INNEHÅLL. Hållbart sportfiske... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys av dagsläget Bakgrund... 3 SWOT Projektets innehåll...

Transkript

1 Hållbart sportfiske

2 INNEHÅLL Hållbart sportfiske... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys av dagsläget... 3 Bakgrund... 3 SWOT... 4 Projektets innehåll... 4 Målet med projektet... 5 Tänkbara medel som projektet ska utreda för att nå det övergripande målet... 6 Målgrupp... 6 Genomförande... 7 Rapportering och uppföljning... 7 Budget... 8 Referenser:

3 ANALYS AV DAGSLÄGET 1 Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna. På Åland är det många stugbyar som marknadsför sin produkt som sportfiske och dessutom finns det närmare 20 st. fiskeguider varav knappa tio bedriver guidning i större utsträckning än på fritidsnivå. Fisket på Åland regleras i LL och LF om fiske vari det stadgas att fiskerätten tillfaller vattenområdets ägare. Reglerna har inte uppdaterats på länge. LL om fiske är skriven på 1950-talet. Vattenområdena på Åland ägs i regel privat antingen enskilt eller samfällt. Därtill tillkommer landskapets enskilda vatten och landskapets allmänna vatten. Med samfällt vatten avser man oskiftade byavatten i vilka markägarna äger andelar. De samfällda vattenområdena kan vara antingen oorganiserade eller organiserade genom fiskelag eller vattenområdessammanslutningar. Under de senaste åren har fisketurismen (sportfisket) förändrats enormt mycket. Ännu på 1980-talet räckte det att kunna erbjuda en medelmåttig stuga med tillhörande båt med inte allt för stor motor och ett fiskeområde på några få km 2 i stugans närhet. Dagens fiskegäster är betydligt rörligare och vill således fiska över stora områden och har även tillgång till egna båtar och motorer som möjliggör det i praktiken. Denna rörlighet medför att man många gånger, såväl omedvetet som medvetet, även fiskar på vatten där man av olika orsaker inte har rätt att fiska vilket i sin tur leder till konflikter mellan vattenägare och fiskare men också mellan vattenägare och stuguthyrare. BAKGRUND Sportfiskarna är en växande turismgrupp och en bra utkomstmöjlighet. Att guida och tillhandahålla redskap för sportfiskare är en kompletterande inkomstkälla till andra yrken som har förknippning med kustnära boende. På Åland har idag antalet fiskeguider tredubblats på tio år 2. Tyvärr har inte stödet för sportfiske ökat i samma utsträckning som verksamheten. De finns inte samma möjligheter till bl.a. investeringsstöd och möjlighet att räkna med infångad fisk vid sportfiske. I Leader Ålands dagliga arbete kommer vi i kontakt med sportfiskeguider och andra som verkar i och kring våra åländska vatten. Det har blivit tydigt att något kunde göras för sportfisket och möjligheten för turister och boende utan egen båt att komma ut på vattnet, lära sig värna om vattenmiljön och inhämta förståelse för att vi måste vårda våra vatten. Att sportfiskarna här har en central roll är klart och det finns mycket på området att göra. Idag är de verksamma sportfiskeguiderna inte organiserade men vid ett flertal tillfällen har enligt uppgift saken diskuterat. Eftersom efterfrågan ökar och det finns en marknad skulle det vara på sin plats att undersöka behovet av organisering, registrering av aktörer i fisketurism samt certifiering. Så att vi gemensamt tar tillvara miljön, hitta synergieffekter och öka tillgängligheten till de åländska vattnen. Att undersökningen görs av en oberoende kan vara bra så att ingen guide känner sig förfördelad eller inte lika involverad. 1 Gjord av Visit Åland och Ålands landskapsregering, fiskeribyrån 2 År 2001 uppskattas antalet av Visit Åland till sex tycken guider. I år är uppskattningen 18 stycken guider. Dock långt ifrån alla arbetar på heltid utan som ett komplement till annan verksamhet. 3

4 3 Sportfiske är en av Sveriges största fritidsysselsättningar och 1,5-2 miljoner svenskar fiskar varje år. Sportfisket omsätter två miljarder årligen i Sverige, betydligt mer än yrkesfisket. Trots detta har industrifiskets intressen allt för ofta fått gå i första hand när myndigheter och politiker fattat beslut, vilket fått till följd att många fiskarter har fiskats ut. Torsken i Östersjön har uppmärksammats och är nu glädjande nog på väg tillbaka. På Västkusten finns inte längre den artrikedom som kännetecknar ett friskt hav. Det viktiga är alla har möjlighet att fiska. Fisket är uppsplittrat på små vattenområden som antingen är privata eller används via fiskekort. Under en fiskedag kan du behöva skaffa flera fiskekort och åka mellan områden där du får fiska och inte får fiska. I Sverige är situationen en annan sedan 1985 har man tillgång till vatten. Sportfiskarna i Sverige ser gärna att en fiskevårdsavgift införs på det fria fiskets områden. SWOT I samband med utarbetningen av nuvarande Operativa fiskeriprogram ( ) gjordes en SWOT-analys för fisketurismen vilken sedan har uppdaterats under hösten Styrkor: Gott sportfiskerykte Flera målarter - Gädda - Havsöring - Abborre - Lax - Sik Relativt god tillgång på fiskevatten Låga avgifter Stark utplanteringsverksamhet Svagheter: Bya-tänkande - Splittrad tillgång på fiskevatten - Lokala regelverk Oorganiserad bransch Bristfällig statistik - Fiskare - Fångster Brister i övervakningen - Intressekonflikter Möjligheter: Ökat samarbete - Gemensamma fiskekortsområden - Utvecklad fiskekortsförsäljning - Gemensamma regler/ rekommendationer Ökad organisering av samfällda vatten Tillgång på oexploaterade vattenområden Hot: Försämrad vattenmiljö Sviktande fiskbestånd Intressekonflikter Billighetsstämpel PROJEKTETS INNEHÅLL Som introduktion inbjuds fiskeguider, sportfiskare och de som verkar inom näringen att G E M E N S A M T D I S K U T E R A vad de vill ha ut av projektet och om det finns kompletterande åtgärder som behövs tittas närmare på. Tanken är även skapa utrymme för deltagarna att gemensamt börja skissa på vad som kan göras inom näringen. De idéer och förslag som framkommer kan sedan påverka innehållet i projektplanen Uppdaterats av Visit Åland och Ålands landskapsregering 4

5 Projektets tanke är att anställa en person som kan viga tid åt att göra en K A R T L Ä G G N I N G av dem som håller på med sportfiske, äger vatten eller fisketurism och deras verksamhet. Kartläggningen bör innehålla: Antal involverade personer i verksamheten/företaget och deras roll Antal kunder per år (gärna ålder, kön och yrke/grupptillhörighet ) Årsomsättning Hur stor fångsten är per år/och art Yyp av vatten som används Vilka de största hoten är t.ex? - byråkrati, miljömässigt, vattenförvaltning och kundmässig? Vilka förändringar som bör göras från myndigheterna för att underlätta utvecklingen av näringen. En utredning om intresset för att C E R T I F I E R A F I S K E G U I D E R bör göras dels i samband med kartläggningen men även undersöka vad som krävs för att certifiera, Samt titta på möjligheterna att O R G A N I S E R A D E M S O M S Y S S L A R M E D F I S K E T U R I S M. Finns det synergieffekter med Ålands guider i övrig? Går det att väcka liv i Ålands sportfiskeklubb som redan existerar? Om det finns rum och tid är en möjlighet även att den anställda tittar på mer K O N K R E T A Å T G Ä R D E R som marknadsföring, internetsynlighet och kartor/fiskekort. De som idag Ä G E R F I S K E V A T T E N bör involveras i projektet då deras förståelse och behållning av fisketurismen är avgörande för verksamheten. En annan förutsättning för att näringen skall kunna arbeta mot genmensama hållbara mål är att R E G E L V E R K E T är genomtänkt, förståerligt och förankrat. MÅLET MED PROJEKTET (vad vill ni uppnå med det ni gör?) Målet är att skapa möjligheter för ett ekologiskt och hållbart fiske där såväl nybörjare som erfarna sportfiskare ges möjlighet att utöva sitt intresse i vatten med friska och rika fiskbestånd och där verksamheten inte kompliceras av svårtolkade fiskeregler och svåröverblickbara vattengränser. 5 F Å T I L L E N A T T I T Y D F Ö R Ä N D R I N G, viktigt med ett Hållbart Fiske Catch and Release. Övriga Norden har genomgående Catch and Release, det borde gälla även Åland Ta fram en utbildningsplan för aktörer inom sportfiske. Produktutveckla och förädla, så att billighetsstämpeln arbetas bort. Bjud in till pressresor med journalister från primär och sekundärmarknader. S K A P A F Ö R U T S Ä T T N I N G A R F Ö R L Ä T T F Ö R S T Å E R L I G A O C H L Ä T T A N V Ä N D A F I S K E K O R T, Idag är försäljningen av fiske kort svår och föråldrad vilket kan leda till att kunden upplever statusen på fisket som lägre Titta på möjlighet att utveckla försäljning av fiskekort online och även via mobil/surfplattor. Undersöka möjligheten att skapa storkort, dvs diskutera med mindre vattenägare att slå sig samman och skapa större enheter. Ta fram kartor över fiskekortsområden (separat projekt). 5 Formulerat av aktiva inom näringen 5

6 S E Ö V E R R E G L E R O C H Ö V E R V A K N I N G Övervakning av fiskevatten, sjöbevakningen gör stickprovskontroller tillsammans med vattenägare och aktuella stuguthyrare. Dessa kommer att ske i början av fiskesäsongen på våren, men även under hösten. Huvudsyftet är att informera inte bestraffa. Tag fram gemensamma rekommendationer för fisket. Bör innehålla mått, max och min, fredningstider, fångstbegränsning, förbudsområden, fredade arter, catch & release samt allmänna regler för båt, samt en alkoholpolicy. Visningsresor där vattenägare, guider och stuguthyrare möts och tittar på olika vatten och boendeanläggningar för att möjligen bredda sportfisket till fler delar av Åland. TÄNKBARA MEDEL SOM PROJEKTET SKA UTREDA FÖR ATT NÅ DET ÖVERGRIPANDE MÅLET Låta dem som brinner för sportfiske träffas och diskutera Undersöka om det finns investeringar/åtgärder som kan göras gemensamt för att effektivisera. Undersöka åtgärder som underlättar för fiskeguider och deras kunder, som: - Samarbetsåtgärder - Profilering - Tänkbara organisationsformer - Möjligheterna för certifiering - Marknadsföring och kontaktinformation Undersöka åtgärder som kan bidar till att den sportfisketurismen som inte väljer att fiska med guide kan styras mot det övergripande målet om bra fiske i friska och rena vatten med friska fiskbestånd och tydliga regler. Genom större och bättre samordning så kan även informationen på webben förbättras, marknadsinsatserna förstärkas. MÅLGRUPP Projektets primära målgrupp är all de som håller på med fisketurism eller äger vatten där fisket genomförs. Till viss del riktar projektet in sig mer specifikt på de som på ett eller annat sätt guidar människor under deras fiskerelaterade besök på Åland. Projektet vänder sig även de som har sportfiske som hobby och i framtiden kan bli mer engagerade. I slutändan är tanken att även kunderna, det vill säga de som köper tjänsten skall få en mer minnesvärd upplevelse av Åland och våra fiskevatten. 6

7 GENOMFÖRANDE STYRG RUPP OCH INTRO DUKTION För projektet skapas en styrgrupp med högs sex medlemmar som projektet kan ha som bollplank. I styrgruppen ingår Leader Åland, den projektanställda, samt fyra ur näringen/ägandet/marknadsföringen. 6 personer/10 möten Som introduktion inbjuds fiskeguider och de som verkar inom näringen att delta I F I S K E M Ö T E gärna i kombination med en resa, tex till mässa eller konferens Tanken är att under resan skapa utrymme för deltagarna från Åland att gemensamt samlas och börja skissa på vad som kan göras inom näringen. De idéer och förslag som framkommer kan sedan påverka innehållet i projektplanen. Ca 10 personer deltar D ECEMBER För att på ett objektiv sätt kunna utreda frågorna kommer en P R O J E K T A N S T Ä L L N I N G att utlysas av Leader Åland rafs styrelse som vid två möten behandlar mötet. Ett möte där rekryteringsgruppen utses och ges befogenheter och ett möte där den tidsbundna anställningen görs. Rekryteringsgruppen har i uppdrag att sköta om göromål inför anställningen, så som genomgång av ansökningar och urval. I rekryteringsgruppen bör även näringen ingå samt förslagsvis även Visit Åland. Tanken är att den anställda skall besitta kunskap i sammanställning av material, ha bra intervjuteknik och förmåga att luska reda på fakta och information. Men viss erfarenhet av ämnesområdet är önskvärt. 9 i Leader Ålands styrelse/ 2 möte. 4 i rekryteringsgruppen/ 3 möten. Ca 3 kallas på intervju JANUAR I Väntar på beslut från Ålands landskapsregering. Inga åtgärder förutom visst kontorsarbete. FEBURA RI- APRIL Kartläggningen genomförs med intervjuer av berörda. Samt att ett eventuellt besök till sportfiskeguider i Sverige genomförs. 1 arbetar personer/organisationer intervjuas. En resa MAJ Arbetet fortsätter med materialinsamling. En träff ordnas för att höra reaktionerna från fältet på det arbete som genomförts slutsatser som dragits i styrgruppen. 1 arbetar. 20 deltar i möte. JUNI Mer konkreta åtgärder görs, t.ex. gällande organisering, certifiering och samordna och verkställa gemensamma handlingar inom näringen. 1 arbetar 2 tjänster köps in AUGU ST I-SEPTEMBER Avslutande och rapportering. 2 arbetar, den projektanställda och Leader Ålands kontor RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING Det löpande arbetet sköts av projektanställd medan den övergripande rapporteringen och administrationen sköts av Leader Åland r.f. kontor.under projektet förvaras dokumenten hos den proejktanställda/alternativt hos Leader Åland. Efter projektet finns materialet hos Leader Åland. 7

8 BUDGET Leader Åland 2013 Egen personal En projektanställd (16 euro/h *7 månader * 160 timmar) Sociala avgifter 30% av lön (0,3*17920) Administrativpersonal, Leader Åland(18,75 euro/h * 200 h) Sociala avgifter 30 % av lön Resekostnader, egen personal Dagtraktamenten, 8 dagar a 66 euro 529 Km-ersättning vid intervjuer (30 resor i medel 60 km) 810 Båtbiljetter, tågbiljetter osv 400 Logi Extern personal Inköpta tjänster i slutet av projektet, tex marknadsföring, IT 7000 Administrativa kostnader Bokföring (företagsbyrån) 800 Telefon (70 euro/mån * 7 månader) 490 Kontorsmaterial, inkl frimärken 600 Lokalkostnader Delhyra av Leaders Kontor (10 m 2 a 8,75/m 2) 800 Konferenslokal i början av 2014 (5 pers/h * 10 pers * 6h) 300 Konferenslokal i maj Varor och köpta tjänster Annonsering och markandsföring 1000 Material till deltagare/målgrupp 200 Slutrapport tryckning 800 Förplägnad Vid konferens (10 * 30 euro) 300 Styrgruppsmöten (10 möten * 4 pers * 5 euro) 200 Uppföljningsmöte (20 personer * 7 euro) 140 Investeringar Telefon/dator 1500 Övriga kostnader Resekostnader deltagare i mässa Övriga resekostnader för deltagare, tex till Sportfiskare i Sverige Inkomster Leader Åland r.f. köper telefon och dator Deltagaravgift 20 euro/person, 12 personer REFERENSER: Utgifter totalt: Inkomster totalt: Stödberättigat: Diskussioner med aktiva inom näringen: Bastö Hotell och Simskäla värdshus, Dånö strandvillor Visit Åland genom Magnus Krantz, Affärsutvecklare och Ingmar Pingo Eriksson ansvarig för Sportfiske och jakt Ålands landskapsregeringn genom fiskeribyrån Möte anordnat av Ålands Landskapsregering där representanter för olika intressenter närvarade 8