Samrådsmöte 26 mars 2009 Ett viktigt steg mot en mer kvalitetsstyrd astma/kol vård i Stockholms läns landsting
|
|
- Lina Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samrådsmöte 26 mars 2009 Ett viktigt steg mot en mer kvalitetsstyrd astma/kol vård i Stockholms läns landsting Det finns mycket kunskap och konkreta verktyg för hur vården av den växande gruppen astma och KOL sjuka ska förbättras, men det brister i efterlevnad och kvalitetsuppföljning. Det var några av slutsatserna i ett samrådsmöte med ett 20 tal företrädare för sjukvården, landstinget och patienterna i slutet av mars. Arrangör var Centrum för allergiforskning () vid Karolinska Institutet som hade bjudit in en mindre krets politiker, tjänstemän och patientföreträdare för att, tillsammans med forskare och sjukvårdspersonal, diskutera angelägna förbättringsområden inom astma och KOL vården i Stockholms läns landsting. Hur går det när vi gör som vi gör? En nyckelfråga i kvalitetsarbetet är att vi kan följa upp detta, enligt Ingvar Krakau, docent i allmänmedicin och verksam vid Centrum för Allmänmedicin () och, som öppnade mötet. Enligt honom kan ingen kvalitetsutveckling bedrivas om den inte görs med vetenskapliga metoder. Utmaningarna är många. Ett krux är hur man får tag i nyckeldata när informationsflödet är brutet mellan primärvård och sjukvård samtidigt som patienterna flödar fritt däremellan. Björn Ställberg, distriktsläkare vid Trosa vårdcentral och klinisk forskare vid Uppsala universitet, redogjorde för en praxisstudie av astma och KOL vården som hans forskargrupp gjort på uppdrag av Sjunät sju samverkande landsting inom Uppsala/Örebroregionen med ett upptagningsområde om cirka två miljoner invånare och sammanlagt 250 vårdcentraler. På punkt för punkt kunde han visa på stora skillnader mellan Socialstyrelsens riktlinjer för astma och KOL vård, som tillkom 2004, och hur dessa efterlevs i praktiken. Behandlingsmålen uppnås inte Trots vårdprogram och riktlinjer uppnås inte behandlingsmålen. Endast hälften av vårdcentralerna hade till exempel en astma/kol mottagning och endast hälften av patienterna där man misstänkte astma hade gjort spirometri eller PEF undersökning, trots att de borde ha gjort detta enligt riktlinjerna. Även bland KOL patienterna, där spirometri är nödvändigt för en korrekt diagnos, hade en tredjedel av patienterna inte gjort detta när de fått diagnos i primärvården. Ändå fanns utrustningen på 90 procent av vårdcentralerna Totalt gick forskargruppen igenom fyra års journalanteckningar för 1600 primärvårdspatienter och 700 sjukhuspatienter. 75 procent av patienterna valde att medverka i en patientenkät. Överallt fann man utrymme för stora förbättringar både vad gäller utredning och behandling för symtomkontroll och ökad livskvalitet. En liknande undersökning har inte genomförts i Stockholm, men det finns ingen anledning att tro att det ser bättre ut i här, snarare tvärtom, menade Björn Ställberg.
2 Idag har cirka 80 procent av länets vårdcentraler tillgång till spirometer och pulsoximeter men användandet varierar mycket. Vad gäller barnastma har man gjort en mindre praxisstudie i norra länet där man gått igenom astmajournaler vid 13 vårdcentraler. Marina Jonsson, sjuksköterska och forskare vid, redogjorde för de preliminära resultaten som också underbygger behovet av strukturerade astma/kol mottagningar för effektivt resursutnyttjande. Bara hos en liten del av barnen fanns det till exempel dokumentation kring tobak, pälsdjursinnehav och inomhusmiljö. Endast en tredjedel av 9 16 åringarna blåste spirometri och få fick patientutbildning. Mer än hälften av besöken var oplanerade och endast hälften fick en planerad uppföljning. Astma/KOL mottagningarna måste utvecklas Vad är då effektiva medel för att komma till rätta med dessa problem? Det ena är att skapa förutsättningar för kvalitetsuppföljning genom nationella register. Dessa blir viktiga planeringsverktyg och underlag för klinisk forskning. Det andra är att utveckla astma/kol mottagningarna, enligt Inger Kull, forskare vid och ordförande i ASTA, Riksgruppen för astma/kol sköterskor. Det har funnits kriterier för astma/kol mottagningar i tio år. För att kvalitetssäkra vården gjordes en revision av dessa kriterier som publicerades i oktober 2008 ett arbete där representanter för ASTA och SFAMs nätverk för astma och allergiintresserade läkare deltog. Stockholms läns landsting har kommit en god bit på väg tack vare en vårdutvecklingsplan för astma och en dokumentationsmall som stämmer med astmaregistret, enligt Inger Kull. Men vi måste bli bättre på att följa upp och utvärdera vårdprogram och behandlingsrutiner i verkligheten och lära oss av detta, underströk Christoph Pedroletti, verksamhetschef vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och projektledare för det nya nationella Astmaregistret som lanserades vid årsskiftet och nu har börjat implementeras över landet. Nytt sätt att involvera patienterna En tvärprofessionell grupp har ur vårdprogram och guidelines vaskat fram en mall för fenotypning av astma och byggt ett IT stöd med en sökmotor som automatiskt skannar och extraherar relevant information ur de datoriserade patientjournalerna. Man ska även skapa ett interaktivt system där patienterna själva kan delta i vården av sin sjukdom genom att dagligen registrera hur de mår via mobiltelefonen. Det är ett helt nytt tänk kring uppföljning av sjukdomar som ger en kontinuerlig bild av hur det faktiskt förhåller sig, enligt Christoph Pedroletti. För att Astmaregistret ska bli ett effektivt verktyg för kvalitetssäkring och öppna jämförelser, måste det stödjas för att få bredd och nationellt genomslag. Det handlar om förankring och att politikerna ställer krav på vårdgivarna, enligt Pedroletti.
3 Ulf Brändström, kanslichef för Astma och allergiförbundet med medlemmar, underströk att Astmaregistret är hoppingivande och ett konkret framsteg för patienterna. Deras egen uppfattning hur de mår måste vara vägledande för behandlingen. Registret ger också ett underlag för aktiva patientval men kräver samtidigt en informerad och kunnig patient. Kvalitetssäkring förutsätter även att det finns resurser i form av tid för patientuppföljning och tillgång till specialister, betonade han. Ulf Brändström efterlyste också ett samlat grepp för allergisjukdomarna, motsvarande det som tagits för diabetes, så att man kan få till stånd en nationell mobilisering med långsiktig hållbarhet. Att följa riktlinjerna spar pengar Professor Kjell Larsson, enhetschef för lung och allergiforskning på Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska, som ledde den efterföljande diskussionen ansåg att den springande punkten var: Mår patienterna bättre när vi följer riktlinjerna för god vård av astma och KOL sjuka? Ja, blev det samlade svaret. Det finns bland annat hälsoekonomiska analyser som visar att det är oerhört kostnadseffektivt att anställa en astma/kol sköterska. Tillgängligheten till detta var den viktigaste faktorn för att slippa akuta försämringsperioder, så kallade exacerbationer. Björn Ställberg var med när Socialstyrelsen tog fram riktlinjerna 2004 och både utlovade en patientversion och att de skulle stå för implementeringen. Något som ännu inte blivit verklighet. Detta föranledde Ingvar Krakau att ställa frågan: Hur ska man bemanna kvalitetsstyrningens styrhytt? Björn Ställberg framhöll Sjunät som ett bra exempel. Praxisstudien gav svart på vitt att det krävdes en förändring. Politikerna i Sjunät har nu tagit fram en handlingsplan och en förädling av de nationella riktlinjerna för astma och KOL vården som kommer att bli ett bra stöd för landstingstjänstemännen. Krävs mer stöd till spirometri Vårdutvecklingschef Lena Törnkvist samt Lene Nordstrand och Luisa Escuder, vårdutvecklingsledare astma, KOL och tobak, vid Centrum för allmänmedicin (), Karolinska Institutet, hade ett genomarbetat åtgärdsförslag med sig till mötet. De lyfte fram att stimulansåtgärden med 200 kronor i ersättning för varje utförd spirometri på vårdcentralen inte tycks ha fått avsedd effekt, trots att det är en jättebra signal från beställaren. En undersökning av hur många spirometriundersökningar som registrerades i kassan 2008, efter införandet av Vårdval Stockholm, visade att 72 vårdcentraler med listade patienter gjorde spirometri på en knapp procent av patienterna, trots att man vet att var tionde patient har astma och 4 7 procent lider av KOL.
4 Spirometri är avgörande för att komma till rätta med den avsevärda underdiagnostiseringen och underbehandlingen av dessa båda stora folksjukdomar. I s förslag till åtgärder ingår därför särskilda utbildningsinsatser i form av skapandet av ett utbildningscentrum för astma, KOL och allergi, ett spirometrikörkort och återkommande grundkurser i sjukdomarna där föreläsarna arvoderas av vården. Dessutom vill man ha en 15 poängsutbildning i KOL för sjuksköterskor i Stockholm. I WIN enkäten 2009 (beställarnas kvalitetsbokslut) vill introducera minst två frågor om astma/kol mottagningen på vårdcentralen, en fråga om astma och en om KOL. I Regelboken 2010 vill dessutom introducera en målrelaterad ersättning för astma och en för KOL med bonus och vite som morot och piska för antal utförda spirometrier. Vården måste även börja mäta och premiera goda resultat, menade Ulf Brändström från Astma och allergiförbundet. Hur ser mötet mellan patienten och vården ut? Hur mycket tid och resurser har man? Och mår patienten bättre efter att ha passerat genom hela processen? Politiskt fokus mot uppföljning Lars Joakim Lundqvist, biträdande sjukvårdslandstingsråd (m) och ansvarig för de kroniska sjukdomarna i Stockholms läns landsting, betonade att det är viktigt att förskjuta det politiska fokuset från att skriva avtal till att följa upp. Politiker och patientföreningar ska in redan när man skriver direktiven och inte skriva remissvar i efterhand. Han lyfte även fram Hälsoval Skåne som exempel där primärvårdspengen som följer patienten till 80 procent baseras på antal diagnoser. Samtidigt trodde han att ingen i Stockholm vill ha detta alltså en ökad rörlig ersättning så att man får betalt för vad man faktiskt gör. Mikael Runold, chef för lungmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm, underströk hur oerhört viktiga kvalitetsregistren är för att förbättra vårdkvaliteten och säkerställa en likvärdig vård oavsett var man bor. Inom Svensk Lungmedicinsk Förening håller man på att ta fram Riks KOL, ett nationellt kvalitetsregister för KOL vården, med mål att ha så hög täckningsgrad som möjligt. Det är till exempel mycket viktigt att man behandlar svårt sjuka KOL patienter med ventilator vilket sällan görs. Det är ett kunskapsproblem och där hoppas vi att Riks KOL ska fungera som ett styrinstrument för oss, sa Mikael Runold. Ingvar Krakau och Gunilla Hedlin, föreståndare för, avslutade med att tacka för några intensiva och kunskapshöjande timmar med mycket engagerade deltagare. Mötet visar tydligt att det finns många förbättringsområden och ett gemensamt intresse för vårdgivare och beställare av astma och KOL vården att få till stånd en strukturerad dokumentation och kvalitetsuppföljning. Centrum för allergiforskning lovar återkomma med förslag till vad som blir nästa steg i förbättringsarbetet för denna stora och eftersatta patientgrupp.
5 Deltagare: Sven Erik Dah lén Ingvar Krakau Inger Kull Gunilla Hedlin Marina Jonsson Lars Erik Strend er Lene Nordstra nd Lena Törnkvis t Luisa Escuder Kjell Larsson Björn Ställberg Michael Runold Christophe Pedroletti IMM Trosa VC SöS Astrid Lindgrens Barnsjukhus Camilla Heise L öwgren PaN Patientnämnden Mats Ek HSN f Lena Mattsson SLL IT Lisbet Nord SLSO Lars Joakim Lund qvist SLL Eva Maria Dufva Astma och Allergiförbundet Ulf Brändström Astma och Allergiförbundet Per Grönberg Alexandra Svanström AstraZeneca AstraZeneca Vid protokollet: Lotta Sellberg
Astma KOL mottagning Krokoms närvårdsområde Ägare Krokom HC Projekttid tom juni 2018
180828 Slutrapport; Sjukdomsförebyggande utvecklingsuppdrag i Primärvården Astma KOL mottagning Krokoms närvårdsområde Ägare Krokom HC Projekttid 170901 tom juni 2018 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merSammansättning av teamet
Teamarbete vid Astma/KOL Sjukvård är en lagsport där patienten är en del av teamet Sammansättning av teamet Det är uppgiften som avgör hur ett team sätts samman. Vilka är målen? Vilka olika kompetenser
Läs merKAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1
KAAK KUNSKAPSCENTRUM FÖR ALLERGI, ASTMA OCH KOL KAAK uppdrag Riktlinjer för AIT (Allergenspecifik immunterapi) Riktlinjer för allergidiagnostik E hälsoprojekt/kol Uppdragsutbildning 7,5 hp för sjuksköterskor
Läs merUTREDNINGSINSTITUTET
September år 2010 UTREDNINGSINSTITUTET Astma- och Allergiförbundets kartläggning över astmavården i fem län/regioner En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Astma- och Allerigförbundet.
Läs merBilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Läs merYttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mitra Nordén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-16 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 20 1 (4) HSN 1501-0136 Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl.
Läs merSvar på skrivelse från Miljöpartiet om uppföljning av nationella riktlinjer för vård av kroniskt sjuka
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Inger Dahlbom TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-06-19 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-08-29 1 (2) HSN 2017-0769 Svar på skrivelse från Miljöpartiet om uppföljning av
Läs merInterprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi
Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi För dig som arbetar inom barn- och ungdomsmedicin I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet
Läs merAnm ra 5 be en o s 0 kr c
Anmäl dig senast 24 oktober och spara 500 kr! KOL & Astma Senaste nytt inom forskning och aktuell behandling! Spirometri utförande, tolkning och diagnostisering! Så bygger du upp en fungerande Astma- och
Läs merInterprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Läs merPolitisk viljeinriktning för astmavården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för astmavården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2008-12-04 Inledning Föreliggande dokument har utarbetats
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merAllergirond på Kungsängens VC
Allergirond på Kungsängens VC 100120 Ronden inleddes med en presentationsrunda. Därefter berättade sjuksköterskorna och verksamhetschefen på Kungsängens vårdcentral om hur man lagt upp arbetet med spirometrier.
Läs merIntegrIT ett innovativt verktyg för patientnära klinisk forskning och kunskapsbaserad vård
Centrum för Allergiforskning IntegrIT ett innovativt verktyg för patientnära klinisk forskning och kunskapsbaserad vård Esther Edlundh-Rose 2015-04-14 Utmaningar för dagens och morgondagens medicin Hälso-
Läs merWorkshop med referensgruppen Bra mat för alla
Workshop med referensgruppen Bra mat för alla Dagens program 9.30 Fika och registrering 10.00 Presentation av dagen och föreläsare Johar Benjeloull, Journalist och programledare Christina West, Umeå Universitet
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med
Läs merBilaga Uppföljning 2014
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall
Läs merNya nationella riktlinjer för KOL
Nya nationella riktlinjer för KOL Dagens Medicin Symposium 2014-10-22 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Stockholm Fakta om KOL KOL är en folksjukdom KOL är, inom några år, världens tredje vanligaste
Läs merUppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:
Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad 2018-01-01, av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE MED MINT...3 3 RESULTAT...3 3.1 Bemanning...3
Läs merInterprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård!
Interprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård! Peter Odebäck Spec i allmänmedicin Distriktsläkare Medicinsk rådgivare - kvalitetsutveckling Prioriteringsordförande för riktlinjerna
Läs merUppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL
Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL Mats Arne, med dr, forskningsledare, specialistsjukgymnast / Kersti Theander, docent, forskningschef Landstinget i Värmland, Kunskapscentrum Centrum
Läs merBilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera
Läs merKunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009
Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009 2009-03-26 LÄNSGRUPPERNA VÅREN 2009 BILD 1 Kvalitet i vården Varför får patienter med samma symptom
Läs merPrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur
Läs merFörslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012
Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens
Läs merFörfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-14 1 (5) HSN 1109-0965 Handläggare: Irma Johansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-11-19, p 3 Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad
Läs merYttrande över motion 2017:46 av Dag Larsson (S) och Jens Sjöström (S) om att öka antalet allergologer inom Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maria Samuelsson Almén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-12-19 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-02-20 1 (3) HSN 2017-1817 Yttrande över motion 2017:46 av Dag Larsson
Läs merBilaga Uppföljning 2016
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som
Läs merYttrande över motion 2012:15 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att utvärdera konkurrensutsättningen i vården
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg Kajsa Westling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-18 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 17 1 (3) HSN 1209-1123 Yttrande över motion 2012:15 av
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Enkätbilaga Bilaga 4 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merGod vård och omsorg på lika villkor. Använda resurser effektivt. Utveckling och uppföljning av kvalitet
Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet KOL
Läs merMinnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012
Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev
Läs merMått och Mål hur kan det användas för att förbättra kvalitet?
1 Mått och Mål hur kan det användas för att förbättra kvalitet? Björn Wettermark Enhetschef, apotekare & Docent Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms Läns Landsting & CPE, Karolinska Institutet
Läs merATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merProtokoll från styrelsemöte
Protokoll från styrelsemöte Datum: 160211-160212 Plats: Stockholm Närvarande: Ann-Britt Zakrisson ordförande, Pia Kalm-Stephens mötessekreterare, Margareta Eriksson, Kerstin Sundell-Bergström, Therese
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med
Läs merPrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare Vad behövs i svensk primärvård? Hur vet du att du gör ett
Läs merför 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merFrån riktlinjer till effekter
19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta
Läs merChristin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merÅrsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
30 januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Sjukdomsförebyggande metoder Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
Läs merVårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012
Vdval Stockholm 213 Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 212 Nuläget Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) I dagsläget 22 mottagningar spridda över hela länet Sammanlagt gjordes 21
Läs merOmhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i Uppsala-Örebroregionen
Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i Uppsala-Örebroregionen En rapport från PRAXIS-studien astma/kol Karin Lisspers Björn Ställberg Josefin Sundh Christer Janson På
Läs merYttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin
Läs merKunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN
1 Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN 140625 2 Disposition Vad är kunskapsstyrning - varför behövs det? Hur är kunskapsstyrningen organiserad Nationellt Regionalt
Läs merKvalitetsbokslut VC Flen
Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Läs merPRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien
Nya data från PRAXIS studien Christer Janson PRAXIS-studien 1 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Publicerad i november 2015 2 PRAXIS-studien astma/kol 2005 Strukturenkät 14 sjukhus + 56 vårdcentraler
Läs merVälkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017
Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete 5 april 2017 Program 13.00 14:40 Introduktion. Marie Brandvold, enhetschef. Presentation av tillsynens resultat Jan-Erik Ingwall, inspektör,
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"
HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska
Läs merHur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?
Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1
Läs merERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012
ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:
Läs merNÄR VET VI MER OM KVINNOR MED SPRIDD BRÖSTCANCER?
NÄR VET VI MER OM KVINNOR MED SPRIDD BRÖSTCANCER? Seminarium i Almedalen 4 juli 2016 Arrangörer: Roche, Bröstcancerföreningarnas Riksförbund (BRO) och Dagens Medicin Agenda SE/PERJ/0816/0002 Ett register
Läs merCertifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne
Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården
Läs merHur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?
Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård
Läs merProjekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare
Projekt Strukturerad vårddokumentation 2016-09-27 Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Syfte Dokumentationen utgår från patientens vårdprocess, beskriver och stödjer den på ett effektivt,
Läs merLärande som förutsättning för förnyelse men vilket slag av lärande?
Lärande som förutsättning för förnyelse men vilket slag av lärande? Synen på implementering bygger traditionellt på en planering-styrningkontroll logik med fokus på likformig införande av förbättringar
Läs merSammanträde i Programberedningen för stora folksjukdomar. Plats Skärgårdssalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45. Sofia Paulsson.
Programberedning 6-1 (6) Sammanträde i Programberedningen för stora folksjukdomar Datum Tid 14.00-16.00 Plats Skärgårdssalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45 Ledamöter (KD) (M) (L) (C) (MP) (V) Maria
Läs merNATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV
NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat
Läs merProtokoll för möte med Nationella Programrådet Astma/KOL
MINNESANTECKNINGAR NPR MÖTE 2017-01-25 1 (5) Vård och omsorg Birgitta Göthman Protokoll för möte med Nationella Programrådet Astma/KOL Datum: Onsdagen den 25 januari 2017 Tid: 10.00 16.00, fika from 9.30,
Läs meräldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland
äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merVård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma
Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Sammanfattning Många vårdcentraler uppger sig ha team för behandling av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) men följsamheten till vårdprogram
Läs merÖvningsexempel. Webbutbildning HT 2017
Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.
Läs merPrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet Vad behövs i svensk primärvård? PrimärvårdsKvalitet Vi vill göra ett
Läs merBästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR.
Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Vision och mål RCC Norr och landstingen/regionen i den norra sjukvårdsregionen har en gemensam vision: Likvärdig
Läs merVerksamhetsberättelse 2017
Verksamhetsberättelse 2017 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf 2 (7) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5 3 (7) 1. Möten
Läs merRegionala diabetesrådet (RDR)
Regionala diabetesrådet (RDR) Vad har hänt det första året, (efter två möten)? Stefan Jansson, ordförande, med dr, specialist i allmänmedicin Örebro Representanter Stefan Jansson, ordf Jarl Hellman Lars
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merStockholms läns (andsting 1 (4)
Stockholms läns (andsting 1 (4) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-09-23 LS 1412-1500 Landstingsstyrelsen Motion 2014214 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOL-patienter
Läs merRedovisning av 2017 års verksamhet
Redovisning av 2017 års verksamhet Regionalt råd Astma/KOL Christer Jansson, ordförande i Regionalt Astma/KOL-råd Ulrike Spetz-Nyström, samordnare i Uppsala Astma/KOL-råd Innehållsförteckning 1. 2017 års
Läs merDatum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3
Läs merNationell utvärdering av vård vid astma och KOL
Nationell utvärdering av vård vid astma och KOL 2018 Om utvärderingen Utgångspunkt har varit rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL från 2015. Utvärderingen
Läs merUppföljning av Region Skånes kunskapscentrum. Demenssjukdomar
Uppföljning av Region Skånes kunskapscentrum Demenssjukdomar 2016 Årlig uppföljning av Region Skånes kunskapscentra Kunskapscentrum är en del av Region Skånes sakkunnigorganisation och har till uppgift
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merKvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna
Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Susanna Lagersten programchef QRC Coachingakademi www.qrcstockholm.org Kvalitetsregistersatsningen Effektmål - Vid utgången av
Läs merPatientnämnden i Stockholms län. Eva Ljung Förvaltningschef Patientnämndens förvaltning
Patientnämnden i Stockholms län Eva Ljung Förvaltningschef Patientnämndens förvaltning Patientnämnden Är en del av landstinget. Finns i alla landsting. Är en politisk nämnd. Är fristående från vården och
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015
Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens
Läs merImplementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun.
Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Författare Kristina Edvardsson, demenssjuksköterska Trelleborgs kommun Ann-Katrin Edlund, Landskoordinator, SveDem Eva Granvik,
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar vid en vårdcentral (hälsocentral, husläkarmottagning etc). Förord I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla
Läs merSFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur
Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning
Läs mer4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507
4 Projektgruppen 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare Projektgrupp Ingegerd Agenäs Apotekare,
Läs mer36 Svar på skrivelse från Vänsterpartiet om villkoren inom vårdval specialiserad allergologi HSN
36 Svar på skrivelse från Vänsterpartiet om villkoren inom vårdval specialiserad allergologi HSN 2018-0690 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0690 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Planeringsenhet
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merHandlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet
Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå
Läs merGranskning av remissprocessen komplettering
2017-09-07 RJL2017/954 Förvaltningsnamn Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Granskning av remissprocessen komplettering Remissflödet till specialistsjukvården 2013 tom augusti 2017 Remissflödet till primärvården
Läs mer60 år för ett Friskare liv!
60 år för ett Friskare liv! Verksamheten 2013-16 FRAMSTEG FÖR EN STÄRKT ORGANISATION Barnallergiåret 2013 Alla barn har rätt till ett friskare liv Alltför många barn hamnar i ett utanförskap orsakad av
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:13 av Lena-Maj Anding m.fl. (mp) om fysisk aktivitet på recept, FaR Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merKommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket
Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta
Läs merFrågor & Svar om vårdgarantin i primärvården från och med 2019
Frågor & Svar om vårdgarantin i primärvården från och med 2019 Hur förändras vårdgarantin från den 1/1 2019? Det är vårdgarantin inom primärvården som förändras. Den nationella vårdgarantin omfattar idag
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs mer