Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Vittra Telefonplan Grundskola och fritidshemmet Fakta: Elevantal Skolan ledning består av rektor Helena Lindqvist. Arbetslagsledare senior Johanna Pettersson, arbetslagsledare junior, Susanne Romsäter, arbetslagsledare minior och skolbarnsomsorgen, Heidi Nynäs Nyman, Speciallärare Cecilia Bergqvist. Skolans elevhälsoteam bestående av rektor Helena Lindqvist, specialpedagog Cecilia Bergqvist, skolsköterska Carina Broström, kurator Anna Gleisner och två socialpedagoger. Skolpsykolog Malin Valsö, skolläkare Stefan Holmström och studie- och yrkesvägledare Jennie Bubach finns att tillgå utifrån uppdrag från Vittra centrala elevhälsa Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Planerade åtgärder Huvuduppdrag för socialpedagoger på Vittra Telefonplan är att skapa en trygg och säker lärmiljö Sociala medier Åtgärder: Föreläsning Anderas Glingfors, polis från Karlskrona den 25 augusti angående nätkräkningar och mobbing. Föreläsningen var för all personal, föräldrar och elever. Resultat: Utvärderingen av föreläsningstillfällena var övervägande positiva från föräldrar, elever och pedagoger. Föreläsaren upplevdes som tydlig i ansvarsfördelningen mellan hem och skola, samarbetsområden hem och skola. Föreläsaren kunde ge goda exempel på samarbetsområden och

2 framgångsfaktorer som han hade arbeta med. Trygghet i skolans miljö Åtgärder: Genom att t varje morgon hälsa elever välkomna till skolan. Socialpedagogerna är ute i skolans miljö, samarbetar med lärarna vid tillfällen där förstärkning av en pedagog behövs. Elever skall uppleva vuxennärvaron och synliga vuxna som är tillgängliga under skoldagen för kontakt. Resultat: Det framkommer vid skolans utvärdering av förra årets planerade åtgärder att eleverna upplever att alltid ha någon vuxen att vända sig till vilket bidrar till att eleverna känner sig trygga. De ger uttryck för att vuxennärvaron ökat. Socialpedagogen är en del av EHT Resultat och analys - Det har fungerat bra med att socialpedagogen varje vecka återkopplat till EHT teamet om pågående ärenden även avsluta ärenden. Tiden upplevs inte räcka till. Vi behöver bli effektivare i förberedelsen inför konferensen. Socialpedagog i miniorarbetslaget har samtalsgrupper med eleverna under höstterminen om barns rätt i samhället. - Eleverna uppskattade dessa gruppsamtal. Att få diskutera sina rättigheter men också skyldigheter blev en insikt för eleverna hur det känns att bli kränkt och hur viktigt det är att vara en juste kompis Fritidshemmet: Specialpedagog har haft planerings/kompetens utbildning med fritidspersonalen om anpassningar i barngrupper och elevhälsorutiner. Handledning till fritidshemspersonalen av den centrala elevhälsans psykolog och socialpedagog. Föreläsning och uppföljning av skolpsykolog om lågaffektivt beteende tillsammans med skolpersonalen. Fritidshemspersonalen uppskattade dessa utbildningsinsatser, en ytterligare förståelse om hur viktigt förhållningsättet i mötet med barnen på fritidshemmet är. Utökad samverkan med skolan om gemensamma teman som skall tydligt synas i aktiviteter fritidsverksamheten. Flera olika riktade aktiviteter på olika ställen för att möta barnens önskemål och skapa trygghet. Utvärdering av årets planerade åtgärder Utvärderingen kommer att ske december 2016 i elevgrupperna, personalgruppen och föräldrarepresentanter. Elever, svarar på huvudmannens två kvalitetsundersökningar. Analys i elevråd och gruppråd. Föräldrar svarar på huvudmannens kvalitetsundersökningar Pedagoger utvärderar vid UF dagar i anslutning till resultaten i båda kvalitetsundersökningar.

3 Revidering av handlingsplan utifrån analyser av resultat från kvalitetsundersökning, elevråd och föräldrarepresentanter. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Vi vill att skolan skall vara en stimulerande miljö som bidrar till diskussion och handling kring diskriminering och kränkande beteenden. Verksamhetens vardagsarbete är att främja allas lika värde och trygghet. Samtliga vuxna är förebilder under hela skoldagen. Med hjälp av pedagogernas stöttning ska eleverna utvecklas till trygga ansvarstagande ungdomar. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (ur Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) För att förankra ett starkt kulturarbete inleder vi höstterminen med uppstartsveckor. Under uppstartsveckorna arbetar vi med lära-känna-övningar och samarbets- och värderingsövningar med fokus på kultur och förhållningssätt. Pedagogerna för olika former av samtal (i grupp såväl som individuella) kring kulturen och förhållningssättet. Pedagoger och elever arbeta fram under uppstartsperioden gemensamma regler och förhållningssätt vilka grundar sig i Vittras kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Främjande åtgärder: Vi lägger vikt vid individers beteende och uppmuntrar våra elever till att se

4 olikheter hos varandra och andra som berikande. Vi bemöter alltid elevernas frågor och nyfikenhet på ett utvecklande och professionellt sätt med förklaringar och svar på åldersadekvat nivå. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder: Vi pratar med våra barn och elever om olika förutsättningar man har runt om i världen. Vi har många olika etniciteter representerade hos oss, vilket vi ser som lärande och utvecklande. Vi uppmuntrar eleverna till att delge varandra kunskap om olikheter och likheter som i till exempel traditioner, seder och mat. Vid uppstarter av teman medvetet belysa vikten av samarbete och respekt mellan elevgrupper och vuxna i det vardagliga arbetet. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Främjande åtgärder: Pedagogerna uppmärksammar vi högtider från olika religioner i enlighet med läroplanen. Vi läser texter som handlar om barn och vuxna med annan religion eller annan trosuppfattning. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder: Vi anpassar vår pedagogiska verksamhet så att alla kan delta utifrån sin förmåga. Skolan arbetar efter tillgänglighetsmodellen (Specialpedagogisk skolmyndigheten)som tar ett helhetsgrepp på elevers tillgänglighet utifrån lärandet i den pedagogiska verksamheten. Tillgängligheten i skolan handlar inte enbart om fysisk framkomlighet eller hur den fysiska miljön är utformad. Ett exempel hur modellen används är vid friluftsdagar, studiebesök. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder: Genom medvetna samtal av pedagogerna i elevgrupper kring sexuella läggningar tydliggör skolan mål enligt Lgr11 kap 2,1

5 Eleverna får kunskap om olika familjekonstellationer, att man kan bli kär och leva tillsammans som par med någon av samma kön. Vi bemöter alltid barnens och elevernas frågor och nyfikenhet på ett utvecklande och professionellt sätt med förklaringar och svar på åldersadekvat nivå. Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: Samtal i elevgrupper på morgonsamlingar, gruppråd om att elever skall behandlas lika oavsett ålder. Vi arbetar med elevgrupperna att ingå i flera grupperingar på skolan Skolan ger eleverna förutsättningar att kunna välja kamrater efter intresse och mognad istället för ålder. Vi arbetar med: Uppstartsperioden: För att barn och elever ska veta vad diskriminering och kränkande behandling är inleder vi läsåret med ett arbete rörande detta samt arbetar kontinuerligt kring dessa frågor på åldersadekvat nivå. Ansvariga: Arbetslagsledare När: De första veckorna i början av läsåret Daglig samling: Dagliga samlingar i ansvarsgruppen, där varje barn/elev blir sedd och bekräftad och där det finns utrymme för samtal och reflektion kring förhållningssätt, kultur och denna plan. Ansvariga: Ansvarspedagoger När: Dagligen Nolltolerans: Vi visar nolltolerans mot kränkande behandling som t ex kränkande språkbruk, gliringar, retningar mm. Ansvariga: All personal När: Dagligen Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss

6 religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2015 utifrån resultatet av kartläggningarna Grundskolan Omklädningsrum/idrotten: Elever upplever ibland otrygghet och kränkningar kan ske i

7 omklädningsrummen. Åtgärd: Hos miniorerna finns en pedagog/socialpedagog med i varje omklädningsrum inför varje idrottslektion. Hos juniorerna/seniorerna är idrottspedagog/socialpedagog närvarande i eller utanför omklädningsrummen. Ansvarig: Miniorpedagoger/idrottslärare Matsalen: Matsalen upplevs fortfarande som stökig ibland. Åtgärd: Var och en, barn, elever och personal ansvarar för att sin plats lämnas i ett trevligt skick. All personal har pedagogisk lunch. Riktlinjer har delats ut. Ansvarig: All personal Attityd: Elever uppger i kartläggningen att de inte bemöter andra eller blir bemötta av andra med respekt. Detta gäller både elever och pedagoger. Åtgärd: Vi arbetar med skolans värdegrund och värderingar under hela skoldagen och i fritidshemsverksamheten. Vi hälsar på varandra dagligen och bemöter varandra med respekt. Fler aktiviteter där eleverna lär känna varandra bättre tex kulturdagar önskas av både elever och pedagoger. I framtagande av nya ordningsregler involveras alla elever och stor vikt läggs vid attityd och språkbruk. Ansvarig: All personal Fritidshemmet Fritidshemmet kommer att starta ett fritidsråd för att ge barnen möjlighet till delaktighet i planeringen av fritidshemsverksamheten. Trygghetsvandra tillsammans 1 gång per termin. Fritidshemsverksamheten får en av personalen samordningsansvaret. Planering med skolans arbetslag en gång i veckan och vissa UF -dagar Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Delaktigheten i kartläggning och diskussioner om främjande och förebyggande arbete på skolan sker på skolmöten för all personal som genomförs månadsvis. Ansvarspedagogen för medvetna samtal med sina ansvarselever vid morgonsamlingarna. Vid föräldramöte under höstterminen involveras föräldrar i diskussion med skolans personal om deras förväntningar på skolan. Elever är delaktiga i utformningen av planen genom att enskilt få svara på frågor angående trivsel i skolan samt genom ett aktivt deltagande under gruppsamtal, klassråd och/eller elevråd. Med hjälp av elevernas svar har en kartläggning gjorts för att hitta områden där kränkningar, diskrimineringar eller annan kränkande behandling kan förekomma. Elevernas delaktighet anpassas

8 efter ålder och mognad. Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: För att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling under raster, både ute och inne har all personal rastvakt. Skolan har rastvärdsschema som innebär att varje lunchrast samt förmiddags och eftermiddagsraster finns pedagog ute bland eleverna. Rastvaktschema finns även för skoldagens inneraster Skolan har förstärkt vuxennärvaron i verksamheten med socialpedagoger som är ute på rasterna för att tidigt kunna upptäcka om någon känner sig otrygg. Efter upptäckt av eller misstanke om mobbning eller kränkande behandling samt vid konflikter elever emellan där kränkningar har förekommit agerar pedagogerna för att inte bara stoppa situationen utan hjälpa eleverna att förstå vad som hände och anledningen till det egna och motpartens agerande. För att komma tillrätta med situationen är det viktigt att samtal sker skyndsamt. Här har socialpedagogerna en viktig roll i samarbete med kurator lärare och rektor. Samtalet sker skyndsamt med socialpedagog och pedagoger. Dokumentation av händelse sker i blankett anmälan till rektor I vissa mycket allvarliga situationer där åtgärder som exempelvis anmälan till socialtjänst eller polis har rektor ansvarar för kontakten med berörda myndigheter. Vid elevhälsoteamets veckovisa konferens följs upp eventuella anmälan till rektor upp eventuella situationer som uppstått på skolan. Har en kränkning skett skall skyndsamt blanketten handlingsplan vid kränkande behandling skrivas av socialpedagog/kurator/lärare som har arbetat med aktuell händelse. Handlingsplan delges vårdnadshavare samt elev. Uppföljning av handlingsplan Samtal med såväl den utsatta som den elev som kränker sker tills kränkningarna har upphört. Kontroll av detta görs genom samtal med den utsatta och kontakt med hemmet samt med berörda pedagoger.

9 Dokumentera: Dokumentationen från första upptäckten/samtalen sker i blanketten anmälan till rektor av socialpedagog/lärare eller kurator. Varje vecka vid elevhälsans konferens följs aktuella ärenden upp. Har en kränkning skett tas beslutet av rektor att handlingsplan skall skrivas. Vi använder Vittra centralt framtagna blankett handlingsplan kränkande behandling. Avslut av ärenden sker vid elevhälsans konferenser som sker veckovis. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg

10 Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.