R EVISIONSRAPPORT Granskning av miljöledningsarbetet. Malmö stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "R EVISIONSRAPPORT 2007. Granskning av miljöledningsarbetet. Malmö stad"

Transkript

1 R EVISIONSRAPPORT 2007 Granskning av miljöledningsarbetet Malmö stad Genomförd på uppdrag av revisorerna november 2007

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte och avgränsning Tillvägagångssätt FRITIDSNÄMNDEN Iakttagelser Kommentarer KOMMUNSTYRELSEN Iakttagelser Kommentarer KULTURNÄMNDEN Iakttagelser Kommentarer SERVICENÄMNDEN Iakttagelser Kommentarer STADSBYGGNADSNÄMNDEN Iakttagelser Kommentarer STADSDELSFULLMÄKTIGE CENTRUM Iakttagelser Kommentarer STADSDELSFULLMÄKTIGE FOSIE Iakttagelser Kommentarer STADSDELSFULLMÄKTIGE HYLLIE... 9 Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

3 10.1 Iakttagelser Kommentarer STADSDELSFULLMÄKTIGE KIRSEBERG Iakttagelser Kommentarer STADSDELSFULLMÄKTIGE LIMHAMN-BUNKEFLO Iakttagelser Kommentarer STADSDELSFULLMÄKTIGE OXIE Iakttagelser Kommentarer STADSDELSFULLMÄKTIGE ROSENGÅRD Iakttagelser Kommentarer STADSDELSFULLMÄKTIGE SÖDRA INNERSTADEN Iakttagelser Kommentarer STADSDELSFULLMÄKTIGE VÄSTRA INNERSTADEN Iakttagelser Kommentarer TEKNISKA NÄMNDEN Iakttagelser Fastighetskontoret Iakttagelser Gatukontoret Iakttagelser VA-verket Kommentarer UTBILDNINGSNÄMNDEN Iakttagelser Kommentarer ANALYS OCH SLUTSATSER Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

4 1 Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av revisorerna i Malmö kommun genomfört denna granskning med syfte att bedöma det nuvarande miljöledningsarbetet i de icke certifierade nämnderna, utifrån de riktlinjer som Kommunfullmäktige tidigare gav. Granskningen har genomförts med hjälp av dokumentstudier av nämndernas och förvaltningarnas aktuella dokument på miljöledningsområdet. Även kommunövergripande dokument på området har använts i granskningen. Intervjuer har också ägt rum med miljösamordnare eller motsvarande inom förvaltningen. Efter en genomgång av miljöledningsarbetet, och i viss mån också miljöarbetet, i alla aktuella nämnder kan konstateras: Miljöledningsarbetet fortskrider i flera nämnder sedan införandet ett par år efter kommunfullmäktiges beslut I andra nämnder har arbetet fått en nystart senaste året, medan det i ett par nämnder (stadsbyggnadsnämnden och stadsdelsfullmäktige Hyllie) för en tynande tillvaro. Uppföljningen är oftast den svaga delen i arbetet, något som är en förutsättning för att arbetet med ständiga förbättringar ska kunna fortgå. För att de ständiga förbättringarna ska åskådliggöras krävs också att uppföljningen gör en viss tillbakablick av tillståndet tidigare. En måluppföljning är bra, men för att den ständiga förbättringen ska lysa igenom måste måluppfyllelsen också värderas och bedömas utifrån tidigare prestation. Miljöledningssystemet blir mindre och mindre av en sidoordnat styrd verksamhet, men det finns mer att göra för att föra ihop det med övriga ledningsverktyg. Flera nämnder har fört samman delar av ledningsverktygen, vilket ger mindre byråkrati och upplevs som mer lättarbetat av de inblandade. Svårigheten att föra samman hela miljöarbetet i miljöledningssystemet kvarstår för flera av nämnderna. Därav kunde granskningen inte enbart omfatta miljöledningsarbetet, eftersom det händer mycket miljöarbete vid sidan av. Det gör att uppföljning och utvärdering inte heller blir heltäckande om den görs utifrån målsättningarna och inriktningarna i miljöledningssystemet. Det sedan länge kända problemet med uppdatering av miljölagstiftningen i alla nämnder är inte löst ännu. Sammanfattningsvis innebär detta att miljöledningsarbetet löper på, men det finns ett par nämnder som behöver ta tag i arbetet. Uppföljningen kan förbättras i många av nämnderna; Fritidsnämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Sdf Centrum, Sdf Hylllie, Sdf Oxie, Sdf Södra Innerstaden, Tekniska nämnden och Utbildningsnämnden. För Kulturnämndens del går det inte att uttala sig om uppföljningen eftersom miljöledningsarbetet inte kommit till den fasen där ännu. Men arbetet är på flera ställen på rätt väg när det sammanförs med befintliga rutiner. Ständiga förbättringar behöver också komma mer i fokus i uppföljningsarbetet, utom i Servicenämnden, Sdf Fosie, Sdf Kirseberg, Sdf Limhamn-Bunkeflo och Sdf Västra Innerstaden. Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

5 2 Inledning 2.1 Bakgrund Revisorerna har uppdragit till Ernst & Young att genomföra denna granskning utifrån Kommunfullmäktiges beslut att samtliga nämnder ska ha fungerande miljöledningssystem för sina respektive verksamheter. Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna gavs 1998 och utgick från specifika riktlinjer för systemets utformning. Riktlinjerna är en förenkling av den internationella standarden ISO för miljöledningssystem. Införandet i nämnderna stöttades genom centralt avsatta medel. 2.2 Syfte och avgränsning Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma det nuvarande miljöledningsarbetet i de icke certifierade nämnderna, utifrån de riktlinjer som Kommunfullmäktige tidigare gav och miljönämnden preciserade. 2.3 Tillvägagångssätt Granskningen har genomförts genom dokumentstudier av aktuella dokument för miljöoch miljöledningsarbetet inom förvaltningar och stadsdelar. Även kommunövergripande dokument på området har studerats. Intervjuer har också genomförts med miljösamordnare eller motsvarande. Det som studerats av miljöledningsarbetet är hur planering för miljöarbetet ser ut, vilken uppföljning som sker, och där med vad som också genomförs, samt hur ständiga förbättringar presenteras. Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

6 3 Fritidsnämnden 3.1 Iakttagelser Fritidsnämnden beslutade att anta en ny miljöpolicy, och nytt miljöprogram för år Miljöprogrammet anger verksamhetens miljöpåverkan och de åtgärder som ska vidtas under året. Ansvariga för åtgärderna är förvaltningens ledningsgrupp. Med anledning av vad som senare hände i fritidsnämnden, kring ansvarsfriheten, har miljöarbetet avtagit. Den omorganisation som är på gång, med förlorat ansvar för byggnaderna, berör miljöarbetet på så sätt att drygt hälften av de beslutade miljöåtgärderna rör byggnaderna. Fritidnämnden följer upp miljö- och miljöledningsarbetet genom den rapport som årligen efterfrågas av miljönämnden. Inom förvaltningen finns en arbetsgrupp som arbetar med åtgärderna, och vissa år även följer upp arbetet grundligare genom internrevision. 3.2 Kommentarer Miljöledningsarbetet har sedan införandet, cirka 2002, alltid funnits med i verksamheten styrt av fritidsnämnden. Kontinuiteten har troligen kunnat upprätthållas genom att förvaltningen har haft samma miljösamordnare sedan införandet drog igång. Omorganisationen gör att arbetet tappar lite fart igen, men det är viktigt att de åtgärder som nämnden beslutat och som inte rör byggnaderna ändå genomförs. Miljöledningsarbetet, som bygger på Malmö stads modell, följs också upp i fritidsnämnden. Viss presentation av ständiga förbättringar görs, men det går att förbättra om det tydligt ska gå att utläsa de miljöförbättringar som systemet kontinuerligt bidrar till. Planering och genomförande är fungerade delar i miljöledningssystemet. Uppföljning görs på olika sätt, men kan förbättras i nämnden genom att tydligare knytas till de mål som arbetet skett utifrån. Också presentationen av ständiga förbättringar kan förbättras. 4 Kommunstyrelsen 4.1 Iakttagelser Kommunstyrelsen styr stadskontorets miljöledningsarbete genom att i verksamhetsplanen för 2007 besluta om miljömål för verksamheten. Uppföljning av miljöledningsarbetet sker också i kommunstyrelsen som en del av den interna kontrollen. Uppföljningen ligger inlagd i planen för 2007, vilken återrapporteras till kommunstyrelsen. Den miljöpolicy som stadskontorets ledning antog 2001 gäller fortfarande. För 2007 finns också antagit handlingsplan utifrån miljömålet. Förvaltningen har sedan ett antal dokumenterade rutiner som styr olika delar av miljöledningsarbetet för verksamheten. Uppföljning av miljöledningsarbetet har inom förvaltningen skett genom en internrevision av dokumenten 2007, då ett antal förbättringsförslag lyftes fram. Resultatet av internrevisionen arbetar miljösamordnaren vidare utifrån. Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

7 4.2 Kommentarer Kommunstyrelsen utövar styrning av miljöarbetet både genom beslut av mål i verksamhetsplanen och sedan i uppföljning av den interna kontrollen. Det är en fördel att miljöledningssystemet nu är knutet till redan befintliga rutiner för styrning och uppföljning. Förhoppningsvis ger det också en skjuts i arbetet mot ständiga förbättringar, som inte är helt lätt att utläsa i systemet. Det är också värdefullt för det fortsatta miljöledningsarbetet att åtgärda de påpekanden som lyftes fram i internrevisionen. Planering, genomförande och uppföljning är fungerade delar i miljöledningssystemet, medan presentationen av ständiga förbättringar kan förbättras. 5 Kulturnämnden 5.1 Iakttagelser Kulturnämnden har för antagit en miljöpolicy med miljömål och handlingsplaner för att uppnå målen. Handlingsplanerna visar åtgärder och ansvar för att uppnå miljömålen. Det konkreta arbetet med målen och åtgärderna drivs på förvaltningen av en miljögrupp där alla förvaltningens verksamheter finns representerade. Avrapportering sker från miljögruppen till förvaltningens ledningsgrupp. Kulturnämndens uppföljning av miljö- och miljöledningsarbetet sker genom den rapport som årligen efterfrågas av miljönämnden. Det är inte klarlagt ännu om uppföljningen av den nya policyn och målen ska ske på annat sätt. 5.2 Kommentarer Miljöledningsarbetet tycks nu ha kommit igång inom kulturnämnden. Beslut om inriktningen på arbetet är fattat och tidigare rutin för uppföljning fortsätter, eller utökas utifrån det miljöarbete som bedrivs. Också inom förvaltningsledningen och förvaltningen avspeglar sig den ökade aktiviteten i ett bredare engagemang för frågorna. Förhoppningsvis fortsätter miljöarbetet och engagemanget så att det på sikt går att utläsa ständiga förbättringar ur miljöledningsarbetet. Planering och genomförande är för första året fungerade delar i miljöledningssystemet. Eftersom det är första året går det inte att uttala sig om hur uppföljningen eller presentationen av ständiga förbättringar sker, men även dessa moment finns med i strukturen för nämndens miljöledningsarbete. Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

8 6 Servicenämnden 6.1 Iakttagelser Servicenämnden har nu sammanfört de olika affärsområdenas miljöledningssystem till ett gemensamt för hela förvaltningen. Det innebär enligt egen utsago att förvaltningen som helhet har ett certifierbart system enligt ISO 14001, eftersom ett av affärsområdena uppbär ett certifikat. Servicenämnden styr miljöledningsarbetet genom att anta miljöpolicyn, vilket senast gjordes Den operativa ledningsgruppen beslutar årligen om förvaltningens övergripande miljömål, vilka affärsområdenas ledningsgrupper sedan konkretiserar i detaljerade miljömål och handlingsplaner. Dokumenterade rutiner styr arbetet inom verksamheten, liksom instruktioner som även kan vara specifika för ett affärsområde. Internrevisioner genomförs två gånger per år på varje affärsområde, där revisorer cirkulerar mellan varandras områden. Arbetet drivs av miljögrupper på olika nivåer i organisationen. Servicenämnden följer upp miljö- och miljöledningsarbetet i den miljöredovisning som sammanställs för förvaltningen årligen. 6.2 Kommentarer Servicenämnden har inte en aktiv del i miljöledningssystemet som den formella högsta ledningen, men styr och följer upp arbetet genom policy och miljöredovisning. I övrigt pågår arbetet på förvaltningsnivå, där serviceförvaltningen är den förvaltning med mest personella resurser för miljö- och miljöledningsarbetet. Vilket också gör att systemet kan leva upp till de högre kraven enligt ISO Ständiga förbättringar i miljöarbetet framgår i miljöredovisningen. Förvaltningen anger miljömålsarbetet som den viktigaste faktorn för att kontinuerligt flytta fram positionerna. Både planering, genomförande, uppföljning och ständiga förbättringar är fungerade delar i miljöledningssystemet. 7 Stadsbyggnadsnämnden 7.1 Iakttagelser Ledningsgruppen har antagit en miljöpolicy för förvaltningen. Utifrån den har ledningen sedan konkretiserat miljöarbetet i ett antal miljömål som fastställdes i början av Miljömålen är inriktade på den direkta miljöpåverkan, eftersom den indirekta påverkan som verksamheten handlar om uppges som svåra att mäta. Förvaltningen driver ett miljöarbete frånkopplat miljöledningsarbetet som rör den verksamhet de har ansvar för. Hållbart byggande, instiftande av naturreservat och naturdatabasen är några av de områden där det förekommer aktivt miljöarbete. Stadsbyggnadsnämnden följer årligen upp miljöarbetet genom den rapport över förvaltningens miljöarbete som miljönämnden begär in. Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

9 7.2 Kommentarer Miljöledningsarbetet inom stadsbyggnadsnämndens verksamhet tycks inte uppdaterat. Miljömålen speglar inte det miljöarbete som bedrivs på förvaltningen och lagförteckningen är inte uppdaterad på flera år. Det gör att miljöarbetet inte styrs av miljöledningssystemet. Däremot speglar uppföljningen det miljöarbete som bedrivs i verksamheten. Om miljöledningssystem ska anges förekomma måste styrningen knytas tydligare till det som sker i verksamheten. Ständiga förbättringar måste också tydligare gå att utläsa utifrån det arbete som bedrivs. Miljöledningssystemet brister i nämnden i och med att det inte finns en planering för det miljöarbete som genomförs. Miljöarbete genomförs och följs upp, men utan planering är det inte en del av ett miljöledningssystem Någon presentation av ständiga förbättringar sker inte heller. 8 Stadsdelsfullmäktige Centrum 8.1 Iakttagelser Den miljöpolicy som stadsdelsfullmäktige antog 2002 gäller fortfarande. I verksamhetsplanen för 2007 fastställer sedan stadsdelsfullmäktige miljömål. Ledningsgruppen för stadsdelsförvaltningen fastställer sedan ytterligare miljömål för verksamheterna. Ett av dessa miljömål är att varje enhet fastställer minst ett eget miljömål specifikt för sin verksamhet. I förvaltningen finns också dokumenterade rutiner som styr miljöledningsarbetet. Internrevision utförs årligen, ofta av revisorer från andra förvaltningar. Internrevisionen följs upp av ledningen på ledningens genomgång. Förskolor inom förvaltningen är certifierade enligt Grön Flagg 1, ett system för miljöarbete anpassat till skolor och förskolor. Miljöombuden driver arbetet på sina enheter i verksamheten. Stadsdelsfullmäktige följer årligen upp miljöarbetet genom den rapport över stadsdelens miljöarbete som miljönämnden begär in. 8.2 Kommentarer Stadsdelsfullmäktige styr miljöledningsarbetet genom policyn och mer aktivt i årets miljömål, som ger en inriktning för förvaltningen. Detta konkretiseras sedan av ledningsgruppen och ute i verksamheterna via den organisation med miljöombud som finns. Det gör att miljöarbetet bedrivs långt ut i organisationen, därifrån det också följs upp i internrevisionerna. Stadsdelen arbetar med miljöledningssystem utifrån Malmö stads interna modell. Stadsdelsfullmäktige följer upp arbetet i rapporten som går till miljöförvaltningen. Det som saknas i miljöledningsarbetet är en tydligare bild av systemets bidrag till ständiga förbättringar. Planering och genomförande är fungerade delar i miljöledningssystemet. 1 Stiftelsen Håll Sverige rent utfärdar certifikaten. Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

10 Uppföljning görs på olika sätt, men kan förbättras i nämnden genom att tydligare knytas till de mål som arbetet skett utifrån. Också presentationen av ständiga förbättringar kan förbättras. 9 Stadsdelsfullmäktige Fosie 9.1 Iakttagelser Den miljöpolicy som stadsdelsfullmäktige antog 2001 gäller, men har reviderats vid två tillfällen av förvaltningens ledningsgrupp. Ledningsgruppen har utifrån miljöpolicyn sedan fastslagit övergripande och delvis detaljerade miljömål för verksamheten. Ledningen följer upp arbetet i sina genomgångar vid ett eller flera tillfällen per år. Miljömålen konkretiseras på varje arbetsplats genom de handlingsplaner som arbetas fram där. Arbetet genomförs med hjälp av den organisation med miljöhandledare och miljöombud som finns inom verksamheterna och på enheterna. Många av skolorna och förskolorna är också certifierade enligt Grön Flagg. Internrevisorer finns inom förvaltningen och internrevisioner genomförs ungefär vartannat år. Stadsdelsfullmäktige följer upp miljöarbetet i den miljöredovisning som årligen tas fram kring stadsdelsförvaltningens genomförande av miljöpolicy och miljömål. Miljöredovisningen bygger på uppgifter som samlas in från alla enheter inom förvaltningen. 9.2 Kommentarer Stadsdelsfullmäktige styr miljöledningsarbetet genom policyn, men den justeras av ledningsgruppen. Arbetet konkretiseras också av ledningen och genomförs sedan av enheterna i de olika verksamheterna. Stadsdelens miljöombud driver på arbetet längst ut i organisationen och ger genomslagskraft där. Det är också där som uppföljningen i internrevisionerna äger rum. Stadsdelsfullmäktige följer upp arbetet i miljöredovisningen, där arbetet mot ständiga förbättringar också tydligt går att utläsa. Både planering, genomförande, uppföljning och ständiga förbättringar är fungerade delar i miljöledningssystemet. 10 Stadsdelsfullmäktige Hyllie 10.1 Iakttagelser Stadsdelsfullmäktige antog 2005 den miljöpolicy som nu gäller för organisationen. Förvaltningen konkretiserar den genom att ta fasta på den sociala delen av hållbart samhälle och bedriva det arbetet inom ramen för Välfärd för alla. Visst miljöarbete pågår dock i stadsdelens enheter, till exempel i form av källsortering. En av skolorna är också certifierad enligt Grön Flagg. Miljöarbetet följs årligen upp i stadsdelsfullmäktige genom den rapportering som miljönämnden begär in i samband med framtagandet av Malmö stads miljöredovisning. Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

11 10.2 Kommentarer Stadsdelsfullmäktige styr miljöledningsarbetet genom miljöpolicyn, som är relativt tydlig med inriktningen på arbetet och hur det ska bedrivas i verksamheten. Uppföljning görs sedan i rapporten till miljönämnden, men det är inte mycket av det som anges i policyn som ingår i uppföljningen. Trots miljöpolicyns starkare betoning på miljöfrågor präglas arbetet främst av den sociala dimensionen, vilket sker genom arbetet med Välfärd för alla. Utifrån arbetets inriktning och den miljöredovisning som görs är det svårt att utläsa den ständiga förbättring av miljöarbetet som stadsdelsfullmäktige slagit fast i policyn. Miljöledningssystemet brister i nämnden i och med att det inte finns en planering för det miljöarbete som genomförs. Visst miljöarbete genomförs, men följs inte upp. Någon presentation av ständiga förbättringar sker inte heller. 11 Stadsdelsfullmäktige Kirseberg 11.1 Iakttagelser Den miljöpolicy som stadsdelsfullmäktige antog 2001 gäller fortfarande. Ledningen konkretiserar policyn i övergripande miljömål som fastställs årligen. Varje arbetsplats sätter sedan detaljerade miljömål, utifrån ledningens övergripande, och sammanställer en handlingsplan för hur miljömålen ska uppnås. Miljöombuden på enheterna spelar en viktig roll i den här processen. Arbetet utgår från en handbok som tagits fram för miljöarbetet. De senaste två åren har förvaltningen också genomfört internrevision av miljöledningsarbetet. Även i Kirseberg arbetar flera skolor och förskolor enligt Grön Flagg. Ledningsgruppen följer upp arbetet vid ett par tillfällen per år. Uppföljningen i stadsdelsfullmäktige sker genom den årliga miljöredovisningen, som är en bilaga till årsredovisningen. Där framgår bland annat måluppfyllelsen för årets mål och resultatet av årets internrevision Kommentarer Stadsdelsfullmäktige i Kirseberg styr miljöarbetet främst genom den antagna miljöpolicyn och följer sedan upp arbetet mot ständiga förbättringar i den årliga miljöredovisningen. Förvaltningen arbetar enligt strukturen för ett miljöledningssystem, från riskanalys via bedömning av miljöaspekterna till internrevision för att kontrollera resultatet av arbetet. Dokumenterade rutiner, i handboken, styr de olika momenten. Både planering, genomförande, uppföljning och ständiga förbättringar är fungerade delar i miljöledningssystemet. Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

12 12 Stadsdelsfullmäktige Limhamn-Bunkeflo 12.1 Iakttagelser Den miljöpolicy som stadsdelsfullmäktige antog 1999 gäller fortfarande. Policyn anger också åtta miljökvalitetsmål som gäller för verksamheten. Här står också hur miljöpolicyn ska förverkligas och vilken miljöutbildning samtliga medarbetare ska ta del av. I stadsdelsfullmäktiges årliga verksamhetsplan konkretiseras arbetet ytterligare genom mål, genomförandeplaner och uppföljningstillfälle eller -dokument för varje verksamhetsområde. I förvaltningen styrs arbetet också av ett antal rutiner kring hanteringen av dokumenten, miljöutbildning, uppföljning/revision samt organisation och ansvar. En viktig länk i genomförandet av uppsatta miljömål är huvudmiljöombud och miljöombud i verksamheterna och på enheterna. Arbetet utifrån Grön Flagg pågår även i Limhamn-Bunkeflo och certifikat finns inom förskoleverksamheten. Stadsdelsfullmäktige följer upp miljöledningsarbetet genom en separat miljöredovisning som sammanställs årligen Kommentarer Stadsdelsfullmäktige Limhamn-Bunkeflo styr och följer upp miljöledningsarbetet enligt fastslagna rutiner. Uppföljningen visar också arbetet mot ständiga förbättringar genom ett antal nyckeltal som presenteras från år till år. I möjligaste mån har förvaltningen integrerat denna styrning och uppföljning med det som rör större delen av verksamheten. Förvaltningen har ytterligare förtydligat arbetet med hjälp av rutinerna, som bör ses över så att de kan levas upp till. Både planering, genomförande, uppföljning och ständiga förbättringar är fungerade delar i miljöledningssystemet. 13 Stadsdelsfullmäktige Oxie 13.1 Iakttagelser Den miljöpolicy som stadsdelsfullmäktige antog 2002 gäller fortfarande. Stadsdelsfullmäktige antar också årligen lokala mål för verksamheten, där miljömål ingår som en verksamhet. Varje arbetsplats konkretiserar sedan dessa miljömål genom egna miljömål som löper över ett eller två år. Miljöombuden är en pådrivande kraft i det arbetet. Många av skolorna och förskolorna är också certifierade enligt Grön Flagg och arbetar med miljömål enligt den modellen. Ledningsgruppen följer upp miljöarbetet vid i genomsnitt fyra tillfällen per år. Inom stadsdelsfullmäktig finns en omvårdnads- och miljöberedning som följer upp stora delar av miljö- och miljöledningsarbetet i förvaltningen. Uppföljningarna sker till största delen muntligen. Hela stadsdelsfullmäktige följer upp arbetet i den rapport som årligen skickas till miljönämnden. Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

13 13.2 Kommentarer Stadsdelsfullmäktige styr miljöledningsarbetet genom policyn och de lokala målen för miljöarbetet. Beredningen för miljöfrågor har sedan närmare inflytande över det kontinuerliga arbetet. Det är också i beredningen som den mesta uppföljningen sker, men hela fullmäktige är också involverade årligen. Stadsdelsförvaltningen har arbetat med miljöledningssystem ungefär enligt Malmö stads modell under några år. Arbetet löper på, men ständiga förbättringar går inte att helt klart utläsa från år till år. Planering och genomförande är fungerade delar i miljöledningssystemet. Uppföljning görs på olika sätt, men kan förbättras i nämnden genom att till större del också ske skriftligen. Också presentationen av ständiga förbättringar kan förbättras. 14 Stadsdelsfullmäktige Rosengård 14.1 Iakttagelser Den miljöpolicy som stadsdelsfullmäktige antog 2002 gäller fortfarande och är antagen på nytt under Stadsdelsfullmäktige har också konkretiserat policyn i ett antal miljömål. Ytterligare konkretiseringar av arbetet sker på enheterna ute i verksamheten, enligt de dokumenterade rutiner som har tagits fram för miljöledningsarbetet. Miljöombud finns inom verksamheterna och har del i detta arbete. Miljöarbetet ska årligen följas upp i en internrevision i form av enkät, varav den första genomfördes under hösten Stadsdelsfullmäktige följer upp miljöledningsarbetet som en del i det interna kontrollarbetet. Den interna kontrollplanen är från och med 2007 rullande och ska sedan revideras årligen Kommentarer Miljöarbetet har löpt på i förvaltningen, men miljöledningssystemet har tagit ny fart efter att ha gått på sparlåga en tid. Det är därför för tidigt att kunna se om miljöledningsarbetet leder till ständiga förbättringar i verksamheten. Stadsdelsfullmäktige styr genom policyn och miljömålen. Rutiner för uppföljningen har sammanförts med den interna kontrollen och finns med i planen för Planering, genomförande och uppföljningen är fungerade delar i miljöledningssystemet. Eftersom det är första året med uppföljning i interna kontrollen går det inte att uttala sig om hur eller presentationen av ständiga förbättringar sker. 15 Stadsdelsfullmäktige Södra Innerstaden 15.1 Iakttagelser Den miljöpolicy med övergripande miljömål som stadsdelsfullmäktige antog 2003 gäller fortfarande. Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

14 Dessa beslut konkretiseras ute i verksamheterna där det är tillåtet att mellan åren välja övergripande miljömål att arbeta utifrån. Detta arbete följs upp i internrevisioner, ofta med revisor från någon annan stadsdel. Internrevisionerna genomförs inte riktigt varje år. Inom skolor och förskolor pågår också ett arbete utifrån modellen Grön Flagg. Stadsdelsfullmäktige följer upp miljöledningsarbetet genom att ta del av resultatet av de internrevisioner som genomförs Kommentarer Stadsdelsfullmäktige styr miljöledningsarbetet genom policy och mål, men för verksamheterna har det varit samma mål att arbeta utifrån under flera år. Efter det antal år som pågått med dessa mål kan det vara dags att utvärdera miljömålen och se hur väl de stämmer för nuvarande situation. Uppföljningen i stadsdelsfullmäktige sker genom internrevisionen, men sker också på olika sätt i förvaltningen. Ständiga förbättringar är dock svåra att utläsa av den uppföljningen som görs. Planering och genomförande är fungerade delar i miljöledningssystemet. Uppföljning görs på olika sätt, men kan förbättras i nämnden genom att tydligare knytas till de mål som arbetet skett utifrån. Också presentationen av ständiga förbättringar kan förbättras. 16 Stadsdelsfullmäktige Västra Innerstaden 16.1 Iakttagelser Den miljöpolicy som stadsdelsfullmäktige antog 2001 gäller fortfarande. Stadsdelsfullmäktige antar sedan årligen miljömål för verksamheten som en del i verksamhetsplanen. Förvaltningen har byggt ett miljöledningssystem enligt Malmö stads interna krav. Rutiner finns för de moment som utan styrning kan leda till avvikelser från stadsdelsfullmäktiges policy och mål. Stadsdelsledningen godkänner alla rutiner i systemet. Miljöarbetet drivs på av miljöombuden på enheterna i verksamheten. Förvaltningen har förskolor med Grön Flagg-certifiering och skolor som arbetar mot det. Internrevision genomförs också årligen i form av enkät till alla enheter. Stadsdelsfullmäktige följer upp miljöledningsarbetet i den miljöredovisning som sammanställs inom stadsdelsförvaltningen årligen. Miljöredovisningen bygger på uppgifter som samlas in från alla enheter inom förvaltningen Kommentarer Stadsdelsfullmäktige i Västra Innerstaden är aktivt med och styr miljöarbetet. Genom miljöledningssystemet har de möjlighet till kontroll av den miljöpåverkan som verksamheten ger upphov till. Genom att miljöpåverkan följs upp årligen i den interna miljöredovisningen, utifrån stadsdelsfullmäktiges miljömål, är arbetet mot ständiga förbättringar åskådliggjort. Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

15 Både planering, genomförande, uppföljning och ständiga förbättringar är fungerade delar i miljöledningssystemet. 17 Tekniska nämnden 17.1 Iakttagelser Fastighetskontoret Fastighetskontorets ledningsgrupp har under 2007 beslutat om justeringar i förvaltningens miljöpolicy samt antagit nya miljömål. Kontorets miljögrupp arbetade gram förslaget till dessa dokument. Miljömålen ska sedan konkretiseras på avdelnings- och enhetsnivå, men så långt har arbetet inte hunnit ännu. Ledningsgruppen följer årligen upp miljö- och miljöledningsarbetet i den rapport som miljönämnden efterfrågar. Tanken är sedan att miljömålen ska ingå i verksamhetsplanen och uppföljningen sker då i förvaltningens årsredovisning Iakttagelser Gatukontoret Miljöledningsarbetet har legat nere ett par år på Gatukontoret. Systemet fungerade inte eftersom det låg så vid sidan av det som egentligen styrde verksamheten; verksamhetsplanen och budgeten. Ett behov av att knyta de egna miljömålen till andra miljömål som styrde verksamheten, till exempel från Malmö stads miljöprogram, hade också uppstått. Miljöpolicyn som finns sedan tidigare är kvar som en strategi för miljöarbetet, men kommer att arbetas om inom kort. I arbetet med verksamhetsplanen inför 2008 sammanförs de miljömål som gäller för verksamheterna, utifrån de mål som kommunfullmäktige också antagit. De dokumenterade rutiner som finns sedan tidigare ska därefter uppdateras till det nya arbetssättet. När miljömålen är i verksamhetsplanen sker uppföljningen av dem i årsredovisningen Iakttagelser VA-verket VA-verkets miljöledningssystem ingår som en del i det övergripande verksamhetsledningssystemet, som också innefattar kvalitet, arbetsmiljö och säkerhet. Den innebär att policyn också är gemensam för de fyra områdena i systemet. Policyn ingår i VA-verkets affärsplan där också miljömålen finns inbakade i målen för huvudprocesserna Ta hand om avloppsvatten och Ta hand om hushållsavfall. Miljöledningsarbetet, utifrån arbetet med miljömålen, bevakas kontinuerligt av olika grupper i verksamheten. Ledningsgruppen har månadsvis avstämning. Sedan finns också en grupp knuten till miljösamordnaren som följer arbetet ur fler aspekter än bara målen Kommentarer Tekniska nämnden styr huvudsakligen över miljöarbetet inom VA-verket eftersom de fastställer affärsplanen där miljöpolicy och miljömål ingår. Uppföljningen sker också endast av VA-verkets arbete, som en del av årsanalysen. I övrigt bedrivs ett omstartat miljöledningsarbete på förvaltningsnivå. Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

16 Ständiga förbättringar är svåra att utläsa i nämndens miljöarbete. Det beror på att arbetet har tagit en ny form på två av förvaltningarna och för att det på den tredje görs årlig uppföljning, med svag koppling till vad som tidigare uppnåtts. För nämndens del fungerar planering, genomförande och uppföljning i en tredjedel av verksamheten. Presentationen av ständiga förbättringar behöver förbättras i hela verksamheten. 18 Utbildningsnämnden 18.1 Iakttagelser Den miljöpolicy som utbildningsnämnden antog 2003 gäller fortfarande. Samtidigt fastställde nämnden övergripande miljömål för perioden Miljömålen konkretiseras av enheterna ute i verksamheten. Där finns miljöombud som har en roll i denna del av arbetet. Arbetet med miljömålen varierar mellan enheterna, liksom graden av involverandet av eleverna i arbetet. Det finns till exempel skolor som arbetar mot Myndigheten för skolutvecklings utmärkelse Skola för hållbar utveckling. Ledningen har också fastställt dokumenterade rutiner i en handbok för miljöledningsarbetet. Utbildningsnämnden följer upp miljö- och miljöledningsarbetet genom den rapport som miljönämnden årligen efterfrågar Kommentarer Nämnden styr miljöledningsarbetet genom miljöpolicyn och de långsiktiga övergripande miljömålen. Uppföljningen sker sedan i den rapport som skickas till miljönämnden. Förvaltningen har själva identifierat uppföljningsdelen som den svaga länken i miljöledningsarbetet. Flera delar av det som rör uppföljning i handboken har inte fungerat. Det gör också att arbetet mot ständiga förbättringar är svårt att utläsa i systemet. Planering och genomförande är fungerande delar av miljöledningssystemet, medan uppföljningen behöver förbättras genom att tydligare knytas till de mål som arbetet skett utifrån. Också presentationen av ständiga förbättringar kan förbättras. Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

17 19 Analys och slutsatser Miljöledningsarbetet löper på sedan införandet i flera av nämnderna. I några har det fått en nystart under det senaste året, medan det i ett par fall (stadsbyggnadsnämnden och stadsdelsfullmäktige Hyllie) för en tynande tillvaro. Alla nämnder styr miljöledningsarbetet genom miljöpolicy eller miljömål för sin verksamhet, eller delar av verksamheten som i tekniska nämndens fall. Uppföljningen har i flera fall större brister. Cirka hälften av de granskade nämnderna (tekniska nämnden inräknad), se bilaga 1, har ingen egen uppföljning av miljöledningsarbetet. I en del fall sker istället uppföljningen i förvaltningens ledningsgrupp, medan det i andra inte sker alls. En viktig del i miljöledningsarbetet är att med hjälp av ett systematiserat arbetssätt gå mot ständiga förbättringar, vilket förutsätter uppföljning. För att de ständiga förbättringarna ska åskådliggöras krävs också att uppföljningen gör en viss tillbakablick av tillståndet tidigare. En måluppföljning är naturligtvis bra, men för att den ständiga förbättringen ska lysa igenom måste måluppfyllelsen värderas och bedömas utifrån tidigare prestation. Endast fem av nämnderna, se bilaga 1, har en tydlig uppföljning av de ständiga förbättringarna. Uppföljning utifrån miljönämndens efterfrågade uppgifter inför Malmö stads miljöredovisning tas upp i de nämnder som inte har annan uppföljning (utom tekniska nämnden), men utgångspunkten är då det som miljönämnden efterfrågar och inte det som nämnden själva har beslutat ska genomföras. Fortfarande sker också en hel del miljöarbete lite vid sidan av miljöledningssystemet. De centrala förvaltningarna har projekt kring miljö som ligger utanför deras system, och som i vissa fall involverar stadsdelarna på olika sätt. Miljömålen i miljöprogrammet är annat arbete som ibland bedrivs utöver nämndens miljöledningsarbete. Det är positivt att så mycket miljöarbete bedrivs, men syftet med miljöledningssystemet är just att samla allt för att få en helhet över åt vilket håll man går och i vilken takt. Miljöförvaltningen håller inte längre samman miljöledningsarbetet i nämnderna, men spelar fortfarande en viktig roll för det arbete som bedrivs i många av de andra nämnderna. Däremot upplevs miljöförvaltningens roll i miljöledningsarbetet som otydlig för andra förvaltningar. Den grund- och påbyggnadsutbildning som erbjuds till miljöombuden är i många fall en förutsättning för att de ska få en grund i sitt uppdrag. Miljösamordnarnätverket är det som länkar samman nämndernas arbete genom informationsspridning, erfarenhetsutbyte och kompetensuppbyggnad. Genom nätverket sker också till exempel utbytet av internrevisorer. Att ge detta stöd till nämnderna, men ändå säga sig inte stödja miljöledningsarbetet skickar, enligt förvaltningarna, ut dubbla och oklara signaler om vilken roll de egentligen har. Något som fortfarande också är problematiskt för flera av nämnderna är att hålla sig uppdaterade med den miljölagstiftning som gäller för verksamheten. Kompetens finns inom Malmö stad, men inget sätt att sprida den mellan nämnderna. Följande slutsatser dras utifrån genomförd granskning: Miljöledningsarbetet fortskrider i de flesta nämnder, med ett par undantag. Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

18 Uppföljningen är oftast den svaga delen i arbetet, något som är en förutsättning för att arbetet med ständiga förbättringar ska kunna fortgå. Miljöledningssystemet blir mindre och mindre av en sidoordnat styrd verksamhet, men det finns mer att göra för att föra ihop det med övriga ledningsverktyg. Miljöförvaltningen har fortfarande en sammanhållande roll för nämndernas miljöledningsarbete, men rollen behöver förtydligas gentemot övriga förvaltningar. Det sedan länge kända problemet med uppdatering av miljölagstiftningen i alla nämnder är inte löst ännu. Malmö december 2007 Hanna Ershytt Revisor Granskning av Malmö stads miljöledningsarbete, november

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Granskning av intern kontroll Söderhamns kommun Revisionsrapport Februari 2011 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Robert Heed Revisionskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Socialnämnden Katrineholms kommun Januari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Avesta kommun. Bisysslor Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Bisysslor Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod 2 7. Projektorganisation

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Landstingsstyrelsen och den interna kontrollen en inledande belysning

Landstingsstyrelsen och den interna kontrollen en inledande belysning Revisorerna Anders Marmon 2005-02-24 Rev/04078 Landstingsstyrelsen och den interna kontrollen en inledande belysning Rapport 2-05 Sammanfattning Landstingets revisorer har att genomföra årlig granskning

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Handlingsplan 2012 för Malmö stads internationella arbete

Handlingsplan 2012 för Malmö stads internationella arbete Handlingsplan 2012 för Malmö stads internationella arbete Maria Bredin Avd. för samhällsplanering Stadskontoret Innehållsförteckning 1. Syfte...2 2. Mål och inriktning...2 3. Internationellt arbete centralt...2

Läs mer

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun Februari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal

Läs mer

Övergripande granskning av internkontrollarbetet inom kommunstyrelsen och tre nämnder i Eskilstuna

Övergripande granskning av internkontrollarbetet inom kommunstyrelsen och tre nämnder i Eskilstuna Revisionsrapport* Övergripande granskning av internkontrollarbetet inom kommunstyrelsen och tre nämnder i Eskilstuna kommun Mars 2007 Karin Jäderbrink Håkan Lindahl *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

För ytterligare information angående granskningen hänvisas till rapporten.

För ytterligare information angående granskningen hänvisas till rapporten. MARIESTAD KOMMUN 2011-12-13 Revisorerna Till Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Teknisk nämnd Kulturnämnd För kännedom Kommunfullmäktige Kommunrevisorerna

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO

MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO Sida 1 av 5 MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO 14001 Ateljé Arkitekten i Väst AB Org nr: 556684-8312 Sida 2 av 5 4.1 GENERELLA KRAV 4.1.1 Orientering Miljöledningssystemet gäller för Ateljé Arkitekten i Väst AB,

Läs mer

Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17

Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17 1 Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17 Innehållsförteckning - Syfte med reglemente. 1 Syfte... Sid 3 - Organisation av intern kontroll 2 Kommunstyrelsen... Sid 3 3 Nämnderna... Sid 3 4 Förvaltningschef...

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente.

Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 (5) Reglemente för intern kontroll Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 till Malmö stad

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 till Malmö stad Handledning Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 till Malmö stad Expert Systems kundtjänst: E-post: support@expertsystems.se Tel: 08-446 34 00 Senast Uppdaterad: 10-06-16 Exder Malmö stad Sida

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Revisionsrapport Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Härryda kommun 2010-06-14 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 1.1 Uppdrag och syfte...3 1.2 Revisionsfråga...3

Läs mer

Miljö- och arbetsmiljöredovisning 2006

Miljö- och arbetsmiljöredovisning 2006 M I L J Ö - O C H A R B E T S M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 4 Miljö- och arbetsmiljöredovisning 26 1 M I L J Ö - O C H A R B E T S M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 4 V E R K S A M H E T E N I K O

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

FÖRSTUDIE. Hemtjänsten kvalitet - kontinuitet

FÖRSTUDIE. Hemtjänsten kvalitet - kontinuitet FÖRSTUDIE Hemtjänsten kvalitet - kontinuitet Projektledare: Olof Hammar Beslutad av revisorskollegiet 2012-10-17 RAPPhemtjänst2_kvalitet-kontinuitet Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress: August

Läs mer

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport Revisionsrapport Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete Region Halland Rebecca Andersson, revisionskonsult Kerstin Sikander, Cert. kommunal revisor Carl-Magnus Stensson, Cert.

Läs mer

PLAN FÖR UTBILDNING OCH KOMPETENS- UTVECKLING AV PERSONAL 2011-2013

PLAN FÖR UTBILDNING OCH KOMPETENS- UTVECKLING AV PERSONAL 2011-2013 M 709 202009 Sida av PLAN FÖR UTBILDNING OCH KOMPETENS UTVECKLING AV PERSONAL 20203 Beskrivning Planen för utbildning och kompetensutveckling av personal gäller högskolans miljöledningssystem utifrån identifierat

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

Svedala Kommuns 4:18 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 4:18 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Reglemente för intern kontroll antaget av kommunfullmäktige 2014-12-08, 160 Gäller från 2015-01-01 1 Syftet med intern kontroll Detta reglemente syftar till att säkerställa att

Läs mer

Beslut HSN 2013-12-11 HSN 1212-1455 BILAGA 2 Intern kontrollplan för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2014

Beslut HSN 2013-12-11 HSN 1212-1455 BILAGA 2 Intern kontrollplan för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2014 Intern kontrollplan för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2014 Målkategori: Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning Riskområde Riskbeskrivning Kontrollmoment Kontrollansvar Frekvens Rapportering

Läs mer

Granskning av Malmö stads kvalitetssystem. Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006

Granskning av Malmö stads kvalitetssystem. Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006 Granskning av Malmö stads kvalitetssystem Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006 Granskningens genomförande Enkät till samtliga förvaltningschefer Frågor inom fyra områden: 1. Demokratisk

Läs mer

Jönköpings kommun Övergripande granskning av intern kontroll. Revisionsrapport 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Jönköpings kommun Övergripande granskning av intern kontroll. Revisionsrapport 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköpings kommun Övergripande granskning av intern kontroll Revisionsrapport 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte...

Läs mer

Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun

Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun Andreas Jönsson Cert. kommunal revisor Jenny Krispinsson Revisionskonsult 4 november 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag Manual Kvalitet och miljö enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag har för att tydliggöra vårt kvalitets- och miljöarbete valt att arbeta enligt ett väl dokumenterat kvalitets- och miljöledningssystem

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Plats och tid Sessionssalen Nya Rådhuset Kl. 15:00-16:00. Kristina Strömbeck Kardoud Projektledare. Ordförande... Nicklas Ljungström (MP)

Plats och tid Sessionssalen Nya Rådhuset Kl. 15:00-16:00. Kristina Strömbeck Kardoud Projektledare. Ordförande... Nicklas Ljungström (MP) Miljöutskottet Datum 2013-11-27 Plats och tid Sessionssalen Nya Rådhuset Kl. 15:00-16:00 Beslutande Nicklas Ljungström (MP) Ordförande Stefan Malmberg (S) Vice ordförande Sune Mårtensson (M) Ledamot Övriga

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med intern kontroll

Riktlinjer för arbetet med intern kontroll Riktlinjer för arbetet med intern kontroll Förskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-12-16 1.0 Olof Fredholm Förskoleförvaltningen Ekonomiavdelningen Innehållsförteckning

Läs mer

Hallstahammars kommun

Hallstahammars kommun Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Intern kontroll Hallstahammars kommun Utarbetad av Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas

Läs mer

Intern styrning och kontroll. Verksamhetsåret 2009

Intern styrning och kontroll. Verksamhetsåret 2009 Intern styrning och kontroll Verksamhetsåret 2009 ISK-projektet: En oberoende övergripande utvärdering av intern styrning och kontroll (ISK) på Riksbanken, utfördes av Ernst & Young i maj 2009. Utgångspunkt

Läs mer

Platsbesök genomfördes på: Kontor på sektion A och B våningar 4-6, laborationssalar A402 och A404, samt lunchrum

Platsbesök genomfördes på: Kontor på sektion A och B våningar 4-6, laborationssalar A402 och A404, samt lunchrum Internrevision Intern miljörevision av Institutionen för Pedagogik Datum: 2013-09-24 Revisionsledare: Cecilia Sönströd Revisor: Peter Ahlström Omfattning Miljöledningssystemet omfattar verksamheten vid

Läs mer

UMEÅ KOMMUN Uppföljande granskning av kommunens internkontrollsystem

UMEÅ KOMMUN Uppföljande granskning av kommunens internkontrollsystem Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Uppföljande granskning av kommunens internkontrollsystem Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och avgränsning... 4 2.3.

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Nämndens styrning och interna kontroll av verksamheten

Nämndens styrning och interna kontroll av verksamheten SLUTDOKUMENT 1(2) 2012-08-31 För kännedom; Kommunstyrelsen Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Miljö- och byggnämnden Socialnämnden Nämndens styrning och interna kontroll av verksamheten I egenskap

Läs mer

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Diarienummer: 2015/560-KS-004 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Beslutad av kommunstyrelsen 2015 XX - XX program policy handlingsplan riktlinje 1 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Läs mer

Miljöredovisning - EMAS

Miljöredovisning - EMAS Miljöredovisning - EMAS Övergripande politisk vision för Östersunds kommun Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2006 6:1 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Inledning 1 Syftet Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Datum 2014-03-04 6 Antal sidor Reglemente för intern kontroll Syfte med reglementet Angela Birnstein ekonomichef Ekonomiavdelningen 0560-160 28 direkt 070-697 94 54 mobil angela.birnsein@torsby.se Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

Extern kommunikation

Extern kommunikation Granskningsredogörelse Extern kommunikation Skelleftebostäder AB Linda Marklund Robert Bergman Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 2.3 Metod och avgränsning

Läs mer

Askersunds kommun. Projektredovisning vid investeringar. Audit KPMG Bohlins AB 11 december 2007 Antal sidor: 7

Askersunds kommun. Projektredovisning vid investeringar. Audit KPMG Bohlins AB 11 december 2007 Antal sidor: 7 Audit KPMG Bohlins AB 11 december 2007 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Metod 2 4. Resultat av granskningen 2 4.1 Rutin för investeringar 2 4.1.1 Uppföljning 2 4.1.2 Budgetöverskridande

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Riktlinjer för intern kontroll i Örebro kommun

Riktlinjer för intern kontroll i Örebro kommun PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för intern kontroll i Örebro kommun Örebro kommun 2014-09-12 KS114/2012 orebro.se 2 RIKLTLINJER FÖR INTERN KONTROLL I ÖREBRO KOMMUN PROGRAM Uttrycker

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö

Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö To t a l p r o j e k t i M ä l a r d a l e n A B Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö enligt ISO 9001:2008, ISO 14001:2004 och OHSAS 18001:2007 Ett sammandrag Totalprojekt i Mälardalen AB har för att

Läs mer

Miljöredovisning Greencarrier 2012

Miljöredovisning Greencarrier 2012 Miljöredovisning Greencarrier 2012 Förord Greencarrier har sedan en längre tid ett etablerat miljötänkande och vi har alltid eftersträvat resurssnåla logistiklösningar för att minimera vår miljöpåverkan.

Läs mer

Policy och strategi för informationssäkerhet

Policy och strategi för informationssäkerhet Styrdokument Dokumenttyp: Policy och strategi Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2014-10-23, 20 Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år eller vid behov Följas upp: Vartannat år Policy

Läs mer

Åstorps kommun. Detaljplan- och bygglovsprocessen Revisionsrapport. Audit KPMG AB 10 juni 2014 Antal sidor: 7. Detaljplan- och bygglovsprocessen.

Åstorps kommun. Detaljplan- och bygglovsprocessen Revisionsrapport. Audit KPMG AB 10 juni 2014 Antal sidor: 7. Detaljplan- och bygglovsprocessen. Granskning 2014-2 Revisionsrapport Audit KPMG AB 10 juni 2014 Antal sidor: 7.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6. Ansvarig nämnd/styrelse

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Tillsynsarbete enligt livsmedelslagen

Tillsynsarbete enligt livsmedelslagen Revisionsrapport Tillsynsarbete enligt livsmedelslagen Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor 2009-01-06 Lotta Ricklander Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte och avgränsning...1

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Intern kontroll 2011 Kommunstyrelsen och nämnderna

Intern kontroll 2011 Kommunstyrelsen och nämnderna Intern kontroll 2011 Kommunstyrelsen och nämnderna Vänersborgs kommun Revisionsrapport Mars 2012 Henrik Bergh Uppdrag och genomförande... 3 Sammanfattning... 3 GRANSKNINGSIAKTTAGELSER... 4 Synpunkter i

Läs mer

Miljöledning. ett verktyg för hållbar utveckling. Onsdag 18 maj 2005 i Uddevalla Sveriges första EMAS-registrerade kommun

Miljöledning. ett verktyg för hållbar utveckling. Onsdag 18 maj 2005 i Uddevalla Sveriges första EMAS-registrerade kommun Erfarenhetsutbyte för kommuner och andra offentliga organisationer Onsdag 18 maj 2005 i Uddevalla Sveriges första EMAS-registrerade kommun Hälften av Sveriges kommuner arbetar med miljöledning i delar

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet Yvonne Lundin Kristianstads Renhållnings AB, Kristianstads Biogas AB Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 2 1.3 Metod och

Läs mer

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun Riktlinjer för uppföljning Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 11/KS 0157 Datum: 2011-08-22 Paragraf: KF 111 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf: Gäller från: 2011-09-01

Läs mer

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och förordning (SFS 2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor,

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Lärarnas arbetsmiljö

Lärarnas arbetsmiljö www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Cert. kommunal revisor Lärarnas arbetsmiljö Skellefteå kommun Linda Marklund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer