1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Thailand 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Med det första parlamentsvalet sedan militärkuppen i september 2006 lades grunden för en återgång till demokratiskt styre i Thailand den 23 december En vägkarta för denna återgång hade följts och innehöll bland annat Thailands första folkomröstning någonsin i augusti Vid denna godkändes en ny konstitution, som dock i allt väsentligt bygger på den som skrevs Månaderna innan valet i december lyftes förbudet mot att bilda politiska partier. Dock är 111 före detta ledande politiker från partiet Thai Rak Thai (TRT), som upplöstes efter en domstolsdom 2007, förbjudna att delta i politiken under fem år. Vid parlamentsvalet segrade People Power Party (PPP), lett av Samak Sundaravej som i januari 2008 utsågs till premiärminister. PPP är i praktiken en ersättning för TRT. Thailand är en monarki som 1992 etablerade sig som parlamentarisk demokrati. Vid parlamentsvalet i februari 2005 vann Thaksin Shinawatra och hans parti Thai Rak Thai (TRT) en ännu mer överlägsen seger än 2001 och fick egen majoritet i parlamentet. Militärkuppen den 19 september 2006, under ledning av arméchefen Sonthi Boonyaratglin, bröt denna femtonåriga demokratiska ordning. Regeringen avsattes, undantagstillstånd infördes, författningen upphävdes och en övergångsregering tillsattes under ledning av den tidigare medlemmen av kungens rådgivande organ Surayud Chulanont. Kuppmakarna menade att premiärminister Thaksin missbrukat sin ställning genom att skapa splittring i landet samt gjort sig skyldig till korrupta affärstransaktioner.

2 Kort tid efter kuppen beslöt juntan att häva undantagstillståndet i större delen av landet, inklusive i Bangkok. Fortfarande råder dock undantagstillstånd i vissa provinser och så kallade nödlagar i andra. (I de södra gränsprovinserna är bägge delarna i kraft.) Båda har använts för att inskränka medborgarnas rättigheter, till exempel genom att hindra människor att organisera möten. Radiostationer har stängts och TV censurerats. Thailand har uppvisat stora framsteg vad gäller mänskliga rättigheter under det senaste dryga decenniet. Samtidigt har landet tagit vissa steg tillbaka, framförallt i samband med kuppen och de frihetsbegränsande restriktioner som då infördes. Under tiden för militärstyre från september 2006-december 2007 minskade dock antalet rapporter om utomrättsliga avrättningar kraftigt och försök gjordes från statsmakten att med nya icke-våldsmetoder komma till rätta med oroligheterna i södra Thailand. Dessa försök kan dock inte sägas ha lett till en stabilare situation i den drabbade regionen. Undantagstillståndet/nödlagarna i södra Thailand har varit i kraft sedan juli Polisingripanden har vid ett antal tillfällen, främst före militärkuppen 2006, resulterat i våld med dödlig utgång, särskilt vid gripande av personer misstänkta för narkotikabrott och i samband med oroligheter i området. Domstolarna är formellt sett självständiga i förhållande till den lagstiftande och styrande makten, men inflytelserika personer anses ha möjlighet att påverka rättsprocessen. Korruptionen är utbredd inom vissa områden i samhället, och straffrihet förekommer. Dödsstraff utdöms fortfarande, men inga domar har verkställts sedan Yttrande- och föreningsfriheten garanteras i lag men har under året begränsats för att undvika obekväma politiska rapporter, främst i TV och radio. Tryckt media har överlag inte censurerats. Föreningsfriheten för politiska organisationer återställdes under året efter att ha begränsats efter kuppen. Den snabba ekonomiska utvecklingen i landet har gjort att många thailändare fått bättre levnadsvillkor, samtidigt som andelen fattiga minskat markant. Omfattande satsningar på utbildning, liksom på förebyggande hälsovård, har gett resultat och lett till att utbildningsnivån i landet höjts och att Thailand lyckats vända landets negativa hiv/aids-trend. Satsningar har också gjorts för att öka jämlikheten mellan könen och för att skydda barnets rättigheter. Landet har dock fortfarande stora problem med människohandel och sexindustri, i vilka barn ofta är inblandade. Omkring flyktingar från Burma befinner sig fortfarande i flyktingläger längs gränsen i nordvästra Thailand. Arbetet med att utfärda thailändska ID- 2

3 3 handlingar har inletts. Om systemet fungerar i praktiken kommer IDhandlingarna att ge flyktingar rätt att flytta inom landet och att arbeta. I de norra delarna av landet lever ungefär en miljon medlemmar av olika bergsfolk. Hälften av dessa saknar thailändskt medborgarskap och betraktas därför som illegala invandrare i sitt eget land. Ett flertal nationella, regionala och internationella enskilda organisationer, som arbetar för mänskliga rättigheter, finns i Thailand. Kurser i mänskliga rättigheter finns på universitetsnivå. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer En nationell kommission för mänskliga rättigheter inrättades Den har till uppgift att årligen rapportera om läget för de mänskliga rättigheterna i Thailand samt undersöka brott mot dessa rättigheter som anmäls av thailändska medborgare. Kommissionen har dock inte mandat att driva fall till domstol. Den lider också av brist på resurser och är beroende av stöd från den sittande regeringen. Kommissionen lär hittills tagit emot över anmälningar om övergrepp, som huvudsakligen skall ha begåtts av poliser. Kommissionens senaste rapport redovisar en positiv utveckling inom flera områden, framförallt när det gäller lagstiftning, men pekar också på svagheter eller regelrätta kränkningar inom andra områden. Thailand har ratificerat: - Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW, 1985) och dess tilläggsprotokoll om enskild klagorätt (CEDAW-OP, 2000) - Konventionen om barnets rättigheter (CRC, 1992) och de två tilläggsprotokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR, 1996). De två tilläggsprotokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet har dock inte ratificerats och heller inte undertecknats - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR, 1999) - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD, 2003) - Konventionen mot tortyr (CAT, 2007). Tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr har inte undertecknats eller ratificerats - Thailand har under 2007 undertecknat, men inte ratificerat, konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder

4 4 Thailand har undertecknat, men inte ratificerat, stadgan för den internationella brottsdomstolen (ICC, 2000). Landet har inte undertecknat eller ratificerat 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning eller dess tilläggsprotokoll från Thailand ligger efter med rapporteringen till de olika konventionernas övervakningskommittéer. De senaste rapporterna rör barnkonventionen (inskickad 2005), konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (2004) och konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor (2004). Senast Thailand fick besök av en av FN:s specialrapportörer för mänskliga rättigheter var i maj 2003, då specialrapportören för människorättsförsvarare besökte landet. Den dåvarande thailändska regeringen under ledning av premiärminister Thaksin, tackade därefter nej till besök, vilket tolkades som bristande intresse för samarbete med det internationella systemet för skydd av mänskliga rättigheter. Inte heller interimregeringen efter militärkuppen i september 2006 tog emot några besök. Thailand arbetar aktivt för upprättandet av en mekanism för mänskliga rättigheter inom ramen för de stadgar för ASEAN (Association of SouthEast Asian Nations) som antogs under MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Den nationella lagstiftningen förbjuder summariska avrättningar, påtvingade eller ofrivilliga försvinnanden, tortyr och misshandel. I de konfliktdrabbade södra gränsprovinserna har separatistvåldet inte minskat under 2007, trots interimregeringens nya försoningspolitik som bland annat inkluderat en offentlig ursäkt från före detta premiärminister Surayud. Polis och militär har fått nya instruktioner att bruka ett minimum av våld och antalet rapporter om försvunna personer eller personer som dödats till följd av polisiära eller militära aktioner har minskat kraftigt. Trovärdiga rapporter talade tidigare om ett oroväckande högt antal summariska avrättningar av misstänkta narkotikasmugglare, framförallt sedan de så kallade nödlagarna trädde i kraft i Thailands tre sydligaste provinser Yala, Narathiwat och Pattani sommaren I flertalet fall hävdade den thailändska polisen att

5 de misstänkta skjutit först. Dödsfallen har aldrig utretts. I hela landet beräknas mellan personer ha dödats av polisen under det av Thaksin initierade kriget mot narkotikan. Inget av dessa dödsfall har lett till åtal. Även om dessa summariska avrättningar upphörde i och med interimregeringens tillträde i september 2006, har fortfarande inte de tidigare dödsfallen utretts. Ingen ställts inför rätta för de uppmärksammade incidenterna 2004 (Krue Se, Tak Bai) då över 100 personer dödades. Dock lade förre premiärministern Surayud ned åtalen mot de 58 personer som anklagats för deltagande i upploppet i Tak Bai. Förhållandena i thailändska fängelser är kända för att vara mycket spartanska, men anses överlag inte utgöra någon allvarlig fara för fångars liv eller hälsa. Många fängelser är kraftigt överbelagda och tillgången till sjukvård är otillräcklig. I fängelserna med plats för totalt personer fanns år personer, varav män och kvinnor. Under 2006 uppges överbeläggningen generellt ha minskat, något som skall ha lett till att våldsutbrotten blivit färre. Förhållandena i häktena är dock fortsatt otillfredsställande. Uppgifter om övergrepp, misshandel och tortyr i fängelser förekommer. På vissa fängelser förses fångar med fot- och handbojor. Detta gäller framförallt dödsdömda fångar, som tvingas bära dessa bojor dygnet runt. Enligt vissa källor diskrimineras afrikanska och icke-thailändska asiatiska fångar särskilt. Andra utländska medborgare, däribland svenskar, behandlas i princip korrekt och får tillgång till läkarvård genom sina respektive ambassader. 4. Dödsstraff Thailand tillämpar dödsstraff. Landet har ännu inte ratificerat tilläggsprotokollet till konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna, som syftar till att avskaffa dödsstraffet. Sedan år 1935 har sammanlagt 316 män och tre kvinnor avrättats i Thailand. I den nya konstitutionen som antogs i augusti 2007 finns dock ingen direkt referens till dödsstraffet, även om det heller inte förbjuds. Dödsstraff utdöms för mord samt för smuggling av tyngre droger som heroin och amfetamin. Nåd kan beviljas av kungen inom 60 dagar efter domens utfärdande och omvandlas då till livstids fängelse. Gravida kvinnor avrättas som regel inte, inte heller individer som bedöms svårt psykiskt sjuka. En lag som förbjuder avrättning av individer under 18 år antogs i december 2000, för att bättre anpassa den inhemska lagstiftningen till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Från och med oktober samma år verkställs dödsdomar inte heller som tidigare genom arkebusering, utan genom en giftinjektion. 5

6 6 Efter ett uppehåll i verkställandet av dödsdomar mellan åren , återupptog Thailand avrättningar under Sedan 2004 har enligt uppgift inga dödsdomar verkställts i Thailand, även om dödsdomar fortfarande utfärdas. Det finns knappast någon inhemsk opinion mot dödstraffet och medierna tar sällan upp frågan. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Texten i Thailands tidigare konstitution från 1997 gav ett gott skydd för rätten till liv, personlig frihet och rörelsefrihet. I den nya konstitutionen är bestämmelserna om mänskliga rättigheter mer specifika än den i förra, men samtidigt är bestämmelserna underställda nationell lag, vilket riskerar att urholka skyddet. Till exempel antogs i december 2007 en Internal Security Act som ger premiärministern möjlighet att besluta att en särskild säkerhetsstyrka (ISOC) ska få vidsträckta möjligheter att hantera situationer som bedöms hota den nationella säkerheten, Lagen öppnar för att ge ISOC mandat att inskränka medborgarnas mänskliga rättigheter på en rad områden, inklusive i preventivt syfte, innan en hotfull situation faktiskt har uppstått. Bland annat kan ISOC ges rätt att utfärda utegångsförbud, att förbjuda folksamlingar och att vidta andra, ej närmare specificerade, åtgärder.. Denna lag har blivit kraftigt kritiserad av frivilligorganisationer i och utanför Thailand, som påpekat att lagen i extrema lägen kan öppna för ett införande av militärstyre bakvägen. Den 16 juli 2005 antog den thailändska regeringen ett dekret angående offentlig förvaltning under undantagstillstånd, ett slags nödlagar, för södra Thailand. I oktober 2006 förnyades dekretet. Det ger myndigheterna rätt att frihetsberöva människor upp till 30 dagar utan domstolsprövning. Rätten till advokat och till att träffa anhöriga begränsas och personer som frihetsberövats behöver inte hållas i polisstationer, häkten och fängelser, vilket bidragit till försvinnanden och häktningar där den häktade hålls incommunicado. Det finns inga uppgifter om hur många som häktats sedan dekretet trädde i kraft eller i vilken utsträckning dessa fångars rättigheter har respekterats. Nödlagarna ger även myndigheterna starkt ökade befogenheter att genomföra husrannsakningar, riva hus och byggnader samt att använda telefonavlyssning och övervaka medborgarna på ett sätt som hotar den personliga integriteten och rätten till privatliv. Det finns inga effektiva begränsningar eller kontroller som förhindrar missbruk av dessa befogenheter. Dekretet har mötts av kritik såväl inom som utom landet. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har starkt kritiserat dekretet och varnat för att det förstärker den kultur av straffrihet som redan existerar i Thailand. Fördömandet från internationella frivilligorganisationer är också starkt.

7 Efter militärkuppen den 19 september 2006 utfärdades, som tidigare nämnts, ett generellt undantagstillstånd för hela landet. Under detta utfärdades ett antal förbud som inskränker fri- och rättigheter. Dessa lyftes dock successivt inom några månader, liksom det generella undantagstillståndet. Thailands ekonomiska tillväxt drar till sig människor från de fattigare grannländerna. Flera miljoner människor från Burma, Kambodja och Laos arbetar i Thailand, majoriteten illegalt. Utöver dessa tillkommer hundratusentals flyktingar som befinner sig i landet utan möjlighet att återvända till sina hemländer. Thailand har svårigheter att hantera migrationsströmmarna och det stora antalet flyktingar. Precis som är fallet i Thailands grannländer, är oklara markägandeförhållanden ett stort problem, framför allt på landsbygden. Det thailändska fastighetsregistret är ytterst komplicerat. En relativt stor andel av jordbruksbefolkningen är därför i praktiken jordlös. Reserestriktioner drabbar främst personer tillhörande etniska minoriteter, som saknar thailändska medborgarskapshandlingar. Dessa personer blir även ofta utnyttjade som illegal arbetskraft. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Domstolarna är självständiga i förhållande till den lagstiftande och verkställande makten, men domstolsväsendet är påverkbart för inflytelserika personer. Domar från civila domstolar kan överklagas. Några lagstadgade skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet finns inte. Vid militärkuppen 2006 avskaffades konstitutionsdomstolen och en tillfällig konstitution ersatte några dagar senare den gamla. I augusti 2007 antogs en ny, ordinarie, konstitution efter Thailands första folkomröstning någonsin. Enligt denna ska de mänskliga fri- och rättigheter som Thailand i internationella konventioner förbundit sig till fortfarande gälla. Dock finns även en hänvisning till thailändsk lag, vilket riskerar öppna för nya, svagare uttolkningar av mänskliga rättigheter i Thailand. Enligt den nya konstitutionen kan medborgare gå till konstitutionsdomstolen för att få prövat om lagar, förordningar och andra regler strider mot konstitutionen. Problem inom rättsväsendet rör ofta förundersökningar där polisen har en stark ställning. Åklagare kallas normalt in på ett sent stadium och det blir ofta aktuellt med försvarsadvokat först efter det att förundersökningen pågått en tid. 7

8 8 7. Straffrihet I de nödlagar som infördes i södra Thailand 2005 slås fast att tjänstemän som agerar i överensstämmelse med dekretet, inte kommer att bli föremål för undersökning eller bestraffning vid misstanke om brott. Lagen garanterar med andra ord en in blanco straffrihet, eftersom förvaltningsdomstolarna har fråntagits sin uppgift att ta upp mål som handlar om brott mot dekretet. Nödlagarna har varit i kraft under hela Dessutom har undantagstillstånd rått i ett antal provinser, främst i gränsområdena. Korruptionen inom polisen är omtalad. Korruption finns i stora delar av samhället och Thailand sjönk under 2007 till nummer 84 av 179 länder i Transparency Internationals korruptionsrapport. Förundersökningar om utomrättsliga avrättningar utförda av polis och militär läggs oftast ned på grund av bristande bevis. Åklagare är enligt brottmålslagstiftningen ålagda att fatta beslut om eventuella åtal på rekommendationer från polisen. Förundersökningar mot misstänkta polismän genomförs ofta av kolleger från samma enhet, vilket innebär att åtal sällan väcks. Förekomsten av straffrihet blev särskilt tydlig i samband med den kampanj mot droger som pågick under Enligt Human Rights Watch (HRW) krävde kampanjen människoliv, varav endast 752 fall lett till förundersökning. Arresteringsorder har utgått i 117 fall och förhör har hållits i 90 fall. Oviljan hos polisen att undersöka resterande fall, kombinerat med en ökning av drogrelaterade mord, har lett till misstankar om utomrättsliga avrättningar från polisens sida. Den thailändska polisens utrensningar bland knarklangare och missbrukare har uppmärksammats internationellt och mött kritik från såväl internationella som regionala och lokala organisationer för mänskliga rättigheter. Under 2007 har inga nya dödsfall under täckmantel av antidrogkampanjen rapporterats, men inga framsteg har heller gjorts för att utreda tidigare fall. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Thailand ansågs länge ha de kanske friaste medierna i Sydostasien. Den inhemska tryckta pressen har fortsatt att vara förhållandevis kritisk och frispråkig. Däremot har TV och radio drabbats av allt hårdare censur efter militärkuppen i september Det återstår att se om den nya regeringen kommer att avveckla censuren och återupprätta mediefriheten. Under förre premiärminister Thaksins regering inskränktes medias manöverutrymme gradvis. Media uppmanades att inte kommentera händelser

9 eller framföra åsikter som skulle kunna uppfattas som negativa i samhället eller utanför landet. En ökande självcensur noterades också, i synnerhet i rapportering rörande kungahuset eller uttalanden som skulle kunna uppfattas som kränkande mot religionen eller som ett hot mot den nationella säkerheten. Denna självcensur finns fortfarande, även om den i tryckt press nästan enbart handlar om att undvika kritik mot kungahuset. De nödlagar som infördes i de södra gränsprovinserna i juli 2005 har gett regeringen ytterligare befogenheter att censurera uttalanden och åsikter som anses underblåsa konflikten. Under 2007 har Thailand sjunkit i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, från plats 122 till 135. I motiveringen anges att Bangkokbaserade medier fortfarande är relativt fri, men att militären hindrat anhängare till den tidigare premiärministern Thaksin att öppna en TV-kanal samt att flera webbredaktörer och bloggare häktats. Enligt 1997 års konstitution skulle både TV och radio privatiseras men processen går långsamt och kantas av politisk träta och korruptionsanklagelser. Militären äger de flesta radiokanalerna och hyr ut dem till privata operatörer. Regeringen uppmuntrar program som främjar etik och moral och befolkningen uppmanas att anmäla program, musikvideor och modeshower som innehåller sex och våld. Censur av internetsidor utförs av ett av ministerierna. Av alla spärrade internetsidor innehåller knappt60 procent pornografiskt material, medan drygt tio procent bedömts innehålla information som kan vara ett hot mot rikets säkerhet. Även efter militärkuppen fortsatte och utökades blockeringen av utvalda internetsidor. Under 2007 har dock färre rapporter om internetcensur inkommit. Det finns ett relativt aktivt och växande civilt samhälle i Thailand. Under 2006 rapporterade flera journalister och inhemska organisationer för mänskliga rättigheter om ökad förföljelse och censur i samband med rapportering om det upptrappade våldet i södra Thailand. Enligt Human Rights Watch har minst 18 personer, som arbetat med mänskliga rättigheter, försvunnit eller mördats i Thailand mellan åren 2001 och Få fall har fått rättslig efterföljd. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Thailand är en monarki som 1992 etablerade sig som parlamentarisk demokrati. Från 2002 och fram till militärkuppen i september 2006 styrdes landet av civila regeringar. Monarken är statschef och formellt landets överbefälhavare och har historiskt varit en stabiliserande faktor i Thailand. Kungen har vid ett par tillfällen ingripit i politiska konflikter. 9

10 10 I samband med militärkuppen 2006 upphävdes grundlagen och en tillfällig konstitution trädde i kraft. En ny konstitution antogs i augusti 2007, efter Thailands första folkomröstning någonsin. Politiska val i Thailand brukar beskrivas som fria men med betydande inslag av korruption och röstköp. Den författning som infördes 1997 syftade till att komma tillrätta med den politiska korruptionen och säkra en rättvisare valprocess. Dock utnyttjades luckor i texten av den tidigare regeringen och de kontrollerande organen förhindrades att verka som tänkt. Den officiella ambitionen är att komma tillrätta med dessa demokratiska underskott i den nya konstitution som nu antagits. Thailand styrdes före militärkuppen i september 2006 sedan 2001 av en regering ledd av premiärminister Thaksin Shinawatra och hans parti Thai Rak Thai (TRT). Under tiden efter militärkuppen (september 2006-december 2007) styrdes landet av en interimsregering utsedd av militären. Vid det allmänna valet den 23 december 2007 vann People Power Party (PPP) flest antal röster, men ingen egen majoritet. Under dess ledare, Samak Sundaravej, som valdes till premiärminister av parlamentet i januari 2008, bildades en koalition med sammanlagt sex olika partier. Den nya regeringen svors in i början av februari Parlamentet har sammanlagt sju partier, varav endast ett, det Demokratiska Partiet, är i opposition. Partierna är ofta uppbyggda kring karismatiska ledare snarare än politiska program, något som gör systemet känsligt och mottagligt för plötsliga ingrepp bortom konstitution och politiska spelregler. Till skillnad från 1997 års konstitution väljs inte längre överhuset, senaten, till fullo av folket. Den nya konstitutionen stadgar att 74 av de 150 ledamöterna i senaten skall tillsättas av en kommitté under valkommissionens ledning, där landets högsta domare ingår. Detta har kritiserats, eftersom den dömande makten blir delaktig i tillsättandet av politiker. Övriga 76 senatorer väljs av folket, en från varje provins. Även om det inte finns några lagstadgade restriktioner för kvinnors deltagande eller valbarhet, är kvinnor kraftigt underrepresenterade i politiken. Förbättringar på denna punkt har emellertid skett under de senaste åren. I den nuvarande regeringen ingår fyra kvinnor, i interimsregeringen fanns bara två. Många personer från etniska minoriteter saknar medborgarskapshandlingar, vilket gör det omöjligt för dem att delta i det politiska livet.

11 11 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Thailand har ratificerat fem av den internationella arbetsorganisationen ILO:s åtta centrala konventioner rörande mänskliga rättigheter i arbetslivet. Det finns inhemsk arbetslagstiftning som reglerar barnarbete, arbetstid, uppsägning och semestrar. Brister finns dock i tillämpningen av lagen. Kvinnor utgör ungefär hälften av arbetskraften i landet, men har i regel sämre löner än männen och är underrepresenterade på högre poster inom förvaltning och näringsliv. En annan missgynnad grupp är illegala invandrare från grannländerna. Dessa är ofta offer för organiserad människohandel och tvingas till tiggeri eller olagligt arbete inom bland annat fiske-, gruv-, eller sexindustrin. Rätten att tillhöra en fackförening är lagfäst. Fackföreningsrörelsen är dock alltjämt svag och dåligt utvecklad. Arbetslagstiftningen ger regeringen rätt att förbjuda strejker som kan ha negativ inverkan på den nationella säkerheten eller som kan inverka negativt på befolkningen i stort. Anställda inom viktiga serviceyrken som telekommunikation, elektricitet, vatten och offentliga transporter saknar strejkrätt. Det finns rapporter som tyder på att privata och statliga företag diskriminerar fackligt anslutna, bland annat genom att undvika att ge dem befordran. Mindre än fyra procent av den totala arbetskraften är idag medlemmar av en facklig organisation, men medan motsvarande siffra är elva procent av industriarbetare och 50 procent av anställda i statligt ägda industrier. Lagstadgad minimilön för arbetare är, från 1 januari 2008 motsvarande 38 svenska kronor om dagen i Bangkok med närområde och några kronor lägre i övriga Thailand, vilket inte är tillräckligt för en rimlig levnadsstandard. Löneökningar för arbetstagare sker oftare som ett resultat av en ökning av minimilönen, än som ett resultat av fackliga löneförhandlingar. Lagen förbjuder tvångsarbete, förutom i nationella krislägen och krig. Förbudet täcker dock inte arbete inom jordbruket och den informella sektorn, där de flesta fallen av tvångsarbete återfinns. Det stora antalet illegala immigranter från grannländerna Burma, Laos och Kambodja ökar risken för att allt fler personer, som står utanför skydd av lagen, utnyttjas som gratis arbetskraft. Under 2005 vidtog regeringen åtgärder för att uppmuntra illegala arbetare att registrera sig och därigenom få vissa rättigheter. Över en miljon illegala arbetare har sedan dess registrerat sig. Samtidigt har regeringen också gjort klart att de som inte registrerar sig, kan komma att utvisas ur landet. Med en svag och otydlig lagstiftning till skydd för asylsökande, riskerar även

12 fortsättningsvis människor med ett legitimt skyddsbehov att bli utvisade. Detta gäller i första hand illegala arbetare från Burma. Under 2007 har godtyckliga och diskriminerande inskränkningar i migrantarbetarnas rättigheter införts på provinsnivå. Guvernörer i ett flertal provinser med många migrantarbetare har till exempel infört utegångsförbud, förbud mot innehav av mobiltelefon, förbud mot firandet av lokala högtider. Inskränkningarna understryker att migrantarbetares rättsliga ställning förblir mycket svag. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Thailands hälsovård är bedrivs till största delen i offentlig regi. Hälsosektorns andel av statens totala budget har stadigt ökat under de senaste 20 åren men utgör trots detta endast 3,1 procent av landets bruttonationalprodukt. Thailand har länge satsat på förebyggande hälsovård, rent vatten, bättre sanitära förhållanden och vaccinationer. Resultaten har varit positiva. Spädbarnsdödligheten har minskat, liksom andelen kvinnor som dör vid förlossningen. Omkring 99 procent av alla förlossningar sker numera under överseende av läkare eller barnmorska. Thaksinregeringen införde en mycket låg enhetstaxa, motsvarande omkring sex svenska kronor, för sjukvård, till gagn för de sämst ställda. Den nya regeringen har lovat att även den kostnaden ska tas bort och sjukvården bli helt avgiftsfri. En oberoende kontrollmyndighet ska se till att kvalitén på vården är densamma i olika delar av landet. Alla företag med fler än tio anställda måste betala in pengar till en fond, som ger den anställde viss rätt till sjukvård, föräldraledighet, invaliditets- och dödsfallsförsäkring. Omkring en tredjedel av befolkningen står dock utanför denna försäkring. Ett pensionssystem har nyligen införts, men utbetalningarna kommer inte att påbörjas förrän Personer ur etniska minoritetsgrupper saknar ofta medborgarskapshandlingar och får därför endast begränsad tillgång till sjukvård. I slutet av 1990-talet skedde en kraftig ökning av antalet hiv-smittade i Thailand. Omkring 1,5 procent av den vuxna befolkningen uppskattas idag bära på viruset. Kraftfulla åtgärder från myndigheternas sida har minskat spridningen och jämfört med grannländerna har Thailand lyckats väl med att informera om sjukdomen. Det finns dock fortfarande stora behov av insatser för att förhindra ytterligare spridning. Undersökningar har visat att uppskattningsvis 20 procent av de prostituerade i Thailand bär på smittan och liksom i Europa ökar nu hiv/aids bland unga vuxna. Dessutom behövs fler insatser för att hindra spridningen av tuberkulos. 12

13 I storstäderna börjar miljöföroreningarna bli en allt större hälsofara. Vissa åtgärder från myndigheternas sida har vidtagits. Bland annat måste alla nya bilar ha katalysator, blyhaltig bensin har försvunnit och gränsvärden har införts för hur mycket koloxid bilar och motorcyklar får släppa ut. Bangkok anses emellertid fortfarande vara en av världens mest förorenade städer och blyhalten i blodet hos stadens barn är högt över accepterade gränsvärden. 12. Rätten till utbildning Utbildning är obligatorisk i nio år och avgiftsfri de tolv första åren. Thailand har de senaste decennierna gjort omfattande satsningar på utbildning och idag går omkring 94 procent av alla barn upp till tolv år i skolan. Omkring 30 procent av statens budget går till utbildningssektorn. Läskunnigheten var 2005 enligt FN:s utvecklingsprogram (UNDP) 92,6 procent för vuxna och 98 procent för ungdomar. Ofullbordad skolgång är dock vanligt förekommande och i snitt går inte thailändska barn mer än åtta år i skolan. På landsbygden är det fortfarande vanligt att skolgången blir lidande, eftersom barnen behövs som arbetskraft i jordbruket. Personer som tillhör de etniska minoriteter som inte innehar medborgarskapshandlingar, har begränsad tillgång till utbildningssystemet och är i praktiken diskriminerade. De har rätt att gå i skolan, men får inga officiella examensbevis. En femtedel av studenterna läser vidare vid något av de många statliga eller privata universiteten, men bristen på högutbildad arbetskraft börjar bli ett stort problem. På universitetsnivå finns utbildning i mänskliga rättigheter. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard FN:s utvecklingsprogram UNDP rankar Thailand som nummer 78 av 177 länder i 2007 års utvecklingsindex (HDI). Ett resultat av den snabba ekonomiska utvecklingen är att många thailändare har fått bättre levnadsvillkor, samtidigt som andelen fattiga minskat. Den ekonomiska krisen år 1997 ledde dock till att andelen fattiga återigen ökade och år 2005 beräknas omkring tio miljoner människor, eller 16 procent av befolkningen, leva på mindre än två dollar per dag. Det thailändska samhället lider av stora sociala och ekonomiska klyftor. Den rikaste femtedelen av befolkningen står för omkring 60 procent av inkomsten medan den fattigaste femtedelen endast står för fyra procent. Den största andelen fattiga lever på landsbygden i landets nordöstra och sydligaste provinser, och inkomstklyftan mellan stad och landsbygd växer. 13

14 Regeringen har under senare år vidtagit vissa åtgärder för att minska fattigdomen i landet. Förutom satsningar inom utbildning och hälsosektor, har regeringen bland annat lovat fattiga byar tillgång till investeringsfonder, bönder har fått uppskov på statliga avbetalningar och omkring statsanställda har fått lån för husköp. Den nya regeringen har lovat fortsätta denna politik och göra satsningar inom hälsa, utbildning och infrastrukturuppbyggnad. 14 OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Thailand har ratificerat konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor och kvinnor har sedan gammalt en jämförelsevis stark ställning i landet. Kvinnor har lagstadgad rätt till äktenskaplig egendom, till att välja bostadsort och sysselsättning, samt till vårdnad av sina barn. Kvinnor har också mycket länge kunnat äga och ärva mark. Kvinnor har samma tillgång till högre utbildning som män och utgör majoriteten av studenterna som tar universitetsexamen. I näringslivet och förvaltning återfinns flera kvinnor på ledande befattningar. I praktiken sker dock viss diskriminering. Kvinnor är underrepresenterade på högre politiska poster. I den nya regeringen är endast fyra av 36 ministrar kvinnor. I praktiken får kvinnor genomgående mindre betalt än män för samma arbete, trots att sådan diskriminering är förbjuden i lag. Lagen förbjuder sexuella trakasserier på arbetsplatser, men definitionen av trakasserier är vag och lagen har resulterat i få åtal. Det finns en lag mot våld i hemmet, men våldshandlingar inom familjen förblir vanliga och mörkertalet är troligen stort. Enligt ett flertal studier har uppskattningsvis 40 procent av kvinnorna i landet utsatts för någon form av fysiskt eller sexuellt våld. Stränga fängelsestraff och i vissa fall dödsstraff kan utdömas för våldtäkt. I verkligheten anmäls dock få våldtäkter, och ännu färre fall leder till prövning i domstol. Offer för våldtäkt kan få ersättning från staten. Våldtäkt inom äktenskapet faller inte under strafflagen. Ett särskilt uppmärksammat problem i Thailand är den utbredda prostitutionen. Prostitution är olagligt i Thailand, men understöds av kriminella gäng och, i vissa fall, av poliser och lokala myndighetspersoner, som har ett ekonomiskt intresse i sexindustrin.

15 Omkring prostituerade finns i Thailand, varav 20 procent uppskattas vara barn. Merparten av prostitutionen riktar sig mot inhemska kunder, även om sexturismen bidrar till att upprätthålla de höga siffrorna. Den thailändska lagen förbjuder människohandel, men Thailand är fortfarande ett nav för människohandeln i regionen. Under de senaste åren har den inhemska människohandeln minskat, medan allt fler prostituerade smugglas till Thailand från Burma, Kina, Laos och Kambodja. Offren för människohandeln lever under svåra förhållanden, ofta utan möjlighet att återvända till sina hemländer. Även om sexuellt utnyttjande är ett vanligt syfte med människohandel är den viktigaste anledningen arbetsrelaterad. Många av offren hamnar under slavliknande förhållanden helt utan skydd. Regeringen har vidtagit vissa åtgärder mot prostitutionen och människohandeln. En nationell kommitté mot människohandel finns sedan 2005 och en ny lag om människohandel är under utarbetande, och kan komma att antas under De sex Mekongländerna Burma, Kambodja, Kina, Laos, Thailand och Vietnam undertecknade 2004 ett samarbetsavtal mot människohandel. Viktigt är att avtalet hänvisar till riktlinjer för arbetet mot människohandel, som tagits fram av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och att avtalet utgår från att personer som utsatts för människohandel ska betraktas som offer och inte som illegala immigranter. Det finns idag ett stort antal nationella och internationella enskilda organisationer i Thailand. De arbetar med att främja nationellt och regionalt samarbete för att begränsa prostitution och handeln av kvinnor, barn och män över landgränserna till olagligt arbete och prostitution. 15. Barnets rättigheter Thailand ratificerade konventionen om barnens rättigheter år 1992 och under senare år har ansträngningar gjorts för att förbättra situationen för landets barn. En nationell kommitté för barnens rättigheter har inrättats. I mars 2004 antog regeringen en barnskyddslag, som föreskriver att alla medborgare har en skyldighet att rapportera övergrepp mot barn, oavsett om de sker inom hemmet eller inte. Lagen stärker även barnens rättskydd och förbättrar tillgången till sociala myndigheter. Övergrepp, våldtäkt och övergivande av barn är straffbara handlingar och leder som regel till långa fängelsestraff om brott kan bevisas. Straffen kommer också att skärpas för barnmisshandel. Aga i skolor förbjöds år 2000 men rapporter gör gällande att efterlevnaden av lagen är bristfällig. 15

16 Det finns omkring gatubarn och upp till barn under 18 år uppskattas vara inblandade i sexindustrin. Vissa av dessa är så unga som 11 år och många kommer från Burma, Laos, Kambodja och Kina. Thailand försöker följa upp den nationella handlingsplanen mot kommersiell sexuell exploatering av barn, som antogs Lagen mot prostitution ger också fängelsestraff på upp till sex år för den som utnyttjar barn. Flera enskilda organisationer och statliga kommittéer bedriver upplysningskampanjer i frågan. Polisen och ett antal enskilda organisationer har undertecknat ett avtal, för att formalisera sitt samarbete om bekämpning av handel med barn. Bland annat ska polisen behandla alla barn, även de som inte är thailändska, som offer och inte som brottslingar. Barnarbete är fortfarande ett problem i Thailand. Uppskattningsvis barn är anställda som hushållsarbetare, de flesta utländska medborgare. Utnyttjande av barn under 15 år för barnarbete är förbjudet enligt ILO:s konvention nr 138, vilken Thailand ratificerade år Lagen täcker dock inte arbete inom jordbruk och den informella sektorn, där de flesta barnarbetare återfinns. En nationell strategi för att eliminera de värsta formerna av barnarbete antogs av regeringen i slutet av En nationell kommitté ska upprättas för att genomföra strategin. Det finns omkring 52 ungdomsanstalter för barn under 18 år. Barn förekommer även på vanliga fängelser. Dödstraff tillämpas inte på barn, sedan en lag som förbjuder avrättning av individer under 18 år antogs år Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Religionsfriheten är lagstadgad i Thailand och statliga bidrag utgår till de tre större religiösa samfunden i landet. Landet är till övervägande delen buddhistiskt och buddhismen genomsyrar det thailändska samhället. Ungefär fem procent av befolkningen är muslimer och 0,5 procent är kristna. I de fyra sydliga provinser som gränsar till Malaysia är muslimerna i majoritet. Den kristna minoriteten återfinns främst bland etniska kineser i de större städerna. I de norra delarna av landet lever omkring en miljon människor som tillhör olika bergsfolk. Dessa minoritetsfolk lever i utkanten av samhället utan många rättigheter och endast hälften av dem har thailändskt medborgarskap. Även om familjerna bott i landet i många generationer betraktas de som illegala invandrare. Utan medborgarskap har de inte tillgång till annat än grundläggande skolgång och hälsovård. I vissa fall nekas de även detta. De tillåts inte arbeta och täcks därför inte av arbetslagstiftningen (till exempel minimilönen) och har ingen möjlighet att delta i det politiska livet. De kan som regel heller inte äga mark. Utan rättigheter garanterade i lagen är de utlämnade 16

17 till arbetsgivares, polisens och andra myndigheters goda vilja, men även till hot, våld och trakasserier från desamma. En del av bakgrunden till problemet med medborgarskap är att samma etniska grupper lever i såväl Thailand som i grannländerna. Thailändska myndigheter hävdar att det är svårt att fastställa vilka personer som faktiskt har rätt till medborgarskap. Under de senaste femtio åren har myndigheterna försökt kontrollera förflyttningarna över gränserna. Sedan år 2000 har vissa åtgärder vidtagits för att göra det lättare för bergsfolken att ansöka om thailändskt medborgarskap. Utbredd korruption i samband med ansökningsprocessen tillsammans med komplicerade regler för medborgarskap och bristande politisk vilja gör dock att processen går långsamt. En ökad förföljelse och diskriminering av bergsfolken från myndigheters sida har kunnat noteras under senare år, efter anklagelser om att bergsfolken skulle vara inblandade i droghandel och miljöförstöring. Situationen förvärrades under förra året, genom att indragning av medborgarskap ibland används som hot. Om någon person i en familj misstänks för att ha hanterat narkotika, kan samtliga familjemedlemmars medborgarskap återkallas. Oroligheterna i södra Thailand har snarare etnisk än religiös grund. Majoriteten av befolkningen i Thailands tre sydligaste provinser är muslimska malajer. Under många år har denna etniska grupp diskriminerats av det thailändska styret. Malajerna har varit kraftigt underrepresenterade i den lokala administrationen och fått mycket lite gehör för sina krav på till exempel skolundervisning på sitt modersmål. Under 2007 har rapporter kommit om godtyckliga frihetsberövanden och tvångsintagning på så kallade utbildningsläger. Dessa läger förbjöds dock av domstol under hösten Mellan 2004 och 2007 har över militärer och civila rapporterats döda i det upptrappade våldet mellan muslimska separatister och säkerhetsstyrkor. En nationell försoningskommission, tillsatt för att utreda situationen i de södra provinserna, och ledd av före detta premiärminister Anand Panyarachun, publicerade en rapport under våren Rapporten var kritisk mot Thaksinregeringens hårdföra metoder för att komma tillrätta med konflikten och förespråkade i stället dialog och försoning. Rapporten har välkomnats av ledande människorättsorganisationer, akademiker och politiker men har ännu inte lett till några konkreta resultat. 17. Rättigheter för homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) Det thailändska samhället är generellt sett tolerant i frågor som rör sexuell läggning. Det finns heller inga lagar som diskriminerar mot homosexuella, bisexuella eller transexuella. I Thailand är det dock inte möjligt för homosexuella att gifta sig eller registrera partnerskap. 17

18 Flyktingars rättigheter Thailand har inte ratificerat 1951 års flyktingkonvention och har inget nationellt system för att tillämpa internationella normer vid definiering och klassificering av personer som söker skydd i landet. FN:s flyktingkommissariat UNHCR har ett regionkontor i Bangkok. Omkring flyktingar från Burma finns i dag i flyktingläger längs gränsen i nordvästra Thailand. De flesta av dessa tillhör folkgrupperna karen (62 procent), mon och karenni och har flytt undan stridigheterna i östra Burma. Ytterligare upp till två miljoner immigranter och flyktingar från Burma tros befinna sig i Thailand, de flesta illegalt. Trots att programmen för förflyttning till tredje land kommit igång och många flyktingar redan lämnat lägren, får ändå barnafödsel och nyinflyttningar till följd att antalet boende i lägren inte minskar i önskad takt. Övergrepp och misshandel i flyktinglägren förekommer i vissa fall. Hjälparbetare har i flera år varnat för epidemiriskerna i lägren, särskilt vad gäller hiv/aids. Thailand Burma Border Consortium, en humanitär organisation där svenska Diakonia är medlem, arbetar med humanitärt bistånd och utveckling för burmesiska flyktingar. Sverige är en av de största bidragsgivarna till konsortiet. Ett samarbete finns sedan många år mellan de thailändska myndigheterna och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) samt med de enskilda organisationer som arbetar med flyktingar längs gränsen mot Burma. Regeringen låter i viss utsträckning UNHCR få registrera asylsökande. Tanken är att regeringen skall återuppta sådan flyktingstatusbedömning med viss assistans från UNHCR. Ett avgörande problem är att thailändsk lagstiftning inte lever upp internationella normer på området. Under 2005 har Thailand vid flera tillfällen deporterat personer som sökt asyl till Burma och Laos, varav vissa definierats som flyktingar av UNCHR. Detta strider mot principen rätten att inte bli deporterad till ett land där man riskerar förföljelse. I början av 2007 återfördes ett antal flyktingar från Hmongminoriteten till Laos, där de riskerar förföljelse. Även övertalningsförsök från myndigheternas sida till frivilliga återresor för burmeser har rapporterats. Under de senaste två åren har en större grupp hmonger lämnat Laos och tagit sig till Petchabun i Thailand. Motivet har varit förhoppningar om att bli inkluderade i ett förflyttningsprogram till USA. I ett tillfälligt läger som upprättats finns nu över hmonger. Många av dessa är från Laos men andra är från Thailand. Den thailändska regeringen anser att de laotiska hmongerna befinner sig illegalt i Thailand och ska sändas tillbaka till Laos. Den

19 laotiska regeringen förnekade länge all kännedom om att 22 barn skulle ha skickats tillbaka till Laos i december 2005, trots trovärdiga rapporter om att de blivit deporterade. Under 2007 återfanns samtliga flickor ur gruppen, men pojkarnas öde är fortfarande okänt. FN:s flyktingkommissarie har inget tillträde till hmong-grupperna i Petchabun. Cirka 300 av de senast anlända hmongerna har vägrats plats i det tillfälliga lägret och i stället placerats i thailändska häkten. Den humanitära situationen i lägret är allvarlig, och endast Läkare utan gränser tillåts att distribuera mat och förnödenheter i lägret. Thailändska myndigheter nekar också fortfarande omkring Shanflyktingar från Burma flyktingstatus eller hjälp från internationella organisationer längs gränsen. Det händer också att myndigheter arresterar flyktingar utanför lägren. Dessa förs ofta till gränsen och släpps utan att bli överlämnade till myndigheterna i Burma. Thailands före detta premiärminister Surayud lovade UNHCR att de cirka flyktingar från Burma, som nu befinner sig i Thailand, ska få identitetshandlingar från thailändska myndigheter. Detta skulle göra det möjligt för dem att fritt förflytta sig utanför lägren och att få arbeta legalt. Om den nya regeringen fortsätter driva denna policy kan det komma att innebära ett genombrott för flyktingarnas levnadsförhållanden och en avsevärd förbättring av deras ställning i landet. 19. Funktionshindrades rättigheter Thailändsk lag ger visst skydd för personer med funktionshinder och förbjuder diskriminering på grund av funktionshinder inom skola och arbetsliv. Personer med funktionshinder, som registreras hos regeringen, har även rätt till fri sjukvård, rullstolar och andra medicinska hjälpmedel, liksom till mindre, räntefria starta-eget-lån från staten. Hittills har regeringen inte lyckats vidta nödvändiga åtgärder för att se till att lagarna efterlevs. Under 2006 gick ungefär barn med funktionshinder i skolan, varav ungefär gick i någon av Thailands 43 specialskolor för funktionshindrade. Sedan drygt femton år finns en lag som innebar att alla privata företag måste anställa en person med funktionshinder per 200 anställda eller inrätta en fond till förmån för funktionshindrade. Med låg utbildning har dock få vuxna med funktionshinder i praktiken möjlighet att få ett arbete. Uppföljningar har visat att mellan procent av alla företag inte tillämpade lagen. 19

20 20 ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter är tillåtna. Det är främst advokater, journalister och intellektuella som är engagerade. Rättighets-, miljöoch demokratifrågor engagerar i ökad utsträckning den thailändska medelklassen och ett antal pådrivande enskilda organisationer har bildats. Flera oberoende organisationer, däribland Forum Asia, har särskilt uppmärksammat problem gällande mänskliga rättigheter och flyktingar. Denna typ av organisationer har på senare tid märkt av en allt mindre tolerant miljö för sitt arbete med trakasserier och attacker mot enskilda. Olika former av inskränkningar i yttrande- och organisationsfriheten har införts, framförallt för organisationer verksamma i de södra delarna i landet, där dubbelt undantagstillstånd råder Det hårdare klimatet för människorättsförsvarare avspeglas i att det är få regionala och internationella organisationer för mänskliga rättigheter som verkar i Thailand. Förutom Forum Asia är International Commission of Jurists, Asian Human Rights Commission, Amnesty International och Human Rights Watch aktiva i landet. Under året antog EU:s medlemsstater i Thailand särskilda, lokala riktlinjer för hur medlemsländerna och EU-kommissionen i Thailand aktivt kan hjälpa dem som lokalt arbetar för att främja och skydda mänskliga rättigheter. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Thailand har partnerskapsstatus hos OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) vilket har ökat möjligheterna till samarbete inom området mänskliga rättigheter. Det förekommer också ett informellt samarbete inom EU-kretsen och andra likasinnade länder om flyktingfrågor och frågor om mänskliga rättigheter i Thailand. FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och ett flertal enskilda organisationer gör insatser för mänskliga rättigheter i flyktinglägren i landet. Thailands frivilligorganisationer är viktiga stöttepelare i regionens arbete för mänskliga rättigheter och viktiga kanaler för att stärka det civila samhället. Det finns flera regionala organisationer för mänskliga rättigheter, som har sina kontor i Bangkok. Vid några universitet finns studier i mänskliga rättigheter redan integrerade i program på magisternivå, bland annat i statsvetenskap. Thailändska experter på mänskliga rättigheter är inom ramen för den regionala samarbetsorganisationen ASEAN pådrivande för att upprätta en regional

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året.

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Costa Rica 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Costa Rica är i ett regionalt sammanhang

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna President Paul Biya har dominerat den politiska scenen i Kamerun sedan han övertog presidentposten

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Code of Conduct Uppförandekod

Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Uppförandekod Inledning och bakgrund Femtorp AB förser marknaden med söta livsmedel och dessertprodukter från de främsta tillverkarna. Våra kunder kan förvänta sig en hög servicegrad, kunskap

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

På hösten 2007 framkom det att Sverige gjort upp om. Thailands väg bort från demokratin

På hösten 2007 framkom det att Sverige gjort upp om. Thailands väg bort från demokratin Kommentarer Thailands väg bort från demokratin På hösten 2007 framkom det att Sverige gjort upp om att sälja tolv Jas-plan till Thailand. Nyheten möttes av massiv kritik, både här hemma och i Thailand.

Läs mer

Självutvärdering för leverantörer

Självutvärdering för leverantörer Självutvärdering för leverantörer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Miljö 3. Affärsetik 4. Arbetsmiljö och sociala villkor 5. Föreningsfrihet 6. Arbetstid 7. Löner 8. Tvångsarbete 9. Barnarbete 10.

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

Fortsatt tvångsarbete på underleverantör till Fritidsresor och Ving

Fortsatt tvångsarbete på underleverantör till Fritidsresor och Ving Fortsatt tvångsarbete på underleverantör till Fritidsresor och Ving Bakgrund I rapporten Ingen solskenshistoria granskade Fair Trade Center och Schyst resande 2012 arbetsvillkoren på hotell i Thailand

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

Mänskligarättighe ter

Mänskligarättighe ter Mänskligarättighe ter & ISO 26000 Sandra Atler, jurist ECPAT Sverige Mot barnsexhandel Barnsexhandel =kommersiell sexuell exploatering av barn Hear no evil Barnsexturism = kommersiellt sexuellt utnyttjande

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

INTERNATIONAL COMMISSION OF JURISTS Commission internationale de juristes - Comisión Internacional de Juristas

INTERNATIONAL COMMISSION OF JURISTS Commission internationale de juristes - Comisión Internacional de Juristas INTERNATIONAL COMMISSION OF JURISTS Commission internationale de juristes - Comisión Internacional de Juristas " dedicated since 1952 to the primacy, coherence and implementation of international law and

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004 1) Sammanfattning Hongkong är ett rättssamhälle med stor yttrandefrihet men med begränsat folkligt inflytande. Den viktigaste politiska frågan

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Filippinerna 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Filippinerna 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer