Koldioxidutsläpp från Malmö stads verksamheter 2005

Transkript

1 RAPPORT Koldioxidutsläpp från Malmö stads verksamheter 2005 Antagen av Miljönämnden Rapportnr 05/2007 ISSN

2 Rapporter (ISSN ) utgivna fr.o.m. 2003: 26/2003 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Nobeltorget 2002/ /2003 Luftföroreningsmätning i Oxie 2002/ /2003 Livsmedelstillsyn under Malmöfestivalen /2003 Livsmedelstillsyn av hamburgerrestauranger i Malmö stad sommaren /2003 Livsmedelstillsyn av livsmedelsbutiker med manuell hantering med 4-10 årsarbetskrafter i Malmö stad hösten /2003 Livsmedelstillsyn av storhushåll med < 4 årsarbetskrafter i Malmö stad sommaren/hösten /2003 Enkätsammanställning av livsmedelshanteringen på Universitetssjukhuset MAS i Malmö stad /2003 Enkätsammanställning av livsmedelshanteringen på äldreboende i Malmö stad /2003 Transportprojekt i Inre, Mellersta, Östra, Norra och Frihamnen /2003 Livsmedelstillsyn av pizzerior i Malmö stad hösten /2003 Markinventering i Fosie industriområde sommaren /2003 Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden 01/2004 Livsmedelstillsyn av storhushåll med orientalisk tillagning i Malmö stad vintern /2004 Livsmedelstillsyn av bagerier och konditorier i Malmö stad vintern /2004 Livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad /2004 Kartläggning av luftkvalitén vid Lundavägen och Östra Förstadsgatan 05/2004 Livsmedelstillsyn av skolor i Malmö stad vintern /2004 Livsmedelstillsyn av gatukök i Malmö stad vintern 2003/ /2004 Luftföroreningsmätningar i Malmö /2004 Tillsyn av lokaler för tatuering, piercing och akupunktur i Malmö stad vintern våren /2004 Livsmedelstillsyn av caféer och salladsbarer i Malmö stad våren /2004 Livsmedelstillsyn av butiker med manuell hantering med mer än 11 årsarbetskrafter i Malmö stad våren /2004 Kartläggning av luftkvalitén vid Södervärn 12/2004 Mikrobiologisk undersökning av skop- och mjukglass i Malmö stad sommaren /2004 Livsmedelstillsyn av restauranger med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad /2005 Inventering av tvätterier i Malmö stad /2005 Livsmedelstillsyn av butiker med förpackade varor med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad /2005 Kartläggning av luftkvalitén vid Triangeln /2006 Livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad /2006 Livsmedelstillsyn av pizzerior i Malmö stad /2006 Livsmedelstillsyn av skolor med tillagningskök i Malmö stad /2006 Luften i Malmö. Årsrapport /2006 Kartläggning av luftkvalitén vid Amiralsgatan 2004/ /2006 Rapport om resultat av Smileyprojektet i Malmö /2006 Livsmedelskontroll av partihandlar samt butiker med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad 2005 och /2006 Kartläggning av luftkvalitén vid Föreningsgatan 2005/ /2006 Rapport om tillsyn av grafiska och fotografiska branschen /2007 Tillsyn inom Södra Sofielund. Förebyggande fastighetsinspektioner i samarbete mellan Miljöförvaltningen och Södra Sofielundsenheten under våren /2007 Mätning av luftföroreningar vid E6 i södra Tygelsjö 03/2007 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad /2007 Luftkvaliteten i Malmö /2007 Koldioxidutsläpp från Malmö stads verksamheter 2005 Rapporterna kan beställas från: Miljöförvaltningen, Malmö, telefon (vx). De kan också laddas ner från

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte Avgränsningar 2 2. METOD 4 3. ENERGI Energi i lokaler Energi för särskilda ändamål 6 4. TRANSPORTER Drivmedelsförbrukning i kommunens fordonspark Tjänsteresor via resebyrå Taxiresor Bilersättning Färdtjänst, sjuktransport 8 5. RESULTAT Totalt koldioxidutsläpp Nämndernas koldioxidutsläpp Bolagens koldioxidutsläpp DISKUSSION OCH SLUTSATSER 15 Bilaga 1. Nämndernas totala koldioxidutsläpp år 2005 (ton) Bilaga 2A. Energiförbrukning och koldioxidutsläpp år 2005 Bilaga 2B. Bränsleförbrukning m.m. samt koldioxidutsläpp från transporter år

4 1. INLEDNING Miljöförvaltningen har beslutat att kartlägga och ta fram nyckeltal för koldioxidutsläpp från den kommunala verksamheten. Under hösten 2006 startade arbetet med att i ett första steg få en överblick över utsläppsområdena och hur dessa utsläpp kan beräknas. Målsättningen är att få fram en första uppskattning/beräkning med det material som i dagsläget finns tillgängligt. Beräkningar kommer att göras för år 2005 och framåt. Resultatet för 2005 års beräknade koldioxidutsläpp redovisas i denna rapport. 1.1 Syfte Koldioxidberäkningarna syftar till: Att illustrera hur stor belastning Malmö stad har på klimatet och att på så vis bidra till en gemensam uppslutning i staden för att minska de utsläpp av växthusgaser som den kommunala verksamheten ger upphov till. Att ge underlag till nyckeltal som speglar koldioxidutsläpp för användning i Malmö stads årliga miljöredovisning. Att ge Malmö stads nämnder och bolag underlag till att kunna bedöma sina egna utsläpp, även uppdelat på delområden som energianvändning i lokaler samt olika former av transporter. Då Malmö stad uppmuntrar andra aktörer att minska sina koldioxidutsläpp är det även av vikt att visa att staden själv granskar sina egna koldioxidutsläpp. Staden kan därmed bli en god förebild för allmänheten, industrin och andra kommuner. Beräkningarna syftar på detta stadium inte till att värdera om miljöarbetet är bra eller dåligt på de nämnder som omnämns eller till att rangordna dem inbördes. Om detta ska kunna ske måste utsläppen sättas i relation till karaktären på de verksamheter som bedrivs och till vilka styrmedel nämnderna förfogar över, något som är omöjligt att överblicka i denna inledande studie. Höga eller låga utsläpp behöver således inte bero på brister eller förtjänster i en nämnds miljöarbete. 1.2 Avgränsningar Koldioxidinventeringen inriktar sig på utsläpp från Malmö stad som organisation, det vill säga centrala nämnder och stadsdelar. Beräkningarna hänförs till nämnder vilket avser att aktiviteter knutna till nämnder samt förvaltningen som ligger under respektive nämnds ansvarsområde inkluderas. Några av de större kommunala bolagen som Malmö stad är delägare i tas även med, se tabell 1. Dessa bolag är sedan tidigare även medtagna i Malmö stads miljöredovisning. 2

5 Tabell 1. Organisatoriska enheter som inkluderas i koldioxidinventeringen. Centrala nämnder Stadsdels förvaltningar Bolag Fritidsnämnden Centrum SDF Copenhagen Malmö Port AB (CMP) Kulturnämnden Fosie SDF MKB Miljönämnden Husie SDF Parkering Malmö Räddningsnämnden Hyllie SDF SYSAV Servicenämnden Kirseberg SDF Stadsbyggnadsnämndenn Limhamn-Bunkeflo SDF Stadskontoret/Kommunstyrelsen Oxie SDF TN - Fastighetskontoret Rosengård SDF TN - Gatukontoret Södra Innerstaden SDF TN - VA-verket Västra Innerstaden SDF Utbildningsnämnden Övriga Till gruppen Övriga har förts mindre nämnder samt ett antal poster som inte enkelt kan knytas till någon av nämnderna. Dessa är Kommunfullmäktige, Stadsrevisionen, Förtroendenämnden, Överförmyndarnämnden, Valnämnden samt en mindre restpost rörande flygresor. Gruppen Övriga står för en mycket liten andel av utsläppen och redovisas därför endast inkluderat i varje utsläppskategori och ej som egna grupper. Inventeringen har avgränsats till att endast inkludera utsläpp från Malmö stads verksamheter inom Malmö som geografiskt område. Ett fåtal verksamheter som bedrivs utanför Malmö är därför inte medtagna. De områden som inkluderas i kartläggningen är användningen av el, fjärrvärme och naturgas (uppvärmning och gasspis) i Stadsfastigheters och Fritidsförvaltningens fastigheter, energianvändning i externa lokaler, drivmedelsförbrukning i kommunens fordonsparker, tjänsteresor via resebyrå, bilersättning vid resor med egen bil i tjänsten, taxiresor och resor med färdtjänst. Inom Malmö som geografiskt område finns en oljeuppvärmd fastighet vilken inte inkluderas. 3

6 2. METOD Den exakthet beräkningarna görs med varierar stort beroende på vilket underlagsmaterial som finns att tillgå. I några fall har underlagsmaterialet brister och grova uppskattningar har då gjorts. Utgångspunkten har varit att hellre ta med grova uppskattningar än att helt bortse från ett utsläppsområde. Målsättningen är att i framtiden kunna öka noggrannheten genom att bygga upp ett bättre underlagsmaterial. När det gäller metoder för att göra beräkningar och uppskattningar har enhetlighet eftersträvats. I ett fåtal fall har avvikelser från detta skett, t.ex. då en förvaltning har gjort egna interna beräkningar har dessa godtagits om de bedömts bidra till en ökad noggrannhet. Material har samlats in från olika aktörer varefter beräkningar och antagande har gjorts. Dessa moment är svåra att beskriva i korthet, för en utförlig metodbeskrivning se PM:et Handledning till koldioxidinventering. I de följande kapitlen finns dock en kortfattad metodbeskrivning av varje moment som ingår i koldioxidberäkningarna. De emissionsfaktorer som används i beräkningarna redovisas i tabell 2. Fordonsgasen antas bestå av hälften biogas och hälften naturgas enligt uppgift från E.ON. Tabell 2. Emissionsfaktorer. Drivmedel CO 2 (kg/l) CO 2 (kg/km)* Bensin 2,48 0,216 Diesel 2,75 0,143 Fordonsgas 1,13 /Nm 3 0,095 E85 0,59 0,067 Taxi 0,15 Energi CO 2 (kg/kwh) Fjärrvärme 0,126 Naturgas 0,203 El 0,067 *Avser personbilar. 4

7 3. ENERGI 3.1 Energi i lokaler De lokaler som kommunen bedriver sina verksamheter i förvaltas i huvudsak av Stadsfastigheter. Men även Fritidsnämnden, Fastighetskontoret, Gatukontoret och VA-verket agerar som fastighetsförvaltare till de kommunala nämnderna. De lokaler som förvaltas av andra nämnder än Stadsfastigheter står för en liten andel av det totala fastighetsbeståndet och det finns oftast ingen energistatistik tillgänglig för dessa fastigheter. Dessa fastigheter inkluderas därför inte med undantag för Fritidsförvaltningens anläggningar. Till viss del hyr ovanstående nämnder även ut sina lokaler till icke kommunala verksamheter. Nämnderna hyr även in lokaler av privata fastighetsförvaltare (i rapporten kallad extern yta) och av kommunägda MKB. För en översikt över Stadsfastigheters bestånd jämfört med inhyrd yta från MKB och extern yta, se tabell 3. Tabell 3. Översikt av lokalförsörjningen från Stadsfastigheter, samt inhyrda lokaler från MKB och extern hyresvärd. Lokalytan (m 2 ) är ungefärlig. Förvaltare Hyresgäst Stadsfastigheter MKB Extern yta Totalt Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadskontoret /Kommunstyrelsen TN - Fastighetskontoret TN - Gatukontoret TN - VA-verket Utbildningsnämnden Centrum SDF Fosie SDF Husie SDF Hyllie SDF Kirseberg SDF Limhamn-Bunkeflo SDF Oxie SDF Rosengård SDF Södra Innerstaden SDF Västra Innerstaden SDF Ej kommunal Summa

8 Beräkningarna av koldioxidutsläpp från energiförbrukningen i de lokaler som Stadsfastigheter förvaltar har utgått ifrån Stadsfastigheters energistatistik över el-, gas- och fjärrvärmeanvändning i lokalerna. Statistiken över energianvändningen i Stadsfastigheters fastigheter är väl uppbyggt sedan ett antal år tillbaka men förbättringar sker ständigt i detta material. I beräkningarna belastas den hyresgäst som har förstahandsavtal på hyreskontraktet med energianvändningen. I några enstaka fall sker andrahandsuthyrning men detta tas inte hänsyn till i beräkningarna. Koldioxidutsläppen från energianvändning har beräknats med emissionsfaktorer från de leverantörer Malmö stad har avtal med, E.ON och Öresundskraft (redovisas i tabell 2, sid. 5). MKB har dock lämnat egna utsläppsdata beräknade med andra emissionsfaktorer. För de lokaler nämnderna hyr av annan fastighetsförvaltare, motsvarande ca 25 % av Stadsfastigheters lokalyta, har en uppskattning av utsläppen gjorts utifrån det totala medelutsläppet per kvadratmeter i Stadsfastigheters lokaler. Utsläpp från lokaler som hyrs till annan hyresgäst än någon av Malmö stads nämnder eller bolag medräknas ej men har beräknats till ca ton/år, i den mån det funnits tillgång till material om energianvändningen i verksamheterna. 3.2 Energi för särskilda ändamål Utöver den energi som förbrukas vid uppvärmning och användning av elektrisk utrustning i kontorslokaler, skolor och liknande är processerna i VA-verkets anläggningar samt gatubelysning en och trafikljusen i staden stora energiförbrukare. För VA-verkets processer är koldioxidutsläppen svåra att beräkna och är därför inte medtagna. Koldioxidutsläppen för gatubelysning och trafikljus har beräknats utifrån ett uppskattat värde för elanvändningen, vilka har fåtts från ansvarig person på respektive område. Gatukontoret belastat med utsläppen från trafiksignaler och gatubelysning vilka inkluderas i Gatukontorets totala utsläpp. 6

9 4. TRANSPORTER 4.1 Drivmedelsförbrukning i kommunens fordonspark Alla nämnder leasar sina fordon från VISAB. För en överblick över den kommunala fordonsparken se tabell 4. Fordonsstatistiken är från Fordon i kategorierna el, etanol, gas och hybrid räknas generellt som miljöfordon. Tabell 4. Antalet fordonstyper i nämndernas fordonspark. Nämnd El Etanol Gas Hybrid Bensin Diesel Totalt Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadskontoret/Kommunstyrelsen Fastighetskontoret Gatukontoret VA-verket Utbildningsnämnden Centrum SDF Fosie SDF Husie SDF Hyllie SDF Kirsebergs SDF Limhamn-Bunkeflo SDF Oxie SDF Rosengård SDF Södra innerstaden SDF Västra innerstaden SDF Totalt I drivmedelsförbrukning ingår de koldioxidutsläpp som sker under resor i tjänsten med kommunens fordon. Utsläpp från drivmedelsförbrukning har beräknats utifrån nämndernas totala drivmedelskostnader varefter en uppskattning av förbrukningen av de olika drivmedlen har gjorts utifrån varje nämnds fordonsbestånd. Kostnaderna för de olika drivmedlena antas vara proportionell mot de olika fordonstyperna i fordonsbeståndet. Detta med undantag för fordonsgasförbrukningen då dessa uppgifter fåtts från E.ON. Hänsyn har även tagits till att gasfordon antas köra 50/50 på gas/bensin och etanolfordon 75/25 på E85/bensin. Vissa nämnder har själva delat upp kostnaderna på respektive drivmedel, detta har gett en ökad noggrannhet och dessa värden har då använts. 4.2 Tjänsteresor via resebyrå Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med tåg och flyg fås via kundstatistik från resebyrån som Malmö stad anlitar. För tågresorna redovisas bara antalet resor eftersom uppgifter om koldioxidutsläppen från utrikes tågresor inte är fullständiga och tågresorna kan dessutom anses försumbara (totalt ca 15 kg koldioxid). 7

10 4.3 Taxiresor Utsläpp från taxiresor beräknas utifrån totala reslängder per nämnd vilket är statistik som kan fås från Trafikövervakningscentralen (TÖC). Resorna antas ha gjorts jämt fördelade med anlitat taxibolags olika fordon, som drivs på diesel, fordonsgas och bensin, från vilka ett genomsnittligt utsläpp/km har beräknats. 4.4 Bilersättning Utsläpp från resor med egen bil i tjänst har beräknats utifrån uppgifter om bilersättning från nämnderna eller lönekontoret. För 2005 års beräkningar antas alla fordon vara bensindrivna. 4.5 Färdtjänst och sjuktransport Utsläppen från färdtjänst och sjuktransporter uppskattas genom att sträckan förmedlade taxiresor dras ifrån den totala sträckan som är förmedlad via TÖC. Alla fordon antas drivas med bensin och emissionsfaktor för personbilar används. Detta blir alltså en grov uppskattning. Färdtjänsten redovisas som en totalsumma och belastar ingen enskild nämnd men inkluderas i det totala utsläppet. 8

11 5. RESULTAT I det följande avsnittet redovisas ett urval av de resultat som framkommit från genomförda beräkningar. Bolagens utsläpp redovisas separat och är ej medräknat i det totala utsläppet eftersom underlaget för att kunna beräkna utsläppen från bolagens verksamheter i vissa fall är ofullständigt eller av bristande kvalitet. 5.1 Totalt koldioxidutsläpp Det totala koldioxidutsläppet från Malmö stads nämnder har för år 2005 beräknats till ca ton och redovisas i figur 1. Figuren visar att utsläppen knutna till uppvärmning och elanvändning står för större delen av det totala utsläppet, ca 85 %, och transportområdet står för de resterande ca 15 % Fjärrvärme El Naturgas Externa lokaler Drivmedel Färdtjänst Flygresor Bilersättning Taxi El och värme Transporter Figur 1. Totalt koldioxidutsläpp år 2005 fördelat på användningsområde (ton). 5.2 Nämndernas koldioxidutsläpp En översiktlig tabell över koldioxidutsläppen från nämnderna uppdelat på de olika områdena som inkluderas i beräkningen redovisas i Bilaga 1. Figur 2 visar nämndernas totala koldioxidutsläpp uppdelat på transporter samt el och värme. 9

12 Transporter El och värme Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadskontoret/KS TN - Fastighetskontoret TN - Gatukontoret TN - VA-verket Utbildningsnämnden Centrum SDF Fosie SDF Husie SDF Hyllie SDF Kirsebergs SDF Limhamn-Bunkeflo SDF Oxie SDF Rosengård SDF Södra Innerstaden SDF Västra Innerstaden SDF Figur 2. Koldioxidutsläpp per nämnd år 2005 uppdelat på transporter samt el och värme (ton). Som tidigare nämnts kan någon närmare värdering av de beräknade utsläppen från respektive förvaltning inte ges i detta sammanhang. En notering som möjligen kan göras i anslutning till figur 2 är att höga värden kan sammanhänga med stora lokalytor eller med drift av energikrävande teknisk verksamhet. I t.ex. Fritidsnämndens beräknade utsläpp ingår utsläppen från driften av idrottsanläggningar, vilka i många fall är energikrävande. Utbildningsnämnden är den förvaltning som har störst lokalyta vilket kan förklara det höga koldioxidutsläppet Koldioxidutsläpp från energianvändning Koldioxidutsläppen från nämndernas totala energianvändning uppgår till ton varav den största delen kommer från energianvändning i Stadsfastigheters lokaler. Utsläppet från Stadsfastigheters lokaler motsvarar lite mer än 80 % av utsläppen från energianvändningen i kommunägda lokaler. I figur 3 visas nämndernas koldioxidutsläpp på ton från energianvändningen i de lokaler som hyrs från Stadsfastigheter. Observera att alla nämnder inte har lokaler som värms upp med naturgas. Vissa nämnder har ett mycket lågt koldioxidutsläpp från energiförbrukning i sina lokaler. Mängden koldioxid per nämnd beror självfallet på hur mycket lokaler en nämnd hyr. Vissa nämnder hyr större delen av sina lokaler från en extern hyresvärd vilka ju inte redovisas i figuren nedan. Utbildningsnämnden som hyr en stor lokalyta från Stadsfastigheter har de högsta värdena i figuren. 10

13 Naturgas El Fjärrvärme Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadskontoret/KS TN - Fastighetskontoret TN - Gatukontoret TN - VA-verket Utbildningsnämnden Centrum SDF Fosie SDF Husie SDF Hyllie SDF Kirsebergs SDF Limhamn-Bunkeflo SDF Oxie SDF Rosengård SDF Södra Innerstaden SDF Västra Innerstaden SDF Figur 3. Koldioxidutsläpp från el och värme i Stadsfastigheters lokaler år 2005 (ton). I figur 4 redovisas koldioxidutsläppet från Stadsfastigheters lokaler per kvadratmeter. Förbrukningen av gas till gasspisar är ej medtagna. Utsläppet per kvadratmeter skiljer sig inte nämnvärt mellan förvaltningarna förutom Fastighetskontoret vilket kan bero på att de endast hyr en liten yta av Stadsfastigheter Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadskontoret/KS TN - Fastighetskontoret TN - Gatukontoret TN - VA-verket Utbildningsnämnden Centrum SDF Fosie SDF Husie SDF Hyllie SDF Kirsebergs SDF Limhamn-Bunkeflo SDF Oxie SDF Rosengård SDF Södra Innerstaden SDF Västra Innerstaden SDF Figur 4. Koldioxidutsläpp per kvadratmeter från energianvändning i Stadsfastigheters lokaler år 2005 (kg/m 2 ). 11

14 5.2.2 Koldioxidutsläpp från transporter De totala koldioxidutsläppen från transporter på ca ton fördelar sig enligt figur 5. Posten drivmedel står för mer än hälften av utsläppen inom transporter. 19% 57% 14% 1% Drivmedel Bilersättning Taxi Flygresor Färdtjänst Övriga 9% Figur 5. Fördelning av koldioxidutsläppen från transporter. I figur 6 visas nämndernas utsläpp från transporter uppdelat på drivmedel och övriga. Med drivmedel avses utsläpp som härrör från förbrukningen av bensin, diesel och fordonsgas i nämndernas fordonsflotta. Med övriga avses utsläpp som härrör från bilersättning, taxi och flygresor. Posten färdtjänst anses ej vara knuten till någon nämnd och är därför ej medtagen i figuren nedan. Faktorer som generellt kan påverka utsläppets storlek är resandets omfattning, typ av bränsle och andel tunga fordon. Att Servicenämnden skiljer sig från övriga förvaltningar beror på deras verksamhetsområden med t.ex. post och bud, åkeri och skötsel Övriga Drivmedel Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadskontoret/KS TN - Fastighetskontoret TN - Gatukontoret TN - VA-verket Utbildningsnämnden Centrum SDF Fosie SDF Husie SDF Hyllie SDF Kirsebergs SDF Limhamn-Bunkeflo SDF Oxie SDF Rosengård SDF Södra Innerstaden SDF Västra Innerstaden SDF Figur 6. Nämndernas koldioxidutsläpp från transporter år 2005 uppdelat på drivmedel och övriga (ton). 12

15 I figur 7 redovisas koldioxidutsläppet från transporter per anställd på de olika nämnderna. Att stadsdelarna ligger lågt kan bero på att de har många anställda särskilt inom skola och barnomsorg vilka kanske inte reser så ofta i tjänsten Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadskontoret/KS TN - Fastighetskontoret TN - Gatukontoret TN - VA-verket Utbildningsnämnden Centrum SDF Fosie SDF Husie SDF Hyllie SDF Kirsebergs SDF Limhamn-Bunkeflo SDF Oxie SDF Rosengård SDF Södra Innerstaden SDF Västra Innerstaden SDF Figur 7. Koldioxidutsläpp från transporter per anställd år 2005 (kg/anställd). 6,5 6,0 5,5 Tåg/anställd Flyg/antsälld 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadskontoret/KS TN - Fastighetskontoret TN - Gatukontoret TN - VA-verket Utbildningsnämnden Centrum SDF Fosie SDF Husie SDF Hyllie SDF Kirsebergs SDF Limhamn-Bunkeflo SDF Oxie SDF Rosengård SDF Södra Innerstaden SDF Västra Innerstaden SDF Figur 8. Antalet tåg- respektive flygresor per anställd år

16 Som underlag för att analyserar koldioxidutsläppen kan det vara av intresse att studera tjänsteresornas fördelning på tåg och flyg. Antalet tåg- och flygresor per anställd och nämnd redovisas i figur 8. Nästan alla stadsdelsförvaltningar ligger bland de lägsta vad det gäller resor per anställd. I övrigt utmärker sig två nämnder, Miljönämnden och särskilt Stadskontoret som har ett högt antal resor per anställd. 5.3 Bolagens koldioxidutsläpp De bolag som Malmö stad är delägare i och är medtagna i inventeringen har mycket olikartad verksamhet och skiljer sig även väsentligt från en kommunal förvaltning. Det har varit svårt att avgränsa vilka av de aspekter som ger upphov till koldioxidutsläpp som ska tas med, det har även varit svårt att få fram underlagsuppgifter för att kunna beräkna vissa av bolagens koldioxidutsläpp. I tabell 5 redovisas de kända utsläppen från bolagen. SYSAV som ej medtagits i tabellen kommer att starta en energiutredning i början av Tabell 5. Koldioxidutsläpp från de kommunala bolagen år 2005 (ton). Bolag Fjärrvärme Naturgas El Drivmedel Tjänsteresor Bilersättning Totalt CMP * * Parkering Malmö ,5 200 MKB Totalt *uppgift saknas 14

17 6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Då det är första gången en beräkning av koldioxidutsläppet från Malmö stad som organisation görs är det svårt att dra några direkta slutsatser om själva utsläppens storlek. Om arbetet med koldioxidberäkningar fortskrider kan efter ett par år trender ses. För att ändå försöka att sätta det beräknade koldioxidutsläppet i ett sammanhang kan det vara intressant att jämföra med det totala utsläppet i Malmö. År 2005 uppgick Malmös totala koldioxidutsläpp till 1,4 miljoner ton. Det innebär att Malmö stads nämnder då stod för ca 2,5 % av koldioxidutsläppet med sitt utsläpp på ton. Om även utsläppen från bolagen som är med i beräkningarna tas med står Malmö stad som organisation för ca 5 % av det totala utsläppet. Om Malmö stad skulle omfattas av handeln med utsläppsrätter skulle utsläppet på ton motsvara lika många utsläppsrätter till en kostnad på ca 4,5 miljoner koronor (om utsläppsrätten kostar 135 kr/ton). En stor del av koldioxidutsläppet kommer från uppvärmning och energianvändning i lokaler. En viktig aspekt att tänka på är att för dessa punkter kan de beräknade koldioxidutsläppet öka eller minska utan att någon förändring av energianvändningen skett. Beräkningarna beror på vilka emissionsfaktorer som används, elens ursprungssammansättning och de bränslen fjärrvärmeverken drivs med. Om Malmö stad t.ex. skulle köpa el som uppfyller kraven för Bra miljöval så skulle utsläppen från elanvändning minska (utan att några energibesparande åtgärder genomförts). Vissa nämnder har en mer energiintensiv verksamhet än andra vilket gör att det är viktigt att tänka på bakgrunden till koldioxidutsläppen för att förstå varför det skiljer sig mellan förvaltningarna. Det ska även klargöras att själva utsläppen kan ske på andra platser än där verksamhet bedrivs. T.ex. när det gäller energianvändning sker ju inte utsläppet vid varje enskild fastighet utan där energin produceras. I en del fall har grova uppskattningar gjorts för att kunna uppskatta koldioxidutsläppen. Utgångspunkten har varit att hellre göra grova uppskattningar än att bortse från ett utsläpp som faktiskts sker med hopp om att bättre underlag kan erhållas för framtida beräkningar. Detta gör att det finns osäkerheter och felkällor i vissa av beräkningarna. Noggrannheten i koldioxidberäkningarna är i många fall beroende av information som kan fås från olika aktörer. Det är därför viktigt att vid upphandling avtala om att få tillgång till sådan statistik som kan vara till nytta för att kunna beräkna koldioxidutsläpp. Hopp finns redan idag om att kunna få bättre underlag för drivmedelsförbrukningen i och med det nya ekonomisystemet Raindance. Aspekter som inte tagits med men som mycket väl skulle kunna ingå i en koldioxidinventering är t.ex. anställdas resor till och från arbetet, leverantörers transporter, taxiresor som sker med annat taxibolag än kommunens avtalspartners vid tjänsteresa samt hyrbilar. Vissa av dessa kanske inkluderas i framtida beräkningar medan andra anses alltför obetydande eller för tidskrävande att ta med. Koldioxidinventeringen skulle kunna göras mycket stor men någonstans måste avgränsningen sättas. Det skulle även vara av vikt att i framtiden analysera vilka utsläppsområden som är mest potentiella att satsa på för att minska koldioxidutsläppen från Malmö stads verksamheter. 15

18 Bilaga 1. Nämndernas totala koldioxidutsläpp år 2005 (ton) Nämnd/Stadsdel Anställda Fjärrvärme Naturgas El Externa lokaler Drivmedel Bilersättning Flygresor Taxi Totalt Fritidsnämnden , Kulturnämnden , Miljönämnden ,2 114 Räddningsnämnden ,1 657 Servicenämnden , Stadsbyggnadsnämnden ,4 300 Stadskontoret/KS ,1 375 TN - Fastighetskontoret ,4 94 TN - Gatukontoret , TN - VA-verket ,1 340 Utbildningsnämnden , Centrum SDF , Fosie SDF , Husie SDF , Hyllie SDF , Kirsebergs SDF , Limhamn-Bunkeflo SDF , Oxie SDF ,3 745 Rosengård SDF , Södra Innerstaden SDF , Västra Innerstaden SDF , Totalt

19 Bilaga 2A. Nämndernas energiförbrukning och koldioxidutsläpp år 2005 Fjärrvärme Naturgas El Externa lokaler Nämnd/Stadsdel (MWh) CO 2 (ton) (MWh) CO 2 (ton) (MWh) CO 2 (ton) CO 2 (ton) Emissionsfaktor (kg/kwh) 0,126 0,203 0,067 Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadskontoret/KS TN - Fastighetskontoret TN - Gatukontoret TN - VA-verket Utbildningsnämnden Centrum SDF Fosie SDF Husie SDF Hyllie SDF Kirsebergs SDF Limhamn-Bunkeflo SDF Oxie SDF Rosengård SDF Södra Innerstaden SDF Västra Innerstaden SDF Summa

20 Bilaga 2B. Nämndernas bränsleförbrukning m.m. samt koldioxidutsläpp från transporter år 2005 Bensin Diesel Gas E85 Bilersättning Flyg Taxi Nämnd/Stadsdel (l) CO 2 (ton) (l) CO 2 (ton) (Nm 3 ) CO 2 (ton) (l) CO 2 (ton) (km) CO 2 (ton) (km) CO 2 (ton) (km) CO 2 (ton) Emissionsfaktor 2,48 (kg/l) 2,75 (kg/l) 1,13 (kg/ Nm 3 ) 0,59 (kg/l) 0,216 (kg/km) 0,163 (kg/km) 0,15 (kg/km) Fritidsnämnden , , , , , , ,1 Kulturnämnden , , , , , ,7 Miljönämnden , , , , , ,3 Räddningsnämnden , , , , , ,1 Servicenämnden , , , , ,5 Stadsbyggnadsnämnden , , , , , ,4 Stadskontoret/KS 338 0, , , ,1 TN - Fastighetskontoret , , , , , ,4 TN - Gatukontoret , , , , , , ,2 TN - VA-verket , , , , , ,1 Utbildningsnämnden , ,0 93 0, , ,9 Centrum SDF , , , , , ,6 Fosie SDF , , , , , , ,8 Husie SDF , , , , , ,4 Hyllie SDF , , , , , , ,1 Kirsebergs SDF , , , , , ,0 Limhamn-Bunkeflo SDF , , , , , ,8 Oxie SDF , ,14 0 0, , , ,3 Rosengård SDF , , , , , ,1 Södra Innerstaden SDF , , , , , , ,3 Västra Innerstaden SDF , , , , , , ,3 Summa