 Krom tot ,13 0,81 0,25 5 0,05 13 Kvicksilver* 1 1 0,39 0,01 5 0, Molybden 3,41 3,0 6,0 2,14 13 Nickel ,34 4,98 4,7 13,7 1,31 13 Vanadin 2,0 1,8 3,73 1,01 13 Zink 20 2 / ,98 64,1 26, ,2 13 PAH L ,007 0,007 0,007 0,007 8 PAH M 5 5 0,015 0,015 0,015 0,015 8 PAH H 1 5 0,02 0,02 0,02 0,02 8 cis-1,2-dikloreten* 0,38 0,3 1,1 <0,10 14 Trikloreten* ,12 0,08 0,3 <0,05 14 Tetrakloreten* ,23 0,10 0,8 <0,10 14 Vinylklorid* 0,5 6 0,25 0,15 0,5 <0,10 14 PCB 7* 0,01 3 <0,0037 <0,0037 0,0037 <0, Naturvårdsverkets indelning av tillstånd för förorenat grundvatten baserat på hälsobaserade gränsvärden för dricksvatten. Riktvärdet är gränsen mellan "mindre allvarligt" och "måttligt allvarligt" (Bilaga 4, tabell 3, NV rapport 4918). 2 Naturvårdsverkets bedömning av tillstånd för förorenat grundvatten baserat på effektrelaterade tillståndsklasser. Riktvärdet är gränsen där effekter på akvatisk biota i känsliga ytvatten kan uppträda (Tabell 13, Naturvårdsverkets rapport 4915). 3 Holländska interventionsvärdet. (VROM Circular on target values and intervention values for soil remediation, 2000) 4 Bakgrundshalter har beräknats baserat på data från trendstationer SGU ( ), vattendistrikt 3E. 5 Riktvärden avseende miljörisk ytvatten alternativt våtmarker enligt SPBI, SLV, Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Gränsvärde för otjänligt vid provtagningspunkt. J:\_uppdrag\221720\Teknik\MG\_Text\2012\Sammanfattande PM\Sammanfattande PM Sköndal rev docx 18(26)