Kvalitetsrapport 2015/2016 Parkskolan

Transkript

1 Kvalitetsrapport [PARKSKOLAN] 2015/2016 Kvalitetsrapport 2015/2016 Parkskolan Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att uppnå kunskapskraven.

2 Genom att kontinuerligt och systematiskt analysera resultaten av undervisningen kan utvecklingsområden identifieras och åtgärder vidtas för att förbättra kvaliteten. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett ständigt pågående arbete och en förutsättning för att löpande kunna vidta rätt åtgärder för fortsatt arbete och för en förbättrad kvalitet i verksamheten och därmed i barn och elevers lärande. Kvalitetsarbetet dokumenteras i Pysslingen Skolors digitala styrkort. Uppföljningen sker utifrån nationella styrdokument och affärsplan lokalt på enheten och tillsammans med ansvarig verksamhetschef. Utifrån resultat i de tre perspektiven Värdegrund, Utveckling och Lärande samt Kompetens och Omvärld görs analyser kontinuerligt. På koncernnivå definieras kvalitet i den s.k. AcadeMediamodellen som I vilken grad vi når de nationella målen (funktionell kvalitet) på ett sätt som vinner våra kunders förtroende (upplevd kvalitet) och gör våra elever väl rustade att gå vidare i utbildningssystemet, yrkeslivet och samhällslivet (ändamålsenlig kvalitet). Vår ambition är att ha höga värden i samtliga dessa aspekter. Pysslingen Skolors övergripande utvecklingsområden Värdegrund: Förstärkt och förbättrad elevhälsa. Elevhälsan ska genom sitt förebyggande och främjande arbete bidra till högre måluppfyllelse. Utveckling och Lärande: Utveckla undervisningen. Utveckla undervisningen genom kollegialt lärande. Utveckla undervisningen genom strategin IT för bättre lärande Utveckla undervisningen genom ett pedagogiskt och utmanande ledarskap. Kompetens och Omvärld: Utveckla förutsättningarna för Pysslingens skolor att ta emot nyanlända. Pysslingens skolor ska ta ett aktivt samhällsansvar och skapa förutsättningar för skolorna att ta emot ett ökat antal nyanlända elever.

3 Fakta och förutsättningar på enheten Parkskolan är en integrerad förskola och skola med 120 inskrivna barn i förskolan och 203 elever i skolan från Förskoleklass till och med åk 5. I förskolan arbetar 20 pedagoger; förskollärare och barnskötare, fördelade på fyra hemvister med vardera 30 barn i åldrarna 1-5 år. I skolan finns 13 lärare samt 7 fritidspedagoger/fritidsledare/elevassistenter. Skolan har skoladministratör (60%) och vaktmästare (100%) samt ett eget tillagningskök med tre medarbetare. Elevhälsan har tillgång till alla kompetenser i form av speciallärare, skolsköterska, kurator, psykolog samt skolläkare. Skolledningen består av en rektor/förskolechef och en biträdande rektor/förskolechef. Rektor tillträdde sin tjänst i mars 2016 då tidigare rektor gick i pension. Under året har förskolan gjort sig hemmastadd i det nya förskolehuset som invigdes i september Skolgården har varit i fokus då förskola, fritids och skola tillsammans under året diskuterat och prövat verksamhetens utepedagogiska profil och vilka gemensamma regler vi behöver ha för hur gården på bästa sätt kan samnyttjas. Skolans tillväxt vad gäller elevantal har varit mycket god och både förskola och skola har kö till sina verksamheter och i princip alla årskurser. Läsåret var det sista då inte alla klasser var helt fyllda; endast femton åk 5- elever lämnade skolan i juni. GRETA, Parkskolans värdegrundsarbete, har fortsatt att på olika sätt genomsyra verksamheten. I slutet av läsåret genomförde Salems kommun en tillsyn på Parkskolans förskola. Alla delar av verksamheten uppfyllde styrdokumentens krav och förväntningar utan någon anmärkning.

4 Värdegrund Enhetens övergripande utvecklingsmål under läsåret Barnen i förskolan ska känna sig trygga i sina nya hemvister och med pedagogerna. - Alla barn i förskolan ska känna till GRETA. - Alla grupper/klasser i skolan ska ha ett gott samarbets- och studieklimat. - Alla elever ska känna trygghet också över klassgränserna. - Fritidspersonalen ska tidigt upptäcka och åtgärda områden som eleverna upplever som otrygga i samband med att gården delvis är en ny miljö för eleverna. Utvalda aktiviteter/processer - All personal i förskolan arbetar dagligen med trygga vardagsrutiner och smågrupper inom hemvisten som under läsåret också utvecklas till tvärgrupper. - GRETA- dockorna används som metod för att prata om händelser och känslor med barnen. - I samband med terminsstarten arbetar samtliga klasser med t ex kamratbanor och samarbetsövningar. - Alla lärare/pedagoger tar ansvar för att alltid bemöta elever som önskar kontakt. Den som inte själv har tid måste förvissa sig om att någon annan vuxen hjälper eleven. - Berörda fritidspedagoger dokumenterar kort varje dag för att kunna lyfta i samband med reflektions- och planeringstid. Kommentar: Målen är till stor del uppnådda. I både förskolans skattning av funktionell kvalitet* och skolans NKI** är resultaten goda eller mycket goda (Funktionell kvalitet 6, NKI 8) vad gäller upplevd trygghet för barn och elever. Eleverna i skolan anser inte, i mätningen 2016, att de har tillräckligt god arbetsro i skolan (NKI 6,3). Resultatet är förhållandevis lika tidigare års, varför vi behöver utarbeta mer verksamma åtgärder i frågan. *Funktionell kvalitet: Funktionell kvalitet mäter förskolans måluppfyllelse i relation till de nationella målen. Funktionell kvalitet självskattas i organisationen utifrån en nivåskala där 6 motsvarar i hög grad. ** NKI: NKI står för Nöjd KundIndex och mäts i en årlig enkät till vårdnadshavare samt elever i vissa årskurser. NKI har en skala från 0-10 där 10 är 100% nöjdhet.

5 Utveckling och Lärande Enhetens övergripande utvecklingsmål under läsåret Förskolan har ett utvecklande pedagogiskt klimat som gynnar barnens tillit, trygghet och lärande. - Barnen i förskolan är aktivt delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. - Alla barn/elever ska ha förutsättningar att utvecklas till sin fulla potential och uppleva trygghet, glädje och delaktighet i sin vardag. - Vårdnadshavarna är delaktiga i förskolans/skolans arbete och visar det genom att vara aktiva på Unikum, delta i möten, svara på enkäter och komma på andra aktiviteter som skolan ordnar. - Fritidsverksamheten följer skolans teman och arbetsområden och erbjuder genom andra perspektiv och leken som utgångspunkt en fördjupning inom temat. Utvalda aktiviteter/processer - Alla pedagoger i förskolan har ett lyhört och lekfullt samspel med barnen. - Förskolan erbjuder en tillåtande miljö för barnens lärande. - Pedagogerna i förskolan reflekterar varje vecka med hjälp av ipads och bilder tillsammans med barnen runt pågående projekt. - Utveckling av ett formativt arbetssätt i undervisningen med t ex kamratrespons. - Diagnoser används som ett sätt att mäta kunskapsprogression i matematiken. - Eleverna har i större utsträckning en verklig mottagare för sitt arbete. - Eleverna engageras i att bjuda in sina vårdnadshavare till olika arrangemang och möten på skolan, samt i åk 4-5 är vårterminens vårdnadshavarmöten elevledda. - Fritids tar del av lärarnas grovplanering och genomför (frivilliga) aktiviteter utifrån dessa. Aktiviteterna byggs på barnens intressen. Kommentar: Målen är delvis nådda. Skattningen av funktionell kvalitet i förskolan pekar på en i hög grad (6) eller tillräcklig (4) kvalitet vad avser utveckling och lärande inom områdena Språk och kommunikation, Matematik samt Naturvetenskap och teknik. Barnens delaktighet i reflektion och dokumentation kan ske på ett mer systematiskt sätt (funktionell kvalitet 4).

6 Eleverna anser i ganska hög grad att de kan påverka undervisningens innehåll (NKI 7,4) och att lärarna på olika sätt informerar, stimulerar och ger stöd för lärande (NKI 8,2). Lärarna har under året arbetat mer än tidigare med kamratrespons och verkliga mottagare för elevernas arbeten. Detta kan utvecklas ytterligare. Vårdnadshavarna anser i hög grad (NKI 8,2) att Parkskolans Fritids erbjuder meningsfulla aktiviteter som stimulerar barnens utveckling. Den direkta kopplingen till skolans arbetsområden och teman kan utvecklas ytterligare genom tydligare gemensamma terminsplaneringar. Kompetens och Omvärld Enhetens övergripande utvecklingsmål under läsåret Förskolans arbete ska vila på den senaste forskningen och studier och samtal ska regelbundet föras i personalgruppen kring ny forskning. - Samtliga arbetslag har tid och strukturer för att reflektera och diskutera kring den egna verksamheten och samverkan med övriga verksamheter. Utvalda aktiviteter/processer - Arbetslagen inom förskolan turas om att välja ut och presentera ett ämne kopplat till forskning på ett antal arbetskonferenser under läsåret. Diskussionerna sammanfattas i ett gemensamt dokument som används som underlag för att utveckla verksamheten på varje hemvist. - Arbetslagens mötestid är välstrukturerad och innehåller ett moment av reflektion. Kommentar : Målen är delvis nådda. De regelbundna pedagogiska diskussionerna utifrån aktuell forskning inom förskolan har genomförts med gott resultat, vilket skattningen av Funktionell kvalitet visar. Samtliga arbetslag på skolan utom ett har reflektionstid inlagd i sin mötestid. Den systematiserade reflektionen effektiviserar övrig mötestid och bidrar till att minska frustration i pressade lägen. Alla skolans möten kan förbättras vad gäller struktur och effektivitet.

7 Resultatanalys FÖRSKOLAN Lärandeindex och Funktionell kvalitet i förskolan skattas utifrån skalan , där 6 motsvarar i hög grad. Lärandeindex förskola: ÅR Värdegrund Språk/kommunikation Matematik Naturvetenskap/teknik Lek Skapande , , , ,6 4,7 3, ,7 2,7-4 4,7 - Lärandeindex ligger på i stort sett samma nivåer som föregående år. Samtliga resultat är självskattningar. Funktionell kvalitet förskola: Kategori Ämne Normer och värden Normer och värden 6 6 Utveckling och Språk/kommunikation 6 6 lärande Matematik 4 4 Naturvetenskap/teknik 4 4 Lek 6 6 Skapande 6 6 Kultur 6 4 Barns inflytande Barns inflytande 6 4 Vad gäller främst matematik och naturvetenskap/teknik finns en hög grad av medvetenhet hos personalen om att aktivt arbeta med barnens lärande både i organiserade aktiviteter, i spontan lek och i vardagsrutinerna. För att stärka kvaliteten ytterligare krävs ett tydligare systematiskt arbetssätt och dokumentation så att det blir lättare att följa upp och utvärdera lärandet. Inom områdena Normer och värden, språk och kommunikation är verksamheten väl utvecklad och det behövs input från aktuell forskning för att ta ytterligare kvalitativa steg. Inom området kultur finns ett generellt behov av ökad kompetens i pedagoggruppen kring mångkulturalitet och normkritik ur flera aspekter.

8 Analysen är också i hög grad liknande föregående års, och en sammanfattande analys är att förskolans första år i nya lokaler och i nya konstellationer/hemvister för både personal och barn, samt en utökning av barnantalet med ca 30 barn har varit ett år då verksamheten behövt landa och sätta sig, varför de pedagogiska utvecklingsprocesserna till viss del fått stå tillbaka för frågor av mer praktisk karaktär. NKI och NMI NKI (NöjdKundIndex) samt NMI (NöjdMedarbetarIndex) mäts i en enkät 1 gång/läsår och sammanställs i index på skalan 0-10 där 10 är 100% nöjdhet. Vi har valt att belysa de delar av NKI och NMI som i första hand belyser relationen mellan personal- barn/elever- vårdnadshavare utifrån perspektiv som kommunikation, tillit, delaktighet och demokrati. Förskolans NKI visar en mycket hög grad av nöjdhet hos vårdnadshavarna, även om den sjunkit marginellt jämfört med föregående år; från 8,9 till 8,3. Också Salems kommuns vårdnadshavarenkät som gjordes under vårterminen bekräftar detta, där 96,4% anger att de är nöjda med Parkskolans förskola. Rekommendationsgraden ligger på samma nivå som tidigare år (9,0), medan trivselgraden sjunkit något från 9,1 till 8,8. Vårdnadshavarna är minst nöjda med huruvida deras barn kan få lugn och ro på förskolan (8,0). Samma resultat visar kommunenkäten där nöjdhetsgraden på motsvarande fråga är 85,4%. Den kommunala tillsynen i maj pekade dock på att just närvaron av lugn och ro var imponerande i verksamheten. I en jämförelse mellan vårdnadshavarnas och personalens svar visar spindeldiagrammet att vårdnadshavarna i betydligt större utsträckning (9,0) än personalen (8,6) anser att pedagogerna arbetar aktivt för att alla ska bli behandlade med respekt. I analysen av ovanstående NKI i relation till NMI ser vi spår av förskoleverksamhetens behov av att landa under året. Personalsammansättningen i arbetslagen har omprövats några gånger under året och konflikter kring bemötande och kollegiala relationer har hanterats. De höga siffrorna i NKI, också i frågor där personalen skattat lägre, visar dock en hög grad av professionalitet; varken barn eller vårdnadshavare har påverkats av de interna diskussionerna, eller bristen på diskussioner.

9 SKOLAN Parkskolan har generellt en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen och kunskapskraven i åk 3. Endast ett fåtal elever når inte ett eller flera mål i årskurs 3. I analysen framkommer att de extra anpassningar som gjorts under året har gett mycket goda resultat; bl a inrättades intensivlästräningsgrupper i åk 1 under hösten samt en extra mattegrupp ledd av specialläraren under våren i åk 2-3 för att fånga upp och intensivjobba med de elever som då ännu inte uppnått en förväntad kunskapsnivå. Ett tydligt exempel på att riktade insatser ger resultat är t ex arbetet med elevernas fonologiska medvetenhet i Förskoleklassen. I Fonolek testas den fonologiska medvetenheten i oktober, februari och maj. I oktober hade 40% av barnen låga Staninevärden (under 4) i screeningen. Åtgärder i form av intensivträningsgrupper sattes in i samverkan med specialläraren, som också handledde ansvariga lärare kring hur undervisningen kunde utvecklas. I februari var andelen elever med Staninevärde under 4 10%, och i maj var motsvarande siffra 2%. I betygsprognosen som rapporteras till huvudmannen i oktober samt april kan vi se en förbättring från höstens värden till vårens i flera klasser och ämnen. Ett förbättringsområde för Parskolans systematiska kvalitetsarbete är att förbättra rutinerna för hur betygsprognoserna redovisas/sparas, så att vi på sikt kan följa samma elevgrupps progression under flera år. Också för andra skolämnen än svenska och matematik finns ett behov av att utveckla den systematiska resultatredovisningen. ÅK 1 Antal elever som når målen HT VT Totalt antal elever Andel i % VT16 SVENSKA % MATEMATIK % ÅK 2 Antal elever som når målen HT VT Totalt antal elever Andel i % VT16 SVENSKA % MATEMATIK % ÅK 3 Antal elever som når målen HT VT Totalt antal elever Andel i % VT16 SVENSKA % MATEMATIK %

10 I Nationella proven är det enstaka elever som inte nått kunskapskraven i delprov D och delprov F i Svenska, samt delprov D i Matematik. ÅK 4 Antal elever som når målen HT VT Totalt antal elever Andel i % VT16 SVENSKA % MATEMATIK % ENGELSKA % ÅK 5 Antal elever som når målen HT VT Totalt antal elever Andel i % VT16 SVENSKA % MATEMATIK % ENGELSKA % I åk 5 är måluppfyllelsen lika god i samtliga ämnen, även om endast Sv, Ma, Eng redovisas här. Ett utvecklingsområde för skolan är dock att utveckla tydligare former för att stämma av kunskapsutvecklingen i NO/SO- ämnen och de praktisk- estetiska ämnena. Vi behöver också hitta former för att se hur eleverna (när de lämnat Parkskolan) presterar i åk 6 där betyg och NP blir konkreta kvitton på att de kunskaper och förmågor de tillskansat sig och utvecklat på Parkskolan står sig. Parkskolans elever går till flera skolor, både fri- och kommunala, i kommunen och regionen, till åk 6. Vi ser generellt att den flexibilitet i gruppkonstellationer som skolans åldersintegrerade klasser skapar är en fördel när det gäller att göra extra anpassningar utifrån faktiska resultat och analyser. Åtgärderna sätts in omedelbart och genererar snabba positiva resultat för de elever vars kunskapsutveckling riskerar att gå för långsamt. Också för eleverna med mycket god kunskapsutveckling är det åldersintegrerade arbetssättet gynnsamt då det är lättare att skapa gruppkonstellationer där eleverna kan bli utmanade på den nivå de befinner sig. Vi ser inga direkta skillnader mellan pojkars och flickors resultat och kunskapsutveckling på skolan. Graden av extra anpassningar som görs i undervisningen är hög och de elever som inte når, eller bedöms inte komma att nå, målen, har i samtliga fall ytterligare insatser i form av ÅP. NKI Eleverna på skolan är lite mindre nöjda över sin studiemiljö i år jämfört med tidigare år (2015: 70, 2016: 68) men lite mer nöjda (79) med undervisningen än föregående år (75). Det är glädjande att på alla frågor som rör undervisningen är eleverna mer nöjdare i år än förra året. De frågor som kräver både djupare analys och åtgärder inför

11 kommande läsår handlar om elevernas upplevelse av att de är delaktiga och kan påverka det de arbetar med i skolan. Här tycker 78% av vårdnadshavarna att eleverna har möjlighet att påverka, medan motsvarande siffra hos eleverna är 71%. På motsvarande fråga till medarbetarna (NMI) anser 97% att personalen i mycket hög utsträckning tar hänsyn till barnens/elevernas åsikter. Vi behöver diskutera hur, när och med vilka begrepp lärarna öppnar för elevmedverkan och elevdelaktighet, och göra eleverna mer uppmärksamma på detta. Det handlar också om elevernas upplevelse av arbetsro. 18% av eleverna anser inte att de kan få arbetsro, vilket sannolikt hänger ihop med att en motsvarande andel elever (21%) inte tycker att eleverna på skolan behandlar varandra med respekt. Man ska komma ihåg att det är totalt 14 elever i å k 5 som har svarat på enkäten, men trygghet och arbetsro hänger ihop med känslan av att kunna påverka och att vara delaktig, vilket tydligt pekar på att detta måste vara vårt utvecklingsfokus kommande år. Verksamhetens utvecklingsområden inför kommande läsår Vi ser att vi vill och behöver satsa på ett grundläggande gemensamt arbete med fokus på syfte/idé och därmed elev- och kunskapssyn. Med både förskola och skola i samma verksamhet är det extra viktigt att vara överens om styrdokumentens grundläggande texter kring demokrati och värdegrund och vilka konsekvenser dessa får i vår pedagogiska praktik. Vi använder frågan Vem ska Greta vara när hon lämnar Parkskolan? som katalysator i processen. Under läsåret ska syftesprocessen utmynna i ett antal konkreta åtgärder som främst syftar till att öka barnens och elevernas upplevelse av, och faktiska erfarenhet av, delaktighet och möjlighet att påverka. Vår förväntan är att studiero, trygghet och elevernas relationer sinsemellan ska förbättras i och med detta.

12 Värdegrund Enhetens övergripande utvecklingsmål under läsåret Utvecklad och gemensam förståelse i kollegiet för demokratiuppdraget i styrdokumenten. - Ökad grad av upplevd och faktisk barn- /elevdelaktighet. Utvalda aktiviteter/processer - Kompetensutveckling och regelbunden diskussion och reflektion för hela kollegiet kring demokratiuppdraget i läroplanen, elevdelaktighet och ett interkulturellt perspektiv i verksamheten. - tydligt i lärandesituationer peka på och beskriva barnens/elevernas delaktighet genom en medvetenhet i begreppsanvändning hos all personal. Utveckling och Lärande Enhetens övergripande utvecklingsmål under läsåret Systematisk pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen - Språkutvecklande arbetssätt i all undervisning - Högre grad av digitala verktyg/ikt i undervisningen Utvalda aktiviteter/processer - förskolans ledningsgrupp initierar och följer upp ett utvecklingsarbete kring pedagogisk dokumentation. - Förstelärare i Sv leder kollegialt lärande kring ett språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik - Skolans ledningsgrupp utarbetar språkmål för samtliga ämnen. - Förstelärare i IKT leder kollegialt lärande kring digitala verktyg i undervisningen utifrån skolans IT- strategi. - En arbetsgrupp utses i förskolan för att planera för IKT- utveckling för förskolan. - Förtydligad resultatuppföljning i alla ämnen.

13 Kompetens och Omvärld Enhetens övergripande utvecklingsmål under läsåret Interkulturell kompetens i kollegiet - Tydlig och ändamålsenlig lednings- och mötesorganisation för kollegialt lärande och pedagogisk utveckling. Utvalda aktiviteter/processer - Arbeta för fler VFU- studenter i verksamheterna. - Målmedveten rekrytering för att bredda den interkulturella kompetensen i kollegiet. - Implementering av nya läroplanstexter för förskola/förskoleklass och fritids. - Förtydligat årshjul/mötesstruktur - Storledningsgrupp för samordning av pedagogisk utveckling och gemensamma prioriteringar i alla verksamheter. - Genomföra minst ett internt teachmeet på PK- tid under läsåret.