Fiske och dess förvaltning i Mariehamn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fiske och dess förvaltning i Mariehamn"

Transkript

1 ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE 2006: 3 Fiske och dess förvaltning i Mariehamn Erik Neumann Benny Holmström Mars 2006 ISSN X

2 1 FISKET OCH DESS FÖRVALTNING I MARIEHAMN Erik Neuman, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB, Pl 6704, SE Östhammar Benny Holmström, Ålands landskapsregering, Fiskeribyrån, PB 1060, AX Mariehamn Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning 3 Genomförda undersökningar 3 Ägoförhållanden 4 Förvaltningen av stadens vatten 4 Yrkes- och binäringsfiske 4 Fritidsfiske i Mariehamn 6 Mariehamnarnas fritidsfiske i andra kommuner 8 Fisketurism 10 Synpunkter på förvaltningen av stadens vatten 10 Erkännanden 12 Referenser 12

3 2 Sammanfattning Ägoförhållanden, fiske och den lokala fiskeriförvaltningens verksamhet redovisas för Mariehamn. Förhållandena år 2004 belyses genom två olika enkäter, som skickats till alla yrkes- och binäringsfiskare samt till ett slumpmässsigt urval hushåll i Mariehamn. Information om yrkesfisket har också inhämtats från loggböckerna för 2003 samt genom intervjuer. Undersökningen utgör femte och sista etappen i ett arbete, som omfattar hela Åland. Projektet kommer att avslutas med en sammanfattande rapport för hela landskapet. Mariehamns vattenområde är mycket litet jämfört med övriga åländska kommuners. Det utgörs helt av enskilda vatten och ägs till helt övervägande delen av staden. På dess vatten får i Mariehamn bosatta fiska fritt med handredskap och 60 m nät per hushåll. Privata vatten finns främst längst söderut. Det enda större området med samfällda vatten ligger längst i nordost. I Mariehamn är 32 registrerade fiskare bosatta, varav elva är att betrakta som yrkesfiskare. Uppskattningsvis ett tiotal fiskade i hemkommunen. Fyra av dem uppges ha fiskat mer eller mindre regelbundet för försäljning. Sex yrkesfiskare var havsfiskare. Förutom dessa fångade elva personer mer än ett ton år Enligt loggböckerna landade Mariehamns fiskare sammanlagt ca 1000 ton strömming, 600 ton torsk, 16 ton lax, 9 ton av vardera sik och abborre, drygt 4 ton gös samt av övriga arter drygt 3 ton. Inom staden fiskar man främst sik, abborre, gös, flundra och ål. Fritidsfiskeenkäten gav 278 användbara svar. Endast 12 % hade fiskat i Mariehamn. De hade i genomsnitt fångat lite mindre fisk än vad man gjort i flertalet andra åländska kommuner. Årsmedelvärdet var 51 kg, varav gäddan stod för 20 och abborren för 13 kg. De som bara fiskat i andra kommuner tog mer fisk, i medeltal 69 kg. Också för dem var gädda och abborre viktigast. I båda fallen låg abborren i topp hos husbehovsfiskarna och gäddan hos sportfiskarna. Bland dem som fiskat utanför Mariehamn finns alla åländska kommuner företrädda, men Föglö och Lemland ligger klart högst. De flesta har fritidshus och har med få undantag fiskat mest i den kommun där detta ligger. Turister får inte fiska på de vatten staden äger, men turistföretagare i Mariehamn skulle gärna se att deras gäster fick lösa fiskekort. På vissa av de övriga små vattnen fiskar turister i ringa omfattning. Endast en fiskeguide är bosatt i Mariehamn, men han utnyttjar nästan enbart vatten i grannkommunerna. De yrkes- och fritidsfiskare som fiskar på stadens vatten har redovisat sina åsikter om förvaltningen av dessa. När det gäller den kanske viktigaste frågan, fiskereglerna, går åsikterna isär. Fyra av sex svarande yrkes- eller binäringsfiskare vill att man skall få fiska med fler nät. Drygt hälften av 30 fritidsfiskare ansåg, att fiskereglerna är bra, och ingen ville tillåta yrkesfiske.

4 3 Inledning Sedan 1999 pågår en kartläggning och dokumentation av fiske och förvaltning i Ålands skärgård. Arbetet inleddes som en del av ett forskningsprojekt finansierat av Nordiska ministerrådet ("Förvaltningsmodeller för Östersjöns skärgårdsfiske, inkl. vattenbruk"). Projektet leddes av Skärgårdsutveckling AB i Sverige och slutrapporterades 2002 (Sandström m fl 2002). I den åländska delstudien (Neuman & Holmström 2001) ingick en allmän beskrivning av det åländska skärgårdsfisket, inklusive fritidsfisket, och en redogörelse för fiskerätt och förvaltning. Dessutom redovisades mer detaljerat ägoförhållanden, fiske och den lokala fiskeriförvaltningens (fiskelagens) verksamhet i kommunerna Brändö, Eckerö och Saltvik, vilka tillsammans ansågs kunna representera åländska förhållanden. Landskapsregeringen, som medverkade i projektet, och fiskarenas intresseorganisation, Ålands fiskare, ansåg kartläggningen vara av central betydelse för den framtida fiskeriförvaltningen. Man beslöt därför, att Ålands fiskare skulle fortsätta dokumentera förhållandena i övriga kommuner med hjälp av Skärgårdsutveckling AB. Arbetet bedrivs som ett projekt benämnt "Uthållig förvaltning av fisket i Ålands skärgård" och finansieras av landskapsstyrelsen och Europeiska Gemenskapens fond för fiskets utveckling. Under behandlades Geta, Hammarland, Lemland och Kökar (Neuman & Holmström 2003), under Finström, Sund, Vårdö och Sottunga (Neuman & Holmström 2004) samt under Jomala, Lumparland, Föglö och Kumlinge (Neuman & Holmström 2005). Härmed rapporteras Mariehamn, varmed alla åländska kommuner behandlats. Projektet kommer att avslutas med en sammanfattande rapport för hela Åland. Genomförda undersökningar Undersökningarna genomfördes huvudsakligen under 2005 och avser fisket inom Mariehamns stad (figur 1) men även där bosatta personers fiske på andra vatten. Ägarstrukturen har kartlagts med hjälp av lantmäteriverkets databaser och presenteras med hjälp av en karta. Vi skiljer mellan följande ägarkategorier (se Neuman & Holmström 2001), vilka dock inte alla är representerade i Mariehamn: a) " fiskelag" (gemensamt ägda av samfälligheter under organiserad förvaltning) b) "samfällt" (gemensamt ägda utan organiserad förvaltning) c) " privat" (skiftade) d) "landskapets allmänna vatten" (allmänt vatten utan fastighetsbeteckning) e) "landskapets enskilda vatten" (fastigheter i landskapets ägo). Olika kategoriers fiske under 2004 har studerats genom en enkät till samtliga registrerade yrkesoch binäringsfiskare och en till ett slumpmässigt urval av 500 hushåll. Den senare skickades ut två gånger i början av 2004 och sändes även till de i staden bosatta yrkesfiskarna. För att betraktas som egentlig yrkesfiskare skall man få minst 50 % av sin nettoinkomst från fisket, och för en binäringsfiskare gäller minst 20 %. Yrkesfiskarnas fiske har beskrivits med hjälp av enkäterna, loggböcker för år 2003 (kommunuppdelat material för 2004 var ej tillgängligt) samt intervjuer med några, som fiskar på stadens vatten. Fritidsfiske brukar klassificeras som antingen husbehovsfiske eller sportfiske. Det förra bedrivs främst med nät och andra mängdfångande redskap, medan sportfiskaren bara använder handred-

5 4 skap, främst kast- och metspö samt trollingutrustning. Fritidsfiskarna har studerats med hjälp av enkäten till hushållen. Dessa fick två versioner, en för dem som fiskat inom staden och en för övriga. Motivet för att skicka ut den andra var att mariehamnare, som fiskar utanför staden, sannolikt utgör en stor och därmed betydelsefull andel av fritidsfiskarna på Åland. Resultaten av de flesta frågorna i fritidsfiskeenkäten kan presenteras som fördelningar mellan svarsalternativ, men i två fall har mer invecklade beräkningar krävts. I det ena efterfrågades antalet fisketillfällen fördelade över olika årstider. För att få en årssiffra har vi slagit samman personernas fiske olika årstider efter de i frågan givna intervallens mitt, d v s 1-5 gånger har blivit 3, 6-15=10,5, 16-30=23, medan fler än 30 givits värdet 40. I det andra fallet fick man ange fångsterna för abborre, flundra, gädda, gös, sik, strömming och öring samt "annan art" genom kryss i olika viktintervall. Medelfångster för olika grupper har beräknats från klassmitten för intervallen, d v s 1-5 kg=3 kg, 5-10=7,5 kg, =17,5 kg, 25-50= 37,5 kg, = 75 kg, = 200 kg och = 400 kg. Den högsta klassen - mer än 500 kg ges värdet En digitaliserad karta från lantmäteribyrån i Mariehamn har använts för att med hjälp av kartprogrammet ArcView GIS Version 3.1 presentera information om ägoförhållandena inom kommunens vattenområde. Uppgifter om stadens fiskeförvaltning har erhållits från dess fritidsnämnd. Ägoförhållanden Mariehamn grundades 1861 genom att man bröt ut en halvö med omgivande vatten ur Jomala kommun. Stadens vattenområde är därför mycket litet jämfört med övriga åländska kommuner, endast 9 km 2 eller 904 ha (Christer Nystedt, lantmäteribyrån i Mariehamn). Det omges huvudsakligen av Jomala kommun men i sydväst av Lemlands kommun. Mariehamns vattenområde utgörs helt av enskilda vatten och ägs till helt övervägande delen av staden (figur 1). Små privata vatten finns främst längst söderut runt Styrsö. På ostsidan finns ett sådant vid Östra Ytternäs, och på västsidan är större delen av fastlandssidan av Ytternäsfjärden i sydväst privatägd liksom vattnet utanför varvsområdet i inre Svibyviken i norr. Ett större område med samfällda vatten finns i Slemmern i nordost och några små runt Ytternäs. Förvaltning av stadens vatten De vatten som ägs av staden förvaltas av stadens fritidsnämnd, som består av sju politiskt tillsatta personer. Nämndens beslut verkställs av stadens förvaltning. Förutom vattnen inom kommunen äger staden också mindre områden vid Kobbaklintar och södra Järsö. Nämnden beslutar om vem som får fiska och hur men bedriver i övrigt ingen fiskevård och övervakar inte heller fisket. I Mariehamn bosatta personer får fiska med handredskap och ett eller två nät (maximalt 60 m nät) per hushåll. Gäddan är fredad i Slemmern fr o m 20 april t o m 31 maj. Yrkes- och binäringsfiske I Mariehamn är 32 registrerade fiskare bosatta, varav nio besvarade våra enkäter och några intervjuades. Elva var att betrakta som yrkesfiskare. Begränsningen till två nät per fiskare på stadens vatten och Mariehamns ringa vattenyta gör att relativt få, uppskattningsvis ett tiotal, fiskade i hemkommunen. Fyra av dem uppges ha fiskat mer eller mindre regelbundet för försäljning.

6

7 6 Sex yrkesfiskare var havsfiskare. Några personer fiskar i grannkommunerna, ofta i Lumparn. De flesta av stadens fiskare har andra yrken och fiskar i många fall på fritiden i andra kommuner, som de härstammar ifrån, och där de har tillgång till fiskevatten. Tre av havsfiskarna hade torsk som viktigaste målart, som de fiskade i södra och centrala Östersjön och huvudsakligen landade i Danmark och Sverige. En av dem fiskade även lax och små mängder av flera andra arter. Av de övriga trålade en strömming och en fiskade lax, medan den sjätte arbetade på ett fiskefartyg i Nordatlanten. Förutom havsfiskarna fångade elva personer mer än ett ton år Fyra fiskade lax i kombination med främst sik, och en kombinerade torsk med abborre, gös samt mindre mängder sik, gädda och ål. De övriga satsade i stort sett helt på fjällfiske. Två koncentrerade sig på sik, medan de återstående fyra hade en bredare inriktning med abborre eller gös som viktigaste arter. Enligt loggböckerna landade Mariehamns fiskare 2003 sammanlagt 1070 ton strömming, 603 ton torsk, 16 ton lax, 9,4 ton sik, 8,9 ton abborre, 4,3 ton gös, 1,5 ton gädda samt av flundra, regnbåge och öring tillsammans 1,8 ton. Nedan behandlas de som fiskar i Mariehamn och besvarat enkäterna och/eller intervjuats. Inom staden fiskas huvudsakligen sik, abborre, gös, flundra och ål. Man fiskar främst med nät med 45 mm maskstorlek, några dessutom med grövre maskor för flundra, medan ålen fångas med ryssjor. Tre av de svarande använder snipor eller andra inombordare i sitt fiske, någon dessutom en mindre snurrebåt; två fiskar enbart med en sådan. Av sex svarande sålde fem till uppköpare, en av dem även till privatpersoner, medan den sjätte drev torghandel. Tre sålde enbart rensad fisk, två både rensad eller förädlad och orensad, medan torghandlaren sålde mycket fileterad eller på annat sätt förädlad fisk. Fem hade tillgång till kyllager. När det gäller problem för dem som fiskar inom staden, klagar man främst på små fiskevatten och begränsningen till två nät. Sälproblem påtalas också av några. Åtminstone en fiskare har råkat ut för sälskador i staden i Västerhamn. Fritidsfiske i Mariehamn De svarande Fritidsfiskeenkäten skickades till 500 hushåll i Mariehamn. Av de totalt 308 (62 %) svarande hade endast 36 eller 12 % fiskat i Mariehamn. De behandlas i detta kapitel och de mariehamnare som fiskat i andra åländska kommuner i nästa. Av de 36 svaren från dem som fiskat i Mariehamn var 32 användbara. Alla utom en var bosatta i staden. De flesta, 61 %, hade en fastighet där, men endast två ägde vatten, i båda fallen samfällda. Fiskets betydelse Beträffande fiskets betydelse fördelade sig de 32 svarande mellan fyra svarsalternativ enligt följande: "avgörande för val av boendeort eller sommarstuga" 0 %, "ganska mycket" 38 %, "lite" 50 % och "obetydligt" 13 %.

8 7 Fiskets bedrivande Trettio personer har uppgivit sin fiskeinriktning. Femton såg sig som husbehovsfiskare, tio som sportfiskare och fem som både husbehovs- och sportfiskare ( kombinationsfiskare ). Alla 32 har fiskat på stadens vatten och två tredjedelar (21) bara på dessa. Den största fiskeinsatsen gjordes under vintern (december-mars), främst beroende på att sex av totalt elva fiskande då fiskade gånger. Minst fiskades under våren (april-maj), då nio av de elva fiskande bara fiskat 1-5 gånger. Under sommar och höst fiskade fler personer, tjugo respektive nitton, men nästan alla mindre än 15 gånger. Av 31 svarande fritidsfiskare hade 19 % fiskat endast 1-5 gånger per år och 15 % fler än 25 gånger (tabell 1), vilket är en låg andel jämfört med andra kommuner (Neuman & Holmström 2003, 2004 och 2005). Det vanligaste intervallet var gånger (12 personer eller 38 %). Tabell 1. De fiskandes fördelning (%) efter antal fisketillfällen per år. Fisketillfällen Fördelning Fångster Fångsterna 2004 av olika arter angavs genom kryss i olika viktintervall (se Genomförda undersökningar ). Trettitvå svarade. Fyra (13 %) hade fått mindre än 10 kg under året och sju (22 %) kg. Drygt hälften (54 %) låg mellan 30 och 70 kg. Endast två tog mer än 100 kg. Medianvärdet låg mellan 40 och 50 kg. Tabell 2. Andelen (%) av olika fiskarkategorier som fångat en viss art. Husbehovsfiskare Husbehovs- och Sportfiskare (15 svarande) sportfiskare (5) (10) Abborre Gädda Sik Flundra Strömming Gös Öring De flesta hade fått abborre och gädda (tabell 2). Abborren dominerade bland husbehovsfiskarna, gäddan bland sport- och kombinationsfiskarna. Även sik och flundra var viktiga för husbehovsoch kombinationsfiskarna. Ser man till genomsnittlig fångstmängd för alla fritidsfiskare, gav gäddan störst fångster genom dess stora dominans hos sportfiskarna (tabell 3). Abborren kommer på andra plats men stod för de största fångsterna hos husbehovs- och kombinationsfiskarna. De förra tog också en hel del sik, strömming och flundra, medan de senare fått mer gös än de andra grupperna. I genomsnitt har

9 8 fritidsfiskarna fångat lite mindre fisk (medelvärdet i tabell 3) än i flertalet tidigare studerade kommuner (Neuman & Holmström 2003, 2004 och 2005). Tabell 3. De olika fiskarkategoriernas årsmedelfångster (kg). Husbehovs- Husbehovs- och Sportfiskare Medelvärde fiskare sportfiskare Gädda Abborre Sik Strömming Flundra Gös Öring Summa Fiskkonsumtion Trettiotvå personer har uppgivit hur ofta de ätit fisk de själva fångat i Mariehamn. Här noteras låga siffror jämfört med andra kommuner. Två tredjedelar hade ätit sådan fisk mindre än tio gånger under året. Endast två personer (6 %) uppgav mer än 25 gånger. Skador på redskap och fångst orsakade av säl, skarv och mink Endast en person har haft besvär av säl, skarv och/eller mink. Han vet ej vilket djur det är frågan om. Det förstör strömmingen i nätet men ej redskapet. Av de övriga 30 svarande har 13 bedrivit fiske, som skulle kunna störas. Mariehamn är alltså betydligt mindre drabbat av dessa problem än övriga Åland. Mariehamnarnas fritidsfiske i andra kommuner De svarande Fritidsfiskeenkäten skickades till 500 hushåll slumpvis valda ur Mariehamns adressregister. Av totalt 308 svarande hade 272 inte fiskat i Mariehamn. I första utskicket svarade 204 av dessa och i det andra 68. Sammanlagt 246 svar bedömdes som användbara. Av dessa hade 237 sin fasta bostad i Mariehamn. Nittioen av 235 svarande (39 %) ägde vatten i andra kommuner, 30 av dem privat vatten. Fiskets betydelse Fiskets betydelse bedömdes av 237 personer enligt följande: "avgörande för val av boendeort eller sommarstuga" 6 %, "ganska mycket" 21 %, "lite" 28 % och "obetydligt" 44 %. Andelen, som anser fisket ha avgörande betydelse eller betyda ganska mycket, var alltså 27 %. I andra kommuner låg den mellan 26 och 55 % (Neuman & Holmström 2003, 2004 och 2005). Fiskets bedrivande Bland 240 svarande var 82 (77 %) husbehovsfiskare, nio (8 %) sportfiskare och sexton (15 %) både husbehovs- och sportfiskare ( kombinationsfiskare ), medan 133 inte hade fiskat alls. Nittiotre hade fiskat i åländska vatten, varav en tredjedel betalat för att få fiska.

10 9 Åttionio personer har angivit vilken åländsk kommun de fångat mest fisk i år Föglö och Lemland låg högst med 16 respektive 15 %. Lägst andelar hade Sottunga (1 %), Eckerö (2 %), Lumparland (3 %) och Finström (4 %). De övriga kommunerna låg mellan 6 och 9 %. De flesta av dem som svarat på denna fråga ägde fritidshus. Med några få undantag har man fiskat mest i den kommun där man har sitt fritidshus. Av 92 svarande hade 22 % fiskat 1-5 gånger (tabell 4) och 26 % fler än 25 gånger; det senare är en lägre andel än i flertalet kommuner (Neuman & Holmström 2003, 2004 och 2005). Tabell 4. De fiskandes fördelning (%) efter antal fisketillfällen per år. Fisketillfällen Fördelning Fångster Åttioåtta personer redovisade sina fångster (se Genomförda undersökningar ). De flesta har fiskat abborre och gädda (tabell 5). Husbehovs- och kombinationsfiskarna fiskade också ofta sik och flundra. Var fjärde fritidsfiskare fångade gös. Tabell 5. Andelen (%) av olika fiskarkategorier som fångat en viss art. Husbehovsfiskare Husbehovs- och Sportfiskare (68 svarande) sportfiskare (12) (8) Abborre Gädda Sik Flundra Gös Strömming Öring Tabell 6. De olika fiskarkategoriernas årsmedelfångster (kg). Husbehovs- Husbehovs- och Sportfiskare Medelvärde fiskare sportfiskare Gädda Abborre Sik Gös Strömming Flundra Öring Summa

11 10 Alla kategorier fångade mycket gädda (tabell 6) men husbehovs- och kombinationsfiskarna något mer abborre. Dessa båda grupper tog ganska mycket sik och flundra, husbehovsfiskarna även gös och strömming. Fångsterna av öring var mycket små, bland sportfiskarna obefintliga. Dessa avvek starkt genom stora fångster av gädda och små av de andra arterna. Husbehovs- och sportfiskarnas fångster var större än i flertalet tidigare undersökta kommuner (Neuman & Holmström 2003, 2004 och 2005). En husbehovsfiskare påvekar resultatet starkt. Han uppgav sig ha fångat bl a mer än 500 kg gädda och kg gös. Skulle han inte ha ingått, skulle gruppens fångst av gädda sjunka till 6 kg, den av gös till 2 kg och medelvärdet till 53 kg. Fiskkonsumtion Nittioen fritidsfiskare har uppgivit hur ofta de ätit fisk de själva fångat i kommunen. Svaren fördelade sig enligt följande: mindre än tio gånger per år 29 %, gånger 14 %, gånger 25 % samt mer än 50 gånger 5 %. Nästan en tredjedel åt alltså fisk man själv fångat mer än 25 gånger per år. Skador på redskap och fångst orsakade av säl, skarv och mink Säl hade skadat redskap eller fångster för fem och skarv för en av 90 svarande. Sjuttiosex fiskade med redskap, som skulle kunna skadas. Andelen drabbade var alltså 8 %. Fisketurism Turister får inte fiska på de vatten staden äger. På vissa av de övriga små vattnen fiskas i mindre omfattning. Endast en fiskeguide är bosatt i Mariehamn, men han utnyttjar nästan enbart vatten i grannkommunerna, främst i Jomala väster om staden. Några guider bosatta i andra kommuner har sina båter i Mariehamn men bedriver sin verksamhet i huvudsak utanför staden, mest öster om den. Fisketurismen har alltså mycket liten omfattning i kommunen. Synpunkter på förvaltningen av stadens vatten I fritidsfiskeenkäten, som även delades ut till yrkes- och binäringsfiskarna, finns ett antal frågor rörande konflikter och förvaltning. Svaren från dem som fiskat inom kommunen redovisas nedan. Vad gäller yrkesfiskarna har även synpunkter, som kommit fram i yrkesfiskeenkäten och vid intervjuerna, lagts in i redovisningen. Fem eller sex yrkesfiskare har svarat på de olika frågorna och mellan 28 och 32 fritidsfiskare. Möjligheter att fiska med nät, ryssja, sax och långrev Tre av sex yrkesfiskare ville få fiska med fler redskap och lika många på större vatten. En var nöjd med sina fiskemöjligheter. Av 28 svarande fritidsfiskare ville åtta inte fiska med redskapen ifråga, och tio var nöjda med sina villkor. Endast tre ville använda fler redskap, medan tolv ville fiska på större vatten. Inflytandet över förvaltningen av stadens vatten Tre av fem yrkesfiskare ville öka inflytandet för sin grupp, en dessutom för de lokala fritidsfiskarna. En förespråkade ökat samarbete mellan grupper, och en var nöjd med dagens situation. Frågan besvarades av alla de 32 fritidsfiskare, som fyllt i enkäterna någorlunda fullständigt. Tolv ansåg det vara bra som det är, och tio ville förstärka samarbetet mellan grupper. Endast fem ville

12 11 ge sin egen grupp mer inflytande, och bara två respektive en tyckte, att yrkesfiskare och turistföretagare skulle få mer att säga till om. Fem hade ingen åsikt. Fiskevård Ingen av yrkesfiskarna ansåg, att staden borde satsa mer på fiskevård. Tretton av 32 fritidsfiskare ansåg, att den borde göra det och lika många att det är bra som det är. Endast tre ville införa fiskekort för att skapa resurser för fiskevård. Fem uppgav ingen åsikt. Fisketryck Fyra yrkesfiskare var av uppfattningen att ingen grupp fiskar för mycket, och en ansåg, att husbehovsfiskarna gör så. Tio av 32 fritidsfiskare ansåg, att ingen fiskar för mycket, och tolv hade ingen åsikt i denna fråga. Bland de få som tyckte att någon kategori fiskade för mycket utpekade fyra yrkesfiskarna, två husbehovsfiskarna och fyra turistfiskarna men ingen de lokala sportfiskarna. Fiskeregler Två av sex yrkesfiskare fann stadens fiskeregler bra, men tre ville tillåta yrkesfiske och en fler nät. Två är beredda att betala fiskekort eller fiskevårdsavgift och är också villiga att märka sina flöten. En anser, att yrkesfiske kunde vara fritt under tiden oktober-april, då fritidsfisket är obetydligt. Drygt hälften (17) av 30 fritidsfiskare ansåg, att fiskereglerna är bra, och sju hade ingen åsikt. Två tyckte, att nätfiske bör förbjudas, och tre att fler nät per person bör tillåtas. Tre var av åsikten, att turistfiske med guider bör tillåtas, men ingen ville tillåta yrkesfiske. Från staden uppges, att turistföretagare i Mariehamn gärna skulle se att deras gäster fick lösa fiskekort på stadens vatten. Konflikter I den sista frågan ombads man att uppskatta betydelsen av konflikter, som kommer fram i samband med fisket på stadens vatten. Konflikter mellan olika grupper av fiskare, fiskare och icke-fiskare, fiske och naturskydd samt mellan fiskare och myndigheter och andra konflikter skulle graderas som varande av ingen, liten, måttlig eller stor betydelse. Man kunde också uppge ingen åsikt. Bland yrkesfiskarna graderade tre konflikten mellan fiskare och myndigheter som stor och en som måttlig. En höll konflikten mellan fiskare och icke-fiskare för att vara av måttlig betydelse, medan den femte svarande inte hade någon åsikt. Det stora flertalet fritidsfiskare, av 30, hade ingen åsikt om någon av konflikterna. När det gäller betydelsen av konflikter mellan olika grupper av fiskare svarade två personer ingen, en liten, en måttlig och en stor. Beträffande övriga konflikter svarade fem eller sex ingen och en eller två liten.

13 12 Erkännanden Arbetet finansierades av Ålands landskapsstyrelse och Europeiska Gemenskapens fond för fisket. Carl Storå och Fredrik Lundberg, Ålands fiskare, medverkade i planering och genomförande. Kari Saulamo, Helsingfors universitet, gjorde databearbetningarna av fritidsfiskeenkäten och Andreas Persson, Uppsala universitet, utarbetade inmatningsprogrammet. Referenser Neuman, E. & B. Holmström Fisket och dess förvaltning i Ålands skärgård. Åländsk utredningsserie 2001:11. Neuman, E. & B. Holmström Fisket och dess förvaltning i Geta, Hammarland, Lemland och Kökar. Åländsk utredningsserie 2003:4. Neuman, E. & B. Holmström Fisket och dess förvaltning i Finström, Sund, Vårdö och Sottunga. Åländsk utredningsserie 2004:2. Neuman, E. & B. Holmström Fisket och dess förvaltning i Jomala, Lumparland, Föglö och Kumlinge. Åländsk utredningsserie 2005:3. Sandström, O., B. Holmström, A. Lappalainen, E. Neuman, H. Ojaveer, P. Salmi, C. Storå, R. Varjopuro & M. Vetemaa Förvaltningsmodeller för Östersjöns skärgårdsfiske och vattenbruk. TemaNord 2002:521.

Fisket i Gräsö skärgård år 2005 en enkätundersökning LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2008:17 MILJÖENHETEN ISSN

Fisket i Gräsö skärgård år 2005 en enkätundersökning LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2008:17 MILJÖENHETEN ISSN Fisket i Gräsö skärgård år 2005 en enkätundersökning LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2008:17 MILJÖENHETEN ISSN 1400 4712 Beställningsadress: Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Tel: 018-19 50 00

Läs mer

FISKE OCH FISKERIFÖRVALTNING I ÅLANDS SKÄRGÅRD

FISKE OCH FISKERIFÖRVALTNING I ÅLANDS SKÄRGÅRD ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE 2007:1 FISKE OCH FISKERIFÖRVALTNING I ÅLANDS SKÄRGÅRD Erik Neuman ISSN 0357-735X FISKE OCH FISKERIFÖRVALTNING I ÅLANDS SKÄRGÅRD Erik Neuman Skobbholmsvägen 13 22 160 MARIEHAMN

Läs mer

Rapport 2004:9. Fiskerinäringens betydelse för samhällsekonomin på Åland

Rapport 2004:9. Fiskerinäringens betydelse för samhällsekonomin på Åland Rapport 2004:9 Fiskerinäringens betydelse för samhällsekonomin på Åland De senaste rapporterna från ÅSUB 2003:1 Konjunkturläget våren 2003 2003:2 Det åländska jordbrukets framtida utvecklingsförutsättningar

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN Historik En del äldre uppgifter från bildandet av Furusjön, Kiasjön och Badebodaåns gemensamhetsfiske från början av 1940-talet visar att ett visst sportfiske förekom redan

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Arbetslöshetssituationen september 2011

Arbetslöshetssituationen september 2011 Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 018-25316) Arbetsmarknad :9 3.10. Arbetslöshetssituationen september

Läs mer

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Åda Ab är ett icke vinstdrivande bolag tillhandahåller service och tjänster enbart till bolagets ägare offentlig upphandling (proportionalitet och s.k.

Läs mer

Arbetslöshetssituationen februari 2015

Arbetslöshetssituationen februari 2015 Jonas Karlsson, Ålands statistik och utredningsbyrå (tel. 018 25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads och studieservicemyndighet (tel. 018 25 115) Arbetsmarknad :2 3.3. Arbetslöshetssituationen februari

Läs mer

Arbetslöshetssituationen maj 2015

Arbetslöshetssituationen maj 2015 Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 018-25 115) Arbetsmarknad :5 3.6. Arbetslöshetssituationen maj

Läs mer

Arbetslöshetssituationen juli 2011

Arbetslöshetssituationen juli 2011 Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 018-25316) Arbetsmarknad :07 15.8. Arbetslöshetssituationen juli

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2008

Bostäder och boendeförhållanden 2008 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 29:2 9.12.29 Bostäder och boendeförhållanden 28 Det fanns drygt 14 5 bostäder på Åland den 31.12.28. Av dessa var 12 55 stadigvarande bebodda, medan 1

Läs mer

Fritidsfisket i Vättern 2010

Fritidsfisket i Vättern 2010 Fritidsfisket i Vättern 2010 Sammanställning av enkätsvar och fältobservationer Rapport nr 114 från Vätternvårdsförbundet - i samverkan med länsstyrelsernas fiskefunktioner Rapport nr 114 från Vätternvårdsförbundet

Läs mer

Mariehamns kommun PM juni 2016

Mariehamns kommun PM juni 2016 www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.

Läs mer

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 213:2 17.12.213 Bostäder och boendeförhållanden 212 Det fanns 15 4 bostäder på Åland vid utgången av 212. Av dessa var drygt 13 1 stadigvarande bebodda,

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Kustlaboratoriet har på uppdrag av Program Sälar och Fiske under flera år arbetat med att

Läs mer

070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg

070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg 1 Blekinge Fiskeråd 2011-12-09 c/o Annicka Engblom Ekvägen 4 370 30 Rödeby 070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 104 39 Göteborg Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:425)

Läs mer

Byggandet 2013. - Ålands officiella statistik - Byggande 2015:1 25.8.2015. Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497

Byggandet 2013. - Ålands officiella statistik - Byggande 2015:1 25.8.2015. Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Byggande 215:1 25.8.215 Byggandet 213 Det färdigställdes 141 bostäder på Åland 213, varav 32 i Mariehamn, 11 på landsbygden och 8 i skärgården. Av de nya bostäderna

Läs mer

Utvärdering LBU Åland

Utvärdering LBU Åland Utvärdering LBU Åland Presentation för övervakningskommittén 2011-05-23 Maria Lindqvist, Nordregio Bjarne Lindström, ÅSUB Maria Rundberg, ÅSUB Tidplan Inspel till Årsrapport 2011 Utveckling inom programområdet

Läs mer

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en

Läs mer

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND 1 ANALYS AV DAGSLÄGET Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna.

Läs mer

Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt)

Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt) Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt) Den mindre fällan utplacerad och i bruk i Bråviken, Sverige Sverige och Finland har parallellt under flera säsonger provfiskat med sälsäkra

Läs mer

0,00 Åland Mariehamn Landsbygden Skärgården

0,00 Åland Mariehamn Landsbygden Skärgården Iris Åkerberg/Gerd Lindqvist Tel. 018-25496 Boende 2013:1 20.03.2013 Hyresstatistik 2012 Medelmånadshyran i april var 9,32 euro per kvadratmeter Medelmånadshyran för de åländska hyresbostäderna var i april

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Personlig assistansservice 2014

Personlig assistansservice 2014 PROJEKTRAPPORT 27.2.15 Dnr: 2014-0569-49 Personlig assistansservice 2014 ÅMHM har under hösten 2014 begärt redogörelse från de åländska kommunerna gällande ordnandet av personlig assistansservice enligt

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

Omfattning och utveckling av fisketurism i Gotlands län - redovisning av 2007 års regeringsuppdrag. Rapporter om natur och miljö nr 2008: 7

Omfattning och utveckling av fisketurism i Gotlands län - redovisning av 2007 års regeringsuppdrag. Rapporter om natur och miljö nr 2008: 7 Omfattning och utveckling av fisketurism i Gotlands län - redovisning av 2007 års regeringsuppdrag Rapporter om natur och miljö nr 2008: 7 Omfattning och utveckling av fisketurism i Gotlands län - redovisning

Läs mer

Hyresstatistik Gerd Lindqvist Tel Boende 2016: Medelmånadshyran i april uppgick till 10,00 euro per kvadratmeter

Hyresstatistik Gerd Lindqvist Tel Boende 2016: Medelmånadshyran i april uppgick till 10,00 euro per kvadratmeter Gerd Lindqvist Tel. 018-25582 Boende 2016:1 15.6.2016 Hyresstatistik 2016 Medelmånadshyran i april uppgick till 10,00 euro per kvadratmeter De åländska hyresbostädernas medelmånadshyra var 10,00 euro per

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Projekt Interreg IIIA Skärgård, genomförs av Åbo Universitet i Åbolands och Ålands skärgård

Läs mer

INNEHÅLL. Hållbart sportfiske... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys av dagsläget... 3. Bakgrund... 3 SWOT... 4. Projektets innehåll...

INNEHÅLL. Hållbart sportfiske... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys av dagsläget... 3. Bakgrund... 3 SWOT... 4. Projektets innehåll... Hållbart sportfiske INNEHÅLL Hållbart sportfiske... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys av dagsläget... 3 Bakgrund... 3 SWOT... 4 Projektets innehåll... 4 Målet med projektet... 5 Tänkbara medel

Läs mer

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten

Läs mer

Turiststatistik 2014. Statistik 2015:1

Turiststatistik 2014. Statistik 2015:1 Turiststatistik 2014 Statistik 2015:1 Turiststatistik I statistikserien Turism publiceras statistik månatligen över hotellinkvartering, samt årlig statistik över inresande till Åland och gästhamnarna.

Läs mer

Sunds kommun PM juni 2016

Sunds kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sunds kommun PM juni 216 Sammanfattning Sunds kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 2 procent högre kostnad per elev i grundskolan än genomsnittet för Ålands kommuner. Kostnaden för förskola

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Lemland, 18.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman,

Läs mer

1. Grundskolelever efter undervisningstyp, kön och stadium 2008

1. Grundskolelever efter undervisningstyp, kön och stadium 2008 Gerd Lindqvist/Kenth Häggblom Tel 018-25497 Utbildning 2008:3 09102008 Grundskolan hösten 2008 Antalet grundskolelever är drygt 2900 Antalet elever i de åländska grundskolorna höstterminen 2008 uppgår

Läs mer

Bestämmelser vid fiske inom Västernorrlands län

Bestämmelser vid fiske inom Västernorrlands län Bestämmelser vid fiske inom Västernorrlands län (Uppdaterad: 2009-05-28) Vi som jobbar med fiskefrågor på länsstyrelsen kontaktas ofta av olika personer som vill få upplysningar om vilka bestämmelser som

Läs mer

Finströms kommun PM juni 2016

Finströms kommun PM juni 2016 www.pwc.se Finströms kommun PM juni 216 Sammanfattning Finströms kommuns verksamheter kännetecknas av: Låg kostnad hemtjänst per hushåll, men hög kostnad åldringshem per dygn. Lägre kostnad för förskola

Läs mer

Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta

Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta översiktskarta Det vidsträckta skogslandskapet i området erbjuder varierat fiske och härliga vildmarksupplevelser. Här finns både strömmande vatten med harr, öring och tidvis lax samt skogstjärnar med

Läs mer

Fiske längs Bergslagsleden. Aira kommunikation www.aira.se

Fiske längs Bergslagsleden. Aira kommunikation www.aira.se Fiske längs Bergslagsleden Aira kommunikation www.aira.se Inledning Uppdraget har bestått i att undersöka vilka möjligheter som 8inns att 8iska längs Bergslagsleden. Många vandrare efterfrågar möjligheten

Läs mer

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion

Läs mer

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD Bo 1 2004 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag eller liknande) och på vilket landskapsregeringen

Läs mer

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000 Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 -allmänt och turism I 1996-2000 123 T5 NYKARLEBY -allmänt och turism II 2001-2005 -pälsdjur 1997-2002 -allmänt och bibliotek 1996-2005 -Svenska

Läs mer

I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla

I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla JO 56 SM 1101 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2010 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2010. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets

Läs mer

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån Fiske i 2014/15 Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån Sportfiske i Oskarshamn Oskarshamns kommun är omgärdat av spännande fiskevatten.

Läs mer

Rapportering av uppdrag 25 i regleringsbrevet till länsstyrelserna för år Omfattning och utveckling av fisketurismen i Blekinge län.

Rapportering av uppdrag 25 i regleringsbrevet till länsstyrelserna för år Omfattning och utveckling av fisketurismen i Blekinge län. 1 (9) REDOVISNING Länsfiskekonsulent Lars Lundahl lars.lundahl@k.lst.se 0455-87074 Rapportering av uppdrag 25 i regleringsbrevet till länsstyrelserna för år 2007. Omfattning och utveckling av fisketurismen

Läs mer

Kvalitetsrekommendation angående tjänster för äldre - Sammanställning av enkätsvar.

Kvalitetsrekommendation angående tjänster för äldre - Sammanställning av enkätsvar. Kvalitetsrekommendation angående tjänster för äldre - Sammanställning av enkätsvar. Genom enkäten önskade landskapsregeringen få svar på huruvida kommunerna uppmärksammar Kvalitetsrekommendationen angående

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:2

Policy Brief Nummer 2014:2 Policy Brief Nummer 2014:2 Större alltid bättre? pris och kvalitet på svensk torsk För svenskt fiske är det viktigt att kunna leverera fisk som kan konkurrera på den internationella marknaden. Den torsk

Läs mer

Grundskolan hösten 2006

Grundskolan hösten 2006 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 97 Utbildning 006:.0.006 Grundskolan hösten 006 Drygt 000 grundskolelever Antalet grundskolelever höstterminen 006 uppgår till 00, varav 96 på lågstadiet och 07 på högstadiet.

Läs mer

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén -9- Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Provfisket genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län som medfinansierat projektet via det statliga fiskevårdsbidraget.

Läs mer

Fiskeregler i havet i Västra Götalands län

Fiskeregler i havet i Västra Götalands län 2007-03-21 Fiskeregler i havet i Västra Götalands län Här följer ett urval av de fiskeregler som gäller för fiske i havet i Västra Götalands län. Observera att det gäller särskilda regler för fisket i

Läs mer

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete

Läs mer

Byggandet Ålands officiella statistik - Byggande 2015: Kenth Häggblom, statistikchef Tel

Byggandet Ålands officiella statistik - Byggande 2015: Kenth Häggblom, statistikchef Tel Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Byggande 215:2 14.12.215 Byggandet 214 Det färdigställdes 193 bostäder på Åland 214, varav 99 i Mariehamn, 89 på landsbygden och 5 i skärgården. Av de nya bostäderna

Läs mer

Hållbart sportfiske, informationsmöte 2.10.2008

Hållbart sportfiske, informationsmöte 2.10.2008 Hållbart sportfiske, informationsmöte 2.10.2008 Vid informationsmötet som landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson inbjöd till diskuterades bl.a. arbetet för att främja sportfisket och det lokala fiskebeståndet

Läs mer

Nybyggda bostäder efter region och hustyp Mariehamn Landsbygden Skärgården

Nybyggda bostäder efter region och hustyp Mariehamn Landsbygden Skärgården Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Byggande 213:1 4.12.213 Byggandet 212 Det färdigställdes 177 bostäder på Åland 212, varav 7 i Mariehamn, 96 på landsbygden och 11 i skärgården. Av de nya bostäderna

Läs mer

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011. REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom

Läs mer

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

Turiststatistik 2012 Rapportens titel Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel

Turiststatistik 2012 Rapportens titel Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Statistik 2013:2 Turiststatistik 2012 Rapportens titel Undertitel Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Undertitel Turiststatistik I statistikserien Turism publiceras statistik månatligen över

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? En sammanfattning av projektet SHRIMPACT

Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? En sammanfattning av projektet SHRIMPACT Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? SP Technical Research Institute of Sweden En sammanfattning av projektet SHRIMPACT SP Technical Research Institute of Sweden SP

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 VÄSTRA SALTVIKS FRIVILLIGA BRAND OCH RÄDDNINGSKÅR RF

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 VÄSTRA SALTVIKS FRIVILLIGA BRAND OCH RÄDDNINGSKÅR RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 VÄSTRA SALTVIKS FRIVILLIGA BRAND OCH RÄDDNINGSKÅR RF 75 år för din trygghet AVGIVEN VID VÅRMÖTET DEN 17.04.2010 VERKSAMHETS BERÄT TELSE VÄSTRA SALTVIKS FBK 2009 Denna årsberättelse

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:47

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:47 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:47 Klubbens Höstmöte var som vanligt en trevlig kväll i klubbstugan. Det var många frågor som diskuterades vilket är bra och just vad höstmöt är till för. På mötet

Läs mer

Näfsby skola. Utvärdering av föräldrars uppfattning om skolan inom landskapet Åland (exklusive NÅHD) årskurserna 1-6.

Näfsby skola. Utvärdering av föräldrars uppfattning om skolan inom landskapet Åland (exklusive NÅHD) årskurserna 1-6. äfsby skola Utvärdering av föräldrars uppfattning om skolan inom landskapet Åland (exklusive ÅHD) årskurserna 1-6 Vårterminen 15 IGER ERIKSSO AIE WIKSTRÖM Mariehamn maj 15 UTVÄRDERIG AV FÖRÄLDRARS UPPFATTIG

Läs mer

Handlingsprogram för Hällesjö fiskevårdsområde 2010-2014.

Handlingsprogram för Hällesjö fiskevårdsområde 2010-2014. Handlingsprogram för Hällesjö fiskevårdsområde 2010-2014. Allmänna förutsättningar. Hällesjö fiskevårdsområde i Östjämtland är ett av totalt ett 25-tal fiskevårds- och kortfiskeområden inom Bräcke kommun.

Läs mer

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3. Bilaga 1 Slutlig Rev. Rådspromemoria 2006-10-18 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Deps Marcus Öhman Rådets möte (jordbruk och fiske) den 24-25 oktober 2006 Dagordningspunkt 3. Rubrik

Läs mer

Utveckling av ett selektivt torskredskap

Utveckling av ett selektivt torskredskap Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna

Läs mer

Kumlinge kommun PM juni 2016

Kumlinge kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kumlinge kommun PM juni 216 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för

Läs mer

Lumparlands kommun PM juni 2016

Lumparlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lumparlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lumparlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Något lägre kostnader än genomsnittet för Ålands kommuner för grundskola per elev. Kostnaden för

Läs mer

Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??

Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten?? Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste

Läs mer

Fiskerienheten Jordbruksverket Jönköping. Ert Diarienummer: /16 Vårt dnr: 2016/0106

Fiskerienheten Jordbruksverket Jönköping. Ert Diarienummer: /16 Vårt dnr: 2016/0106 Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Ert Diarienummer: 3.3.17-985/16 Vårt dnr: 2016/0106 NATURSKYDDSFÖRENINGENS SYNPUNKTER PÅ HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETENS REMISS AV ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HAVSMILJÖN

Läs mer

Eckerö kommun PM juni 2016

Eckerö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Eckerö kommun PM juni 216 Sammanfattning Eckerö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Stabila kostnader för grundskola per elev de senaste åren. 214 var kommunens kostnad per elev lägre

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Statsrådets förordning om ett kvotsystem för det kommersiella fisket

Statsrådets förordning om ett kvotsystem för det kommersiella fisket Statsrådets förordning om ett kvotsystem för det kommersiella fisket I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik

Läs mer

Fiska i Hallsbergs kommun

Fiska i Hallsbergs kommun Fiska i Hallsbergs kommun www.hallsberg.se 0582-68 53 36 1 2 3 4 6 14 11 10 5 7 12 13 9 8 15 16 1 2 3 4 5 6 7 8 Fiskesjöar Gallabergssjön Bäcksjön Tripphultssjön Tisaren Sottern Molången Sättrasjön Avern

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 Bo 1 22111 MARIEHAMN RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag

Läs mer

Grundskolan hösten 2015

Grundskolan hösten 2015 Gerd Lindqvist Tel. 018-25582 Utbildning 2015:2 21.10.2015 Grundskolan hösten 2015 Nästan 2 000 lågstadieelever och närmare 1 000 i högstadiet Av de åländska grundskolornas 2 848 elever hösten 2015 går

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Halmstad 2015-12-04 Parlamentariska Landsbygdskommittén Johan Persson Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Sveriges Fiskevattenägareförbund vill redan i ett tidigt stadium få en dialog med den

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Kursledare: Carl-Johan Månsson. FISKET SOM RESURS utveckling som gynnar alla!

Kursledare: Carl-Johan Månsson. FISKET SOM RESURS utveckling som gynnar alla! Kursledare: Carl-Johan Månsson FISKET SOM RESURS utveckling som gynnar alla! Planering för kurs Fiskeentreprenörer Idag: Bakgrund, förvaltning, vattenekologi och vattenresurser. Fiskemetoder och fiskeregler.

Läs mer

Fiskeregler i havet i Västra Götalands län

Fiskeregler i havet i Västra Götalands län Fiskeregler i havet i Västra Götalands län Välkommen Vi hoppas att din fisketur blir trevlig och spännande! Här följer ett urval av de fiskeregler som gäller för fiske i havet i Västra Götalands län. Syftet

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, 12.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge

Läs mer

Med fiskevården i fokus - en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) - Slutbetänkande av Fiskelagsutredningen (Jo2007:03) Remiss från Jordbruksdepartementet

Med fiskevården i fokus - en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) - Slutbetänkande av Fiskelagsutredningen (Jo2007:03) Remiss från Jordbruksdepartementet PM 2011:39 RVI (Dnr 001-2744/2010) Med fiskevården i fokus - en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) - Slutbetänkande av Fiskelagsutredningen (Jo2007:03) Remiss från Jordbruksdepartementet Borgarrådsberedningen

Läs mer

PROJEKT FISKEKORTSOMRÅDEN SLUTRAPPORT

PROJEKT FISKEKORTSOMRÅDEN SLUTRAPPORT PROJEKT FISKEKORTSOMRÅDEN SLUTRAPPORT Projektledare Magnus Krantz Visit Åland Storagatan 8 22100 Mariehamn Magnus.krantz@visitaland.com +358 45 7344 7480 Styrgrupp: Magnus Krantz, David Ståhlman, Susan

Läs mer

Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad per post.

Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad per post. Projektplan - del 2 LEADER Ranrike Norra Bohuslän Diarienummer: (ifylls av kansliet) Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad

Läs mer

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla JO 56 SM 1501 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2014 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2014. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets

Läs mer

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel 1 Dnr 10-1-10 Dnr 115/2010 2010-02-23 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Bakgrund I Livsmedelsverkets, Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2009 konstateras att Sveriges

Läs mer

Facit (Michel) Pfr Stpl Facit (Michel) Pfr Stpl Facit (Michel) Pfr Stpl STF nr ** o STF nr ** STF nr ** o

Facit (Michel) Pfr Stpl Facit (Michel) Pfr Stpl Facit (Michel) Pfr Stpl STF nr ** o STF nr ** STF nr ** o STF nr ** Allmogebåt, 1984-86 1 ( 1 ) 1:- 1:- 2 ( 2 ) 1:- 1:- 3 ( 3 ) 2:- 2:- 8 ( 8y ) 1:- 1:- 9 ( 9y ) 2:- 2:- 14 ( 14 ) 2:- 2:- Serie/Set/Satz (6) Olika motiv, 1984 4 ( 4 ) 2:- 2:- 5 ( 5 ) 6 ( 6 ) 1

Läs mer

Ålänningarnas kunskap om den statliga verksamheten på Åland

Ålänningarnas kunskap om den statliga verksamheten på Åland Rapport 2002:2 Ålänningarnas kunskap om den statliga verksamheten på Åland En enkätundersökning Förord Föreliggande rapport är resultatet av en beställning från Länsstyrelsen på Åland i oktober 2001 där

Läs mer

Nya ärenden, ÅLR Avser perioden: till

Nya ärenden, ÅLR Avser perioden: till Nya ärenden, ÅLR Avser perioden: 2016-10-12 till 2016-10-12 Ank.datum 11.10.2016 Diarienr. ÅLR 2016/7626 Diariebtkn. 460 Skogsbruk Henrik Pettersson Beståndsvårdande skogsavverkning i Jomala Ank.datum

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

701-1 bilaga. Bilaga till Fiskelag (1993:787)

701-1 bilaga. Bilaga till Fiskelag (1993:787) Bilaga till Fiskelag (1993:787) OMRÅDE TILLÅTNA REDSKAP TILLÅTNA FISKSLAG SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Göteborgs län samt i Uppsala län utom Östhammars kommun

Läs mer

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller

Läs mer