Europeiska fiskerifonden:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Europeiska fiskerifonden:"

Transkript

1 HÅLLBART SPORTFISKE DEL 1: UTREDANDE ARBETE 1

2 SAMMANFATTNING Projekt hållbart sportfiske har i den utredande delen konkret resulterat i: - Ett branschregister för sportfisket på Åland - Påbörjad organisering av Ålands fiskeguider - Förslag på enhetliga lokala fiskeregler - Revideringsförslag av fiskelagstiftning - kartläggning av befintliga och potentiellt nya fiskeområden och - ett C&R utbildningsmaterial. Projektet har lagt stor fokus på ökad organisering, samarbete och aktivering av intressenterna inom branschen för ett hållbart långsiktigt fiske. Möten för fiskeintressenter har hållits i åtta kommuner. Den största framgången i projekten är bildandet av en arbetsgrupp för sport- och turismfiskesektorn där vattenägare, stuguthyrarföreningen, fiskeguider, Visit Åland och Fiskeribyrån finns representerade. Ett motsvarande forum för sportfiskefrågor har inte funnits på över 15 år. Arbetsgruppen syfte är att jobba för branschens gemensamma intressen och tar vid där de båda projekten slutar. Ett fortsättningsprojekt planeras i regi av Visit Åland vars fokusområden är tagna från projekt hållbart sportfiske och projekt Fiskekartor- tillsyn, information och organisation. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING hållbart sportfiske... 1 del 1: Utredande arbete... 1 BAKGRUND INFORMATIONSTILLFÄLLEN STYRGRUPP MEDIA ORGANISERING-REGISTRERING-CERTIFIERING Organisering Registrering Certifiering KARTLÄGGNING AV BRANSCHEN Kartlagda vattenägare Kartlagda potentiellt nya fiskeområden Kartlagda stuguthyrare Kartlagda fiskeguider Kartlagda sportfiske Kartlagda övirga Kartlagda externa ATTITYDFÖRÄNDRING C&R i teorin C&R i praktiken Sportfiskets värde Delaktighet i projekt fiskekartor GRANSKNING AV REGLER OCH ÖVERVAKNING Ändringsförslag av regler och lagstiftning Övervakning Enhetliga fiskeregler PROJEKT HÅLLBART SPORTFISKE DEL BILAGOR Kontaktlistor Övrigt Mötesprotokoll och presentationsunderlag Leader Åland rapportering Information

4 BAKGRUND Den första och utredande delen av projekt hållbart sportfiske har utförs på konsultbasis av David Ståhlman på Ståhlmans Brandsläckarservice Ab under tiden 31 mars till 31 juli. Därefter kommer Leader Åland utifrån projektrapport framskrida med vidare åtgärder tills projektavslut 30 september. Slutrapporten utgår från det utredande arbetets sex deluppdrag nedan. Informationstillfällen. Planera, hålla och delta i möte inom projektet. (åtminstone två större möten ett i början och ett i slutet). Upprätta närvaro- eller deltagarlistor där det framkommer ålder och kön på deltagarna. Hålla kontakt med media och informera om projektet. Organisering-registrering-certifiering. Undersöka orsaken till att sportfiskeguiderna inte är organiserade. Behov, typ och förutsättningar för organisering utreds och presenteras i projektrapporten. En behovsanalys av certifiering av sportfiskeguider genomförs. Certifiering kan även inkludera andra intressenter som stuguthyrare, samfälligheter m.fl. Befintliga certifieringssätt i närområden för hållbart sportfiske kommer undersökas. Oorganiserade intressenter undersöks om de kan organiseras samt om det finns synergieffekter och vinster med organisering. Arbeta för att öka samarbetsviljan inom näringen. Kartläggning av branschen. Upprätta ett register över kontaktpersoner som direkt eller indirekt berörs av sportfiske på Åland (sportfiskeintressenter). Ansvaret att upprätthålla och uppdatera registret undersöks. Gör en utredning av befintliga ägare av sportfiskekortsområden men även nya potentiella områden. Attitydförändring. Ta fram material med syftet att förändra attityden till sportfiske. Materialet kan användas i framtiden såväl för Leader Åland och andra intresserade. Delaktighet i projekt Fiskekartor. Ta aktiv del i relaterade pågående projekt. Granskning av regler och övervakning. Granska lokala regler och landskapets lagstiftning gällande spöfiske och ställas i relation till dagens förutsättningar. Med lokala regler menas fiskekortområdens enskilda regler. Samla in fiskekortsregler och på basen av dessa presenteras ett gemensamt regelverk oavsett fiskekortsområde. Lagstiftning om spöfiske kommer dryftas och förslag på förändring och förbättring sammanställs och presenteras i projektrapporten. 4

5 1. INFORMATIONSTILLFÄLLEN Vid sammankallning av möten i besökta kommuner har störst fokus lagts på informering och aktivering av vattenägare. Diskussionen har styrts till hur fiskeintressenterna kan öka samarbetet i regionen. Nedan listas de informationstillfällen som hållits gällande projekt hållbart sportfiske. 26 olika möten fördelat på 19 olika intressegrupper med totalt 168 mötesdeltagare. Avslutningsmötet 14 augusti är inte inkluderat. Datum Intressent Agenda Deltagare 1 10.apr Fiskeribyrån presentation apr Stuguthyrarföreningen årsmöte apr Nåtö gäddfabrik studiebesök apr Laby-Nääs samfällighet årsmöte maj Ålands fiskeintressenter stormöte maj Fiskeribyrån utvärdering stormöte maj Kalle Pettersson projektförslag maj Ålands sportfiskare organisering maj Ålands fiskare r.f. samarbete maj Guttorp fiskodling studiebesök maj Arbetsgruppmöte 1 organisering maj Kökar fiskeintressenter presentation jun Fiskeribyrån uppföljningsmöte jun Ålands sportfiskare aktivering jun Föglö fiskeintressenter presentation jun Brändö fiskeintressenter presentation jun Söderby fiskelag presentation jun ÅSUB statistik fiske jun Fiskeribyrån LR allmänna fiskeregler jun Matias Sommarström fiskets mätbarhet jun Arbetsgruppmöte 2 projektplanering jun Geta fiskeintressenter presentation jun Ålands fiskeguider organisering, certifiering jul Vårdö fiskeintressenter presentation jul Arbetsgruppmöte 3 projektgranskning jul Rädda Lumparn r.f. presentation STYRGRUPP Det fortlöpande arbetet har delrapporterats månatligen till Leader Ålands styrelse. Projektet har stämts av varannan vecka med Leader Ålands verksamhetsledare. Projektören har under hela projektets gång haft ett nära samarbete med det Leader Åland finansierade projektet Fiskekartor i regi av Visit Åland. Veckovisa avstämningsmöten med projekt fiskekartors projektledare Magnus Krantz har fungerat som styrgrupp i arbetet, med inslag av kartutvecklare David Björlin och sportfiskemarknadsföringsansvarig Ingmar Eriksson. Projekt hållbart sportfiskes bildade arbetsgrupp för sport- och turismfiskesektorn har fungerat som bollplank under de tre möten som hållits per den 14 juli. Sportfiskesektorns önskemål och förslag har styrt projektets fokus och inriktning inom Leader Ålands givna ramar. 5

6 1.2 MEDIA Uppdatering gällande projektet har skrivits löpande på projektets hemsida. Information har även postats i facebookgruppen Sportfiskeklubb Åland samt på Leader Ålands egna facebooksida. Projektet har fått god uppmärksamhet i media. 5-7 maj. Utskick av pressmeddelande gällande stormötet 5 maj uppmärksammades i Ålands radio 5 maj, i Nya Åland 6 maj samt i Ålandstidningen 7 maj. 22 maj. Ålands sportfiskeklubb uppmärksammade projekt hållbart sportfiske och fiskekartor i en insändare 22 maj publicerad i båda lokaltidningar. 4 juni. Ålandstidningen uppmärksammade mötet för Ålands sportfiskare i en artikel 4 juni. 5 juni. Ålandstidningens ledare 5 juni handlar om projekten Fiskekartor och Hållbart sportfiske i positiv bemärkelse. 10 juni. Mötet för Ålands sportfiskare resulterade i en Nya Åland tidningsartikel med Peter Selander 10 juni som berör sportfiskets hållbarhet. 14 augusti. Ett pressmeddelande skickas ut inför avslutningsmötet 14 augusti som hålls tillsammans med Visit Ålands projekt Fiskekartor. Länsfiskekonsulent Henrik C Andersson föreläste om hållbart sportfiske under stormötet 5 maj

7 2. ORGANISERING-REGISTRERING-CERTIFIERING Icke organiserade intressenter har undersöks ifall de kan organiseras och ifall det finns synergieffekter och vinster med organisering. Sportfiskebranschen på Åland är inte organiserad. Branschen har kategoriserats in i vattenägare, stuguthyrare, fiskeguider och sportfiskare. Sportfiskebranschen saknar en takorganisation som kan fungera som forum och utvecklandet av branschen. Ingen av intressenterna har egen takorganisation, förutom stuguthyrarna som har en intresseförening. Utredningen visar att samarbete mellan de olika intressenterna är påtagligt begränsat men har potential att utökas där många synergieffekter finns att hämta. Organiseringsarbetet inleddes med ett stormöte 5 maj som samlande ca 50 personer kring frågan hållbart sportfiske på Åland. 2.1 ORGANISERING Arbetsgrupp På förslag av mötesdeltagarna under stormötet 5 maj beslutades att projekt hållbart sportfiske ska tillsätta och driva en arbetsgrupp med representanter från hela fiskesektorn. Arbetsgruppen syfte är att jobba för branschens gemensamma intressen. Arbetsgruppen inom sport- och turismfiskesektorn består av vattenägare, stuguthyrarföreningen, fiskeguider, Visit Åland och Fiskeribyrån som visat sitt intresse att delta. Ett motsvarande forum för sportfiskefrågor har inte funnits på över 15 år. En liknande arbetsgrupp bildades år 2009 av dåvarande näringsminister men resultat uteblev. Bildandet av arbetsgruppen kan ses som projekt hållbart sportfiskes största framgång då den tar vid där de båda projekten slutar. Det största organisationsarbetet har lagts på arbetsgruppen. Arbetsgruppen har hittills haft möten vid tre tillfällen, 27 maj, 25 juni, 14 juli. Arbetsgruppen planerar ett fortsättningsprojekt med Visit Åland som huvudman. Fortsättningsprojektet fokuserar på Tillsyn, Information, Organisation vilka är de huvudfrågor som fiskesektorns intressenter har störst utvecklingsbehov av. Från och med augusti härbergeras och sammankallas arbetsgruppen av Visit Ålands affärsutvecklare Magnus Krantz. Inom det planerade projektet föreslås hur arbetsgruppen kan övergå i något mer bestående, exempelvis en gemensam organisation som jobbar för Ålands fiskefrämjande. Arbetsgruppen består av följande medlemmar: Företag sektor Namn Efternamn Edens stugor Susan Andersson Marbyfjärdens stugor Brage Eklund Fiskeribyrån fiskerikonsulent Tom Karlsson Visit Åland affärsutvecklare Magnus Krantz Mapa fishngteam fiskeguide Patrik Lehtonen Södra Marsunds fiskevårdsförening Stig Mattsson Svinö fiskelag Ronald Nordberg Bergö fiskelag, vattenägare, stuguthyrare Bertil Nordqvist Leader Åland KAG representant Kristian Packalén Bastö hotell fiskeguide Michael Perander Norrö stugor fiskeguide, vattenägare, stuguthyrare Peter Selander Leader Åland Projekt hållbart sportfiske David Ståhlman Eckerökortet fiskelag, fd sjöbevakare Anders Svebilius Fiskelyckan fiskeguide Bo-Erik Westberg 7

8 V A T T E N Ä G A R E Antalet enskilda vattenfastigheter på Åland uppgår till ca st 1, de flesta privatägda. Överlåtelse av fiskerätt är ingen vattenägares skyldighet. Till skillnad från det fria handredskapsfisket i Sverige och Finland krävs lov av vattenägaren för att få fiska på Åland. Fiskekortsförsäljning till allmänheten finns för ett 50-tal områden och förvaltas antingen av ett enskilt fiskelag, samfällighet, byalag eller fiskevårdssammanslutning. 110 stycken av de olika förvaltningstyperna har identifierats under projektet. Förutom fiskekortförsäljning sker överlåtelse av fiskerätt på en rad andra sätt. Fiskekort eller fritt fiske för ortsbor, kommuninvånare, församlingsmedlemmar, årsarrende, utbytestjänster eller andra skriftliga och muntliga överenskommelser. Ett av projektens mål är att öka tillgängligheten för fiske. Vattenägarna har en nyckelroll och deras involvering har prioriterats. Arbetet att öka organisering och samarbete internt och externt bland vattenägare har i huvudsak koncentrerats till befintliga fiskekortområden. God förvaltning av befintliga fiskekortsområden bedöms skapa föredöme och förutsättningar för nya vattenägare som vill tillgängliggöra fiskevatten. På förslag av mötesdeltagare under stormötet 5 maj föreslogs att projektet skulle nå ut till vattenägare kommunvis. Kontaktade vattenägare har i första hand avgränsats till de som visat intresse för pågående projekt, i andra hand till vattenägare i kommuner där många populära fiskekortsområden finns men anslutning till projekt fiskekartor varit låg. Lokala möten för fiskeintressenter har hållits i Mariehamn, Saltvik, Kökar, Föglö, Brändö, Lemland, Geta och Vårdö. Under möten med fiskeintressenter i kommunerna har samarbetsmöjligheter diskuterats i syfte att öka organisering. Förslagen på samarbetsmöjligheter har varit behovsorienterade och främst berört fiskevård, tillsyn, fiskeregler och storkort. Samarbete mellan olika fiskekortsområden och andra fiskeintressenter visade sig vara högst begränsade. Responsen på givna samarbetsförslag var generellt positiva. I Saltvik, Kökar, Brändö och Lemland har vattenägarrepresentanter visat intresse för bildande av större enhetliga fiskekortsområden. Uppföljning av genomförda möten efterfrågades av Kökar, Föglö och Brändö vars deltagande vattenägare välkomnar en utomstående, pådrivande part. Projektören har efter genomförda möten åtagit sig att utreda projektrelaterade frågor men även övriga fiskerelaterade frågor som besvarats i utskickade mötesprotokoll. Projektören har ställts till förfogande som resurs för fiskeintressenterna under projekttiden. Vattenägare på Åland bedriver ett omfattande ideellt arbete för bland annat fiskevård och har genuin kunskap om det lokala fisket. Det samlade intrycket från det utredande arbetet är att det saknas en motpart som aktiverar, utbildar, och tar tillvara vattenägarnas samlade kunskap och intressen. Fiskeribyråns fiskodling Guttorp är stommen som möjliggör utplanteringsverksamhet. Fiskeribyrån har dock begränsade resurser att stöda vattenägarna i deras utvecklande arbete. Vattenägare har en möjlighet att rådfråga Fiskeribyrån och bjuda in dem för diskussion under möten. Fiskeribyrån närvarar på ett tiotal årsmöten för vattenägare, men antal möjligheter har minskat med åren på grund av ökad arbetsbelastning. En intresseundersökning om bildande av takorganisation för vattenägare föreslås. Fiskeribyrån har själva föreslagit att vattenägarna på sikt bör bilda en gemensam takorganisation. Takorganisation för vattenägare har identifierats i Sverige vilket kan fungera som inspiration för Ålands vattenägare. Kontaktuppgifter med Sveriges vattenägarförbund har erhållits och utbyte av information har skett under projektet. Utvecklingen av fiskets tillgänglighet på Åland har den senaste tiden varit negativ. År 2014 har två områden tagit beslut att upphöra med fiskekortsförsäljning till allmänheten. Skäl till besluten har varierat, men båda har inslag av olovligt fiske och högt fisketryck. Det utredande arbetet har i ett tidigt skede visat behov av förbättrad fisketillsyn i flertalet fiskekortområden. Tillsynsförfarandet styrs av rådande lagstiftning som enbart ger vattenägarna själva möjligheten att bedriva tillsyn, en uppgift som kan vara övermäktig och ibland inte är önskvärd. 1 Björlin Gitech Ab

9 Brändö fiskeintressenter sammankallade till möte 5 juni S T U G U T H Y R A R E Det är vanligt förekommande att fisketurister på Åland bor i stuga under sin vistelse. Många stuguthyrare får en betydande del av sina inkomster från de säsongsförlängande fisketuristerna. Efter golfturister är fisketurister den grupp som lämnar efter sig mest pengar på Åland 2. Stugbyar är ofta belägna nära fiskeområdet och förmedlar hyrbåt, fiskekort och information om gällande fiskeregler. Stuguthyraren är ofta den part som fiskegästen har personlig kontakt med under vistelsen. Stuguthyrarna har inledningsvis visat ett svalt intresse att delta aktivt i projektet, troligtvis på grund av att det utredande arbetet skett under deras rådande högsäsong. Föreningen för stuguthyrare på Åland har fungerat som intressegruppens representant i projektarbetet. Föreningens involvering i arbetsgruppen kom in i ett senare efter att de på begäran utsett representant. Stuguthyrarnas behov som fiskeintressent är i huvudsak tillgänglighet av fiskevatten, enhetliga fiskeregler, ökad information och samarbete med vattenägare. I de områden där fisketryck är högre, såsom östra och västra innerfjärden, förekommer fler konflikter mellan stuguthyrare och vattenägare. Konflikterna grundar sig vanligtvis i olovligt fiskande gäster och stuguthyrarens ansvarsroll. Frågorna ligger i fokus inom arbetsgruppen. Stuguthyrarföreningen har år 2008 gjort försök att få bukt på oskötsamma fiskegäster genom tillämpande av fiskekontrakt framtagna tillsammans med Visit Åland. Fiskekontrakten har inte fungerat i praktiken eftersom det varit svårt att få stuguthyrare att tillämpa det. Arbetet att öka organiseringen av stuguthyrare har resulterat i öka samarbetet med andra fiskeintressenter. Kartläggningen av stuguthyrarregister kommer ställas till stuguthyrarföreningens förfogande som underlättar att nå ut med föreningsinformation. 2 ÅSUB Rapport 2104:1 Turismens samhällsekonomiska betydelse 9

10 F I S K E G U I D E R Antalet fiskeguider på Åland har ökat de senaste tio åren och är ett yrke med utvecklingspotential. Av 20-talet befintliga fiskeguideföretag har knappt en handfull yrket som heltidsarbete. Majoriteten har yrket som bisysselsättning i kombination med andra jobb och inkomstkällor. Det finns även flertalet icke registrerade hjälpguider som sporadiskt anlitas. Hjälpguiderna är vanligtvis lokala sportfiskare. Orsaken till varför sportfiskeguiderna inte är organiserade har undersökts. Några tidigare konkreta försök till organisering har inte gjorts, endast diskussioner har förekommit i samband med gäddkrisen våren Behovet av organisering har enligt tillfrågade fiskeguider växt fram med åren. Yrkeskåren menar att informationen om vad en fiskeguide gör i praktiken kunde tydliggöras för bättre förståelse. En del vattenägare upplever fiskeguider som profitörer av deras resurs medan fiskeguider upplever att de genererar intäkter till vattenägaren och endast lånar fiskevattnet utan att utarma det. Samarbete mellan fiskeguider och vattenägare är idag sparsamt. Projektet har arbetat för en ökad samförståelse och samarbete mellan fiskeguider, vattenägare och andra fiskeintressenter. Samtliga intressenter har uppmanats att närma sig varandra för utbyte av kunskap och tjänster för ett mer hållbart sportfiske. Fiskeguider ställer sig generellt positiva till att hjälpa vattenägare med fisketillsyn eftersom de är ute många timmar på vattnet. Fiskeguiderna genererar en betydande del intäkter för flera vattenägare genom sin verksamhet. Fiskeguider är beroende på tillgången fiskevatten och fisk, varför de strävar till att utbilda sina kunder att bedriva ett hållbart sportfiske. Yrkeskåren har därmed en pedagogisk funktion att fylla i arbetet för ett hållbart sportfiske. Möte för Ålands fiskeguider anordnades 30 juni i syfte att undersöka behov, form, förutsättningar för organisering och intresset för certifiering. Tillsammans med mötesdeltagarna och kompletterande svar från resterande fiskeguider uppger 10-talet fiskeguider intresse för deltagande i en åländsk fiskeguideförening. Dessa är Bo-Erik Westberg, Thomas Strandvik, Per Sidbäck, Peter Selander, Ulf Rundberg, Johan Mörn, Mikael Lindholm, Patrik Lehtonen, Johan Boman. Under fiskeguidemötet presenterades fördelar och förslag på organisationsformer. Fiskeribyrån efterfrågar en motpart för yrkeskåren att diskutera fiskerelaterade frågor med. Så länge fiskeguiderna inte är organiserade går fiskerelaterade frågor dem förbi 3. I det utredande arbetet har hjälp gällande organisering sökts i Sverige och Finland. Bäst respons har erhållits från Sverige. Där certifieras fiskeguider genom att uppfylla en kravlista på kompetens och säkerhetsnivå. Certifieringen i Sverige inkluderar inte någon formell skolutbildning. För utbildningsmöjligheter av fiskeguider har kontakt upprättats med Forshagaakademin i Sverige samt Miljö- och Fiskeinstitutet i Pargas. Båda instanser har meddelat att de kan erbjuda utbildning för åländska fiskeguider när önskade utbildningsbehov identifierats. Senast kända utbildningstillfället för åländska fiskeguider var år 1988 av Palle Pahlman, Vinterkurs på lantbruksskolan i regi av Mikael Lindholm och båtuthyrarkurs av Ålands yrkesfiskare. Definitionen av yrket fiskeguide medför problem eftersom vem som helst kan kalla sig för fiskeguide på Åland idag. Det finns inga krav på behörighet som borgar för kvalitet, kunskap, säkerhet och servicenivå. Bildande av en fiskeguideförening med medlemskriterier kunde fungera som en typ av certifiering för fiskeguider. Medlemskriterier är upp till yrkeskåren att ta reda på och bestämma. Sveriges organiserade fiskeguiders certifieringskrav har begärts ut och överlämnats till de åländska fiskeguiderna som exempel. Deltagarna på fiskeguidemötet beslutade muntligen att bilda en fiskeguideförening i syfte att bevaka sina intressen och styrka yrkets legitimitet. Modell på stadgar har fiskeguiderna begärt ut från Sveriges organiserade fiskeguider och kompetens gällande bildande av förening finns. Konstituerande möte kan ske när förslag på stadgar upprättats. Formellt bildande av förening har ännu inte skett per den 31 juli. Fiskeguiderna bedöms vara självgående gällande påbörjad organisering. Uppföljning och stöd av föreningsbildandet samt det fortlöpande uppbyggnadsarbetet rekommenderas för att påskynda förverkligande. 3 Mötesprotokoll fiskeribyrån

11 S P O R T F I S K A R E Projektet har jobbat för att aktivera Ålands sportfiskare i syfte att få dem involverade i arbetet för ett hållbart sportfiske. Kontakt har upprättats med flera aktiva sportfiskare som lämnat input till projektet. Sportfiskarna har varit organiserade i Ålands sportfiskeklubb som bildades redan år Föreningen har varit vilande de senaste 10 åren på grund av bristande engagemang från medlemmarna. Ålands sportfiskeklubb hade under sina glansdagar flera hundra medlemmar men har idag endast en formell styrelse som inte haft möte sedan år Det inledande mötet med två styrelsemedlemmar resulterade i en insändare i lokaltidningarna i syfte att aktivera sportfiskarna. Ett möte för sportfiskarna hölls 3 juni där förslag på organisering, finansiering och verksamhetsagenda presenterades. Ett femtontal mötesdeltagare slöt upp. Några konkreta beslut om organisering uteblev. Inför mötet klargjordes möjligheten att ansluta sig till Sportfiskarna, Sverige största sportfiske- och fiskevårdsförbund. Även Finlands fritidsfiskares centralorganisation erbjuder åländska fiskeklubbar att ansluta sig. Återaktivering av sportfiskarna bedöms vara möjlig om en kärngrupp engagerade sportfiskare på 4-5 personer kan identifieras. Efterlysning av en kärngrupp föreslås. Projektören har föreslagit upplägg av verksamhetsplan och arbete i projektform för fiskevårdande talkoåtgärder. Det finns engagerade sportfiskare som vill bidra till ett hållbart sportfiske men den drivande part som aktiverar dem har inte identifierats. Vidtalade sportfiskare har uppmanats använda det upprättade sportfiskarregistret för vidare organisering. Ålandstidningen 22 maj Som uppföljning av en insändare signerad Ålands sportfiskeklubb r.f., initierades ett möte 3 juni för Ålands sportfiskare för att aktivera och organisera dem. 11

12 2.2 REGISTRERING Branschregister Ansvaret att upprätthålla och uppdatera framtaget branschregister har undersökts. Ingen enskild aktör har visat intresse att ansvara för hela registret, däremot finns intresse för de separata kategorierna. Vattenägarregister Fiskeribyrån har visat intresse att ta över kontaktuppgifterna för vattenägarna. Stuguthyrarregister Föreningen för stuguthyrare på Åland har tillfrågats om intresse finns att överta kontaktuppgifterna för potentiella inkvarteringsverksamheter för fiskegäster. Svar inväntas ännu per den 31 juli. Fiskeguideregister Fiskeguiderna har visat intresse att ta över fiskeguideregistret inom den kommande bildade fiskeguideföreningen. Sportfiskeregister Sportfiskarna har uppmanats att begära ut sportfiskarregistret från Leader Åland förutsatt att de fortsätter arbetet med organisering som projekt hållbart sportfiske påbörjat. Register Övriga föreslås lämnas över till arbetsgruppen. Register externa föreslås lämnas över till arbetsgruppen. 2.3 CERTIFIERING Befintliga certifieringssätt i närområden för hållbart sportfiske har undersökas. Något generellt certifieringssätt för samtliga fiskeintressenter har inte påträffats utanför Åland. Arbetsgruppens planerade fortsättningsprojekt och bildande av fiskeguideförening kan möjliggöra lokala certifieringssätt. Johan Wickström på Finlands fritidsfiskares centralorganisation uppgav vid förfrågan att det inte finns något certifieringssätt för hållbart sportfiske i Finland, men tror att efterfrågan kan komma öka i framtiden. MSC- Marine Stewardship Council är en certifiering för hållbart fiske. Vid kontakt med Inger Näslund på WWF- Världsnaturfonden Sverige samt Fredrik Lundberg på Ålands fiskare r.f. framkom att certifieringen är framtaget för yrkesfiske, inte sport- och turismfiske. Naturens bästa är svenska ekoturismföreningens certifiering som inkluderar hållbart nyttjande av naturresurser 4. Fiske- och naturupplevelseföretaget Fishyourdream i Sverige är ett exempel med Naturens bästa-certifiering. Fisketurismföretaget satsar stort på marknadsföring av hållbart sportfiske. Kontakt med både Ekoturismföreningen och Fishyourdream har upprättats under projektet 5. Naturens bästa vore en lämplig certifiering att erbjuda den åländska fiskebranschen men tyvärr erbjuds den endast inom Sveriges gränser. Vid fiskeguidemötet presenterades det certifieringssätt som Sveriges organiserade fiskeguider själva tagit fram. Där certifieras fiskeguider genom att uppfylla en kravlista på kompetens och säkerhetsnivå. Certifiering av åländska fiskeguider på samma sätt är möjlig förutsatt ett aktivt arbete inom den kommande bildade fiskeguideföreningen. Arbetsgruppen har konstaterat att den bästa möjligheten att uppnå ett långsiktigt hållbart fiske, utifrån dagens rådande förhållanden, är en fungerande fisketillsyn i åländska vatten. Fisketillsyn är en central del i arbetsgruppens planerade fortsättningsprojekt. När tillsynsmän utbildats och den praktiska tillsynen påbörjats kan fisketillsynen fungera som en typ av certifiering för de fiskeintressenter som stöder och deltar i projektet. Diskussioner om framtagning av certifiering för fiskepaketförsäljning har även förts inom arbetsgruppen

13 3. KARTLÄGGNING AV BRANSCHEN Ett register har upprättats över kontaktpersoner som direkt eller indirekt kan berörs av sportfiske på Åland. Sportfiskeintressenterna har kategoriserats in i vattenägare, stuguthyrare, fiskeguider, sportfiskare, övriga, externa. Registret innefattar företagsnamn, typ av verksamhet, kontaktperson, adress, e-post och telefonnummer i den omfattning uppgifter erhållits. Total har 540 kontakter kartlagts vilka finns i separat bilaga till rapporten. 3.1 KARTLAGDA VATTENÄGARE Alla kända fiskekortsområden har kartlagts. Det inledande utredande arbetet fokuserade på inhämtning av kontaktuppgifter till befintliga sportfiskevatten. Fiskeribyråns kundlista för yngelbeställningar har använts som utgångspunkt. I den framgår majoriteten av Ålands fiskelag. För att snabbt kunna nå ut till vattenägarna har majoriteten e-postadresser begäras in som nu finns i branschregistret. Kundlistan har kompletterats med nya vattenägare under projektets gång, främst via de intressenter som involverats. Vattenägande kommuner och församlingar har inkluderats. 3.2 KARTLAGDA POTENTIELLT NYA FISKEOMRÅDEN Flera nya potentiella fiskeområden har identifierats i det utredande projektet. Projektören bedömer att de flesta av de nedanstående nya potentiella fiskekortsområden behöver stöd från utomstående part och tid innan de kan tillgängliggöras. En fungerande fisketillsyn för hela Åland bedöms öka tillgängligheten till nya fiskeområden. Ordnande av förvaltning sker för ett flertal vattenområden och innebär att tidigare oordande samfälligheten kan räknas som juridisk person. Ordnande av förvaltning har förordats vid kontakt med vattenägare. Kunde fler vattenägare aktiveras till ordnad förvaltning skapas förutsättning för bildande av fler fiskekortområden. Ordnande av förvaltning kan ansökas från Lantmäteriet och tar ca 1 år, delfinansierat 50 procent av staten 6. Upplägg och föreskrifter gällande förvaltning av fiskevatten finns att läsa i Landskapslag (1956:39) om fiske i landskapet Åland 7. Tillgängliggörande av nya sportfiskevatten underlättar ifall befintliga fiskekortsområden har en fungerande hållbar förvaltning. Sådana kan fungera som föredöme för andra vattenområden och inte avskräcka som vissa gör på grund av högt fisketryck. Det behöver finnas en vilja hos vattenägarna att överlåta fiskerätten, exempelvis via ett ekonomiskt incitament. Förädlas fiske som produkt ökar värdet. Nya vattenområden behöver vara tillräckligt stora för idkande av sportfiske. Många vattenområden är uppdelade med flertalet fastighetsägare vilket försvårar gemensam förvaltning. Vattenområdet behöver en juridiskt giltig förvaltare för att kunna tillämpa rättigheter och skyldigheter enligt gällande fiskelagstiftning. Flaka privat i Lemland har bildats under det utredande arbetet. Vattenägaren fick vetskap om projekt Fiskekartor och hållbart sportfiske via uppmärksammandet i media (Magnus Krantz). Västra Mångstekta samfällighet i Sund har ansökt till Lantmäteriet om samgång med Östra Mångstekta samfällighet för bildandet av Mångstekta fiskesamfällighet. När samgång är klar kommer styrelsen ta beslut om fiskekortförsäljning (Robert Lindeman). Mickelsö vattenområde i Vårdö har ansökt till Lantmäteriet om ordnande av förvaltning. Beslut förväntas hösten Därefter kommer vattenägarna besluta i vilken omfattning fiskekortförsäljning kommer ske. Mickelsö vattenområde har publicerats på Visit Ålands fiskekarta online (Niclas Lindholm). Björnhufvud by vattenområde i Eckerö utreder möjligheterna till ordnad förvaltning. Beslutar vattenägarna att införa fiskekortförsäljning har Södra Marsunds fiskvårdsförening erbjudit sig att förvalta området (Jan-Erik Mattsson, Stig Mattsson) Fiskö fiskelag i Brändö planerar ansöka om ordnar förvaltning till Lantmäteriet. När ordnad förvaltning erhållits kommer beslut om eventuell fiskekortförsäljning tas (Lola Nordberg). 6 Vårdö fiskeintressenter f 13

14 Laby-Nääs samfällighet har visat intresse att bilda ett större enhetligt fiskekortsområde tillsammans med Saltviks församlings vattenområde. Ifall kontakt har tagit med Saltviks församling eller om intresset är ömsesidigt har inte kunna konstaterats under det utredande arbetet (Laby- Nääs samfällighet). Brändö vattenområde i Föglö är ett närliggande vattenområde till Horsholma-Sommarö fiskekortsområde vars vattenägare överväger tillfråga om intresse finns för eventuell anslutning till fiskekortsområdet (Stig Fellman, Kaj-Ole Nyroos). För skapande av fler sportfiskeområden föreslås ett utökat utredande arbete som kartlägger ovanstående förutsättningar för Ålands 1000 enskilda vattenfastigheter. 3.3 KARTLAGDA STUGUTHYRAR E Sammanställd kontaktlista av stuguthyrare är baserad på landskapets inkvarteringsregister, stuguthyrarföreningens medlemsregister och dem projektet kommit i kontakt med. Eftersom fiskegäster tenderar inkvartera sig i olika boendeformer inkluderar kartläggningen även gästhem, camping och hotell. Stuguthyrarregister har även begärts från rederierna Eckerölinjen och Viking Line som förmedlar merparten av stugor på Åland. Deras register uteblev eftersom rederierna behöver godkännande av den förmedlade stuguthyraren innan uppgifterna ges ut. Det utredande arbetet har skett under stuguthyrarnas högsäsong. Rederierna meddelade att register är praktiskt möjligt att begära ut efter högsäsong. Exakt antal stugor för uthyrning på Åland är okänt 8. Detta beror på att stuguthyrare med färre än 5 stugor inte behöver registrera sig i inkvarteringsregistret. Föreningen för stuguthyrare på Åland har flera större stuguthyraraktörer som medlemmar, men många mindre saknas. Deras intresseförening är det närmaste en takorganisation för stuguthyrare man kommer. 3.4 KARTLAGDA FISKEGUIDER Kontaktlista över fiskeguider har utgått från de som annonseras på Visit Ålands hemsida. Listan har kompletterats och avgränsats vid kontakt med fiskeguider som har kännedom om befintlig yrkeskår. Kontaktlistan inkluderar inte hjälpguider. 3.5 KARTLAGDA SPORTFISKE Ålands sportfiskeklubbs medlemslista från 2006 har använts i kombination med de sportfiskare som lämnat sina kontaktuppgifter under projektets gång. Kommer sportfiskarregistret i användning efter projektet föreslås den kompletteras med de medlemmar som finns med i facebookgruppen Sportfiskeklubb Åland. Register över sportfiskarna har inte prioriterats lika mycket på grund av Leader Ålands önskemål om fokusområde. 3.6 KARTLAGDA ÖVIRGA De okatgoriserade kontakterna är sådana som inte tillhör någon av de ovanstående kategorierna men ändå berörs eller önskar bli tilldelad information om sportfiskerelaterade frågor på Åland. Exempel på dessa är övriga fiskelagsmedlemmar, myndighetspersoner, återförsäljare av fiskekort, Leader Åland medlemmar, privatpersoner och fiskvårdare. 3.7 KARTLAGDA EXTERNA Personer med sportfiskeanknytning utanför Åland har kontaktats i syfte att uppfylla de olika deluppdragen. Identifierade externa kontaktpersoner kan vara till hjälp för hela fiskesektorns intressenter och kan tas hjälp av i utvecklingen av branschen. 8 Mötesprotokoll ÅSUB

15 4. ATTITYDFÖRÄNDRING Attitydförändring gentemot sportfiskets värde har genom hela projekttiden överskuggat det utredande arbetet. Exempel på sportfiskets värde och potential har vävts in i projektpresentationerna, diskuterats med mötesdeltagare och frågor om metoden catch & release har besvarats. Nedan följer framtaget utbildningsmaterial som kan användas i attitydförändrande syften så som fiskebroschyrer. Materialet kan användas i framtiden såväl för Leader Åland och andra intresserade. 4.1 C&R I TEORIN Catch and Release eller C&R, betyder fånga och släpp tillbaka, och är en fiskemetod som fått stort genomslag bland sportfiskare. Syftet med c&r är fångandet av fisken, följt av återutsättning. C&r ses av sina utövare som en beståndsbevarande metod. Den tillämpas även när fångsterna överstiger husbehovet eller när fiskeregler kräver det 9. I vatten med högt fisktryck motiveras metoden med att den möjliggör ett större fritidsfiske utan att utarma fiskebeståndet. Bestånden tål ett högre fisktryck jämfört med om all fångad fisk tas upp. På så sätt möjliggörs sportfiske för ett större antal utövare och främjar fisketurismutveckling. Etiska och moraliska värderingar gällande c&r är upp till varje sportfiskare att ta ställning till. Metoden är debatterad eftersom fisken tar skada vid fångst, t.ex. av krokar och stress. C&r ger upphov till etiska frågor ifall det är rätt att tillmötesgå ett upplevelsebehov på bekostnad att riskera skada fisken. Fångade återutsatta fiskar kan inte likställas med ofångade eftersom de inte utsatts för skaderisken och dess följder. Överlevnadsgraden hos återutsatt fisk är en återkommande debattfråga. Metoden c&r har växt fram i Norden de senaste två decennier. Antalet studier om c&r begränsas beroende på fiskart 10. Gäddan är en av de populäraste sportfiskarna i Sverige där många sportfiskare återutsätter sin fångst 11. På Åland uppskattas 85 procent av sportfisket vara inriktad på gädda. Återutsättningsgraden av fångad fisk på Åland är okänd då det saknas fångststatistik för sportfisket 12. Det har utförts två stycken åländska märkningsprojekt gällande C&R på gädda. Det första märkningsprojektet pågick i ett begränsat område år på uppdrag av Fiskeribyrån vid Ålands landskapsregering. Syftet var att undersöka vilken kondition en gädda överlever återutsättning efter hantering. 686 st gäddor märktes, 122 st återfångades fram till år Återfångstgraden bedömdes som god och gäddor konstaterades tåla c&r relativt bra. Endast 11 gäddor återfångades 2 gånger och 2 gäddor 3 gånger https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/sport--och-fritidsfiske/fanga-och-slappatillbaka.html 10 Andersson & Westerberg Fångst-Återutsättning som fiskemetod, Fiskeriverket, Finfo 2005:04 11 Fränstam, Catch and Release vid gäddfiske, Kandidatexamensarbete Göteborgs Universitet 12 Andersson & Westerberg Fångst-Återutsättning som fiskemetod, Fiskeriverket, Finfo 2005:04 13 Fiskeritidskrift för Finland 2/

16 Fiskeribyråns konditionsindex för gädda tillämpat i c&r märkningsprojekt , publicerat i Fiskeritidskrift för Finland 2/2008. Det andra märkningsprojektet genomförs på ett betydligt större område av fiskeguideföretaget Mapafishingteam i samarbete med Fiskeribyrån. Projektet var en fortsättning på det första och syftar till att få bättre insikt i överlevnadsgrad, rörelsemönster, tillväxt och beståndstorlek av gädda gäddor märktes fiskesäsongen Fram till år 2014 hade 265 st återfångats minst 1 gång vilket motsvarar 13 procent. Projektet har konstaterat att återfångade gäddor klarat c&r bra, även med noterade större skador. Anmärkningsvärt är att 28 procent av märkta gäddor över 90 cm återfångats 14. År 2009 gjordes en korttids mortalitetsstudie av c&r gädda från tidig vår till försommar. Över 800 gäddor fångades och återutsattes. Mortaliteten var väldigt låg med 5 döda individer under monitortidens 48 h. Kortsiktiga beteendestörningar observerades. På Åland finns minimimått för många fiskarter. Det finns även skäl för sportfiskare att tillämpa maximimått. På grund av gäddstammens nedgång längst Sveriges ostkust drev Fiskeriverket under en längre tid på frågan att införa kvoter och fönsteruttag för gädda. Fiskeriverkets arbete fick stöd av Stockholms länsstyrelse. Enligt Henrik C Andersson gäller 3 gäddor/dag/fiskare mellan cm längst hela ostkusten i Sverige. Reglerna finns i de nationella föreskrifterna avseende fiske 15. Åland har möjlighet att lära av svenskarna och arbeta på liknande sätt i förebyggande syfte. För många sportfiskare är intresset störst för de större individerna 16. Enligt en dansk undersökning kan en 8 kgs gäddas socioekonomiska värde generera intäkter på C&r av större fisk bör därför vara av ekonomiskt intresse för fisketurismnäringen. Men det finns även skäl att bevara större fisk ur ett reproduktivt perspektiv. Större gäddor har större romkorn som ger större yngel och har därmed bättre överlevnadsgrad. Större gäddor har bättre gener eftersom de lyckats överleva och bli stora. Tidigare sades det att större gäddor hade sämre kvalitet på rom men det stämmer inte 18. Detta har bekräftats av Ålands kanske mest framgångsrika gäddyngelproducent Jan-Erik Sommarström på Järö. Större gäddor levererar mer rom och har en genetisk fördel med tanke på att de kunnat växa sig så stora. En gädda mellan kg ger minst 1 liter rom fotnot (Järsö gäddfabrik ) Henrik C Andersson presentation Tobias Fränstam, Catch and Release vid gäddfiske, Kandidatexamen Göteborgs Universitet Mötesprotokoll Guttorp fiskodling

17 C&R I PRAKTIKEN För en lyckad C&R i praktiken behövs kunskap, rätt utrustning och storvisad hänsyn vid hantering. Tillämpas metoden rätt kan fisken växa sig större, reproducera sig och återfångas till glädje för fisken, dig och andra sportfiskare. För att lyckas med ditt C&R fiske följ tumregler nedan. Känn din fisk Varje fiskart är unik och ska hanteras därefter. Faktorer som påverkar överlevnadsgrad vid återutsättning är fiskemetod, betesval, fiskeutrustning, årstid och vattentemperatur, fångstdjup, invävningstid och tid ovan vatten. Nedanstående rekommendationer är generellt framtagna för alla sportfiskearter. Hullingsfria krokar gör mindre skada, möjliggör snabbare avkrokning och minskar risken för krok i händerna. Hullingsförsedda krokar kan lätt konverteras genom att trycka in hullingen eller fila ner den. Undvik rostfria krokar. Vanliga stålkrokar kan rosta sönder och falla bort. Spara på krafterna Dimensionera och använd fiskeutrustningen så att fisken inte tröttas ut mer än nödvändigt. Under sommartid är det extra viktigt då vattentemperaturen är högre. Fiskens överlevnadsgrad vid återutsättning är direkt knuten till vattentemperatur och dess aktivitetsnivå. Rätt fiskeutrustning Förberedd väl med avkrokningsutrustning anpassat för ditt fiske. Rekommenderade verktyg är spetstänger, käftöppnare, kniv och avbitartång. Sker avkrokning i båt eller på land, använd avkrokningsmatta att lägga fisken på. Blöt händerna och annan utrustning som kan komma i kontakt med fisken. Detta minskar skaderisken av fiskens skyddande slem, hud och fjäll. Slemmet skyddar fisken från infektioner, svamp, bakterier och parasiter. Undvik håv Håv kan skada fiskens slemskikt, hud, fjäll och fenor. Är du ovan sportfiskare och vill använda håv rekommenderas knutlöst håvgarn i gummi eller bomullsmaterial. Håll kvar fisken i håv och vatten vid avkrokning. Hantera varsamt Hantering av fisken är kanske den viktigaste faktorn för överlevnad vid återutsättning. Hantera alltid fisken så varsamt som möjligt oavsett art. Gälgrepp av t.ex. gädda är att föredra framför nackgrepp. Kläm inte fisken för hårt. Gälar, ögon och innandöme kan ta skada. Hantera fisken varsamt. Ett så kallat gälgrepp är att föredra om du måste lyfta fisken ur vattnet

18 Minimera tiden ovan vatten Chansen för en lyckad C&R ökar betydligt om du kan kroka av fisken i vattnet, helst utan att ta i den. Kan tiden ovan vatten minimeras minskar risken för syrebrist och fördröjd dödlighet. Tidseffektivisera fotografering och mätning och låt fisken andas i vattnet mellan längre sessioner. Använd vågsäck vid vägning. Lyfts fisken ur vattnet försvinner dess viktlösa egenskap och fisken påfrestas. Hantera fisken i ett vågrätt läge om du lyfter den ur vattnet. Väg inte fisken lodrätt hängande från gällocket. Fiskens innandöme kan ta skada, speciellt större exemplar och fisk med romsäckar. Låt fisken återhämta sig När fisken är redo för återutsättning, stöd den upprätt i vattnet tills den simmar iväg av egen kraft. Rikta fisken från eventuella hinder i dess riktning. Medfaren fisk kan låtas återhämta sig i förslutbar vägsäck i vattnet vid sidan av båten. Återutsätt aldrig skadad fisk Var realistisk när du säkerställer dig om fiskens tillräckliga kondition för återutsättning. Återutsättning av skadad och döende fisk orsakar onödigt lidande, är slöseri på naturresurser och ger sportfisket dåligt rykte. Skador bortom återutsättning kan vara kraftig blödning från gälar och munsvalg, avsliten gälbåge eller annan tydlig skada. Kan fisken inte hålla sig upprätt i vattnet, har lite kontroll över egna rörelser och tappat lyster är sannolikheten för överlevnad mindre. Ta hem skadad fisk och tillred en god måltid. En del fiskarter måste återutsättas. För vissa fiskeområden gäller uteslutande C&R under fisklek och vandring. Lagstiftade och lokala regler för minimimått måste följas. En hotad fiskart som riskerar att försvinna kan vara fredad och måste återutsättas vid fångst. Kontrollera alltid gällande fiskeregler innan påbörjad fisketur. Sträva alltid efter att kroka av fisken i vattnet vid C&R. 18

19 4.3 SPORTFISKETS VÄRDE Sportfiskets förknippas kanske huvudsakligen med två värden, det rekreationella och det ekonomiska. Fritids- och sportfiske är populärt. Över hälften av ålänningarna har fiskat och/eller sportfiskat någon gång under år I Sverige är sportfiske en av landets största fritidsysselsättningar och omsätter 2 miljarder kronor vilket är mer än landets yrkesfiske 24. En motsvarande siffra finns inte att tillgå för Åland. Sportfisket på Åland kunde göras mer mätbart men det saknas viktiga ekonomiska nyckeltal. Gästande sportfiskare bidrar till intäkter för en rad olika aktörer. Fiskekortsförsäljning, båthyrning, fiskeutrustning, fiskeguidning, restaurangbesök, matinköp, logi är några av de tjänster och varor som sportfiskare konsumerar under sin vistelse. Några nyckeltal täcks upp av ÅSUB:s turismrelaterade undersökningar som berör antal övernattande sportfiskare ( st) och deras snittkonsumtion per Ålandsbesök (380 ) år Bättre mätbarhet skulle ge bättre förutsättningar för branschen att påvisa sportfiskets ekonomiska betydelse för Åland. Den ekonomiska mätbarheten kan exempelvis användas vid ansökan om investeringsstöd och i utvecklingen att nå sportfiskets fulla hållbara potential. Vid planering av Visit Ålands och arbetsgruppens fortsättningsprojekt har flera åtgärdsförslag listats för att öka sportfiskets mätbarhet; definiera nyckeltal, ta fram och sammanställ statistikunderlag för fiskevård, utplantering, antal fisketurister, sålda fiskekort, guidedagar, fångststatistik, övernattningsstatistik, sportfiskarnas konsumtion på Åland, gästdemografi. Den startade fiskekortförsäljningen online kommer underlätta framtagning av några nämnda nyckeltal. Antal sålda fiskekort och intäkter årligen är ett viktigt nyckeltal men finns inte i dagsläget. Det närmaste jämförelsetal är en sammanställning från undersökningsåren där det framgår att det på årsbasis sålts fiskekort och i intäkter 26. En högskolestudent som visat intresse för sammanställande av fiskekortintäkter för Åland har kontaktats. Uppgifterna kunde bland annat användas som jämförelsetal för att påvisa effekten av startad fiskekortförsäljning online. Fiskeribyrån har visat intresse för samma utredande projekt. Högskolestudenten tar beslut om påbörjande av projekt inför höstterminen För att kunna följa med i utvecklingen vid förädling av en sportfiskeprodukt underlättar det om du vet vad den var värd från början. Förutom sportfiskets ekonomiska värde genererar den andra värden så som rekreation och intresse för miljöaspekter. Intresse för en naturresurs skapar förutsättningar för att någon slår vakt och vill bevara den för framtida generationer. 5. DELAKTIGHET I PROJEKT FISKEKARTOR Projekt hållbart sportfiske och Fiskekartor har haft ett tätt samarbete med veckovisa avstämningsmöten. Vid de tillfällen Visit Åland inte kunnat närvara på presentationer har projektören presenterat båda projekt. Projekt fiskekartor har genom sin tjänst av digitala fiskekartor gett något konkret för projekt hållbart sportfiske att bygga sina frågor kring. Utan de i tid sammanfallande projekten skulle utfallet högst troligt varit mindre lyckat. Kartläggningen av befintliga fiskekortsområden inom projekt hållbart sportfiske i kombination med projekt Fiskekartors digitaliserade fiskekartor online har skapat en överblick av aldrig tidigare skådat slag. Samarbetet har ökat kännedom om befintliga fiskevatten och dess regler. Tillgängligheten till fiske på Åland har aldrig varit bättre då fiskekortförsäljning online är tids- och ortsoberoende. Ett aktivt arbete har skett för att få fiskekortområden att ansluta sig till kartprojektet. Anslutning till projekt fiskekartor kan ses som en inkörsport för ökat samarbete mellan vattenägare. Samlandet av fiskekartor och dess information digitalt ökar möjligheterna för enhetliga fiskeregler, bättrad fisketillsyn, storkort och andra utvecklingsmöjligheter som projekt hållbart sportfiske eftersträvar. Många vattenägare som visat intresse för karttjänsten under möten kvarstår dock ännu att ansluta sig. Projektören har löpande gett feedback på kartmaterialet och lämnat förbättringsförslag, deltagit i diskussionen om utvecklingsmöjligheter och besvarat på kartrelaterade frågor. 23 ÅSUB Rapport 2014:6, Ålänningars kultur och fritidsvanor ÅSUB Rapport 2014:1, Turismens samhällsekonomiska betydelse 26 Erik Neuman Åländsk utreningsserie 2007:1, Fiske och fiskeförvaltning i Ålands skärgård. Ålands landskapsregering 27 Mötesprotokoll Matias Sommarström

20 Fiskekortförsäljning online ökar möjligheten och tillgängligheten till fiske betydligt. 6. GRANSKNING AV REGLER OCH ÖVERVAKNING Lokala regler och lagstiftning om spöfiske har dryftats med branschens intressenter och ställts i relation till dagens förutsättningar. Erhållna förslag på förändring och förbättring av har sammanställts. Revideringsbehovet av fiskelagstiftningen har påtalats flertalet gånger men nedprioriterats av politiker då Ålands lagberedning är under tåget. Några konkreta förslag har inte lagts fram, bara behovet av revidering 28. Vid två tidigare tillfällen har Fiskeribyrån sett över gällande fiskelagstiftning men konstaterat att den är rätt bra som den är Mötesprotokoll Ålands fiskare r.f Mötesprotokoll Fiskeribyrån

21 6.1 ÄNDRINGSFÖRSLAG AV REGLER OCH LAGSTIFTNING Föråldrad lagstiftning. Ett exempel är att man får husbehovsfiska strömming i sin by var det viktigt att ha tillgång till husbehovsfiske men idag är situationen en helt annan. Ett annat exempel är uttrycket urminnes hävd ger rätt att fiska. I vissa fall kan det vara fråga om beslut från 1700-talet. Grisslehamnsborna får fiska torsk utanför Eckerö inom 4 milsgränsen. (Fredrik Lundberg, Ålands yrkesfiskare r.f ). Skydd av lekplatser. Idag kan LR:s dikeskonsulter förespråka en urdikning som dränerar vandringsleden till lekplats, vilket har skett i Saltvik. (Anders Johansson Laby-Nääs samfällighet ). Skydd av lekplatser. Idag kan LR:s vägavdelning bygga vägtrummor som gör det omöjligt för fiske att vandra upp till lekplatsen, vilket har skett i Kyrkoby (Erik Eriksson Kyrkoby samfällighet ). Skydd av lekplatser Idag är endast Kungsådror skyddad i lag (viktig fiskelekplats och/eller vandringsled). Ordet använts flitigt i fiskesammanhang men i praktiken finns bara 1 eller 2 stycken som känns till på Åland. Den privata äganderätten för fastigheter är stark. I många fall kan Fiskeribyrån inget göra för att skydda en lekplats. Ett fiskelag kan dock när som helst freda en viktig lekplats inom sitt vattenområde. Fiskeribyrån uppmuntrar vattenägare att införa fredningsområden (Tom Karlsson & Kaj Ådjers, Fiskeribyrån ). Nätmaskstorlek. Öka nätmaska för gösfiske (Tomas Dahlgren, sportfiskare ). Förbjud utförsel av lekfisk från Åland (Kalle Pettersson, fd fiskeguide ) Enhetliga fiskeregler. Lagstifta enhetliga fiskeregler för hela Åland. Rekommendationer förblir enbart rekommendationer (Ingmar Eriksson, sportfiskemarknadsföring Visit Åland ) Enhetliga fiskeregler på Åland. (Arbetsgruppen för sport- och fisketurismsektorn ) Avskaffa landfiskeförbudet. Borde tas bort då det endast är förståeligt ute på holmarna medan man kan rasta hunden längst strandpromenader. Fiskeribyrån har förståelse för att landfiskeförbudet är tokigt men det är inte bara upp till fiskeribyrån utan även tillsammans med miljöbyrån. Motiveringen med förbudet är skydd av häckande fågel, men orsaken bakom var skyddet av lekande gädda. Räckte dock inte endast med gäddlekskydd utan kombinerades med fågelhäckning. (Förslag mötesdeltagare stormöte ) Avskaffa landfiskeförbudet. Argument tagna ur luften. Ersätt förbudet med fredningsområden för fågel och fisk. (Torsten Fredriksson, sportfiskare ) Redovisningsplikt fiskekortförsäljare. Redovisningsplikt för fiskekortsintäkter och andel till fiskevårdsinsatser. (Peter Selander-Norrö fishing camp ) Påföljder olovligt fiske. Vattenägarrepresentant berättar att det finns idag inga påföljder gällande påkommet olovligt fiske enligt dagens lagstiftning. Exempelvis en ordningsbot kunde ge direkt resultat, i dagsläget finns inga direkta påföljder som ger någon verkan. (Christofer Eriksson, Gränden fiskelag) Påföljder olovligt fiske. Bo Ponthin menar att mer kännbara följder av olovligt fiske skulle avskräcka vissa, Markus Mirén menar alla oskötsamma, vilket i sin tur innebär minskat behov av övervakning. (Bo Ponthin, Markus Mirén- Finnö & Hellsö fiskelag ) Påföljder olovligt fiske. Peter Selander efterlyser juridiska verktyg vid fisketillsyn då uppmaning och information inte alltid hjälper, vilket fick medhåll från Bo-Erik Westberg. Det saknas kännbara medel att stoppa olovligt fiske idag menar Peter Selander. (Arbetsgruppen för sport- och fisketurismsektorn ) Påföljder olovligt fiske. Ett förslag gällande böter för olovligt fiske presenterades från Alaska där boten baserar sig på den fångade fiskvikten. (Geta fiskeintressenter ) Påföljder olovligt fiske. Lola Nordberg berättar att hon vid ett tillfälle beslagtagit tjuvfiskares nät. Vid förfrågan till polisen fick hon som svar att det är vattenägarens ansvar att returnera de olovliga fiskarnas nät efter att fallet avklarats av polis. LN efterfrågar vad anmälan av olovligt fiske resulterar i. (Lola Nordberg, Fiskö samfällighet Brändö ) Upplåtande av fiskevatten. Tillåta certifierade fiskeguider att ersätta vattenägare enligt modell från Finland och i gengäld få fri tillgång till fiske. (Thomas Strandvik ) Märkning av fiskeutrustning. Enhetlig utmärkning med ägar- och kontaktuppgifter på synliga nätkobbar bör införas på Åland, ta märkningsexempel från fastlandet där omärkta beslagtas eller destrueras.(lukas Sandberg och Conny Sundberg, sportfiskare ) 21

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND 1 ANALYS AV DAGSLÄGET Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna.

Läs mer

Hållbart sportfiske, informationsmöte 2.10.2008

Hållbart sportfiske, informationsmöte 2.10.2008 Hållbart sportfiske, informationsmöte 2.10.2008 Vid informationsmötet som landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson inbjöd till diskuterades bl.a. arbetet för att främja sportfisket och det lokala fiskebeståndet

Läs mer

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se Sportfiske Catch and Release www.blekingearkipelag.se BLEKINGE Olofström Karlshamn Ronneby Sölvesborg Karlskrona Att återutsätta en fisk, även kallat Catch and Release (C&R), är en metod med syfte att

Läs mer

PROJEKT FISKEKORTSOMRÅDEN SLUTRAPPORT

PROJEKT FISKEKORTSOMRÅDEN SLUTRAPPORT PROJEKT FISKEKORTSOMRÅDEN SLUTRAPPORT Projektledare Magnus Krantz Visit Åland Storagatan 8 22100 Mariehamn Magnus.krantz@visitaland.com +358 45 7344 7480 Styrgrupp: Magnus Krantz, David Ståhlman, Susan

Läs mer

INNEHÅLL. Hållbart sportfiske... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys av dagsläget... 3. Bakgrund... 3 SWOT... 4. Projektets innehåll...

INNEHÅLL. Hållbart sportfiske... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys av dagsläget... 3. Bakgrund... 3 SWOT... 4. Projektets innehåll... Hållbart sportfiske INNEHÅLL Hållbart sportfiske... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys av dagsläget... 3 Bakgrund... 3 SWOT... 4 Projektets innehåll... 4 Målet med projektet... 5 Tänkbara medel

Läs mer

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN Historik En del äldre uppgifter från bildandet av Furusjön, Kiasjön och Badebodaåns gemensamhetsfiske från början av 1940-talet visar att ett visst sportfiske förekom redan

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Anvisning till slutrapport för projektstöd Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

De som har nytta av nya kartor och distribution av fiskekort är: - Vattenägare som på ett enkelt, rationellt och modernt sätt kan sälja fiskekort

De som har nytta av nya kartor och distribution av fiskekort är: - Vattenägare som på ett enkelt, rationellt och modernt sätt kan sälja fiskekort FISKEKARTOR BAKGRUN D Sportfisket är en viktig del av den åländska turistnäringen. Det goda fisket på Åland lockar till sig stora skaror sportfiskare från Sverige och fasta Finland. Men även från övriga

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

Verksamhetsplan. Fastställd på höstmötet

Verksamhetsplan. Fastställd på höstmötet Verksamhetsplan 2016 Fastställd på höstmötet 25.11.2015 Fastställd på höstmötet 25.11.2015 Innehåll Introduktion... 3 Medlemmar... 3 Kontoret... 4 Strategin... 4 Engagera Åland... 5 Samarbete med landskapsregeringen...

Läs mer

Studentradion i Sverige Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2017 FÖRSLAG TILL ÅRSMÖTE

Studentradion i Sverige Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2017 FÖRSLAG TILL ÅRSMÖTE Studentradion i Sverige Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2017 FÖRSLAG TILL ÅRSMÖTE 2016-10-29 1 Fokusområden 1. Verka för att vara en ekonomiskt och organisatoriskt stabil organisation a. Skapa rutiner

Läs mer

Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad per post.

Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad per post. Projektplan - del 2 LEADER Ranrike Norra Bohuslän Diarienummer: (ifylls av kansliet) Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad

Läs mer

Fisketillsyn. Biologiskt regelverk Fisketillsyn Garant för starka fiskbestånd

Fisketillsyn. Biologiskt regelverk Fisketillsyn Garant för starka fiskbestånd Fisketillsyn Biologiskt regelverk Fisketillsyn Garant för starka fiskbestånd Länsstyrelsens arbete med fisketillsyn Länsstyrelsen förordnar fisketillsyningsmän Länsstyrelsen godkänner utbildningar och

Läs mer

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Meddelande om beslut: 2010-06-11 Journalnr: 2010-785 Projekttid: 2010-12-15-2012-09-01. 75 000 kr (LAG) 107 000 kr (ideellt arbete)

Meddelande om beslut: 2010-06-11 Journalnr: 2010-785 Projekttid: 2010-12-15-2012-09-01. 75 000 kr (LAG) 107 000 kr (ideellt arbete) Ärendeuppgifter Projektnamn: Fiske i Södralappland Meddelande om beslut: 2010-06-11 Journalnr: 2010-785 Projekttid: 2010-12-15-2012-09-01 Beviljat bidrag: 175 000 kr (Leader) 75 000 kr (LAG) 107 000 kr

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Gemensamt fiskekort. Storuman

Gemensamt fiskekort. Storuman Gemensamt fiskekort Storuman Bakgrund O Började med ett medborgarförslag 2008 om att bättre utnyttja Uman som resurs. O 2009 togs en enkät fram med en intresseförfrågan och kontakter togs först med de

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti

Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård 2020 Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti Vad är ett Leader område? Liaison Entre Actions de Dèveloppement de l Economie Rurale.

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie. Richard Palmer, ÅSUB

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie. Richard Palmer, ÅSUB ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie Richard Palmer, ÅSUB Syftet med undersökningen Att ta reda på invånarnas allmänna inställning till sammanslagning

Läs mer

FISKESTÄLLEN Ett paraplyprojekt inom Leader Åland r.f

FISKESTÄLLEN Ett paraplyprojekt inom Leader Åland r.f FISKESTÄLLEN Ett paraplyprojekt inom Leader Åland r.f PRESENTATION DELPROJEKTEN AV Reviderad Projektplan Leader Åland r.f. Presentation av delprojekten 4.5.2012-15.12.2013 INNEHÅLL PARAPLYPROJEKTET...

Läs mer

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån Fiske i 2014/15 Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån Sportfiske i Oskarshamn Oskarshamns kommun är omgärdat av spännande fiskevatten.

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt 12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN Allmänt Anvisningen om startmöten är uppgjord för att stöda verkställaren, finansiären samt projektets målsättningar och resultat. Startmötet är i idealfallet

Läs mer

Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta

Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta översiktskarta Det vidsträckta skogslandskapet i området erbjuder varierat fiske och härliga vildmarksupplevelser. Här finns både strömmande vatten med harr, öring och tidvis lax samt skogstjärnar med

Läs mer

Fisketurism Nedre Dalälven

Fisketurism Nedre Dalälven Fisketurism Nedre Dalälven Projektet har arbetat målmedvetet för bättre hållbarhet och kvalitet i fisket. Projektägare: Leader Nedre Dalälven Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 72 Jnr:

Läs mer

Förstudie till Kullaleden

Förstudie till Kullaleden Förstudie till Kullaleden Slutrapport Återstående planerade etapper är: Etapp 2 Genomförande av Kullaleden Etapp 3 Marknadsföring av Kullaleden Förstudie till Kullaleden Slutrapport 1. Projektfakta Projektnamn:

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget

Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget Samtliga fält i blanketten ska fyllas i (det räcker inte att hänvisa till bilaga). Anvisningar för blanketten finns i separat dokument. Ansökan skickas

Läs mer

Fiske och dess förvaltning i Mariehamn

Fiske och dess förvaltning i Mariehamn ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE 2006: 3 Fiske och dess förvaltning i Mariehamn Erik Neumann Benny Holmström Mars 2006 ISSN 0357-735X 1 FISKET OCH DESS FÖRVALTNING I MARIEHAMN Erik Neuman, Skärgårdsutveckling SKUTAB

Läs mer

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Restaurering av fiskvandringsleder i Malax 1 Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Malax Fiskargille r.f. har ansökt och erhållit finansiering för ett ERUF-finansierat projekt 2007-2013 via Södra

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:18

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:18 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:18 Våren kom av sig och med det kom åter kylan. Vist har vi vackert väder men attan vad kallt det är på nätterna. I sig är detta bra för vårt fiske men vi behöver

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en

Läs mer

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för

Läs mer

Guide för nya delägarlagsaktiva Uppdaterad 15.4.2011. I den här guiden har vi samlat information som varje delägare borde känna till.

Guide för nya delägarlagsaktiva Uppdaterad 15.4.2011. I den här guiden har vi samlat information som varje delägare borde känna till. 1 Guide för nya delägarlagsaktiva Uppdaterad 15.4.2011 I den här guiden har vi samlat information som varje delägare borde känna till. Delägarlaget definieras i lagen om samfälligheter och i skattelagen

Läs mer

Låt oss vårda denna unika fördel!

Låt oss vårda denna unika fördel! Vi vill väcka din uppmärksamhet på fördelarna med friska fiskrika vatten och att bevara framtida naturresurser. Sverige har de bästa förutsättningarna för fiske med spö i hela EU. Låt oss vårda denna unika

Läs mer

Utlåtande om förslag till Lag om fiske

Utlåtande om förslag till Lag om fiske Borgå den 23.01.2014 Jord- och skogsbruksministeriet/ Centralförbundet för fiskerihushållning Nylands Fiskarförbund tackar för möjligheten att ge våra synpunkter på förslaget till lag om fiske. Lagen är

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Fördelningsmall för bygdemedel

Fördelningsmall för bygdemedel Fördelningsmall för bygdemedel Bakgrund Tidigare, då det kommunala fiskevårdsbidraget fanns, lämnade föreningarna in statistik över antal fiskedygn per år, redovisning av de åtgärder som utförts samt uppgifter

Läs mer

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING Fiskeplan Allmänningen 2016 2016 1 SAMMANFATTNING Under en lång följd av år har allmänningen genom statligt stöd arbetet med fiskevård i allmänningens vatten. Verksamheten har ett stort allmänt intresse.

Läs mer

FISKE OCH FISKERIFÖRVALTNING I ÅLANDS SKÄRGÅRD

FISKE OCH FISKERIFÖRVALTNING I ÅLANDS SKÄRGÅRD ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE 2007:1 FISKE OCH FISKERIFÖRVALTNING I ÅLANDS SKÄRGÅRD Erik Neuman ISSN 0357-735X FISKE OCH FISKERIFÖRVALTNING I ÅLANDS SKÄRGÅRD Erik Neuman Skobbholmsvägen 13 22 160 MARIEHAMN

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Kontrollavgiften. Fiskevårdsområdet lokal nytt inslag förvaltningsform för enskilda i fiskevatten fiskevårdsområdets vardag

Kontrollavgiften. Fiskevårdsområdet lokal nytt inslag förvaltningsform för enskilda i fiskevatten fiskevårdsområdets vardag Kontrollavgiften Fiskevårdsområdet lokal nytt inslag förvaltningsform för enskilda i fiskevatten fiskevårdsområdets vardag Ett informationsmaterial om kontrollavgiften producerat av Sveriges Fiskevattenägareförbund

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Skärgårdsnämnden. Möteskallelse

Skärgårdsnämnden. Möteskallelse Skärgårdsnämnden Möteskallelse Kallelse nr: 1-2008 Tidpunkt: 4.2 2008 kl 1100-1500 Plats: Kallade: Kommungården, Kumlinge Till skärgårdsnämnden valda representanter från Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar,

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:12 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:11 av Åke Askensten (mp) om stopp för inköp av torsk Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson Ärendet Motionären föreslår

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Protokoll vid Vätterns FOG möte 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala

Protokoll vid Vätterns FOG möte 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala Nr 2/2011 Sida 1/5 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 Protokoll vid Vätterns FOG möte 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala 13. Mötets öppnande Ordförande öppnade mötet. Beslut: Mötet

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hävvi i Glen HB Journalnummer:

Läs mer

10063 Nationella turistfiskeprojektet

10063 Nationella turistfiskeprojektet Projektplan Projektnamn Beställare/Projektägare Projektledare Projekttid 10063 Nationella turistfiskeprojektet Leader Blekinge Johan Johansson 2010-12- 09 till 2013-12- 31 1. Sammanfattning Nationella

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan Fiskeutvecklingsplan Styrdokument för utveckling av fritidsfisket Skellefteå kommun 2016-2030 Fritidsfiske Fritidsfisket är den åttonde vanligaste friluftsaktiviteten i Sverige och en aktivitet som många

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28 Närvarande: Lillemor Dahlgren, Gunilla Sterner, Elin Turesson, Laila Berglund, Maritha Johansson, Monica Forsman, Lillemor Landsten,

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Cykla, paddla kring Färnebofjärdens Nationalpark

Cykla, paddla kring Färnebofjärdens Nationalpark Cykla, paddla kring Färnebofjärdens Nationalpark Projektet har kartlagt vandrings- kanot och cykelleder kring Färnebofjärdens nationalpark. Projektägare: By Utvecklingsgrupp Projektledare: Lina Jan-Ers

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014 Vision100 mars 2014 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE Vision100 Vision 100, Kost & Närings färdplan mot föreningens 100-årsjubileum 2021, består av tre delar: En övergripande vision för föreningens roll för sina

Läs mer

Vid Ålands Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 10 november 2012 kl. 18:30 behandlas följande ärenden:

Vid Ålands Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 10 november 2012 kl. 18:30 behandlas följande ärenden: Å L A N D S B R A N D O C H R Ä D D N I N G S F Ö R B U N D R F. F Ö R E D R A G N I N G S L I S T A H Ö S T M Ö T E T 2 0 1 2 Vid s Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 10 november 2012

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lofsdalen 2014

Läs mer

Vid Ålands Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 9 november 2013 behandlas följande ärenden:

Vid Ålands Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 9 november 2013 behandlas följande ärenden: Å L A N D S B R A N D O C H R Ä D D N I N G S F Ö R B U N D R F. F Ö R E D R A G N I N G S L I S T A H Ö S T M Ö T E T 2 0 1 3 Vid s Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 9 november 2013

Läs mer

SLUTRAPPORT FÖR UNDERSTÖD FÖR REGIONALT SAMARBETE (åtgärd nr 4)

SLUTRAPPORT FÖR UNDERSTÖD FÖR REGIONALT SAMARBETE (åtgärd nr 4) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten PB 131 65101 Vasa Hänvisning: Beslut 29.12.2009 4263/3561/2009 Ändringsbeslut 30.9.2011 4263/3561/2009 Projektnummer: 0919352 SLUTRAPPORT FÖR UNDERSTÖD

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Inkomna motioner till 2013 års årsmöte

Inkomna motioner till 2013 års årsmöte Inkomna motioner till 2013 års årsmöte 1. Motion: Att låta styrelseledamot medverka i valberedningen I många föreningar använder man sig av ett arbetssätt där en av styrelsen utpekad styrelseledamot medverkar

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Studieförbundet NBV Journalnummer 20114034norr UMEÅ Skolgatan 48 903 27 Umeå E-postadress norr@nbv.se B. Uppgifter om kontaktpersonen Namn och adress Ida Hillebjörk

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020

Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020 Förord Fiske är ett av svenskarnas vanligaste fritidsintressen med långt fler än en miljon utövare. För många barn och ungdomar blir fiske ett livslångt intresse som ofta leder till engagemang för natur-

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Personlig assistansservice 2014

Personlig assistansservice 2014 PROJEKTRAPPORT 27.2.15 Dnr: 2014-0569-49 Personlig assistansservice 2014 ÅMHM har under hösten 2014 begärt redogörelse från de åländska kommunerna gällande ordnandet av personlig assistansservice enligt

Läs mer

Turiststatistik 2012 Rapportens titel Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel

Turiststatistik 2012 Rapportens titel Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Statistik 2013:2 Turiststatistik 2012 Rapportens titel Undertitel Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Undertitel Turiststatistik I statistikserien Turism publiceras statistik månatligen över

Läs mer

Jakt. Bilaga 1. Grundkriterier:

Jakt. Bilaga 1. Grundkriterier: Jakt Ekologiskt och etiskt väl genomförd jaktturism är att klokt använda en naturresurs, viltet, och ge det ett ökat ekonomiskt värde i konkurrensen med annan markanvändning och andra aktörers krav. Kan

Läs mer

Turiststatistik 2014. Statistik 2015:1

Turiststatistik 2014. Statistik 2015:1 Turiststatistik 2014 Statistik 2015:1 Turiststatistik I statistikserien Turism publiceras statistik månatligen över hotellinkvartering, samt årlig statistik över inresande till Åland och gästhamnarna.

Läs mer