Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Vittra Brotorp

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Vittra Brotorp Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3 kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Vittra Brotorp är en verksamhet med förskola, F-9 skola och fritidshem. Våra lokaler är unika med inspirerande och kreativa lärmiljöer som utgår ifrån hur barn och elever arbetar på bästa sätt. Förskolan är indelad i fem grupper och skolan är indelad i årskurs F-3 och 4-9. Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Förskolan Toaletterna: Sensorerna känner inte av barn under en viss längd. Några av dörrarna är även tunga att öppna. Åtgärd: Ta bort armen som automatiskt stänger dörren för att underlätta öppning. Öka känsligheten av belysningssensorerna. Utvärdering: De automatiska dörrstängningarna är borttagna vilket har gjort att barnen kan själva gå på toaletten. Vi har inte hittat någon lösning för att öka känsligheten av sensorerna utan barnen går på de toaletter där belysningen fungerar väl. Hallarna: Pedagoger upplever att det har knuffats och att konflikter lätt har uppstått. Åtgärd: Pedagogerna går ut i hallarna med mindre grupper barn för att barnen ska få mer utrymme och därmed förhindra knuffar. Utvärdering: Det har fungerat väl då pedagogerna har haft större överblick i hallen. Bakom förrådet på gården: Ett område som inte känns tryggt. Åtgärd: Avgränsa gården för att få bättre överblick. Utvärdering: Vi har åtgärdat detta genom att bygga ett staket som täcker den del som tidigare inte var synbar från vissa vinklar på gården. Detta har åtgärdat bekymret. Matsalen: Pedagogerna har uttryckt att det har varit stökigt på väg in i matsalen samt under måltiderna. Åtgärd: För att säkerställa att alla barn känner sig trygga i matsalen går en pedagog med en mindre grupp åt gången och är med vid buffébordet samt sitter med vid barnens bord. Utvärdering: Det har fungerat väl och måltiderna upplevs lugna och trevlig.

2 Skolan Omklädningsrum/idrotten: Elever upplever otrygghet och kränkningar i omklädningsrummen. Åtgärd: För miniorerna finns en pedagog med i varje omklädningsrum inför varje idrottslektion. Hos juniorerna/seniorerna är idrottspedagog närvarande i eller utanför omklädningsrummen. Utvärdering: Eleverna känner sig tryggare än tidigare enligt enkätundersökning. Skåp: Det har tagits saker ur olåsbara skåp hos juniorerna/seniorerna. Åtgärd: Ett fast rastvaktsschema för pedagogerna och fler låsbara skåp. Utvärdering: Bättre uppsikt har skapats och fler skåp är låsbara och stölderna har minskat. Övergångar lektion-rast/lektion-lektion: Har upplevts som röriga av eleverna då det är en gemensam yta där eleverna möts. Eleverna saknar olika rastaktiviteter. Åtgärd: Elever stannar i möjligaste mån kvar i sina hemklassrum. Så många pedagoger som möjligt är ute i miljön. Erbjuda fler rastaktiviteter. Utvärdering: Fler lektioner i hemklassrum har minskat rörigheten. Fler rastaktiviteter som eleverna önskar är på gång. Kapprummen: Upplevs som en otrygg plats för miniorelever vid övergångar mellan lunch/rast och rast/lektion där kränkningar kan förekomma och konflikter uppstå. Åtgärd: En miniorpedagog följer med när miniorerna är på väg till matsalen eller till uteaktiviteter. Utvärdering: Minst en miniorpedagog har följt med till matsalen och till entrén och det har fungerat väl. Matsalen: Matsalen upplevs som rörig och otrygg. Åtgärd: Matsalen möbleras om. All personal har pedagogisk lunch och ser till att det är lugn och ro. Utvärdering: Ny möblering har möjliggjort att eleverna kan sitta i mindre grupper. Pedagoger har nu bättre uppsikt över matsalen vilket bidragit till en lugnare atmosfär. Kapprummen/Entré: Vid hemgång av juniorer och seniorer kan konfliktsituationer uppstå. Åtgärd: Pedagoger för juniorerna/seniorerna går varje dag ner med eleverna till utgången och ser till att alla går ut och hem samt förhindrar konfliktsituationer. Utvärdering: Åtgärden har inte fungerat full ut då det är många elever som slutar skolan samtidigt men vid de tillfällen då flera pedagoger har haft möjlighet att följa med till entrén har det fungerat bättre. Fritidshemmet Lilla/stora gungan: Konflikter uppstår till och från vid turordning. Åtgärd: Under alla raster samt under fritidshemstid finns en ansvarig pedagog som alltid står vid/nära gungorna. Utvärdering: När pedagog har varit på plats så har åtgärden fungerat bra. När det är många aktiviteter på gång samtidigt behöver gungan prioriteras. Fotbollsplanen: Konflikter och kränkande kommentarer Åtgärd: Under fritidsrasten finns en personal på plats vid fotbollsplanen som ska ha koll på vad som händer och sker. Utvärdering: Åtgärden har fungerat då det har blivit ett bättre klimat på fotbollsplanen, både vad gäller minskning av konflikt och kränkande kommentarer.

3 Grottan: Upplevs som en otrygg plats Åtgärd/Utvärdering: Grottan har tagits bort. Mellan soprummet och skolhuset och vid lilla skogspartiet: Konflikter uppstår. Många barn vill leka där samtidigt. Åtgärd: Under alla raster samt under fritidshemstid finns en ansvarig fritidspedagog som ska stå/röra sig i det området. Utvärdering: Åtgärden fungerar väl då flera pedagoger har möjlighet att sprida ut sig. Svårighet har varit då många aktiviteter har pågått samtidigt. Utvärdering av årets planerade åtgärder Arbetsgruppen mot diskriminering och kränkande behandling delger alla pedagoger material för utvärdering av årets planerade åtgärder i dec Planen kommer att utvärderas av både pedagoger, barn och elever. Arbetsgruppen mot diskriminering och kränkande behandling utformar enkäter som passar både förskolan, miniorerna/fritids och juniorer/seniorer. Detta gör vi för att kunna belysa olika områden samt för att kunna anpassa frågorna till respektive mottagargrupp. Enkäterna kompletteras med kartor för att barnen ska kunna kryssa i otrygga platser. Samtliga pedagoger kommer att få besvara en enkät för att utvärdera de planerade åtgärderna. Arbetsgruppen mot diskriminering och kränkande behandling sammanställer materialet och delger rektor resultatet som i sin tur diskuterar resultatet med elevrådet för att få synpunkter och även diskutera förslag till åtgärder.

4 Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Vi vill med hjälp av vårt kulturarbete på skolan få en tillåtande miljö där barnen och eleverna får en stark självkänsla och utvecklar sina specifika egenskaper. Med hjälp av pedagogernas vägledning och stöttning ska de utvecklas till trygga och ansvarstagande ungdomar och vuxna. Samtlig personal fungerar som förebilder för barnen och eleverna under hela skoldagen och bidrar därmed till ett mer inkluderande och tillåtande förhållningssätt. Vi arbetar för en trygg skola där alla behandlas lika med lika förutsättningar. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder: Vi arbetar alltid utifrån varje barn och elevs behov och förutsättningar, oavsett kön. Vi för samtal kring genus och om man skall behandlas utifrån kön eller person. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Främjande åtgärder: Vi lägger vikt vid individers beteende och uppmuntrar våra elever till att se olikheter hos varandra och andra som berikande. Vi bemöter alltid elevernas frågor och nyfikenhet på ett utvecklande och professionellt sätt med förklaringar och svar på åldersadekvat nivå. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder: Vi upplyser våra barn och elever om olika förutsättningar man har runt om i världen. Vi har många olika etniciteter representerade hos oss, vilket vi ser som lärande och utvecklande. Vi uppmuntrar eleverna till att delge varandra kunskap om olikheter och likheter som i till exempel traditioner, seder och mat. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Främjande åtgärder: I förskolan har vi samtal med barnen kring religion och annan trosuppfattning när frågan uppstår. I skolan uppmärksammar vi högtider från olika religioner i enlighet med läroplanen. Vi läser texter som handlar om barn och vuxna med annan religion eller annan trosuppfattning. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder: Vi anpassar vår pedagogiska verksamhet så att alla kan delta utifrån sin förmåga. Vi anpassar även vår interiör så att den är anpassad utifrån de behov vi ser på skolan. Vi bemöter alltid barnens och elevernas frågor och nyfikenhet på ett utvecklande och professionellt sätt med förklaringar och svar på åldersadekvat nivå. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning

5 Främjande åtgärder: Eleverna får kunskap om olika familjekonstellationer, att man kan bli kär och leva tillsammans som par med någon av samma kön. Vi bemöter alltid barnens och elevernas frågor och nyfikenhet på ett utvecklande och professionellt sätt med förklaringar och svar på åldersadekvat nivå. Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: Vi arbetar med åldersblandade grupper och barnen/eleverna ingår i ett flertal grupperingar i skolan. Detta för att barn och elever ska kunna välja kamrater efter intresse och mognad istället för ålder. Vi arbetar dessutom med: Kulturdagar: Skolan har kulturdagar då eleverna får interagera samt ett fadderskap där äldre elever fungerar som stöd för de yngre eleverna. Ansvariga: Arbetslagsledare När: minst 1 ggn/termin Uppstartsperioden: För att barn och elever ska veta vad diskriminering och de sju diskrimineringsgrunderna är samt få veta vad kränkande behandling innebär inleder vi läsåret med ett arbete rörande detta samt arbetar kontinuerligt kring dessa frågor på åldersadekvat nivå. Ansvariga: Arbetslagsledare När: De första veckorna i början av läsåret Daglig samling: Dagliga samlingar i ansvarsgruppen, där varje barn/elev blir sedd och bekräftad och där det finns utrymme för samtal och reflektion kring förhållningssätt, kultur och denna plan. Ansvariga: Ansvarspedagoger När: Dagligen Med barnen/eleverna hela dagen: Pedagogerna finns där barn/elever finns som förebilder under hela dagen oavsett om det är samling, arbetspass, rast (rastvakter), lunch (pedagogisk lunch) eller frivillig verksamhet. Alla tar ansvar för allas barn och elever. Ansvariga: Alla pedagoger När: Varje dag Nolltolerans: Vi visar nolltolerans mot kränkande behandling som t ex kränkande språkbruk, gliringar, retningar mm. Ansvariga: All personal När: Dagligen Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell

6 läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.

7 Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2015 utifrån resultatet av kartläggningarna Förskolan Utemiljön: Konflikter sker ibland på gården. Åtgärd: Pedagogerna sprider ut sig på skolgården för att bli mer synliga samt öka känslan av trygghet. Ansvarig: Bitr.förskolchef, alla pedagoger Innemiljön: Vissa barn bestämmer över andra barn vilket kan skapa konflikter som upplevs som kränkning. Åtgärd: Pedagogerna är närvarande och ser till att konflikter löses på ett bra sätt. Ansvarig: Bitr.förskolchef, alla pedagoger Toaletter: Toaletterna vid matsalen upplevs som otrygga. Bland annat för att det är lätt för andra barn att öppna då barnen inte vill låsa dörren. Åtgärd: En pedagog står utanför toaletterna. Ansvarig: Bitr.förskolechef, pedagoger för de äldre barnen Toaletterna i förskolan: Sensorerna känner inte av barn under en viss längd. Några av dörrarna är även tunga att öppna. Åtgärd: Öka känsligheten av belysningssensorerna. Ansvarig: Bitr.förskolechef ser till att husförvaltarna justeras lampornas känslighet. Skolan Omklädningsrum/idrotten: Elever upplever ibland otrygghet och kränkningar kan ske i omklädningsrummen. Åtgärd: Hos miniorerna finns en pedagog med i varje omklädningsrum inför varje idrottslektion. Hos juniorerna/seniorerna är idrottspedagog närvarande i eller utanför omklädningsrummen. Ansvarig: Miniorpedagoger/idrottspedagog Kapprummen/entré: Kapprummen kan upplevas som otrygga vid lunch och vid hemgång. Åtgärd: Ett fast rastvaktschema under lunchtid med uppsikt över kapprum/entré för pedagogerna i juniorerna/seniorerna. I det nedre kapprummet finns en pedagog med under påklädning för miniorer och juniorer. Pedagogerna för juniorerna/seniorerna går varje dag ner med eleverna till utgången och ser till att alla går ut och hem. Ansvarig: Alla pedagoger/rastvakter Övergångar lektion-rast/lektion-lektion: Har upplevts som röriga. Åtgärd: Inköp av sällskapsspel har gjorts och rastaktiviteter anordnas av rastvakter. Flera pedagoger i miljön ser till att övergång mellan lektion-lektion går smidigt. Ansvarig: Alla pedagoger/rastvakter I grupprummen: Upplevs inte som trygga platser.

8 Åtgärd: Pedagog släpper in de elever de anser är i behov av att sitta i ett grupprum. Ansvarig: Alla pedagoger Trädet: Upplevs inte som en trygg plats. Åtgärd: Förslag är att göra om platsen till en studieplats med fasta möbler och att flytta dit några skåp. Ansvarig: Arbetslagsledare/vaktmästare Matsalen: Matsalen upplevs fortfarande som stökig ibland. Åtgärd: Var och en, barn, elever och personal ansvarar för att sin plats lämnas i ett trevligt skick. All personal har pedagogisk lunch. Riktlinjer har delats ut. Ansvarig: All personal Fotbollsplanen: Elever har upplevt konflikter och kränkningar på fotbollsplanen. Åtgärd: Fler pedagoger ska närvara kring fotbollsplanen. Ansvarig: Alla pedagoger/rastvakter Attityd: Elever uppger i kartläggningen att de inte bemöter andra eller blir bemötta av andra med respekt. Detta gäller både elever och pedagoger. Åtgärd: Vi arbetar med skolans värdegrund och värderingar under hela skoldagen. Vi hälsar på varandra dagligen och bemöter varandra med respekt. Fler aktiviteter där eleverna lär känna varandra bättre tex kulturdagar önskas av både elever och pedagoger. I framtagande av nya ordningsregler involveras alla elever och stor vikt läggs vid attityd och språkbruk. Ansvarig: All personal Fritidshemmet Mellanmål: Rörigt och mycket spring och konflikter uppstår ibland. Äldre elever från junior/seniorerna kommer ner och tar mellanmål. Oroligt i kön då många barn kommer samtidigt. Åtgärd: Tydliga rutiner för pedagoger när gruppen ska vara på plats i matsalen och när man ska lämna densamma. En ny organisation ses över för att grupper kan komma vid olika tider. Ansvarig: Arbetslagsledare Kapprummet vid utgången mot skolgården: Konflikter uppstår till och från när många elever samlas i kapprummet samtidigt Åtgärd: Tydliga rutiner för pedagoger när man ska vara på plats i kapprummet och när nästa pedagog kommer ner och tar över. Pedagogen som var på plats först går därefter ut på gården. Ansvarig: Arbetslagsledare Kapprummet vid skolans huvudingång: Konflikter uppstår ibland mellan elever på juniorer/seniorer och miniorelever. Åtgärd: Pedagog/-er från juniorer/seniorer på plats i kapprummet när de slutar skolan Ansvarig: All fritidspersonal Utemiljön: Händelser kan ske vid stenen och i skogen. Åtgärd: Fler pedagoger ute. Ansvarig: Arbetslagsledare

9 Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Barn/elever är delaktiga i utformningen av planen genom att enskilt få svara på frågor angående trivsel i skolan samt genom ett aktivt deltagande under gruppsamtal, klassråd och/eller elevråd. Med hjälp av barnens/elevernas svar har en kartläggning gjorts för att hitta områden där kränkningar, diskrimineringar eller annan kränkande behandling kan förekomma. Barnens/elevernas delaktighet anpassas efter ålder och mognad. Alla vårdnadshavare bjuds in till ett utvärderingstillfälle tillsammans med rektor och pedagoger både från förskolan, fritidshemmet och skolan. Vårdnadshavarna ges även tillfälle att komma med synpunkter och förslag till nya åtgärder. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ligger på Sc hoolsoft där barn, elever, personal och vårdnadshavare kan ta del av den. Planen tas upp på varje klassråd (se punkt 4 i klassrådsdagordningen). Planen ska vara levande dokument under hela skoldagen. Ansvarig: All personal

10 Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: För att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på förskolan är pedagogerna ständigt i barnets närhet. För att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling under raster fungerar fritidspedagogerna som rastvakter, både ute och inne. Fritidspedagogerna följer ett aktivitetsschema där deras ansvarsområde finns angett. I skolan har pedagogerna fungerat som rastvakter under raster, både ute och inne. Skolan har även utökat antalet pedagoger som är ute på rasterna för att tidigt kunna upptäcka om någon känner sig otrygg. Den pedagog som bevittnar en händelse utreder den med hjälp av sitt arbetslag och tar sedan kontakt med berörda parter och deras vårdnadshavare. Händelsen rapporteras till rektor via blanketten Anmälan till rektor som beslutar om vidare utredning av händelsen. Rektor anmäler till huvudmannen inom 24 timmar. Rektor informerar EHT, elevhälsoteamet för ev. beslut om vidare åtgärder. Dokumentera: Alla samtal dokumenteras. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd ansvarspedagog informeras och en Anmälan till rektor lämnas till rektor så fort som möjlig (inom 24 timmar). Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa. 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av ansvarspedagog. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. Detta gör ansvarspedagog om inget annat bestämts. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans EHT och en Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis

11 - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg. Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis tillfällig omplacering i skolenheten tillfällig förflyttning till annan skolenhet tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Då görs även en socialtjänstanmälan. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Förskolan - För barn i förskolan kan de sociala myndigheterna kontaktas. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in. 4) Om rektor är den som kränker görs anmälan via mail till huvudmannen via skolans verksamhetschef Anneli Wisén, anneli.wisen@vittra.se.