Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen). I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Vittra Frösunda Grundskola och fritidshem. Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Utvärdering av förra årets plan Planen för Grundskolan: Grundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling har utvärderats av elever muntligt och skriftligt på klassråd. Elevrådet har sammanställt klasskamraternas utvärderingar och analyserat resultatet. Föräldrarådet har tillsammans med skolledningen och representanter från elevrådet utvärderat planen och pedagogerna har utvärderat den skriftligt i arbetslagen. Både elever, pedagoger och föräldrar har upplevt en hög trivsel på skolan under 2015 med goda relationer mellan elever och mellan elever och pedagoger. Kapprummet: Vi kan se att vi fortfarande behöver öka vår vuxennärvaro i kapprummet under raster och även innan och efter skoldagen. Vi behöver lägga fokus på att alla elever skall känna sig trygga med att kunna ha sina kläder och tillhörigheter i kapprummet utan att riskera att andra leker med eller i värsta fall förstör dessa. Utvärdering: Kapprummet med sitt avskilda läge är den plats på skolan där pedagogerna inte alltid ser vad som händer vilket upplevs som rörligt och till viss del otryggt. Eleverna upplever att saker försvinner vilket inte är fallet, dock byter saker plats då kapprummet bjuder in till spring och livliga lekar vilket gör att sakerna rör på sig. Det händer även att vissa elever kastar runt andras saker vilket gör att det letas mycket efter kläder och skor. Elevens val: Vi vill ytterligare förstärka samarbetet och öppenheten mellan elever i olika åldrar och kommer därmed att förändra vår organisation kring elevens val. 1

2 För att öka elevernas möjlighet att påverka innehållet i undervisningen, känna delaktighet och få utveckla hela sin personlighet kommer vi under detta läsår att utveckla elevens val på skolan. Eleverna har valt inom en mängd olika ämnesområden för att tillsammans med andra elever i olika åldrar kunna utveckla just sitt intresse. Vi vill stärka samarbetet mellan årskurserna för att öka vi-känslan och tryggheten bland eleverna på skolan. Utvärdering: Under läsåret 2014/2015 hade vi detta upplägg på elevens val vilket var positivt på många sätt. Eleverna skapade nya relationer med elever från andra årskurser och vi kunde erbjuda ett stort antal valalternativ. Dock hade vi svårt att få in detta i schemat läsåret 2015/2016. Vi valde därmed att ha elevens val arbetslagsvis men med samma syfte att öka vi-känslan i arbetslaget. Traditionsgrupp: Vi har en lärargrupp som under året arbetar med att stärka våra traditioner. Vi har valt ut fyra aktiviteter som skall vara återkommande och igenkännande i verksamheten. Dessa är skolstart, julmarknad/lucia, sommarfest i Hagaparken samt skolavslutningen. Utvärdering: Dessa traditioner har fungerat väl och varit mycket uppskattade. Vi kommer att fortsätta att ha dessa men valde inför läsåret 2015/2016 att ta bort denna grupp. Traditionerna är nu väl inarbetade och vi har lagt ut ansvaret på enskilda pedagoger istället. Kulturgrupp: Vi har en lärargrupp som ansvarar för att utveckla samarbetet, samhörigheten och tryggheten på skolan genom att planera och med hjälp av övrig personal genomföra kulturdagar på skolan. Dessa dagar blandar vi elever från olika årskurser för att genomföra ett visst uppdrag/aktivitet. Vi vill uppmuntra de äldre eleverna till att vara förebilder för de yngre och ta tillvara på elevernas egna kunskaper för att kunna hjälpa varandra i olika uppdrag. Utvärdering: Det var under läsåret svårt att få dessa att fungera tillsammans med timplanen, dvs att lyfta alla elever ur ordinarie undervisning samtidigt. Vi ser dock ett viktigt syfte i att låta äldre och yngre elever samarbeta och skapa relationer med varandra och kommer under läsåret 2015/2016 kopplas till morgonsamlingstid som inte stör den övriga undervisingen. Bibliotek: Vi kommer att starta upp vårt nya bibliotek som vi vill skall bli en naturlig samlingsplats på rasterna och en plats som bjuder in till kunskapssökande, boksamtal och lärande med hjälp av böcker, tidningar och andra medier. Utvärdering: Biblioteket har under året använts för att låna böcker, till största delen skönlitteratur. Att få biblioteket till en samlingsplats har varit svårare både lokal och organisationsmässigt. Detta arbete fortsätter under En annan viktig åsikt som kommit upp i utvärderingarna med eleverna är att planen mot diskriminering och kränkande behandling är för svår att förstå. Vi kommer därmed göra en elevversion med enbart mål, fokusområden och åtgärder. 2

3 Planen för fritidshemmet: Fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling har under året funnits som en del i fritidspedagogernas arbete. Vi har lagt vår struktur och organisation utifrån dess mål och utvärderat dessa regelbundet tillsammans med eleverna i den dagliga verksamheten. Fritidspedagogerna har utvärderat i slutet av varje period samt vid terminsslut. Förra året arbetade fritidshemmet kring tre fokusområden. Dessa utvärderas nedan: Utmana elever i nya, för dem okända aktiviteter: Vi har ett brett utbud av pedagogstyrda aktiviteter så som teater, musik, blogg, sport och skapande. Det vi ser är att det ofta är samma barn som väljer flera aktiviter och att vissa barn inte delta på några alls. Vi har som mål att försöka motivera och väcka intresse även hos de barn som inte själva anmäler sig att delta. Vi ser detta som ett steg i att ge alla elever ökade möjligheter till en mer aktiv fritidstid. Utvärdering: Vi hade under terminens första sex veckor prova på aktiviteter. Då fick alla elever prova alla aktiviteter för att sedan efter detta välja för resten av terminen. Detta fungerade mycket bra och vi ser att fler elever har någon styrd aktivitet. Vi har även utökat våra aktiviteter med bl.a. digitalt skapande vilket har blivit mycket populärt. Fokus fri lek: Nyttja hela skolan för att ge eleverna möjlighet till ostörd fri lek i mindre sammanhang. Pedagogerna sprider ut sig i verksamheten för att ge eleverna tillgång till fler lokaler. Vi kommer även att arbeta för att stötta elever som har svårigheter i den fria leken. Här handlar det om att minimera valmöjligheterna, att lekträna i mindre sammanhang, samt organisera den fria leken så att den blir mer överskådlig. Utvärdering: Vi har under hösten lyckats få till aktiviteter i mindre grupper vilket har gynnat vissa elever mycket. Att få chansen att tillsammans med en pedagog och ett par kompisar få skapa eller spela är en viktig del i att göra fritids mer tillgängligt för alla elever. Vad gäller att avvända fler lokaler har vi inte riktigt fått in detta i organisationen ännu, det ligger dock som ett önskemål från eleverna i deras utvärdering. Elevpåverkan: Vi har från vår kvalitetsundersökning sett att eleverna känner att de inte får påverka innehållet i skolan på ett tillfredställande sett. På fritids har vi stora möjligheter att lyfta detta och få eleverna att känna sig delaktiga i sin fritidstid. De får varje dag mellan kl välja fritt mellan en mängd olika stationer, de kan även välja när de vill äta mellanmål. Varje dag finns det sedan pedagogstyrda aktiviteter kl Dessa aktiviteter utgår alltid utifrån elevernas önskemål och nivå. Utvärdering: Eleverna är på fritids mycket delaktiga i vad som erbjuds. Vi försöker hänga på intressen och trender så som fingerboards, pokeymon mm. samt vi planerar och genomför våra aktiviteter utifrån elevernas önskemål. Här har vi teater och digitalt skapande som har blivit väldigt populära i vår verksamhet. En annan viktig åsikt som kommit upp i utvärderingarna med eleverna på fritidshemmet är att planen mot diskriminering och kränkande behandling är för svår att förstå. De har även uttryckt det svårt att ha två olika planer för grundskola och fritids. Vi kommer därmed att föra samman dessa två planer i ett dokument samt göra en elevversion som med enklare ord beskriver syfte och mål med planen. 3

4 Utvärdering av årets plan Denna plan kommer att utvärderas av pedagoger och elever varje sexveckorsperiod med start vecka 8. Arbetslagsansvarig sammanställer och delger biträdande rektor. Vi kommer att analysera vår egna enkät Stora kvalitetens svar under våren 2016 kring trivsel och trygghet. Samt frågorna som berör fritidshemmet. I slutet av vårterminen görs en mer grundlig utvärdering: Vecka 20: Utvärdering både inom peadgoggruppen samt tillsammans med elever. Arbetslagsansvarig sammanställer. Vecka 21: Utvärdering i Föräldrarådet. Biträdande rektor sammanställer. Under hösten 2016 kommer vi att ta hjälp av vår egen enkät Lilla kvalitet samt Solna stads Brukarundersökning för att få fatt i ev trender inom trygghet och trivsel. I slutet av höstterminen görs en mer grundlig utvärdering: Vecka 47: Utvärdering både inom peadgoggruppen samt tillsammans med elever. Arbetslagsansvarig sammanställer. Vecka 48: Utvärdering i Föräldrarådet. Biträdande rektor sammanställer. Vecka 49: Sammanställning av utvärderingar av skolans ledningslag. Framtagning av nästa års fokusområden. 4

5 Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Grundskolan: Vi vill med hjälp av vårt kulturarbete på skolan få en tillåtande skolmiljö där eleverna skall få en stark självkänsla, få utveckla sina specifika egenskaper och med hjälp av pedagogernas vägledning och stöttning kunna utvecklas till trygga och ansvarstagande ungdomar och vuxna. Fritidshemmet: Vi vill ha ett fritidshem där alla barn kan hitta aktiviteter som passar dem. Där pedagogerna är aktiva och lyhörda i verksamheten. Vi försöker utmana barnen i olika fritidssysselsättningar och ger alla barn möjlighet att prova nya aktiviteter, allt för att ge barnen en meningsfull fritidstid och förhoppningsvis en nyfikenhet på fritidsaktiviteter utanför skolan. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder: Då vi alltid arbetar utifrån varje elevs behov och förutsättningar behandlar vi alla elever olika oavsett kön. Detta kan vi framförallt se är framgångsrikt vad gäller våra elevers måluppfyllelse där betygsnivån mellan pojkar och flickor inte visar något tydligt mönster. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Främjande åtgärder: Vi lägger vikt vid individers positiva beteende och uppmuntrar våra elever till att se olikheter hos varandra och andra som berikande. Vi bemöter alltid elevernas frågor och nyfikenhet på ett utvecklande och proffesionellt sätt med förklaringar och svar på åldersadekvat nivå. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder: Vi lär våra elever om olika förutsättningar på olika platser på jorden. Vi har många olika etniciteter inom vår elevgrupp vilket vi ser som lärande och utvecklande. Vi uppmuntrar eleverna till att delge varandra kunskap om olikheter och likheter i traditioner, seder, mat mm. Vi har i vissa arbetslag kulturkväll där elever och föräldrar bjuds in till knytis där de får bjuda på mat från sin egen kultur samt berätta om en högtid knuten till den egna kulturen. Detta gör att även våra svenska elever börjar tänka på vilken kultur vi har i Sverige och vilka högtider som är speciella för den svenska kulturen. 5

6 Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder: Vi anpassar vår verksamhet så att alla kan delta utifrån sin förmåga. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder: Eleverna får kunskap om olika famljekonstellationer, att man kan bli kär och leva tillsammans som par med någon av samma kön. Vi bemöter alltid elevernas frågor och nyfikenhet på ett utvecklande och proffesionellt sätt med förklaringar och svar på åldersadekvat nivå. Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: Vi arbetar med åldersblandade klasser. Detta för att kunna välja kamrater efter intresse och mognad istället för ålder. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara- om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något- om någon inte får vara med de andra- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. 6

7 Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna Efter analys av förra årets utvärdering och fokusområden har vi kommit fram till dessa fokusområden 2016: Grundskola och fritidshem Kapprummet: Kapprummet med sitt avskilda läge är den plats på skolan där pedagogerna inte alltid ser vad som händer vilket upplevs som rörligt och till viss del otryggt. Eleverna upplever att saker försvinner vilket inte är fallet, dock byter saker plats då det bjuder in till spring och livliga lekar vilket gör att sakerna rör på sig. Det händer även att vissa elever kastar runt andras saker vilket gör att det letas mycket efter kläder och skor. Inför detta år har vi möblerat om i kapprummet och därmed tagit bort möjligheten att gå runt hyllorna. Hyllorna har nu skjutits mot väggen och med syfte att minska spring och livliga lekar. Vi har även ökat bemanningen under skolstart, raster och skoldagens slut. Språk och konflikthantering: Eleverna själva tycker att vi behöver lägga större fokus på hur elever sins emellan pratar med varandra och att ge ökat stöd vid konflikter och ordväxlingar. Det upplevs att många elever skyller på varandra och att det finns en attityd att inte stå för det man gjort. Som ett led i detta kommer vi att arbeta med att uppmärksamma eleverna på hur man bemöter andra med respekt och vilka ord vi använder oss av i olika situationer. Här är vi pedagoger det viktigaste verktyget genom att alltid vara goda förebilder i detta. Vi kommer även kommunicera med vårdnadshavare kring elever som vi märker har svårt att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Vi har alltid förmågan att samarbeta i fokus när vi pratar om vad vi förväntar oss av våra barn och elever. Grundskola Rastaktiviteter: Eleverna skall ha ökad kännedom kring vad som förväntas av dem på rasterna och vad som finns att göra. Pedagogerna hjälper eleverna att komma igång med aktiviteter och säkerställer att alla är aktiverade och får stöd i det sociala samspelet. Det skall finnas olika aktiviteter att välja mellan och för de yngre barnen på miniorerna skall det alltid finnas minst en pedagogstyrd aktivitet. Kulturmorgonsamlingar: Som ett led i att stärka den gemensamma kulturen på skolan kommer samtliga elever att arbeta med värdegrundsfrågor varannan onsdag på morgonsamlingarna. Till en början i sin egen ansvarsgrupp för att så småningom kunna arbeta tillsammans med andra årskurser kring detta. Fånga aktuella händelser: Alltid vara uppdaterad på nyheter och aktuella företeelser i samhället. Vi lyfter detta på morgonsamlingar anpassat till åldersgruppen. Pedagogerna är lyhörda i verksamheten och fångar upp tankar, frågor och oro hos elever. 7

8 Även i de olika ämnena arbetar vi med frågor som kan kopplas till värdegrund ex mänskliga rättigheter och nätmobbning Fritidshemmet Samlingar: För att fånga upp kulturarbetet även under fritidstid kommer vi införa samlingstid i mindre grupper en gång i veckan. Här arbetar vi med värdegrundsfrågor, vikten av att lyssna på varandra, regler vid lek och spel samt vikten av att kunna samarbeta med varandra. Sociala intervjuer/socialogram: En gång per termin har fritidspedagogen enskilda samtal med alla elever för att prata kring kamrater och relationer utifrån frågorna: Vem leker du med? Vilka skulle du vilja leka med? Detta för att i tid fånga upp och uppmärksamma känslor kring utanförskap och konflikter samt aktivt kunna hjälpa eleven in i nya kamratrelationer. Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Vi har pratat mycket med eleverna på skolan om hur de trivs och hur de vill förändra eller förbättra för att öka trivsel och trygghet. Vi har även lyssnat och tagit till oss föräldrasynpunkter via dagliga kontakter och föräldrarådets möten. 8

9 Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Med nära pedagogiska relationer uppmärksammar pedagogerna vad som sker i verksamheten eller uppmärksammas av berörd elev, andra elever eller vårdnadshavare. Vi har pedagoger i samtliga lokaler som eleverna vistas i under skoldagen och på fritidsverksamheten. I kapprummet som av eleverna upplevs som en plats som ofta blir stökig och där klimatet mellan eleverna blir hårdare har vi extra bemanning. Pedagogen som är på plats gör en första bedömning av händelsen. Pratar med berörda elever samt informerar vårdnadshavare vid hämtning eller via telefon. Under skoltid är det ansvarspedagogen som i första hand kontaktar vårdnadshavare. Vi har i våra elevråd, ett för varje arbetslag, representanter som har i uppgift att fokusera på trivsel och trygghet i skolmiljön. Anmäla: Pedagog fyller i och lämnar in blanketten Anmälan till rektor snarast möjligast till biträdande rektor. Samtal med vårdnadshavare dokumenteras och bifogas. EHT lyfter inkomna rapporter på nästa EHT- möte (varje onsdag) och gör en bedömning om ev. utredning av kränkning samt rapport till huvudman. Utreda: EHT gör en kartläggning och en arbetsfördelning. Pedagogerna i arbetslaget tillsammans med representant från EHT delar upp arbetet mellan sig och pratar med sina berörda ansvarselever och deras vårdnadshavare om händelsen. Dokumentera: Alla samtal dokumenteras och en sammanställning görs på mallen Utredning upplevd kränkande behandling och lämnas till bitr. rektor för att sedan informeras till rektor och elevhälsan. Här tas beslut om ev. fortsatta insatser. 9

10 Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/-er: 1. Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2. Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3. Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4. Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5. Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg. Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6. Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/-er där vidare åtgärder kan vara exempelvis tillfällig omplacering i skolenheten, tillfällig förflyttning till annan skolenhet, tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter). Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1. Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2. Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3. Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in. 10