Fiske och dess förvaltning i Mariehamn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fiske och dess förvaltning i Mariehamn"

Transkript

1 ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE 2006: 3 Fiske och dess förvaltning i Mariehamn Erik Neumann Benny Holmström Mars 2006 ISSN X

2 1 FISKET OCH DESS FÖRVALTNING I MARIEHAMN Erik Neuman, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB, Pl 6704, SE Östhammar Benny Holmström, Ålands landskapsregering, Fiskeribyrån, PB 1060, AX Mariehamn Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning 3 Genomförda undersökningar 3 Ägoförhållanden 4 Förvaltningen av stadens vatten 4 Yrkes- och binäringsfiske 4 Fritidsfiske i Mariehamn 6 Mariehamnarnas fritidsfiske i andra kommuner 8 Fisketurism 10 Synpunkter på förvaltningen av stadens vatten 10 Erkännanden 12 Referenser 12

3 2 Sammanfattning Ägoförhållanden, fiske och den lokala fiskeriförvaltningens verksamhet redovisas för Mariehamn. Förhållandena år 2004 belyses genom två olika enkäter, som skickats till alla yrkes- och binäringsfiskare samt till ett slumpmässsigt urval hushåll i Mariehamn. Information om yrkesfisket har också inhämtats från loggböckerna för 2003 samt genom intervjuer. Undersökningen utgör femte och sista etappen i ett arbete, som omfattar hela Åland. Projektet kommer att avslutas med en sammanfattande rapport för hela landskapet. Mariehamns vattenområde är mycket litet jämfört med övriga åländska kommuners. Det utgörs helt av enskilda vatten och ägs till helt övervägande delen av staden. På dess vatten får i Mariehamn bosatta fiska fritt med handredskap och 60 m nät per hushåll. Privata vatten finns främst längst söderut. Det enda större området med samfällda vatten ligger längst i nordost. I Mariehamn är 32 registrerade fiskare bosatta, varav elva är att betrakta som yrkesfiskare. Uppskattningsvis ett tiotal fiskade i hemkommunen. Fyra av dem uppges ha fiskat mer eller mindre regelbundet för försäljning. Sex yrkesfiskare var havsfiskare. Förutom dessa fångade elva personer mer än ett ton år Enligt loggböckerna landade Mariehamns fiskare sammanlagt ca 1000 ton strömming, 600 ton torsk, 16 ton lax, 9 ton av vardera sik och abborre, drygt 4 ton gös samt av övriga arter drygt 3 ton. Inom staden fiskar man främst sik, abborre, gös, flundra och ål. Fritidsfiskeenkäten gav 278 användbara svar. Endast 12 % hade fiskat i Mariehamn. De hade i genomsnitt fångat lite mindre fisk än vad man gjort i flertalet andra åländska kommuner. Årsmedelvärdet var 51 kg, varav gäddan stod för 20 och abborren för 13 kg. De som bara fiskat i andra kommuner tog mer fisk, i medeltal 69 kg. Också för dem var gädda och abborre viktigast. I båda fallen låg abborren i topp hos husbehovsfiskarna och gäddan hos sportfiskarna. Bland dem som fiskat utanför Mariehamn finns alla åländska kommuner företrädda, men Föglö och Lemland ligger klart högst. De flesta har fritidshus och har med få undantag fiskat mest i den kommun där detta ligger. Turister får inte fiska på de vatten staden äger, men turistföretagare i Mariehamn skulle gärna se att deras gäster fick lösa fiskekort. På vissa av de övriga små vattnen fiskar turister i ringa omfattning. Endast en fiskeguide är bosatt i Mariehamn, men han utnyttjar nästan enbart vatten i grannkommunerna. De yrkes- och fritidsfiskare som fiskar på stadens vatten har redovisat sina åsikter om förvaltningen av dessa. När det gäller den kanske viktigaste frågan, fiskereglerna, går åsikterna isär. Fyra av sex svarande yrkes- eller binäringsfiskare vill att man skall få fiska med fler nät. Drygt hälften av 30 fritidsfiskare ansåg, att fiskereglerna är bra, och ingen ville tillåta yrkesfiske.

4 3 Inledning Sedan 1999 pågår en kartläggning och dokumentation av fiske och förvaltning i Ålands skärgård. Arbetet inleddes som en del av ett forskningsprojekt finansierat av Nordiska ministerrådet ("Förvaltningsmodeller för Östersjöns skärgårdsfiske, inkl. vattenbruk"). Projektet leddes av Skärgårdsutveckling AB i Sverige och slutrapporterades 2002 (Sandström m fl 2002). I den åländska delstudien (Neuman & Holmström 2001) ingick en allmän beskrivning av det åländska skärgårdsfisket, inklusive fritidsfisket, och en redogörelse för fiskerätt och förvaltning. Dessutom redovisades mer detaljerat ägoförhållanden, fiske och den lokala fiskeriförvaltningens (fiskelagens) verksamhet i kommunerna Brändö, Eckerö och Saltvik, vilka tillsammans ansågs kunna representera åländska förhållanden. Landskapsregeringen, som medverkade i projektet, och fiskarenas intresseorganisation, Ålands fiskare, ansåg kartläggningen vara av central betydelse för den framtida fiskeriförvaltningen. Man beslöt därför, att Ålands fiskare skulle fortsätta dokumentera förhållandena i övriga kommuner med hjälp av Skärgårdsutveckling AB. Arbetet bedrivs som ett projekt benämnt "Uthållig förvaltning av fisket i Ålands skärgård" och finansieras av landskapsstyrelsen och Europeiska Gemenskapens fond för fiskets utveckling. Under behandlades Geta, Hammarland, Lemland och Kökar (Neuman & Holmström 2003), under Finström, Sund, Vårdö och Sottunga (Neuman & Holmström 2004) samt under Jomala, Lumparland, Föglö och Kumlinge (Neuman & Holmström 2005). Härmed rapporteras Mariehamn, varmed alla åländska kommuner behandlats. Projektet kommer att avslutas med en sammanfattande rapport för hela Åland. Genomförda undersökningar Undersökningarna genomfördes huvudsakligen under 2005 och avser fisket inom Mariehamns stad (figur 1) men även där bosatta personers fiske på andra vatten. Ägarstrukturen har kartlagts med hjälp av lantmäteriverkets databaser och presenteras med hjälp av en karta. Vi skiljer mellan följande ägarkategorier (se Neuman & Holmström 2001), vilka dock inte alla är representerade i Mariehamn: a) " fiskelag" (gemensamt ägda av samfälligheter under organiserad förvaltning) b) "samfällt" (gemensamt ägda utan organiserad förvaltning) c) " privat" (skiftade) d) "landskapets allmänna vatten" (allmänt vatten utan fastighetsbeteckning) e) "landskapets enskilda vatten" (fastigheter i landskapets ägo). Olika kategoriers fiske under 2004 har studerats genom en enkät till samtliga registrerade yrkesoch binäringsfiskare och en till ett slumpmässigt urval av 500 hushåll. Den senare skickades ut två gånger i början av 2004 och sändes även till de i staden bosatta yrkesfiskarna. För att betraktas som egentlig yrkesfiskare skall man få minst 50 % av sin nettoinkomst från fisket, och för en binäringsfiskare gäller minst 20 %. Yrkesfiskarnas fiske har beskrivits med hjälp av enkäterna, loggböcker för år 2003 (kommunuppdelat material för 2004 var ej tillgängligt) samt intervjuer med några, som fiskar på stadens vatten. Fritidsfiske brukar klassificeras som antingen husbehovsfiske eller sportfiske. Det förra bedrivs främst med nät och andra mängdfångande redskap, medan sportfiskaren bara använder handred-

5 4 skap, främst kast- och metspö samt trollingutrustning. Fritidsfiskarna har studerats med hjälp av enkäten till hushållen. Dessa fick två versioner, en för dem som fiskat inom staden och en för övriga. Motivet för att skicka ut den andra var att mariehamnare, som fiskar utanför staden, sannolikt utgör en stor och därmed betydelsefull andel av fritidsfiskarna på Åland. Resultaten av de flesta frågorna i fritidsfiskeenkäten kan presenteras som fördelningar mellan svarsalternativ, men i två fall har mer invecklade beräkningar krävts. I det ena efterfrågades antalet fisketillfällen fördelade över olika årstider. För att få en årssiffra har vi slagit samman personernas fiske olika årstider efter de i frågan givna intervallens mitt, d v s 1-5 gånger har blivit 3, 6-15=10,5, 16-30=23, medan fler än 30 givits värdet 40. I det andra fallet fick man ange fångsterna för abborre, flundra, gädda, gös, sik, strömming och öring samt "annan art" genom kryss i olika viktintervall. Medelfångster för olika grupper har beräknats från klassmitten för intervallen, d v s 1-5 kg=3 kg, 5-10=7,5 kg, =17,5 kg, 25-50= 37,5 kg, = 75 kg, = 200 kg och = 400 kg. Den högsta klassen - mer än 500 kg ges värdet En digitaliserad karta från lantmäteribyrån i Mariehamn har använts för att med hjälp av kartprogrammet ArcView GIS Version 3.1 presentera information om ägoförhållandena inom kommunens vattenområde. Uppgifter om stadens fiskeförvaltning har erhållits från dess fritidsnämnd. Ägoförhållanden Mariehamn grundades 1861 genom att man bröt ut en halvö med omgivande vatten ur Jomala kommun. Stadens vattenområde är därför mycket litet jämfört med övriga åländska kommuner, endast 9 km 2 eller 904 ha (Christer Nystedt, lantmäteribyrån i Mariehamn). Det omges huvudsakligen av Jomala kommun men i sydväst av Lemlands kommun. Mariehamns vattenområde utgörs helt av enskilda vatten och ägs till helt övervägande delen av staden (figur 1). Små privata vatten finns främst längst söderut runt Styrsö. På ostsidan finns ett sådant vid Östra Ytternäs, och på västsidan är större delen av fastlandssidan av Ytternäsfjärden i sydväst privatägd liksom vattnet utanför varvsområdet i inre Svibyviken i norr. Ett större område med samfällda vatten finns i Slemmern i nordost och några små runt Ytternäs. Förvaltning av stadens vatten De vatten som ägs av staden förvaltas av stadens fritidsnämnd, som består av sju politiskt tillsatta personer. Nämndens beslut verkställs av stadens förvaltning. Förutom vattnen inom kommunen äger staden också mindre områden vid Kobbaklintar och södra Järsö. Nämnden beslutar om vem som får fiska och hur men bedriver i övrigt ingen fiskevård och övervakar inte heller fisket. I Mariehamn bosatta personer får fiska med handredskap och ett eller två nät (maximalt 60 m nät) per hushåll. Gäddan är fredad i Slemmern fr o m 20 april t o m 31 maj. Yrkes- och binäringsfiske I Mariehamn är 32 registrerade fiskare bosatta, varav nio besvarade våra enkäter och några intervjuades. Elva var att betrakta som yrkesfiskare. Begränsningen till två nät per fiskare på stadens vatten och Mariehamns ringa vattenyta gör att relativt få, uppskattningsvis ett tiotal, fiskade i hemkommunen. Fyra av dem uppges ha fiskat mer eller mindre regelbundet för försäljning.

6

7 6 Sex yrkesfiskare var havsfiskare. Några personer fiskar i grannkommunerna, ofta i Lumparn. De flesta av stadens fiskare har andra yrken och fiskar i många fall på fritiden i andra kommuner, som de härstammar ifrån, och där de har tillgång till fiskevatten. Tre av havsfiskarna hade torsk som viktigaste målart, som de fiskade i södra och centrala Östersjön och huvudsakligen landade i Danmark och Sverige. En av dem fiskade även lax och små mängder av flera andra arter. Av de övriga trålade en strömming och en fiskade lax, medan den sjätte arbetade på ett fiskefartyg i Nordatlanten. Förutom havsfiskarna fångade elva personer mer än ett ton år Fyra fiskade lax i kombination med främst sik, och en kombinerade torsk med abborre, gös samt mindre mängder sik, gädda och ål. De övriga satsade i stort sett helt på fjällfiske. Två koncentrerade sig på sik, medan de återstående fyra hade en bredare inriktning med abborre eller gös som viktigaste arter. Enligt loggböckerna landade Mariehamns fiskare 2003 sammanlagt 1070 ton strömming, 603 ton torsk, 16 ton lax, 9,4 ton sik, 8,9 ton abborre, 4,3 ton gös, 1,5 ton gädda samt av flundra, regnbåge och öring tillsammans 1,8 ton. Nedan behandlas de som fiskar i Mariehamn och besvarat enkäterna och/eller intervjuats. Inom staden fiskas huvudsakligen sik, abborre, gös, flundra och ål. Man fiskar främst med nät med 45 mm maskstorlek, några dessutom med grövre maskor för flundra, medan ålen fångas med ryssjor. Tre av de svarande använder snipor eller andra inombordare i sitt fiske, någon dessutom en mindre snurrebåt; två fiskar enbart med en sådan. Av sex svarande sålde fem till uppköpare, en av dem även till privatpersoner, medan den sjätte drev torghandel. Tre sålde enbart rensad fisk, två både rensad eller förädlad och orensad, medan torghandlaren sålde mycket fileterad eller på annat sätt förädlad fisk. Fem hade tillgång till kyllager. När det gäller problem för dem som fiskar inom staden, klagar man främst på små fiskevatten och begränsningen till två nät. Sälproblem påtalas också av några. Åtminstone en fiskare har råkat ut för sälskador i staden i Västerhamn. Fritidsfiske i Mariehamn De svarande Fritidsfiskeenkäten skickades till 500 hushåll i Mariehamn. Av de totalt 308 (62 %) svarande hade endast 36 eller 12 % fiskat i Mariehamn. De behandlas i detta kapitel och de mariehamnare som fiskat i andra åländska kommuner i nästa. Av de 36 svaren från dem som fiskat i Mariehamn var 32 användbara. Alla utom en var bosatta i staden. De flesta, 61 %, hade en fastighet där, men endast två ägde vatten, i båda fallen samfällda. Fiskets betydelse Beträffande fiskets betydelse fördelade sig de 32 svarande mellan fyra svarsalternativ enligt följande: "avgörande för val av boendeort eller sommarstuga" 0 %, "ganska mycket" 38 %, "lite" 50 % och "obetydligt" 13 %.

8 7 Fiskets bedrivande Trettio personer har uppgivit sin fiskeinriktning. Femton såg sig som husbehovsfiskare, tio som sportfiskare och fem som både husbehovs- och sportfiskare ( kombinationsfiskare ). Alla 32 har fiskat på stadens vatten och två tredjedelar (21) bara på dessa. Den största fiskeinsatsen gjordes under vintern (december-mars), främst beroende på att sex av totalt elva fiskande då fiskade gånger. Minst fiskades under våren (april-maj), då nio av de elva fiskande bara fiskat 1-5 gånger. Under sommar och höst fiskade fler personer, tjugo respektive nitton, men nästan alla mindre än 15 gånger. Av 31 svarande fritidsfiskare hade 19 % fiskat endast 1-5 gånger per år och 15 % fler än 25 gånger (tabell 1), vilket är en låg andel jämfört med andra kommuner (Neuman & Holmström 2003, 2004 och 2005). Det vanligaste intervallet var gånger (12 personer eller 38 %). Tabell 1. De fiskandes fördelning (%) efter antal fisketillfällen per år. Fisketillfällen Fördelning Fångster Fångsterna 2004 av olika arter angavs genom kryss i olika viktintervall (se Genomförda undersökningar ). Trettitvå svarade. Fyra (13 %) hade fått mindre än 10 kg under året och sju (22 %) kg. Drygt hälften (54 %) låg mellan 30 och 70 kg. Endast två tog mer än 100 kg. Medianvärdet låg mellan 40 och 50 kg. Tabell 2. Andelen (%) av olika fiskarkategorier som fångat en viss art. Husbehovsfiskare Husbehovs- och Sportfiskare (15 svarande) sportfiskare (5) (10) Abborre Gädda Sik Flundra Strömming Gös Öring De flesta hade fått abborre och gädda (tabell 2). Abborren dominerade bland husbehovsfiskarna, gäddan bland sport- och kombinationsfiskarna. Även sik och flundra var viktiga för husbehovsoch kombinationsfiskarna. Ser man till genomsnittlig fångstmängd för alla fritidsfiskare, gav gäddan störst fångster genom dess stora dominans hos sportfiskarna (tabell 3). Abborren kommer på andra plats men stod för de största fångsterna hos husbehovs- och kombinationsfiskarna. De förra tog också en hel del sik, strömming och flundra, medan de senare fått mer gös än de andra grupperna. I genomsnitt har

9 8 fritidsfiskarna fångat lite mindre fisk (medelvärdet i tabell 3) än i flertalet tidigare studerade kommuner (Neuman & Holmström 2003, 2004 och 2005). Tabell 3. De olika fiskarkategoriernas årsmedelfångster (kg). Husbehovs- Husbehovs- och Sportfiskare Medelvärde fiskare sportfiskare Gädda Abborre Sik Strömming Flundra Gös Öring Summa Fiskkonsumtion Trettiotvå personer har uppgivit hur ofta de ätit fisk de själva fångat i Mariehamn. Här noteras låga siffror jämfört med andra kommuner. Två tredjedelar hade ätit sådan fisk mindre än tio gånger under året. Endast två personer (6 %) uppgav mer än 25 gånger. Skador på redskap och fångst orsakade av säl, skarv och mink Endast en person har haft besvär av säl, skarv och/eller mink. Han vet ej vilket djur det är frågan om. Det förstör strömmingen i nätet men ej redskapet. Av de övriga 30 svarande har 13 bedrivit fiske, som skulle kunna störas. Mariehamn är alltså betydligt mindre drabbat av dessa problem än övriga Åland. Mariehamnarnas fritidsfiske i andra kommuner De svarande Fritidsfiskeenkäten skickades till 500 hushåll slumpvis valda ur Mariehamns adressregister. Av totalt 308 svarande hade 272 inte fiskat i Mariehamn. I första utskicket svarade 204 av dessa och i det andra 68. Sammanlagt 246 svar bedömdes som användbara. Av dessa hade 237 sin fasta bostad i Mariehamn. Nittioen av 235 svarande (39 %) ägde vatten i andra kommuner, 30 av dem privat vatten. Fiskets betydelse Fiskets betydelse bedömdes av 237 personer enligt följande: "avgörande för val av boendeort eller sommarstuga" 6 %, "ganska mycket" 21 %, "lite" 28 % och "obetydligt" 44 %. Andelen, som anser fisket ha avgörande betydelse eller betyda ganska mycket, var alltså 27 %. I andra kommuner låg den mellan 26 och 55 % (Neuman & Holmström 2003, 2004 och 2005). Fiskets bedrivande Bland 240 svarande var 82 (77 %) husbehovsfiskare, nio (8 %) sportfiskare och sexton (15 %) både husbehovs- och sportfiskare ( kombinationsfiskare ), medan 133 inte hade fiskat alls. Nittiotre hade fiskat i åländska vatten, varav en tredjedel betalat för att få fiska.

10 9 Åttionio personer har angivit vilken åländsk kommun de fångat mest fisk i år Föglö och Lemland låg högst med 16 respektive 15 %. Lägst andelar hade Sottunga (1 %), Eckerö (2 %), Lumparland (3 %) och Finström (4 %). De övriga kommunerna låg mellan 6 och 9 %. De flesta av dem som svarat på denna fråga ägde fritidshus. Med några få undantag har man fiskat mest i den kommun där man har sitt fritidshus. Av 92 svarande hade 22 % fiskat 1-5 gånger (tabell 4) och 26 % fler än 25 gånger; det senare är en lägre andel än i flertalet kommuner (Neuman & Holmström 2003, 2004 och 2005). Tabell 4. De fiskandes fördelning (%) efter antal fisketillfällen per år. Fisketillfällen Fördelning Fångster Åttioåtta personer redovisade sina fångster (se Genomförda undersökningar ). De flesta har fiskat abborre och gädda (tabell 5). Husbehovs- och kombinationsfiskarna fiskade också ofta sik och flundra. Var fjärde fritidsfiskare fångade gös. Tabell 5. Andelen (%) av olika fiskarkategorier som fångat en viss art. Husbehovsfiskare Husbehovs- och Sportfiskare (68 svarande) sportfiskare (12) (8) Abborre Gädda Sik Flundra Gös Strömming Öring Tabell 6. De olika fiskarkategoriernas årsmedelfångster (kg). Husbehovs- Husbehovs- och Sportfiskare Medelvärde fiskare sportfiskare Gädda Abborre Sik Gös Strömming Flundra Öring Summa

11 10 Alla kategorier fångade mycket gädda (tabell 6) men husbehovs- och kombinationsfiskarna något mer abborre. Dessa båda grupper tog ganska mycket sik och flundra, husbehovsfiskarna även gös och strömming. Fångsterna av öring var mycket små, bland sportfiskarna obefintliga. Dessa avvek starkt genom stora fångster av gädda och små av de andra arterna. Husbehovs- och sportfiskarnas fångster var större än i flertalet tidigare undersökta kommuner (Neuman & Holmström 2003, 2004 och 2005). En husbehovsfiskare påvekar resultatet starkt. Han uppgav sig ha fångat bl a mer än 500 kg gädda och kg gös. Skulle han inte ha ingått, skulle gruppens fångst av gädda sjunka till 6 kg, den av gös till 2 kg och medelvärdet till 53 kg. Fiskkonsumtion Nittioen fritidsfiskare har uppgivit hur ofta de ätit fisk de själva fångat i kommunen. Svaren fördelade sig enligt följande: mindre än tio gånger per år 29 %, gånger 14 %, gånger 25 % samt mer än 50 gånger 5 %. Nästan en tredjedel åt alltså fisk man själv fångat mer än 25 gånger per år. Skador på redskap och fångst orsakade av säl, skarv och mink Säl hade skadat redskap eller fångster för fem och skarv för en av 90 svarande. Sjuttiosex fiskade med redskap, som skulle kunna skadas. Andelen drabbade var alltså 8 %. Fisketurism Turister får inte fiska på de vatten staden äger. På vissa av de övriga små vattnen fiskas i mindre omfattning. Endast en fiskeguide är bosatt i Mariehamn, men han utnyttjar nästan enbart vatten i grannkommunerna, främst i Jomala väster om staden. Några guider bosatta i andra kommuner har sina båter i Mariehamn men bedriver sin verksamhet i huvudsak utanför staden, mest öster om den. Fisketurismen har alltså mycket liten omfattning i kommunen. Synpunkter på förvaltningen av stadens vatten I fritidsfiskeenkäten, som även delades ut till yrkes- och binäringsfiskarna, finns ett antal frågor rörande konflikter och förvaltning. Svaren från dem som fiskat inom kommunen redovisas nedan. Vad gäller yrkesfiskarna har även synpunkter, som kommit fram i yrkesfiskeenkäten och vid intervjuerna, lagts in i redovisningen. Fem eller sex yrkesfiskare har svarat på de olika frågorna och mellan 28 och 32 fritidsfiskare. Möjligheter att fiska med nät, ryssja, sax och långrev Tre av sex yrkesfiskare ville få fiska med fler redskap och lika många på större vatten. En var nöjd med sina fiskemöjligheter. Av 28 svarande fritidsfiskare ville åtta inte fiska med redskapen ifråga, och tio var nöjda med sina villkor. Endast tre ville använda fler redskap, medan tolv ville fiska på större vatten. Inflytandet över förvaltningen av stadens vatten Tre av fem yrkesfiskare ville öka inflytandet för sin grupp, en dessutom för de lokala fritidsfiskarna. En förespråkade ökat samarbete mellan grupper, och en var nöjd med dagens situation. Frågan besvarades av alla de 32 fritidsfiskare, som fyllt i enkäterna någorlunda fullständigt. Tolv ansåg det vara bra som det är, och tio ville förstärka samarbetet mellan grupper. Endast fem ville

12 11 ge sin egen grupp mer inflytande, och bara två respektive en tyckte, att yrkesfiskare och turistföretagare skulle få mer att säga till om. Fem hade ingen åsikt. Fiskevård Ingen av yrkesfiskarna ansåg, att staden borde satsa mer på fiskevård. Tretton av 32 fritidsfiskare ansåg, att den borde göra det och lika många att det är bra som det är. Endast tre ville införa fiskekort för att skapa resurser för fiskevård. Fem uppgav ingen åsikt. Fisketryck Fyra yrkesfiskare var av uppfattningen att ingen grupp fiskar för mycket, och en ansåg, att husbehovsfiskarna gör så. Tio av 32 fritidsfiskare ansåg, att ingen fiskar för mycket, och tolv hade ingen åsikt i denna fråga. Bland de få som tyckte att någon kategori fiskade för mycket utpekade fyra yrkesfiskarna, två husbehovsfiskarna och fyra turistfiskarna men ingen de lokala sportfiskarna. Fiskeregler Två av sex yrkesfiskare fann stadens fiskeregler bra, men tre ville tillåta yrkesfiske och en fler nät. Två är beredda att betala fiskekort eller fiskevårdsavgift och är också villiga att märka sina flöten. En anser, att yrkesfiske kunde vara fritt under tiden oktober-april, då fritidsfisket är obetydligt. Drygt hälften (17) av 30 fritidsfiskare ansåg, att fiskereglerna är bra, och sju hade ingen åsikt. Två tyckte, att nätfiske bör förbjudas, och tre att fler nät per person bör tillåtas. Tre var av åsikten, att turistfiske med guider bör tillåtas, men ingen ville tillåta yrkesfiske. Från staden uppges, att turistföretagare i Mariehamn gärna skulle se att deras gäster fick lösa fiskekort på stadens vatten. Konflikter I den sista frågan ombads man att uppskatta betydelsen av konflikter, som kommer fram i samband med fisket på stadens vatten. Konflikter mellan olika grupper av fiskare, fiskare och icke-fiskare, fiske och naturskydd samt mellan fiskare och myndigheter och andra konflikter skulle graderas som varande av ingen, liten, måttlig eller stor betydelse. Man kunde också uppge ingen åsikt. Bland yrkesfiskarna graderade tre konflikten mellan fiskare och myndigheter som stor och en som måttlig. En höll konflikten mellan fiskare och icke-fiskare för att vara av måttlig betydelse, medan den femte svarande inte hade någon åsikt. Det stora flertalet fritidsfiskare, av 30, hade ingen åsikt om någon av konflikterna. När det gäller betydelsen av konflikter mellan olika grupper av fiskare svarade två personer ingen, en liten, en måttlig och en stor. Beträffande övriga konflikter svarade fem eller sex ingen och en eller två liten.

13 12 Erkännanden Arbetet finansierades av Ålands landskapsstyrelse och Europeiska Gemenskapens fond för fisket. Carl Storå och Fredrik Lundberg, Ålands fiskare, medverkade i planering och genomförande. Kari Saulamo, Helsingfors universitet, gjorde databearbetningarna av fritidsfiskeenkäten och Andreas Persson, Uppsala universitet, utarbetade inmatningsprogrammet. Referenser Neuman, E. & B. Holmström Fisket och dess förvaltning i Ålands skärgård. Åländsk utredningsserie 2001:11. Neuman, E. & B. Holmström Fisket och dess förvaltning i Geta, Hammarland, Lemland och Kökar. Åländsk utredningsserie 2003:4. Neuman, E. & B. Holmström Fisket och dess förvaltning i Finström, Sund, Vårdö och Sottunga. Åländsk utredningsserie 2004:2. Neuman, E. & B. Holmström Fisket och dess förvaltning i Jomala, Lumparland, Föglö och Kumlinge. Åländsk utredningsserie 2005:3. Sandström, O., B. Holmström, A. Lappalainen, E. Neuman, H. Ojaveer, P. Salmi, C. Storå, R. Varjopuro & M. Vetemaa Förvaltningsmodeller för Östersjöns skärgårdsfiske och vattenbruk. TemaNord 2002:521.

FISKE OCH FISKERIFÖRVALTNING I ÅLANDS SKÄRGÅRD

FISKE OCH FISKERIFÖRVALTNING I ÅLANDS SKÄRGÅRD ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE 2007:1 FISKE OCH FISKERIFÖRVALTNING I ÅLANDS SKÄRGÅRD Erik Neuman ISSN 0357-735X FISKE OCH FISKERIFÖRVALTNING I ÅLANDS SKÄRGÅRD Erik Neuman Skobbholmsvägen 13 22 160 MARIEHAMN

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN Historik En del äldre uppgifter från bildandet av Furusjön, Kiasjön och Badebodaåns gemensamhetsfiske från början av 1940-talet visar att ett visst sportfiske förekom redan

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Åda Ab är ett icke vinstdrivande bolag tillhandahåller service och tjänster enbart till bolagets ägare offentlig upphandling (proportionalitet och s.k.

Läs mer

Fritidsfisket i Vättern 2010

Fritidsfisket i Vättern 2010 Fritidsfisket i Vättern 2010 Sammanställning av enkätsvar och fältobservationer Rapport nr 114 från Vätternvårdsförbundet - i samverkan med länsstyrelsernas fiskefunktioner Rapport nr 114 från Vätternvårdsförbundet

Läs mer

Personlig assistansservice 2014

Personlig assistansservice 2014 PROJEKTRAPPORT 27.2.15 Dnr: 2014-0569-49 Personlig assistansservice 2014 ÅMHM har under hösten 2014 begärt redogörelse från de åländska kommunerna gällande ordnandet av personlig assistansservice enligt

Läs mer

INNEHÅLL. Hållbart sportfiske... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys av dagsläget... 3. Bakgrund... 3 SWOT... 4. Projektets innehåll...

INNEHÅLL. Hållbart sportfiske... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys av dagsläget... 3. Bakgrund... 3 SWOT... 4. Projektets innehåll... Hållbart sportfiske INNEHÅLL Hållbart sportfiske... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys av dagsläget... 3 Bakgrund... 3 SWOT... 4 Projektets innehåll... 4 Målet med projektet... 5 Tänkbara medel

Läs mer

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Projekt Interreg IIIA Skärgård, genomförs av Åbo Universitet i Åbolands och Ålands skärgård

Läs mer

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD Bo 1 2004 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag eller liknande) och på vilket landskapsregeringen

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Grundskolan hösten 2006

Grundskolan hösten 2006 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 97 Utbildning 006:.0.006 Grundskolan hösten 006 Drygt 000 grundskolelever Antalet grundskolelever höstterminen 006 uppgår till 00, varav 96 på lågstadiet och 07 på högstadiet.

Läs mer

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån Fiske i 2014/15 Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån Sportfiske i Oskarshamn Oskarshamns kommun är omgärdat av spännande fiskevatten.

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000 Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 -allmänt och turism I 1996-2000 123 T5 NYKARLEBY -allmänt och turism II 2001-2005 -pälsdjur 1997-2002 -allmänt och bibliotek 1996-2005 -Svenska

Läs mer

ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 Bo 1 22111 MARIEHAMN RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag

Läs mer

Turiststatistik 2012 Rapportens titel Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel

Turiststatistik 2012 Rapportens titel Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Statistik 2013:2 Turiststatistik 2012 Rapportens titel Undertitel Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Undertitel Turiststatistik I statistikserien Turism publiceras statistik månatligen över

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 VÄSTRA SALTVIKS FRIVILLIGA BRAND OCH RÄDDNINGSKÅR RF

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 VÄSTRA SALTVIKS FRIVILLIGA BRAND OCH RÄDDNINGSKÅR RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 VÄSTRA SALTVIKS FRIVILLIGA BRAND OCH RÄDDNINGSKÅR RF 75 år för din trygghet AVGIVEN VID VÅRMÖTET DEN 17.04.2010 VERKSAMHETS BERÄT TELSE VÄSTRA SALTVIKS FBK 2009 Denna årsberättelse

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Fiske längs Bergslagsleden. Aira kommunikation www.aira.se

Fiske längs Bergslagsleden. Aira kommunikation www.aira.se Fiske längs Bergslagsleden Aira kommunikation www.aira.se Inledning Uppdraget har bestått i att undersöka vilka möjligheter som 8inns att 8iska längs Bergslagsleden. Många vandrare efterfrågar möjligheten

Läs mer

PROJEKT FISKEKORTSOMRÅDEN SLUTRAPPORT

PROJEKT FISKEKORTSOMRÅDEN SLUTRAPPORT PROJEKT FISKEKORTSOMRÅDEN SLUTRAPPORT Projektledare Magnus Krantz Visit Åland Storagatan 8 22100 Mariehamn Magnus.krantz@visitaland.com +358 45 7344 7480 Styrgrupp: Magnus Krantz, David Ståhlman, Susan

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap

Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap Projekt Säl, skarv och redskapsutveckling, Kustlaboratoriet i samarbete med Hälsingefiskarnas fiskeförening Sara Königson och Sven-Gunnar

Läs mer

Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter

Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter Vad säger lagen Vad säger stadgarna Vem äger kräftorna Vem får fiska Vilka beslut kan man ta Björn Tengelin Version maj 2002 Projekt Astacus 1 Innehåll

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Nr 51 Nr 51 LANDSKAPSLAG om Ålands skogsvårdsförening Föredragen för Republikens President 1) den 24 augusti 2001 Utfärdad i Mariehamn den 27 september 2001 I enlighet med

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Byggdetaljer: dörrar, fönster, verandor, beslag. Ålands Museum

Byggdetaljer: dörrar, fönster, verandor, beslag. Ålands Museum Byggdetaljer: dörrar, fönster, verandor, beslag Ålands Museum Dörrar Ålands Museum: Byggdetaljer: Dörrar Ytterdörr Manbyggnad (1860-talet), Nybonds, Söderby, Lemland. Foto: Per-Ove Högnäs 1979 Ålands Museum:

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller

Läs mer

Katastrofgolfen slog nytt rekord med ett resultat på 3 761,70 euro. År 2014 var Katastrofgolfens resultat 2482,75 euro

Katastrofgolfen slog nytt rekord med ett resultat på 3 761,70 euro. År 2014 var Katastrofgolfens resultat 2482,75 euro INFORMATIONSBREV Nr 9 / 2015 Utgiven 8.10.2015 Ålands Distrikt Stort tack för din insats under Hungerdagen Hungerdagen år 2015 har gjort ett mycket bra resultat. Vi har ännu inte det slutgiltiga resultatet

Läs mer

Utlåtande om förslag till Lag om fiske

Utlåtande om förslag till Lag om fiske Borgå den 23.01.2014 Jord- och skogsbruksministeriet/ Centralförbundet för fiskerihushållning Nylands Fiskarförbund tackar för möjligheten att ge våra synpunkter på förslaget till lag om fiske. Lagen är

Läs mer

Innehållsförteckning DP01 STATISTIK OCH PROGNOS

Innehållsförteckning DP01 STATISTIK OCH PROGNOS Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Uppdraget... 2 1.2 Omfattning... 2 2 Arbetsmetodik och genomförande... 4 3 Statistik och trender... 5 3.1 Befolkningsutveckling... 5 3.2 Resandestatistik... 6

Läs mer

Ålänningarnas kunskap om den statliga verksamheten på Åland

Ålänningarnas kunskap om den statliga verksamheten på Åland Rapport 2002:2 Ålänningarnas kunskap om den statliga verksamheten på Åland En enkätundersökning Förord Föreliggande rapport är resultatet av en beställning från Länsstyrelsen på Åland i oktober 2001 där

Läs mer

Fiskekort A Gäller för fiske med handredskap (spöfiske, mete, pimpel etc. ) Max 2 st spön efter motordriven farkost.

Fiskekort A Gäller för fiske med handredskap (spöfiske, mete, pimpel etc. ) Max 2 st spön efter motordriven farkost. Page 1 of 4 Distribueras till fiskekortsförsäljare, tillsyningsmän Prislista från 2013 Fiskekort A Gäller för fiske med handredskap (spöfiske, mete, pimpel etc. ) Max 2 st spön efter motordriven farkost.

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

Fördelningsmall för bygdemedel

Fördelningsmall för bygdemedel Fördelningsmall för bygdemedel Bakgrund Tidigare, då det kommunala fiskevårdsbidraget fanns, lämnade föreningarna in statistik över antal fiskedygn per år, redovisning av de åtgärder som utförts samt uppgifter

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

18-20 mars 2016 på Stockholmsmässan

18-20 mars 2016 på Stockholmsmässan Fotograf: Philip Truong - Stinger Productions 18-20 mars 2016 på Stockholmsmässan Samarbetspartners fa S P O R T F I S K E A K A D E M I N I F O R S H A G A SeFF SVERIGES FISKETURISMFÖRETAGARE www.facebook.com/sportfiskemassan

Läs mer

Flik 5. Regleringar av fiske. Fiskelagen. 20 Uppdaterad: 2015-10-29

Flik 5. Regleringar av fiske. Fiskelagen. 20 Uppdaterad: 2015-10-29 Flik 5 Regleringar av fiske Som fisketillsynsman har man många regler att hålla reda på och som ska tillsynas. I Sverige finns det tre olika nivåer av statliga regler. I grunden finns det lagar vilka stiftas

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:1

Policy Brief Nummer 2010:1 Policy Brief Nummer 2010:1 Fritidsfiskebaserade företag hur kan de utvecklas? Fritidsfiskebaserade företag upplever i olika grad hinder för sin utveckling beroende på företagets inriktning, storlek och

Läs mer

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det

Läs mer

Kustfiske och fiskodling i Finlands sydvästra skärgård

Kustfiske och fiskodling i Finlands sydvästra skärgård KALA- JA RIISTARAPORTTEJA nro 325 Juhani Salmi Timo Mäkinen Pekka Salmi Eila Seppänen Kustfiske och fiskodling i Finlands sydvästra skärgård AQCESS-projektets socioekonomiska iakttagelser. Helsingfors

Läs mer

För Sveriges Torskfiskares Producentorganisation ekonomisk förening. 1 Firma Föreningens firma är Sveriges Torskfiskares Producentorgansation ek. för.

För Sveriges Torskfiskares Producentorganisation ekonomisk förening. 1 Firma Föreningens firma är Sveriges Torskfiskares Producentorgansation ek. för. STADGAR För Sveriges Torskfiskares Producentorganisation ekonomisk förening KAPITEL 1 Föreningen 1 Firma Föreningens firma är Sveriges Torskfiskares Producentorgansation ek. för. 2 Säte Styrelsen skall

Läs mer

1. Vilka tider på året passar dig för att utöva sportfiske? Jan feb mar apr x maj jun jul xxxx aug xx sep okt nov dec

1. Vilka tider på året passar dig för att utöva sportfiske? Jan feb mar apr x maj jun jul xxxx aug xx sep okt nov dec Av elva möjliga grupper har sju svarat på vår enkät det tackar vi för. Här nedan följer en sammanställning av frågor och svar. Oftast är svaren bara markerade med ett kryss (X) så fyra kryss vid ett svar

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Guide för nya delägarlagsaktiva Uppdaterad 15.4.2011. I den här guiden har vi samlat information som varje delägare borde känna till.

Guide för nya delägarlagsaktiva Uppdaterad 15.4.2011. I den här guiden har vi samlat information som varje delägare borde känna till. 1 Guide för nya delägarlagsaktiva Uppdaterad 15.4.2011 I den här guiden har vi samlat information som varje delägare borde känna till. Delägarlaget definieras i lagen om samfälligheter och i skattelagen

Läs mer

BERGSJÖ GNARP HARMÅNGER HASSELA ILSBO JÄTTENDAL

BERGSJÖ GNARP HARMÅNGER HASSELA ILSBO JÄTTENDAL BERGSJÖ GNARP HARMÅNGER HASSELA ILSBO JÄTTENDAL Gradin Text & Bild AB, 2014 Välkomna till Nordanstigs Fiskevårdsområden Fiskemöjligheterna är mycket goda i Nordanstigs kommun. Vi har sex fiskevårdsområden

Läs mer

Delredovisning avseende fiskeriprogrammet i regeringsuppdraget att utarbeta regionala SWOT-analyser för kommande landsbygdsprogram och fiskeriprogram

Delredovisning avseende fiskeriprogrammet i regeringsuppdraget att utarbeta regionala SWOT-analyser för kommande landsbygdsprogram och fiskeriprogram DELREDOVISNING 1 (15) Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Delredovisning avseende fiskeriprogrammet i regeringsuppdraget att utarbeta regionala SWOT-analyser för kommande landsbygdsprogram och fiskeriprogram

Läs mer

Informationsbrev September 2008

Informationsbrev September 2008 Ålands Vindenergi Andelslag Informationsbrev September 2008 Utgåva nr 1 Hamngatan 8, 22100 Mariehamn, Tel 018-12065 Fax 018-12090 www.alandsvindenergi.ax e-mail: info@alandsvindenergi.ax Huvudartiklar

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Egna pengar en bra start... 5 Om undersökningen... 5 Inkomster... 7 Vanligare

Läs mer

Målsättning. Getskär / Renskär

Målsättning. Getskär / Renskär Getskär / Renskär På ön finns grillplatser, en kaj-anläggning, en brunn med färskvatten och ett antal privata sommarstugor. Intill kajen ligger en mindre sandstrand med möjlighet till camping samt bastu.

Läs mer

Nya ärenden, ÅLR Avser perioden: 2015-09-14 till 2015-09-14

Nya ärenden, ÅLR Avser perioden: 2015-09-14 till 2015-09-14 Nya ärenden, ÅLR Avser perioden: 2015-09-14 till 2015-09-14 Ank.datum Diarienr. ÅLR 2015/9441 Diariebtkn. 400 Näringar, allmänt Linnea Johansson Delgivning av en tillfällig tjänst som ESF-handläggare Ank.datum

Läs mer

BOSTADSLÅN TILL HYRESBOSTÄDER

BOSTADSLÅN TILL HYRESBOSTÄDER 2009 Byggnadsbyrån PB 1060 22111 MARIEHAMN BOSTADSLÅN TILL HYRESBOSTÄDER 1. VILKA TYPER AV PROJEKT STÖDS a. Ny- och tillbyggnad av hyresbostad b. Reparation (renovering) av hyresbostad c. Anskaffning av

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2009 Utgiven i Helsingfors den 9 april 2009 Nr 222 225 INNEHÅLL Nr Sidan 222 Lag om temporärt höjda avskrivningar på produktiva investeringar... 2897 223 Jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Gemensamt fiskekort. Storuman

Gemensamt fiskekort. Storuman Gemensamt fiskekort Storuman Bakgrund O Började med ett medborgarförslag 2008 om att bättre utnyttja Uman som resurs. O 2009 togs en enkät fram med en intresseförfrågan och kontakter togs först med de

Läs mer

UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001

UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 5.3.2002 Tel. 25497 Utbildning 2002:1 Pb 187, 22101 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001 Detta meddelande innehåller

Läs mer

Kontrollavgiften. Fiskevårdsområdet lokal nytt inslag förvaltningsform för enskilda i fiskevatten fiskevårdsområdets vardag

Kontrollavgiften. Fiskevårdsområdet lokal nytt inslag förvaltningsform för enskilda i fiskevatten fiskevårdsområdets vardag Kontrollavgiften Fiskevårdsområdet lokal nytt inslag förvaltningsform för enskilda i fiskevatten fiskevårdsområdets vardag Ett informationsmaterial om kontrollavgiften producerat av Sveriges Fiskevattenägareförbund

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

K.f De Gamlas Hem. Förbundsfullmäktige sammanträde 07.06 2010. Kl. 16.00. K.f för De Gamlas Hem SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sida 1

K.f De Gamlas Hem. Förbundsfullmäktige sammanträde 07.06 2010. Kl. 16.00. K.f för De Gamlas Hem SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sida 1 Sida 1 K.f De Gamlas Hem sammanträde Kl. 16.00 Sida 2 DATUM PLATS De Gamlas Hem 1. Sammanträdets öppnande...4 2. Sammanträdets laglighet och beslutförhet...5 3. Val av ordförande och viceordförande för

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD. VILLKOR 2010 (gäller tillsvidare)

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD. VILLKOR 2010 (gäller tillsvidare) BO 1 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD VILLKOR 2010 (gäller tillsvidare) 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut och på vilket landskapsregeringen

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Europeiska fiskerifonden:

Europeiska fiskerifonden: HÅLLBART SPORTFISKE DEL 1: 31.3 31.7.2014 UTREDANDE ARBETE 1 SAMMANFATTNING Projekt hållbart sportfiske har i den utredande delen konkret resulterat i: - Ett branschregister för sportfisket på Åland -

Läs mer

3. Strategins framtagning. 4.1 Områdesbeskrivning. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter.

3. Strategins framtagning. 4.1 Områdesbeskrivning. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter. LLU Öresund/Skåne NV 3. Strategins framtagning. (600/1000 tecken) För fiskets del vilar strategin på en SWOT-analys (bilaga 1) framtagen av fiskeridirektör Johan Wagnström vid Länsstyrelsen Skåne i samråd

Läs mer

Fisketurismkonferens. Sammanfattning av konferensen 29/4-2010 på Paradis Gård.

Fisketurismkonferens. Sammanfattning av konferensen 29/4-2010 på Paradis Gård. Fisketurismkonferens Sammanfattning av konferensen 29/4-2010 på Paradis Gård. Program 12.00 13.00 LUNCH Inledning Anton Halldén, länsfiskekonsulent och Lennart Swärdh, Paradis Gård Fisketurism i ett nationellt

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

Nya ärenden, ÅLR Avser perioden: 2015-10-15 till 2015-10-15

Nya ärenden, ÅLR Avser perioden: 2015-10-15 till 2015-10-15 Nya ärenden, ÅLR Avser perioden: 2015-10-15 till 2015-10-15 Ank.datum Diarienr. ÅLR 2015/10454 Diariebtkn. 720 Kulturminnesvård Marita Karlsson Helsingfors universitet Utförseltillstånd för arkeologiska

Läs mer

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet 17 december 2014 TNS SIFO Johan Orbe Anita Bergsveen Innehållsförteckning Bakgrund 03 Syfte 04 Målgrupper och antal intervjuer 05 Genomförande

Läs mer

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid s. 1 Inledning Under våren 2012 har många hyresgäster på Pennygången i olika sammanhang uttryckt stor oro

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Fiskereglerna ändras kontinuerligt. Uppgifterna i denna broschyr är aktuella vid tryckningstillfället.

Fiskereglerna ändras kontinuerligt. Uppgifterna i denna broschyr är aktuella vid tryckningstillfället. Välkommen Vi hoppas att din fisketur blir trevlig och spännande! Här följer tips om bra fiskeställen runt Lysekils kommun, det finns också ett urval av de fiskeregler som gäller för fiske i havet i Västra

Läs mer

ANSÖKAN OM JORDFÖRVÄRVSTILLSTÅND

ANSÖKAN OM JORDFÖRVÄRVSTILLSTÅND Kansliavdelningen PB 1060, AX-22111 MARIEHAMN, Åland Tel. +358-18-25000, fax. +358-18-19155 e-post registrator@regeringen.ax URL www.regeringen.ax ANSÖKAN OM JORDFÖRVÄRVSTILLSTÅND SÖKANDEN Namn Medborgarskap

Läs mer

SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM

SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM UPPLEV FISKELYCKAN I STORSTADSMILJÖ Välkommen till det fria handredsk Ett 30-tal fiskarter gör Strömmen till det artrikaste fiskevattnet i stockholmsregionen. Mest omtalat

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

SWOT-analys avseende Havs- och fiskerifonden för Stockholms län 2013-06-17

SWOT-analys avseende Havs- och fiskerifonden för Stockholms län 2013-06-17 SWOT-analys avseende Havs- och fiskerifonden för Stockholms län 2013-06-17 Illustration omslag: Nyréns Arkitektkontor Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Havs- och fiskerifonden 2014-2020... 5

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:14

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:14 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:14 Ja nu är årets fiske i gång i Suseån- Premiären var riktigt spännande då det visade sig att vi hade mycket av regnbågar i Suseån rymliga från Danmark. Det fångades

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Protokoll vid Vätterns FOG-möte 2011-11-24 på Bygdegården, Hästholmen

Protokoll vid Vätterns FOG-möte 2011-11-24 på Bygdegården, Hästholmen Sida 1/8 2011-11-29 Linda Englund Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 linda.englund@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätterns FOG-möte 2011-11-24 på Bygdegården, Hästholmen 33. Mötets öppnande Ordförande

Läs mer

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496 15.11.2006 Hyresstatistik 2006 Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Landskapsbelånade Frifinansierade Totalt 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40

Läs mer

Protokoll från skärgårdsnämndens möte 4-2008

Protokoll från skärgårdsnämndens möte 4-2008 Protokoll från skärgårdsnämndens möte 4-2008 Tidpunkt: 28 november 2008 kl 1100 1500 Plats: Båtsmansrummet på Hotel Arkipelag Närvarande: Jan-Erik Mattsson (ordförande), Katrin Sjögren, Mats Perämaa, Britt

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

https://admin.surveygenerator.com/survey/questions/printfri...

https://admin.surveygenerator.com/survey/questions/printfri... Sida 1 Fråga 1 Syftet med denna enkät är att kartlägga hur fisketurismen ser ut i dag. Den tar bara några minuter att svara på och kommer att ge oss mycket kunskap för att utveckla fisketurismen i området.

Läs mer

Fiskekollapsen i Stockholms skärgård 2010-05-18, 2011-12-28

Fiskekollapsen i Stockholms skärgård 2010-05-18, 2011-12-28 Fiskekollapsen i Stockholms skärgård 2010-05-18, 2011-12-28 Text och foto: Sverker Lovén Författaren arbetar som fiskekonsulent och fiskebiolog vid Stockholms stad, idrottsförvaltningen och var ordförande

Läs mer

Dom kallar oss metare. Johan Tikkanen

Dom kallar oss metare. Johan Tikkanen Dom kallar oss metare Johan Tikkanen Dom kallar oss metare Johan Tikkanen Ansvarig för allt innehåll, rättighetsinnehavare och producent av denna bok är Johan Tikkanen Denna bok är skapad med webbtjänsten

Läs mer

INFORMATIONSBREV Nr 7 / 2015. Ålands Distrikt. Händelsekalender: Nästa Blad utkommer XX.XX.2015

INFORMATIONSBREV Nr 7 / 2015. Ålands Distrikt. Händelsekalender: Nästa Blad utkommer XX.XX.2015 Nästa Blad utkommer XX.XX.2015 INFORMATIONSBREV Nr 7 / 2015 Utgiven 14.08.2015 eva.storgards@redcross.fi, 040-197 47 48 Ålands Distrikt Hej alla aktiva Rödakorsare! Just nu i skrivande stund sitter jag

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:2 20.3.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Februari 2015 Fler övernattade på hotellen i februari Totala antalet övernattningar

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Fakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen

Fakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen Fakta om turismen på Åland Ålands landskapsregering Näringsavdelningen Fakta om Åland Åland är ett självstyrt, demilitariserat landskap i Finland och medlem i EU. Parlament Ålands lagting. Regering Ålands

Läs mer

Sammanlagt hade de sju LBU projekten ansökt om 123 459 euro. De två EFF projekten ansökte om totalt 109 530 euro.

Sammanlagt hade de sju LBU projekten ansökt om 123 459 euro. De två EFF projekten ansökte om totalt 109 530 euro. Två projekt inom operativa fiskeriprogrammet, sex landsbygdsutvecklingsprojekt samt sex deltagare i paraplyprojektet SMULTRONSTÄLLEN förordades på LAG/KAG mötet den 30 maj 2012. Leader Åland r.f. (ideell

Läs mer