Regionalt tillväxtarbete i Halland 2012

Transkript

1 1(14) Datum Diarienummer Claes Norell RS Regionkontoret, Samhällsanalys Näringsdepartementet Stockholm Regionalt tillväxtarbete i Halland 2012 Denna rapport är disponerad i fem huvudavsnitt. De fyra första avsnitten behandlar Region Hallands bidrag till den nationella strategins prioriteringar och avsnitt fem behandlar de övriga återrapporteringskraven i regleringsbrevet. 1 Innovation och förnyelse Entreprenörskap och Nyföretagande Basutbud Under 2012 har Region Halland arbetat med att ta fram behovsstyrd lösning för ett samordnat, uthålligt basutbud vad gäller näringslivsstöd och nyföretagande i Halland. Arbetet har genomförts i nära samarbete med kommunernas näringslivskontor. Basutbudet ska vara ett regionalt system som säkerställer att alla kommuner i Halland kan erbjuda en basnivå av kvalitetsäkrad rådgivning och stöd till företagsutveckling och finansiering. Tjänsterna utformas efter målgruppens behov och är marknadskompletterande. Region Hallands avdelning för näringslivsutveckling driver arbetet i samverkan med näringslivscheferna i kommunerna. Våren 2013 kommer ett samlat förslag på hur basutbudet bör organiseras att presenteras. Utvecklingen av basutbudet har skett med nära koppling till EU-projektet Bra Bättre Bäst som syftar till att utveckla det halländska rådgivningssystemet. Projektet avslutas 31/12-12 och resultatet och lärdomarna levar kvar i ordinarie verksamhet. Konsultcheckar 2012 Inom området Innovation och Företagsutveckling fortsätter arbetet med Konsultcheckar. Konsultcheckarna är ett väl fungerande redskap för att arbeta med företagsutveckling och innovativt företagande. Region Halland fortsätter även den stora satsningen på att fler företag som drivs av kvinnor ska ta del av konsultcheckarna och på så sätt utveckla sina företag. Konsultcheckarna finansieras delvis av det västsvenska regionalfondsprogrammet Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax:

2 2(14) och programmet för att främja kvinnors företagande. Under 2012 har Region Halland beviljat 154 konsultcheckar. Fördelningen av checkarna är såväl antalsmässigt som beloppsmässigt relativt jämt fördelade mellan företag som drivs av kvinnor och företag som drivs av män. 49 procent av checkarna har gått till kvinnor medan kvinnornas andel av de bevilade medlen är dock något mindre, 41 procent. Nyföretagarchecken Nyföretagarchecken är en värdecheck, som ger nyföretagare med rätt drivkraft och en god affärsidé, möjlighet till sex timmar kostnadsfri rådgivning eller konsulthjälp. Nyföretagarchecken är en del av det utvecklingsarbete som Region Halland driver tillsammans med Hallands kommuner. Arbetet med nyföretagarchecken är ett projekt som finansieras av Region Halland, ERUF och Främja kvinnors företagande. Antalet beviljade checkar uppgår till och 70 procent av dessa har gått till kvinnor. Det stora flertalet av checkarna har sökts för rådgivning inom områdena ekonomi (39 procent) och marknad (42 procent). Främja kvinnors företagande I Halland har medlen från programmet för att främja kvinnors företagande fördelats till två olika projekt, dels konsultcheckar inom affärs- och innovationsutveckling, dels nyföretagarchecken för entreprenörer som funderar på eller nyligen har startat företag. Genom att öronmärka olika företagscheckar till kvinnor anser Region Halland att medlen från Främja kvinnors företagande på ett bra sätt bidrar till: att öka andelen kvinnor som startar företag att öka det innovativa företagandet bland kvinnor i Halland genom att stimulera till vidareutveckling och förnyelse. att fler kvinnor kommer i kontakt med och utnyttjar rådgivningssystemet att öka kunskapen om kvinnors företagande och kvinnors önskemål vad gäller stöd till företagande och företagsutveckling. Region Halland ser programmet som en möjlighet att stärka utvecklingen i företag som drivs av kvinnor och samtidigt förändra rådande strukturer i det företagsfrämjande stödsystemet till att bättre kunna ta emot och stödja kvinnors företagande. Genom att endast använda checkar kan Region Halland i större grad säkra att pengarna faktiskt går till kvinnors företagande. Checkar ger även kvinnor en större möjlighet att själva välja det stöd de behöver. Checkarna ger även Region Halland en stor kunskap om kvinnors företagande genom att det går att följa varje kvinnas val av rådgivning eller affärsutvecklingsinsats. Region Halland får fram information om vilka branscher, storlek på företag, ålder på företaget etc. som väljer vilken typ av stöd. Under året har Region Halland gjort en kartläggning och handlingsplan för jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjande systemet i Halland. Resultatet bidrar bland annat framtagandet av Hallands handlingsplan för jämställd regional tillväxt.

3 3(14) Investeringsfrämjande Projektet Invest Halland Agency (IHA) har till uppgift att bygga en struktur för att att attrahera utländska investeringar och etableringar till regionen samt att främja ökad export hos halländska företag. Arbetet bedrivs utifrån en helhetssyn avseende internationalisering av produkter, tjänster, arbetskraft och finansiering. Som primär arbetsmetod används matchmaking där vi informerar oss om och ser företags och branschers affärsnytta i och utanför Halland. Vi bygger samtidigt upp ett nätverk med nationella och internationella samarbetspartners som kan handleda företagen utifrån specifik marknads- och landkompetens. Därefter sker en förmedling av affärsrelationer, affärsmöjligheter och kunskap på ett marknadskompletterande sätt. Med andra ord en marknadsnära matchning av tillgång och efterfrågan med syfte att öka exporten, skapa fler investeringar i halländska företag, förbättra kapitalförsörjningen i små och medelstora företag mm. Projektet bidrar även till kompetensutveckling kring frågor som rör investeringsfrämjande, export och internationalisering. Samverkande intressenter och aktörer är de halländska kommunerna, den statliga myndigheten Invest Sweden, Exportrådet, Business Region Göteborg, Invest in Skåne, Invest in Sjuhärad, Högskolan i Halmstad med flera. Resultat Invest Halland Agency (IHA) har under 2012 fortsatt med att bygga en arbetsmetodik för att långsiktigt främja affärer och kontakter mellan halländska och internationella företag. Både i form av investeringar, etableringar till Halland och genom ökad export från Halland. Arbetet har hittills resulterat i ett 20-tal konkreta affärsförfrågningar som har genererat flera konkreta samarbeten och affärer mellan halländska och internationella företag. Innovationer och företagsutveckling Region Halland har under 2012 tagit fram en innovationsstrategi för regional tillväxt. Innovationsstrategin är beslutad och fastställd i Regionstyrelsen den 30 maj Arbetet har skett i samverkan med Högskolan i Halmstad, Campus Varberg och de halländska kommunerna. Avsikten är att i det fortsatta arbetet bredda delaktigheten från övriga aktörer. Strategin ses som ett föränderligt dokument, som är föremål för dialog i olika halländska nätverk. Innovationsstrategin beskriver hur det regionala ledarskapet bör verka, struktur för innovationer och finansiering samt vikten av en god kompetensförsörjning. Rätt kompetens och matchning mot behov i arbetslivet är en nyckelfråga, precis som en tillgänglig forskning och utveckling. I samband med arbetet med en innovationsstrategi har också samarbetsavtal tecknats med Högskolan i Halmstad och Campus Varberg, som en grund för fortsatt samarbete inom alla gemensamma verksamhetsområden. Detta är en viktig grund för framtiden, både för att utveckla innovationsarbete och kompetensförsörjning. Framtagningen av innovationsstrategin har bidragit till en ökad samsyn om hur arbetet med att stimulera innovationer kan bedrivas i Halland. Innovationsstrategin beskriver hur det

4 4(14) regionala ledarskapet bör verka, struktur för innovationer och finansiering samt vikten av en god kompetensförsörjning. I innovationsarbetet sker ett strategiskt samarbete med Västra Götalandsregionen och region Skåne. I arbetet sker också kunskapsöverföring mellan andra samarbetspartners i de tre regionerna. Innovationssektor Hälsoteknik 2012 har varit ett bra år för innovationssektor Hälsoteknik. Under året har flera nya komponenter tillkommit i innovationssystemet kring hälsa och hälsoteknik. Exempel på detta är att vi under året startat upp ett arbete kring en konceptualisering av testbäddar i vård och omsorg. Som stöd i detta arbete har Region Halland fått finansiellt stöd från Vinnova. Andra viktiga utvecklingsinsatser är etableringen av Halmstad Living Lab, utvecklingscheckar till små och medelstora företag inom vård och hälsa samt insatser för affärsutveckling i små vård- och omsorgsföretag. Under våren startades EU-projektet CASA, där Region Halland ingår tillsammans med åtta andra regioner i Europa. Projektets syftar till ta fram metoder för storskalig implementering av stöttande teknik och tjänster som riktas till den åldrande befolkningen. Inom ramen för projektet Invest Halland har flera satsningar gjorts med syfte att stötta internationaliseringen av hälsoteknikföretagen. Samverkan har också inletts med Oslo Medtech och innovation Norge och fokus i den samverkan är matchmaking, riskkapital och testbäddsutbyte. Resultat: Hälsoteknikcentrum Halland har nu verkat i något mer än tre år. Verksamheten får betraktas som framgångsrik och resultaten är goda. Hälsoteknikcentrum Halland skall nu gå in en fas där ny ägarstruktur och ett ökat fokus på internationalisering och kapitalallokering i tidiga faser blir fokusområden. Hälsoteknikcentrum har under de tre åren projektet varit igång arbetat tillsammans med 91 olika företag i olika utvecklingsprojekt. Utvecklingsprojekten omfattar allt från att ta fram förstudier, behovsanalyser till prototyper och helt nya tjänster. Tretton nya företag har startats och nya produkter och tjänster har utvecklats. Utöver dessa resultat har Hälsoteknikcentrum bidragit till att dra in cirka 37 miljoner i nya forskningsmedel till Högskolan i Halmstad. 35 vetenskapliga publikationer stärker forskningsprofilen i Halland. Utöver detta har 40 olika examensprojekt genomförts inom Hälsoteknikområdet. Innovationssektorn Hälsoteknik har haft en bättre utveckling än näringslivet som helhet vad avser företagens omsättningsutveckling och utveckling av antalet anställda. Däremot utvecklades förädlingsvärdet mindre än i det övriga näringslivet. Detta beror på att de företag som är knutna till arbetet i Hälsoteknikcentrum har stora kostnader för att kommersialisera nya eller utvecklade produkter. Det handlar om kostnader för forskningsinsatser, produktutveckling, prototypframtagning, tester, marknadsintroduktion mm.

5 5(14) Hälsoteknik Differens Hela Procent näringslivet Förädlingsvärde Mkr ,7 10,2 Omsättning Mkr ,1 10,4 Antal anställda ,9 0,9 Innovationssektor Livsmedel I Halland finns goda förutsättningar för fortsatt tillväxt inom livsmedelsområdet, framför allt för produkter och tjänster med konsumentefterfrågade mervärden. Detta förutsätter ett aktivt innovationsarbete och ökad samverkan mellan de olika delarna i livsmedelkedjan. Under året har arbetet inriktats mot att skapa förutsättningar för företag, marknadsaktörer och andra parter att hitta långsiktigt hållbara arbetsformer. Exempel på detta är: Företagsnätverket Signerat Halland Ett klusterinitiativ med livsmedelsinnovation i centrum. Dialog och utvecklingssamverkan mellan de olika parterna i den Halländska livsmedelskedjan. LRF, Region Halland, Hushållningssällskapet, Signerat Halland, Matlandetambassadören i Halland, Länsstyrelsen Halland och Leader Halland deltar i detta samverkansarbete. Gastronomiska Samtal Halland, som är öppna för en bred målgrupp av organisationer och personer med den halländska gastronomin i fokus. Projektet Tillväxt i Utlandsföddas Företagande, TUF, har slutförts under Gruppen med utlandsfödda som är verksamma inom livsmedelssektorn har arbetat med att identifiera produkter och tjänster som kan skapa tillväxtmöjligheter. Livsmedelsgruppen har under hela projektperioden identifierat flaskhalsar och kommit med flera förslag på lösningar som ska underlätta för andra utlandsfödda att starta och driva företag. Arbetet har bland annat bidragit till att det under 2012 inrättades en företagarrådgivare, IFS-rådgivare, i Halland som ska öka förutsättningarna för utlandsfödda att starta och utveckla företag. Resultat: Innovationsområdet livsmedel har under 2012 medverkat i uppstart av såväl nya nätverk som i innovativa projekt omfattande ett 30-tal företag. Engagemang och insatser har utökats till fler aktörer och nätverk i enlighet med uppdraget att företag, aktörer och nätverk själva ska bli mer drivande och hitta långsiktigt hållbara arbetsformer. Exempel på detta är Almi/IFS, affärsrådgivning till utlandsfödda, Hushållningssällskapet/Lantbruksnavigatorn, mentorprogram, affärsutveckling och kompetensutveckling, Signerat Halland, innovationsmarknads- och nätverksutveckling och Gastronomiskas Samtal Halland, utvecklingssamverkan mellan olika led i den halländska livsmedelskedjan.

6 6(14) Den ekonomiska utvecklingen i de företag som ingår innovationssektorns olika nätverk och utvecklingsprojekt är bättre än i det halländska näringslivet som helhet vad gäller alla de tre indikatorerna förädlingsvärde, omsättning och antal anställda. Livsmedel Differens Hela Procent näringslivet Förädlingsvärde Mkr ,2 10,2 Omsättning Mkr ,3 10,4 Antal anställda ,2 0,9 Innovationssektor Upplevelsenäring Arbetet inom Upplevelsenäringen syftar till att öka Hallands attraktions- och konkurrenskraft. Arbetet handlar om att stärka de halländska företagen genom ett utvecklings- och innovationsdrivet arbete, som sker i anslutning till webbportalen halland.se. Under 2012 deltog 93 företag inom privat- och affärsturism i de företagsnätverk som organiseras inom ramen för halland.se. För att långsiktigt stärka de halländska företagen genomfördes kompetenshöjande insatser inom framför allt affärsutveckling. Som ett led i det kontinuerliga utvecklingsarbetet arbetade halland.se under våren och hösten med att förbättra den webbaserade marknadskommunikationen. På den nya tekniska plattformen integrerades även projektet Invest in Halland som ett första steg mot att skapa en för Halland gemensam destinationsportal som vänder sig till målgrupperna besökare, boende och investerare. Resultat: De företag som deltar i det gemensamma arbetet inom ramen för innovationssektorn upplevelsenäring har en klart bättre utveckling än det halländska näringslivet som helhet. Upplevelsenäring Differens Hela Procent näringslivet Förädlingsvärde Mkr ,9 10,2 Omsättning Mkr ,0 10,4 Antal anställda ,6 0,9 Region Halland följer sedan 2003 upplevelsenäringens generella utveckling med data från SCB:s förtetagsregister. I detta material bekräftas den kontinuerligt stabila tillväxten i branschen och det faktum att de turistrelaterade branscherna inte påverkades av finanskrisen i någon större utsträckning.

7 7(14) Innovationssektor Kulturella och kreativa näringar (KKN) Under 2012 genomfördes projektet Kreatören i fokus i samarbete med Tillväxtverket och inom ramen för regeringens Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Målen med projektet var att skapa grundläggande förståelse för KKN ur ett regionalt perspektiv samt att fram en handlingsplan för vidare arbete. Arbetet med en handlingsplan kommer att slutföras under En viktig samarbetspart i arbetet har varit Alexanderssoninstitutet på Campus Varberg, med särskild tonvikt på utvecklingsfunktionen CRED, Creative Destination Halland. I samarbete med CRED har bland annat en analys av surfkulturens betydelse genomförts. En bred dialog har också förts med Hallands kommuner samt med andra regionala och nationella aktörer. Det nationella nätverket Generator har fungerat som plattform för det interregionala utbytet. Ett nära samarbete har förts med Kulturmiljö Halland inom projektet Kreativa kraftfält där den italienska professorn i ekonomi Pier Luigi Sacco och hans forskarteam har genomfört en analys av Halland. Resultaten av denna beräknas vara klar våren 2013 med slutrapport hösten Resultat: Det övergripande resultatet av det arbete som bedrivits under 2012 är en vidgad förståelse för sambandet mellan kultur och ekonomi. Region Halland har under 2012 gjort en första mätning av den ekonomiska utvecklingen inom KKN enligt den så kallade Trident-modellen. De kulturella och kreativa näringarna utgör, enligt den aktuella avgränsningen, en ganska liten del av näringslivet. Sysselsättningsutvecklingen är bättre än i näringslivet som helhet men den ekonomiska utvecklingen mätt som förädlingsvärde och omsättning är svagare. Kulturnäringarnas och hela näringslivets ekonomiska utveckling i Halland Kulturnäringar Totalt Differens Procent Förädlingsvärde (FV) Mkr ,7 Omsättning Mkr ,6 Antal anställda ,6 Antal företag ,8 Näringslivet totalt Differens Procent Förädlingsvärde (FV) Mkr ,9 Omsättning Mkr ,7 Antal anställda ,8 Antal företag ,8 I tabellen redovisas endast företag med kulturellt innehåll. En slutsats av mätningen är att fler människor med utbildning för kulturella yrken arbetar utanför de kulturella och kreativa näringarna än inom. Det är därför vanskligt att utifrån denna mätning dra några slutsatser om de kulturella yrkenas bidrag till tillväxten i det övriga näringslivet.

8 8(14) Innovationssektor Bioenergi Bioenergi är ett tydligt område för innovativ utveckling i Halland. För att stärka innovationsarbetet och för att göra samarbetet mellan olika parter effektivare har Arena Bioenergi Halland etablerats. Arenan ska arbeta med en process för vad vi i Halland tillsammans ska åstadkomma inom bioenergiområdet. Arbetet genomförs med ett inledande fokus på biogas. Under 2012 har en innovationsupphandling genomförts för att med hög kunskapsnivå och ett marknadsnära arbetssätt etablera bioenergi som innovationssektor. Med innovation menas här nya sätt att skapa värde, nya lösningar på behov eller efterfrågan. Arbetet är komplext och kräver ett samspel mellan olika aktörer från näringsliv, offentlighet och akademi. Innovationer uppstår i samspel mellan olika aktörer. Arena Bioenergi ska därför arbeta med att skapa detta samspel inom bioenergiområdet. Nyckelaktörer i samspelet för en positiv utveckling av biogasområdet är företag, kommunerna och Region Halland som brukare och kund, samt finansiärer och uppdragsgivare som exempelvis EU, staten, regioner, kommuner, forskningsstiftelser, näringsliv med flera. Exempel på aktiviteter som genomförts under 2012 Seminarium och möten med nyckelaktörer med särskilt fokus på skogens potential. Möten med samarbetspartners i Västra Götaland och Skåne för att skapa strategiska allianser och dra nytta av varandras erfarenheter. Samarbete med LRF som företrädare för råvaruproduktionen. Identifiering av företag inom området. 2 Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud I arbetet med kompetensplattformen har Region Halland arbetat med omvärldsbevakning, kompetensanalyser och nätverk såväl med utbildningsansvariga i kommunerna samt med näringslivsrepresentanter. Ett tema har varit framtidens kompetensförsörjning och hur vi möter arbetsmarknadens behov av kompetens på kort och lång sikt. Region Halland har ett formaliserat nätverk med utbildningsansvariga inom kommunerna, för bland annat framtagning av strategiskt beslutsunderlag. Nätverket arbetar bland annat med att samordna och behovsanpassa vuxenutbildningen. Vård- och omsorgscollege Ett certifierat Vård- och omsorgscollege är under uppbyggnad. De första eleverna, vilka kommer att få en certifierad utbildning, påbörjade sin utbildning höstterminen Vård- och omsorgscollege Halland är en arena och en struktur där arbetsliv och utbildning möts och gemensamt arbetar för att säkra regionens kompetensbehov inom vård och omsorg. Andra mål är att öka antalet studerande på vård- och omsorgsutbildningarna, att göra kompetensinsatser för redan anställd personal, att arbeta med ökad etnisk mångfald i utbildningarna, att uppnå en jämnare fördelning mellan könen hos de som söker vård- och omsorgsprogrammen, mm.

9 9(14) Entreprenöriellt lärande Det ESF-finansierade projektet STEPS som drivs i samverkan med kommunalförbunden inom Västra Götalandsregionen har stöttat skolor i de halländska kommunerna i arbetet med att bli bättre på att utveckla barn och ungas entreprenöriella kompetenser. Målet för arbetet har varit att skapa en skola som bättre speglar arbetslivets behov och förutsättningar, nu och i framtiden. Tanken är att ge nyckelpersoner kunskap och verktyg för att förändra hur man arbetar på alla olika nivåer inom skolan och målgrupperna har varit skolledare, studie- och yrkesvägledare samt lärare. Under hösten har en stor spridningskonferens arrangerats och projektet har även träffat varje kommun för att diskutera hur kommunerna själva kan arbeta vidare för att ta vara på resultaten av projektarbetet på längre sikt. Strategiskt samarbete med Högskolan i Halmstad och Campus Varberg Under 2012 har samarbetsavtal tecknats med Högskolan i Halmstad och Campus Varberg. Båda avtalen innehåller prioriterade arbetsområden och täcker såväl kompetensutveckling som innovationsarbete. Avtalen ger en tydlig grund för samarbetet och prioriteringar för det fortsatta gemensamma arbetet. 3 Tillgänglighet Infrastruktur Under 2012 har genomförandet av den regionala infrastrukturplanen fortsatt och under året inleddes arbetet med en kompletterande och förlängd regional infrastrukturplan Också arbetet med en ny nationell plan har påbörjats och en dialog förs med Trafikverket, grannregioner och kommuner om angelägna infrastrukturåtgärder för att öka tillgängligheten inom och utom Halland. Det mest prioriterade infrastrukturprojektet i Halland är utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår genom Varberg. För att starkare integrera infrastruktur- och kollektivtrafikplanering med övrig samhällsplanering i Halland har en regional infrastrukturgrupp med deltagare från länsstyrelsen, Trafikverket och Region Halland bildats. Under året har kommunernas infrastrukturstrateger och samhällsbyggnadschefer deltagit i en regional diskussion om utvecklingsfrågor och koordinering av planering på regional och kommunal nivå. Region Halland är medfinansiär av Västsvenska paketet som innehåller ett brett spektrum av åtgärder för att förbättra framkomligheten och skapa bättre pendlingsmöjligheter till Göteborgsområdet på ett miljömässigt hållbart sätt. Ett viktigt arbete under 2012 har varit förberedelser inför införandet av trängselskatt i Göteborg. Region Halland deltar sedan 2011 i projektet COINCO North II-The Scandinavian 8 Million City. I projektet ligger fokus dels på utveckling av befintlig järnvägsförbindelse sträckan Oslo- Köpenhamn, dels på förutsättningar för en höghastighetsjärnväg samma sträcka. Järnvägssatsningar längs Västkusten, som ger ökad kapacitet för person- och godståg, är en förutsättning för fortsatt utveckling och tillväxt i Sydvästsverige.

10 10(14) Kattegattleden Arbetet fortskrider med att skapa en i huvudsak bilfri cykelled mellan Helsingborg och Göteborg. Delsträckor är under anläggande och kontinuerlig dialog sker med kommunerna i projektet. Dispensansökningar är inlämnade till Länsstyrelsen respektive Naturvårdsverket för att få tillträde till mark inom naturreservat. En trafiksäkerhetsöversyn med tillhörande vägvisningsplan är under upphandling för genomförande i början av Kommunerna längs leden tecknar nyttjandeavtal med enskilda vägföreningar för tillträde till delsträckor som lever upp till de kärnvärden som ska känneteckna Kattegattleden; havsnära, i huvudsak bilfri och fylld med upplevelser. Kanalisation Halland har för 2012 beviljats kronor i form av kanalisationsstöd som Region Halland handlägger. Beslut har fattats om fyra projekt på totalt kr. Intresset i länet för bredbandsutbyggnad är dock stort och Region Halland har mottagit ansökningar på totalt kronor. En redovisning och uppföljning har skickats till Länsstyrelsen i Örebro. Region Halland har även påbörjat ett arbetet med att tillsammans med kommunerna i länet arbeta fram en regional bredbandsstrategi. Kollektivtrafik Region Halland har sedan 1 januari 2012 organisatoriskt och finansiellt ansvar för den allmänna kollektivtrafiken. En översyn av utbudet har inletts vilken kommer att vara färdig först under Under tiden har bland annat en resvaneundersökning genomförts i samverkan med Trafikverket och kommunerna. En rad studier har igångsatts för att skaffa kunskap inför den långsiktiga plane-ringen av järnvägstrafiken. De flesta studierna genomförs i samverkan med grannlänen. Det första trafikpliktsbeslutet fattades av regionstyrelsen under våren avseende Öresundstågstrafik. Komplettering av trafikförsörjningsprogrammet inleddes under hösten. Förberedelser för införandet av trängselskatt i Göteborg pågick under hösten i samverkan med Västtrafik/Västra Götalandsregionen. Infrastrukturåtgärder tillsammans med dimensionering av tåg- och bussutbud dominerade. 4 Strategiskt gränsöverskridande samarbete Region Halland driver eller deltar i ett antal gränsöverskridande projekt, framför allt inom ramen för Interregprogrammen med betoning på Kattegat-Skagerak-programmet. Region Halland är också värdorganisation för sekretariatet i detta program.

11 11(14) I egenskap av värdorganisation har Region Halland lett arbetet med att ta fram en ny SWOTanalys för Kattegat-Skagerak-området. Detta analysarbete markerar också startpunkten på arbetet med nya interregprogram inom ramen sammanhållningspolitiken 2014 till En uppdaterad översikt över gemensamma utmaningar, möjligheter och lösningar på gemensamma problem är ett viktigt underlag för det kommande programarbetet. Region Halland är medlem i Conference of Peripheral and Maritime Regions (CPMR). Totalt 160 regioner från 29 europeiska länder deltar. För att tillvarata sina medlemsregioners intressen för CPMR en dialog med bland annat Europaparlamentet och Europeiska Kommissionen. Genom att delta i CPMR har Region Halland möjlighet att bygga strategiska allianser med andra europeiska regioner och vara med och påverka EU:s politik. För att säkerställa en stark regional förankring är CPMR uppdelat i sex geografiska kommissioner, bland annat en för Nordsjöområdet och en för Östersjöområdet, där Halland är medlem i Nordsjökommissionen. Inom Nordsjökommissionen sker arbetet i olika tematiska arbetsgrupper där Region Halland har en vice ordförandepost i gruppen för innovation och utbildning. I juni 2013 står Region Halland värd för Nordsjökommissionens årliga Generalförsamling som hålls i samarbete med EU:s Nordsjöprogram. Östersjöstrategin Region Halland eller andra halländska aktörer deltar i flera projekt tillsammans med partners från andra delar av Östersjöregionen. Projekten berör flera av de prioriterade områdena inom EU:s strategi för Östersjöregionen och behandlar gemensamma frågor som att öka beredskapen för att ta hand om utsläpp från maritima transporter, hållbar förvaltning av hav och kuster, öka landsbygdens attraktivitet samt förbättrade transportförbindelser. Som del av genomförandet av Östersjöstrategin har Region Halland analyserat vilka delar av den regionala utvecklingsstrategin som sammanfaller med östersjöstrategin och på vilket sätt Region Halland bäst kan bidra till strategins genomförande. Bedömningen är att gränsöverskridande transportinfrastruktur, kustzonsplanering, kulturutbyte, miljö- och klimatinsatser samt olika aspekter av företagande och företagsutveckling är speciellt relevanta och Region Halland bevakar kontinuerligt samarbetsmöjligheterna inom dessa områden. 5 Övriga återrapporteringskrav Samordning och utveckling av den regionala utvecklingsstrategin Inom ramen för den regionala utvecklingsstrategins strategiska ramverk för regional utvecklings- och tillväxtpolitik i Halland har regionfullmäktige också tagit beslut om Mål och strategier för Region Halland Dessa har kortare tidshorisont och betonar de delar som är strategiskt viktiga för Region Halland att genomföra fram till Mål och strategier består av tio prioriterade områden, varav sju har tydlig koppling till den regionala tillväxtpolitiken. Mål och strategier är därigenom en precisering av de mer allmänt formulerade målen i den regionala utvecklingsstrategin.

12 12(14) Under 2012 påbörjades ett arbete med att skapa en kunskapsplattform för ett attraktivt Halland Arbetet syftar till att ge en samlad och framtidsorienterad bild av Hallands attraktionskraft samt att med utgångspunkt denna analys skapa en portfölj med fyra till fem prioriterade inriktningar för det regionala tillväxtarbetet. Utvecklingsarbetet ska tydligt kopplas till EU2020 och involvera ett brett spektrum av aktörer i Halland. Inför nästa programperiod i EU har Region Halland inventerat på vilket sätt Region Hallands olika verksamhetsområden kan bidra till Europa 2020-strategins genomförande. Den breda lärprocess som har genomförts kommer att utgöra ett av flera viktiga underlag för den regionala tillväxtpolitiken Vad Region Halland bör göra formuleras dels i den kontinuerliga verksamhetsplaneringen och dels i de program inom sammanhållnings-, landsbygds- och fiskerpolitiken som Region Halland är involverad i. Rapporten Region Halland och EU2020 är ett underlag för dessa politiska processer. Samverkan med Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter Grunden för samverkan mellan Region Halland och Länsstyrelsen Halland är ett ömsesidigt deltagande i strategiska programprocesser. På samma sätt deltar länsstyrelsen i flera av de viktiga utvecklingsprocesser och samverkansgrupper som Region Halland ansvarar för. Utöver den samverkan som redovisats i tidigare avsnitt ges nedan ytterligare några konkreta exempel på samverkan mellan Region Halland och Länsstyrelsen Halland: Med anledning av de ökande varslen om personalneddragningar och problemen på arbetsmarknaden har Region Halland deltagit i de aktiviteter som har initierats för att samordna insatserna mot arbetslösheten och för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Länsstyrelsen ingår i aktörsnätverket för företagsfrämjande aktörer. Region Halland har kontinuerligt samverkat om integrations- och mångfaldsfrågorna samt i arbetet med handlingsplanen för jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Regelbundna arbetsmöten mellan Länsstyrelsen och Region Halland om frågor som är kopplade till genomförandet av landsbygdsprogrammet och leaderprogrammet. I MEK-rådet, som är rådgivande för Länsstyrelsens miljö-, energi- och klimatarbete deltar Region Halland i ett brett partnerskap med andra miljö- och utvecklingsorganisationer i Halland. Andra statliga myndigheter Region Halland har en lång tradition av samverkan med nationella myndigheter. På grund av Hallands hittills mycket begränsade statliga utvecklingsanslag har projektverksamheten i länet varit beroende av samfinansiering med exempelvis nationella myndigheter. De nationella myndigheternas medverkan i det regionala tillväxtarbetet varierar dock starkt mellan olika myndigheter. Tillväxtverket är av naturliga skäl den myndighet som bäst svarar upp mot de regionala önskemålen. Halland har haft stor glädje av verkets insatser inom ramen för olika program och metodutvecklingsprojekt. Region Halland har också ett konstruktivt samarbete med Vinnova. Många andra myndigheters deltagande i det regionala

13 13(14) tillväxtarbetet kan och bör däremot diskuteras. Störst problem med att genomföra regionalt anpassade utvecklingsinsatser har myndigheter med ett tydligt nationellt uppdrag, oavsett om dessa myndigheter har en regional organisation eller inte. Vissa myndigheter har mot denna bakgrund problem med att delta i regionala utvecklingsprojekt och saknar dessutom ofta både intresse och resurser för insatser som inte ligger helt i linje med myndigheternas nationella uppdrag. Utvecklingen mot fler så kallade enmyndigheter tenderar att försvåra det regionala samarbetet. Exempel på detta är samarbetet med Arbetsförmedlingen som i vissa avseenden har minskat när funktioner har centraliserats. Prioritering av medel från anlaget 1:1 Beslut om användning av 1:1-anslaget styrs av de delar av Region Hallands Mål och strategier som ligger inom ramen för den nationella strategin för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Av formella skäl har en stor del av 1:1-anslaget använts till finansiering av projekt med betydande inslag av företagstöd i form av konsult- och nyföretagarcheckar. Av samma skäl har 1:1-medel också använts till medfinansiering av Almi Invest Väst och projekt inom ramen för programmet för att främja kvinnors företagande. Lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet I februari 2013 beslutade regionstyrelsen om en lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland. Lärandeplanen syftar till att öka lärandet av de utvecklingsinsatser som genomförs inom ramen för det regionala tillväxtarbetet. Bland annat genom att arbeta mer systematiskt med uppföljning och utvärdering samt kommunikation av resultaten. Lärandet behöver stärkas i såväl framtagande av insatser som i genomförande och avslutning i både projekt, program och löpande verksamhet. Lärandeplanen är framtagen via dokumentanalyser, samtal, informationsmöten och workshops med representanter från Region Halland, kommunerna i Halland, Länsstyrelsen, Högskolan i Halmstad och företagsfrämjande organisationer. Det har varit en process där aktörer både internt på Region Halland och externa aktörer har fått information och fått möjlighet att ge inspel till lärandeplanen. Lärandeplanen ska vara ett levande dokument som innebär en kontinuerlig process. Varje år ska lärandeplanen följas upp och revideras. Kommersiell service Under 2012 har tre livsmedelsbutiker i det geografiskt prioriterade området lagt ner verksamheten med ett försämrat serviceutbud som en direkt konsekvens. För Hallands inland är detta en oroande utveckling. Region Halland följer kontinuerligt utvecklingen på landsbygden och har nyligen genomfört ett omfattande analysarbete avseende den halländska landsbygdens struktur och utvecklingsförutsättningar. Tillsammans med en under hösten påbörjat inventering av det samlade serviceutbudet på landsbygden skapas ett bra underlag för en kommande översyn av det regionala serviceprogrammet. Som ett resultat av dessa analyser och tidigare utvärderingar av stödet till kommersiell service har Region Halland under året också inlett ett arbete med att stödja lanthandlare med bland annat affärsutveckling och marknadsanpassning.

14 14(14) År 2012 har varit andra året för Region Hallands ansvar för stöd till kommersiell service. Under året har 14 ärenden i form av investeringsbidrag och servicebidrag beslutats. En kontinuerlig dialog förs med kommunala företrädare, både i samband med enskilda beslutsärenden och för informations- och erfarenhetsutbyte om landsbygds- och servicefrågor i ett bredare perspektiv. Regionstyrelsen Gösta Bergenheim Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör