Patientsäkerhet. Tema: Ny patientlag ökar din informationsplikt. Nyheter inom e-hälsa ökar tillgängligheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientsäkerhet. Tema: Ny patientlag ökar din informationsplikt. Nyheter inom e-hälsa ökar tillgängligheten"

Transkript

1 Tebladet. personal Posttidning B Nr årgång 33 Tema: Patientsäkerhet Ny patientlag ökar din informationsplikt Nyheter inom e-hälsa ökar tillgängligheten Foto: KRISTIN LUNDSTRÖM... och Tebladstårtan går till Ulla Lindén SIDAN 15

2 2 Aktuellt Tebladet 8/14 Patientsäkerhet och ny patientlag Hösten är här och med den ett nytt nummer av Tebladets personalutgåva. I det här numret tittar vi lite närmare på patientsäkerhet. Patienter ska inte skadas i vården. Trots det händer det hela tiden. Tebladet har bland annat träffat arbetsmiljöstrateg Kerstin Norman, som hävdar att arbetsmiljö och patientsäkerhet hänger ihop. Vi har också besökt några olika arbetsplatser inom landstinget för att kolla hur personalen arbetar med patientsäkerhet. Dessutom berättar vi om den nya patientlagen som träder i kraft vid årsskiftet. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning. Redaktionen Victoria Rydergård redaktör E-post: orebroll.se Kristin Lundström redaktör E-post: orebroll.se Karin Wettermark- Jonsson ansvarig utgivare Tebladet. är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. Tebladets utgivning och manusstopp 2013 (preliminär.): (P - personaltidning, L - länstidning) Adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, Fax: 019/ , Texttelefon: , E-post: orebroll.se Nr 9 21 okt (6 okt) P Nr nov (3 nov) L Nr dec (1 dec) P Inledare marie-louise forsberg-fransson landstingsstyrelsens ordförande Kvalitet och patientsäkerhet är centralt När denna krönika skrivs har det hunnit gå en vecka efter valet. Valnattsresultatet visar att vi, Socialdemokrater, fått väljarnas förtroende att fortsätta leda arbetet i vad som kommer att vara Region Örebro län nästa mandatperiod. Att kunna vara med och påverka politiska beslut som rör hälso- och sjukvården och länets utveckling är en möjlighet som många värnar. Jag och många med mig vill också hävda att lokal och regional styrning är nyckeln till Sveriges goda välfärd. Förutsättningarna ser olika ut runt om i landet och beslut fattas därför bäst av politiker med god lokalkännedom. Glädjande är därför att se valdeltagandet ökar i vårt landstingsval. Ett starkare valdeltagande på lokal nivå talar inte för att flytta ansvaret för centrala välfärdsområden till staten. Den här mandatperioden har vi fortsatt att utveckla våra verksamheter och anställt fler medarbetare. Arbetet har hela tiden haft fokus utifrån patienternas och medborgarnas behov samtidigt som vi inte gett avkall på ordning och reda i ekonomin. Även om vi gjort mycket denna mandatperiod återstår mycket arbete. Fortfarande ser vi både utvecklingsmöjligheter och brister som måste rättas till. Tillsammans med er vill vi fortsätta utveckla och förbättra våra verksamheter. Det är viktigt att personalen ges goda förtutsättningar att minska vårdskador. Ett viktigt utvecklingsområde som berörs i detta nummer är patientsäkerhet. Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste skadan som drabbar patienter som är inlagda på sjukhus. Enligt Socialstyrelsens beräkningar är det drygt patienter per år i Sverige som drabbas av en undvikbar vårdskada. Cirka av dessa patienter avlider och de senaste fyra åren har antalet som drabbas av infektionerna legat på oförändrad nivå i nationella mätningar. Vi i landstinget här i Örebro län har antagit en nollvision när det gäller vårdrelaterade skador. För oss är kvalitet och patientsäkerhetsarbetet centralt. Varje patient ska kunna känna sig trygg och säker i kontakten med vården i hela länet. Patientsäkerhetsarbete är lönande för patienten och sjukvården. Vårdskador orsakar självfallet onödigt lidande för patienten, men det är också ett slöseri med resurser som vi hade kunnat använda bättre. Därför är det oerhört viktigt att det förebyggande arbetet intensifieras, för att både minska lidande och få pengar över till angelägna utvecklingsområden. Det är viktigt att personalen ges goda förutsättningar att minska vårdskador. I ett bra patientsäkerhetsarbete är ett välkänt och tilllämpat ledningssystem grundläggande. Det ger också förutsättningar för systematisk uppföljning av kvalitet och patientsäkerhet. För att uppnå en säker vård krävs också en utveckling av patientsäkerhetskulturen och medarbetarnas riskmedvetenhet. Det är i det vardagliga arbetet som förbättringsarbetet pågår. För att minska de vårdrelaterade infektionerna är det grundläggande att hygienrutiner och klädregler följs. Avvikelserapportering är också oerhört viktigt i utvecklingsarbetet och ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. En mandatperiod närmar sig sitt slut och en ny tar vid. Vi har goda utvecklingsmöjligheter i vårt län och jag är glad att vi har fått förtroende att fortsätta vårt arbete, tillsammans med er. Det är en spännande period vi har framför oss och jag ser fram emot att anta de utmaningar som behöver lösas. Vi frågar landstingets politiker Hur ska vi jobba för att utveckla patientsäkerhetskulturen i Örebro läns landsting? Jenny Steen, Socialdemokraterna: Hanne Alvner, Moderaterna: Anna Ågerfalk, Folkpartiet: Margareta Karlsson, Vänsterpartiet: Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Ingrid Fries Hansson, Miljöpartiet: Daniel Spiik, Sverigedemokraterna: Grunden i en god patientsäkerhet är att förebygga risker innan de uppkommer. Därför är det viktigt att vi fortsätter arbetet med att hitta metoder för riskbedömningar och att dessa sedan tillämpas i verksamheten. Det är viktigt att detta arbete sker kontinuerligt och att alla medarbetare känner att de är en viktig kugge i patientsäkerhetsarbetet. Att rapportera avvikelser är en naturlig del i ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Det är viktigt att arbetet med risk- och händelseanalyser utvecklas, inte minst vad gäller vårdrelaterade skador och infektioner. Bättre och mer regelbundna uppföljningar ska göras. Landstinget måste också bli bättre på att uppmärksamma och lära från de goda exemplen i den egna organisationen. I vårt landsting har vi till exempel Karlskoga lasarett som fått utmärkelsen Svensk Kvalitet. Det framgångsrika arbetet där skulle kunna användas i fler delar av organisationen. Det krävs ett starkt och tydligt ledarskap för att förändra en kultur. I dagsläget handlar det i första hand om att det ska finnas sjuksköterskor i den omfattningen att personalen upplever att man kan bedriva en patientsäker vård. För att fler sjuksköterskor ska vilja jobba i landstinget måste vi skapa möjligheter. Möjligheter att utvecklas och utveckla verksamheten på plats i vården, att ha det uppdraget och att få rätt betalt. Genom ett aktivt riskförebyggande arbete i verksamheterna. Det är viktigt att vi har fasta vårdrutiner inom områden som hygien, läkemedelshantering och journalgranskning samt att bestämda rutiner följs. Vi måste även arbeta med att ge våra medarbetare möjlighet att träna sin kompetens praktiskt. På Kliniskt Träningscenter har vi ett exempel där vi praktiskt arbetar med att förbättra patientsäkerheten. Här får vår personal och läkarstudenter möjlighet att träna sina färdigheter i avancerad simulatormiljö. Kontinuitet av läkare, så att samma läkare kan följa upp patienten under en längre tid. Ständiga krav med påminnelse om vårdhygien. Noggrann handhygien, ta bort smycken, klockor och långärmade rockar. Involvera patienten mer i vården. Det är bara patienten som själv kan informera hur upplevelsen av hälsan är. Klagomål måste tas på allvar och brister åtgärdas omgående. Tillämpa gällande regler! Patientsäkerhetskultur handlar om det förhållningssätt som en verksamhet och dess medarbetare har till patienter och risker. Alla medarbetare är viktiga i arbetet för att förebygga risker. Vi måste ha ett gott bemötande och lyssna på patienterna. Vi måste vara öppna för att ompröva arbetssätt och metoder. Om fel uppstår i verksamheten måste vi ta det som en lärdom och inte leta syndabockar. Då har vi chansen att utveckla verksamheten. Vi bör i livsmedelsupphandling ställa krav på att svenska djuruppfödningsregler ska gälla för att minska antibiotikaanvändningen. Dessutom kommer vi att verka för en översyn av remisstvånget då vårdcentralerna i vissa fall upplevs som en broms istället för en vägledning. Bristen på kontinuitet och underbemanning är två riskfaktorer inom patientsäkerheten som vi vill angripa genom att förstärka den administrativa personalen.

3 Aktuellt Tebladet 8/14 3 Preliminärt resultat från Regionvalet Utblick Att undvika det undvikbara När patienten besöker vården förväntar sig han eller hon alltid ett professionellt bemötande och säker behandling. Svensk sjukvård är bland världens bästa, men vi kan alltid bli bättre. I en ny rapport, Patientsäkerhet lönar sig, belyser Sveriges Kommuner och Landsting detta. I rapporten anges att var tionde sjukhusvårdad patient drabbas av en skada som förlänger vårdtiden och som i efterhand har bedömts att den kunnat undvikas. I Örebro län valde 82,5 procent av de röstberättigade att rösta i valet till regionfullmäktige. När Tebladet skickas till tryck är den slutgiltiga rösträkningen inte färdig. Men det preliminära resultatet från Valmyndighetens webbplats visar att Socialdemokraterna och Moderaterna tappar två mandat vardera, och Folkpartiet tappar ett mandat. Det visar också att Sverigedemokraterna går framåt med fyra mandat medan Vänsterpartiet tar ett extra mandat. Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna har lika många mandat som vid förra valet. Resultatet tyder på att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan behålla majoriten. Det slutgiltiga valresultat kommer att publiceras på Alla vårdskador kan säkert inte undvikas. Men i teorin kan alla undvikbara vårdskador undvikas. Hälso- och sjukvården är en högriskverksamhet på samma sätt som flyget, trafiken och kärnkraften. Människor kan komma till skada. Det betyder att vi ständigt måste arbeta förebyggande i en lärande miljö och skapa system och barriärer som gör verksamheten så säker som möjligt. Så länge vi har vårdskador kommer min övertygelse vara att vi kan nå ännu längre i patientsäkerhetsarbetet. Det är vår utgångspunkt. Min utgångspunkt som landstingsdirektör, din utgångspunkt som chef eller din utgångspunkt som medarbetare. Nobelprisnominerad läkare kommer till USÖ och pratar om bemötande I oktober har du chans att lyssna på en föreläsning om bemötande av chefsöverläkaren och gynekologen Denis Mukwege från Demokratiska Republiken Kongo. Denis Mukwge kommer på Sverigebesök och har valt att starta i Örebro. Premiärframträdandet sker i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro den 22 oktober där han ska tala om bemötande. Föreläsningen riktar sig till anställda i Örebro läns landsting. Dags att söka kvalitetsutvecklingspriset Diamanten Nu är det dags att söka utvecklings- och kvalitetspriset Diamanten. Den 15 oktober är sista ansökningsdagen. Har du och dina arbetskamrater varit kreativa och förbättrat och utvecklat arbetet på er arbetsplats? Har det fått positiva konsekvenser? Har ni en plan för hur ert arbete ska kunna användas i verksamheten? Landstinget vill stimulera till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Diamanten ska motivera och belöna kreativitet. Denis Mukwege är chefsöverläkare och gynekolog i den krigshärjade regionen Kivu i Demokratiska Republiken Kongo. Som överläkare vid Panzisjukhuset har han och hans kollegor behandlat över våldtäktsoffer och därmed utvecklat stor kompetens inom behandling av allvarliga gynekologiska skador. Talar om krigets verklighet Trots angrepp på sitt liv talar Denis Mukwege outtröttligt för att öka medvetenheten om den verklighet kriget i Kongo för med sig och dess allvarliga och långvariga Denis Mukwege konsekvenser för landets utveckling, och för de flickor och kvinnor som lever där. Prisad för insatser Denis Mukwege tilldelades år 2008 FN:s pris för mänskliga rättigheter och Olof Palmepriset för sina insatser för de våldtagna kvinnorna i krigets Kongo. Motiveringen till det sistnämnda priset löd: Hans arbete är ett lysande exempel på vad mod, ihärdighet och bärande hopp kan uträtta för mänskliga rättigheter och värdighet, i en tid då dessa värden tycks som mest avlägsna. År 2013 tilldelades Denis Mukwege Right Livelihoodpriset, det alternativa fredspriset. Han har också nominerats till Nobels fredspris flera gånger. Nu är han nominerad även till årets fredspris. Anmäl via intranätet Föreläsningen pågår mellan klockan och webbsänds även i Lindesberg och Karlskoga. Anmälan till föreläsningen i Wilandersalen sker via utbildningsportalen på Örebro läns landstings intranät. Det är även ett sätt att lyfta fram bra lösningar för utveckling och nytänkande. Diamanten har funnits sedan 2006, men det har varit två år då priset inte gått att söka. Förra året kom priset tillbaka. Prissumman till det vinnande teamet får användas till att utveckla verksamheten ännu mer. Alla tävlingsförslag kommer att visas upp i Wilandersalen på Diamantendagen den 26 november På kan du läsa mer. Jag vill peka på några utgångspunkter som jag har. För att bedriva en vård där vi kan undvika vårdskador krävs goda förutsättningar att göra rätt från början. Det handlar om ledning, styrning och ett systematiskt, uthålligt och tydligt patientsäkerhetsarbete som är känt av var och en. Patientsäkerhetskulturen är också en viktig beståndsdel i vårt arbete. Det handlar om våra förhållningssätt, normer och attityder som har betydelse för patientsäkerheten, såväl hos enskilda individer som i grupper. Vi mäter nu regelbundet detta och kan jämföra oss med andra. Det är bra. Vi ser inom vilka områden vi kan bli bättre. Arbetet med avvikelser och händelseanalyser ska fortsätta att utvecklas. Genom ett gediget och systematiskt analysarbete i varje enskilt fall är jag övertygad om att vi lär oss mer. På så sätt får vi goda förutsättningar för att skapa en positiv utveckling i patientsäkerhetsarbetet. Vid årsskiftet får vi en ny patientlag som ytterligare stärker patientens ställning. Här skärps också skyldigheten hos oss som vårdgivare att informera patienten. Ökad dialog och delaktighet skapar bättre förutsättningar för en säker vård. Rickard Simonsson landstingsdirektör Örebro läns landsting

4 4 Nyheter Tebladet 8/14 Landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) invigde lokalerna till den nya Barnakuten. Nya barnakuten öppnar under hösten Så här ser fasaden av nya barnakuten ut. Lokalerna för den nya Barnakuten på Universitetssjukhuset Örebro är invigda. Den nybyggda akutmottagningen är särskilt anpassad för barns behov och ska öppna nu i höst. Alla barn som kommer till USÖ:s barnakut kommer att bli bemötta och omhändertagna av personal med specialistkompetens inom barnsjukvård. Även lokalerna är byggda utifrån barnens perspektiv. Till exempel får barnen ett eget väntrum. De cirka kvadratmeter stora lokalerna består av två våningar. Väntrum och mottagningsrum finns framförallt på nedre botten och rum för administration finns en trappa upp. Tack vare den nya Barnakuten kan vi ytterligare förbättra omhändertagandet av barnen och deras föräldrar utifrån deras specifika behov, säger Ewa-Lena Sjöberg, verksamhetschef vid USÖ:s Akutklinik. Barnakuten ska bemannas med hög specialistkompetens. Anpassade lokaler Lokalerna som är ljusa och luftiga är byggda och utrustade för att sätta barns och ungdomars behov i fokus. Två väntrum ger en lugnare miljö under vistelsetiden och minskar samtidigt risken för smittspridning. Det finns även ett särskilt patientpentry med mikrovågsugn för att värma medhavd mat och välling. Modern akutmottagning Vi öppnar nu äntligen en modern akutmottagning som särskilt anpassats till att ge barn och ungdomar en säker och trygg miljö, och det är mycket glädjande, säger Marie-Louise Forsberg- Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande. Del i framtidsbygge Barnakuten är en del i det viktiga framtidsbygget som nu sker på Akutmottagningen på USÖ förstärks En akutläkarorganisation ska införas på Universitetssjukhuset Örebro. Så här ser ett av de två väntrummen ut. USÖ, med förnyelse av akutmottagningen och det nya huset för högspecialiserad vård. Det innebär bland annat att patienter på USÖ:s akutmottagning i framtiden i hög utsträckning kommer att möta läkare som är specialistutbildade för att ta hand om akut uppkomna skador och sjukdomar. Beslutet innebär också fler heltidstjänster och möjligheter till betald vidareutbildning för akutmottagningens personal. Satsningen ska vara genomförd fullt ut Det kommer att innebära en förstärkning med drygt tio läkare på USÖ. Tillsammans med fler heltidstjänster och erbjudande om Text: PEtra Ekenstam Foto: Maria Bergman vidareutbildning ger det en ökad kostnad på 7,7 miljoner kronor. Stor satsning på äldres korttidsvård Landstinget och Örebro kommun satsar tillsammans pengar för att förbättra korttidsvården för äldre i Örebro kommun. Tanken är att patienterna ska få en tryggare och mer sammanhållen korttidsvård på sina villkor. Ett av målen är att inga patienter ska bli kvar på sjukhuset på grund av brist på vårdplatser hos kommunen. Landstingsstyrelsen satsar 3,9 miljoner kronor för driftskostnader på helårsbasis samt kronor till investeringar. Örebro kommuns helårskostnad beräknas till 9 miljoner kronor. Landstinget förstärker kommunens nya rehabiliterings- och utredningsenhet Tullhuset med läkare och sjukgymnast. Samarbete Nära samarbete mellan primärvården, Universitetssjukhuset Örebro och den kommunala vården är nyckeln till en god vård. Trygghet för patienten En förbättrad korttidsvård ska ge rätt hjälp i rätt tid, på rätt plats, med rätt person och till rätt kostnad.

5 Tebladet 8/14 Nyheter 5 Våga fråga kondomkampanj fortsätter I Sverige har klamydiafallen minskat men gonorré har ökat. Men i Örebro län sjunker inte antalet klamydiafall utan ligger på ungefär samma nivå som de senaste åtta åren, drygt fall per år. NYHETER I KORTHET UTVECKLING Toppmodern dialysmottagning på Lindesbergs lasarett 2013 upptäcktes något fler fall än åren innan, men nu ser trenden ut att vända. För att minska spridningen av könssjukdomar och få fler att använda kondom fortsätter nu kampanjen Våga fråga. Under de senaste åren har man sett en minskning av klamydia i landet som helhet, men inte i vårt län, konstaterar smittskyddsläkare Hans Fredlund. Men i år är det färre fall än i fjol så hans förhoppning är att det kommer att fortsätta att minska. Nu har Örebro läns landstings instruktioner för läkemedelshantering, Gröna häftet, uppdaterats. Det innebär att alla gamla Gröna häften är inaktuella och ska kastas. De nya instruktionerna kommer inte att tryckas, utan enbart finnas i elektronisk form på Läkemedelskommitténs webbsida, www. orebroll.se/lakemedelshantering. Den elektroniska formen gör att uppdateringar kan göras snabbare och enklare. Den gör det också enkelt att söka i texterna, Gonorré ökar Gemensamt för landet i helhet och Örebro län är att fallen av gonorré har ökat. Vi diagnostiserar fler gonorréfall i år och vi ser att unga heterosexuellt aktiva blir smittade med gonorré. Det såg vi inte för några år sedan. Gonorré är svårare att bota än klamydia så där behövs ofta injektionsbehandling i stället för tablettbehandling, säger Hans Fredlund. Viktigt att testa sig Sexuellt överförbara infektioner som klamydia och gonorré kan leda till allvarliga följder och komplikationer. Därför är det viktigt att upptäcka en könssjukdom i tid och behandla den. Förändra attityden Många som vill använda kondom vågar inte fråga om det, av rädsla och navigera vidare via länkar. Vid behov kan den som önskar skriva ut häftet. för vad partnern ska tänka. Men sanningen är att de flesta som vågar fråga uppfattas som omtänksamma och ansvarsfulla. Nu fortsätter kampanjen Våga fråga med syfte att förändra attityden kring kondomanvändning. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna, år. Våga fråga-kampanjen kommer för fjärde året i rad att synas på ungdomsmottagningar, i skolor samt på olika festivaler och evenemang. Du kan läsa mer om Våga fråga Gröna häftet uppdaterat släng det gamla Alla kan må psykiskt dåligt ibland och behöva hjälp och stöd för att komma vidare. Så även barn och unga. Vid Primärvårdens nystartade samtalsmottagning finns kuratorer som är speciellt inriktade på att hjälpa barn och deras familjer. Med den här satsningen vill vi ytterligare öka tillgängligheten till vården för barn och unga med psykisk ohälsa. Här riktar vi oss till de lite yngre barnen, 6-14 år. För den äldre åldersgruppen, upp till 23 år, finns länets ungdomsmottagningar med kuratorer och psykologer, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande. Hälsofrämjande Vid Primärvårdens samtalsmottagning arbetar man utifrån ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att man tar tillvara de resurser som finns hos barnet och familjen. Orsaken till att man söker hit Gäller alla som hanterar läkemedel Gröna häftet bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, och utgör grunden i all läkemedelshantering. Instruktionerna gäller för alla enheter som hanterar läkemedel i öppenvård, slutenvård och tandvård. Instruktionerna har sammanställts av en arbetsgrupp underställd Läkemedelskommittén, innan de gick på remiss och slutligen fastställdes av landstingsdirektören. på hemsidan och följa kampanjen på Facebook. Ungdomar har tillsammans med Adlongruppen byggt upp kampanjen Våga fråga. Adlon är ett samarbete mellan landstingen i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Sörmland, Örebro, Östergötlands samt Region Halland. Tillsammans arbetar Adlon för att förbättra den sexuella hälsan och minska spridningen av sexuellt överförbara infektioner. Lokala instruktioner Som ett komplement till Gröna häftet behöver lokala instruktioner för läkemedelshantering upprättas. Det gäller på såväl kliniknivå som på avdelnings-/ enhetsnivå. För att underlätta detta arbete finns mallen Lokal instruktion för läkemedelshantering på Läkemedelskommitténs webbsida. Vid uppdatering av lokala instruktionen på avdelningen/enheten ska den nya mallen användas, och de lokala instruktionerna ska sedan finnas tillgängliga på intranätet. Kontroll och skötsel För att förbättra dokumentationen av temperaturkontroll och skötsel av läkemedelsförråd finns även stöddokumenten Protokoll för temperaturmätning och Protokoll för skötsel av läkemedelsförråd på Läkemedelskommitténs webbsida. Carl olsson Nystartad samtalsmottagning för barn- och unga kan vara nedstämdhet, depression, oro, ängslan, relationsproblem, kris och sorg, ätproblem eller psykosomatiska besvär. Barn- och familjeperspektivet är viktigt. Kuratorerna här försöker alltid att hitta lösningar tillsammans med familjen för att därigenom förbättra hälsan hos den unga människan, säger Anna Bystedt, verksamhetschef för Primärvårdens samtalsmottagning. För att få en tid till Primärvårdens samtalsmottagning behöver man först kontakta sin vårdcentral eller barnpsykiatrin, så förmedlar de kontakten. Resursförstärkning Den nystartade mottagningen på Fabriksgatan 8 i Örebro är en del av en samlad satsning och resursförstärkning i Primärvården för barn och unga (6-14 år) med psykisk ohälsa. Samtalsmottagningens kuratorer är en resurs för länets samtliga vårdcentraler och samverkar med Barn och unga vuxna (BUV) inom psykiatrin. Nu kan patienter få dialys på Lindesbergs lasarett. Det gynnar många av patienterna som är äldre genom att de slipper sjukresor till och från behandlingarna. Mottagningen som har toppmodern utrustning kommer att inrymma åtta platser och ska så småningom behandla 16 patienter. Tillgänglighet till behandling och flexibiliteten förbättras i hela länet, säger landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S). Vi kan göra skillnad för patienterna och den här satsningen kändes helt rätt, säger områdeschef Per-Olof Larsson. Text och foto: Maria Lindstedt HÄLSA Kurser hos Landstingshälsan i höst Du kan fortfarande anmäla dig till några av höstens kurser hos Landstingshälsan. Den 23 oktober startar en sömnkurs på Landstingshälsan. Syftet med kursen är att ge kunskap om sömn och sömnsvårigheter och lära sig olika verktyg för att förbättra sömnen. Sista anmälningsdag är 3 oktober. Den 23 oktober startar också en stresshanteringskurs på Landstingshälsan. Syftet med kursen är att ge kunskap om vad stress innebär, samt att hitta och pröva olika verktyg för att hantera stress i olika situationer. Sista anmälningsdag är 7 oktober. Den 31 oktober startar en kurs i mindfulness, också kallad medveten närvaro. Det är ett effektivt verktyg för att hantera stress och förbättra vår personliga självkännedom. Forskningen visar att detta förhållningssätt utvecklar hjärnan. Sista anmälningsdag är 20 oktober. På landstingshalsan/aktuellakurser kan du läsa mer och anmäla dig.

6 6 Tema: Patientsäkerhet Tebladet 8/14 Anmäl misstag för att Patienter ska inte skadas i vården. Trots det händer det hela tiden. För att förhindra nya vårdskador är det viktigt att lära sig av misstagen. Det menar tre representanter i primärvårdens vårdutvecklingsteam: Sven Röstlund, primärvårdens chefsläkare och anmälningsläkare, Elisabeth Klingberg, kvalitetssamordnare och Anncatrin Studahl, kvalitet- och utvecklingschef. Men hur lär man sig av sina misstag? Ett första steg är att anmäla misstagen. Men det är inte alltid lätt och det handlar ofta om att förändra kulturen på arbetsplatserna till att vara mer öppen och tillåtande. Det viktigt att inte dölja när det går fel utan istället se det som en möjlighet att förbättra sig. Det handlar inte om skam och skuldbeläggande. Det är något vi vill komma ifrån, säger Sven Röstlund. Fler Lex Maria Han har hand om avvikelser och Lex Maria-anmälningar och berättar att antalet Lex Mariaanmälningar har ökat från 4 till 12 inom primärvården det senaste året. Det är positivt och vi har jobbat hårt för att man inte ska vara så rädd att anmäla. Vi måste kunna lära oss av våra misstag för att de inte ska uppstå igen, säger Sven Röstlund. Avvikelserapporteringar, Lex Mariaanmälningar, Sven Röstlund klagomål, ärenden från patientnämnden och inspektionen för vård och omsorg, IVO, är olika verktyg för att hitta Anncatrin Studahl vägar till förbättring. Men om personalen inte använder de här verktygen så är de bara verktyg. I grund och botten handlar det om Elisabeth Klingberg att vi måste bygga upp en patientsäkerhetskultur där man är öppen för att ta emot synpunkter och jobba med sin attityd och inte bara se sig som en individ utan som en del i en lärande organisation, säger Elisabeth Klingberg. Hon ser det ökade antalet Lex Maria-anmälningar som ett tecken på att patientsäkerhetsarbetet börjar fungera bättre. För allmänheten kan det låta negativt, men genom att anmäla visar verksamheten att de jobbar med patientsäkerhetsfrågor, säger hon. Kvalitet och utveckling Anncatrin Studahl förklarar att patientsäkerhet inte kan isoleras. Den hänger nära ihop med kvalitets- och utvecklingsarbete. Ni pratar om att inte känna skuld, men det måste ändå vara väldigt jobbigt att göra misstag inom vården. Hur känner de som anmäler? Det är klart det är jobbigt. Men det här arbetet handlar inte om att hitta någon syndabock. Vi gör händelseanalyser och tittar på rutiner, arbetsmiljö och ställer frågor och vidtar åtgärder för att misstaget inte ska upprepas. Vid Lex Maria-anmälningar har vi som rutin att ge stöd till personal När ska man anmäla? För att veta om du ska anmäla en avvikelse kan du ställa två frågor: Var händelsen planerad? Vill jag/vi att den ska hända igen? Om svaren på båda frågorna blir nej ska du gå in på intranätet där du lätt kan fylla i en avvikelserapport. Det gäller alla inom landstinget, även utanför vården. Det är verksamhetschefen som är ansvarig för vidta åtgärder vid en avvikelse. Lex Maria-anmälningar är händelser där en patient blivit, eller riskerat att och patient. Dessutom arbetar vi för att bli bättre med återkopplingen så att personalen vet vad deras anmälan gett för resultat och om det blivit några åtgärder, säger Anncatrin Studahl och tilllägger att detta arbete oftast leder till utveckling. Hur är patientsäkerhetskulturen ut i verksamheten? Det varierar. Hos en del finns nog skuld och skuldbeläggande kvar i kulturen på arbetsplatsen, säger Sven Röstlund. Men det håller på att vända. Jag har jobbat i många år och tycker att jag ser en skillnad i synen på avvikelser nu. Tidigare sågs de bara som jobbiga men nu ser många det som en möjlighet att fånga upp misstag och förbättra, säger Elisabeth Klingberg. TEXT: Kristin Lundström få en allvarlig skada. Vid varje fall används en metod som utgår från människa, teknik och organisation och fem frågor bakåt om varför det inträffade för att söka bakomliggande orsak. Exempel på förbättringar som gjorts efter analyser av olika anmälningar inom primärvården är det nya informationskortet Vad var det vi sa. Under analysen i patientsäkerhetsarbetet såg man att informationen ofta brast i samtalet med patienten. Patientsäkerhet och kvalitets- och Arbetsmiljön av stor vikt för patientsäkerheten Patientsäkerhet och arbetsmiljö hänger ihop. En god arbetsmiljö för medarbetarna innebär en säkrare vård för patienterna. Det är för närvarande vår arbetshypotes, säger arbetsmiljöstrateg Kerstin Norman. Hon ser tydliga kopplingar mellan resultaten i medarbetarenkäten och resultaten av patientkulturmätningen. När vi tittar på resultaten i de båda undersökningarna ser vi att ökad arbetsbelastning på arbetsplatsen ökar risken för att man gör fel, berättar Kerstin Norman. Arbetsmiljön viktig Jämför man resultaten av de båda undersökningarna ser man också att på arbetsplatser där personalen upplever sig ha dålig arbetsmiljö har man också oftast dålig patientsäkerhet. En bra arbetsmiljö gör att man presterar bättre, man trivs och gör ett bra jobb. Det leder också till Kerstin Norman att man har ett bättre bemötande mot sina patienter, att man blir mindre stressad och kan jobba på ett bra och patientsäkert sätt, säger Kerstin Norman. Chefens ledarskap och engagemang i dessa frågor samt klimatet i arbetsgruppen är andra faktorer som påverkar patientsäkerheten. Engagerade chefer Vad kan man då göra för att förbättra arbetsmiljön och patientsäkerheten på sin arbetsplats? Nycklarna till en säkrare arbetsmiljö för både medarbetare och patienter är närvarande, engagerade chefer, en lyhörd ledning, kontinuitet i ledarskapet, en god psykosocial arbetsmiljö och tillräckliga resurser. Det framgår av forskning från Göteborgs universitet. Örebro läns landsting utreder nu om man kan koppla ihop medarbetarenkäten och patientkulturmätningen och istället bara skicka ut en enkät till medarbetarna. Det går att få fram gemensamma frågeområden. Och om vi i fortsättningen kan skicka ut en enkät istället för två, sparar vi tid för både chefer och personal. Cheferna kommer bara att behöva göra en handlingsplan och förhoppningsvis svarar medarbetarna i större utsträckning om de bara behöver lägga tid på en enkät istället för två, säger Kerstin Norman. Ger bra underlag Ett systematiskt, integrerat patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete skulle i många fall kunna skapa synergier som kan bidra till effektivitet, helhetssyn och delaktighet. Ett integrerat patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete kan ge ett bra underlag till beslut i frågor som både berör patientsäkerhet och arbetsmiljö, tillägger hon. Ett resultat som tydligt sticker ut i medarbetarenkäten är att många medarbetare upplever en hög arbetsbelastning. Alla vi som jobbar inom Örebro läns landsting måste se att vi har samma arbetsgivare. Vi måste samarbeta och hjälpas åt att arbeta med rätt saker, säger Kerstin Norman. Vem gör vad i vården? Vem som gör vad i vården är en annan fråga som Örebro läns landsting lägger stort fokus på. Det har bland annat lett till att man i somras tog in personal från LoVS för att avlasta vårdpersonalen på USÖ. Den satsningen håller vi på och utvärderar just nu. Resultaten kommer längre fram i höst. Diskussioner pågår även inom Primärvården att se över vem som gör vad i vården, berättar Kerstin Norman. Enligt henne är det viktigt att vi lär oss av goda exempel. Genom att ta del av vad andra har gjort för att uppnå bra resultat kan man komma långt, säger Kerstin Norman. victoria rydergård Patientsäkerhetskultur: Med patientsäkerhetskultur menas de värderingar, attityder och beteenden som påverkar patientsäkerheten på en arbetsplats. En bra patientsäkerhetskultur kännetecknas av att medarbetarna är medvetna om risker och rapporterar avvikelser. Organisationen letar inte syndabockar utan är öppen för att ompröva arbetssätt och metoder för att öka patientsäkerheten.

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada NLL-2015-02 Medarbetarstöd vid vårdskada Hälsosjukvård- och tandvårdspersonal som varit inblandad i en incident som lett till en vårdskada är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Arbetsmiljö - Patientsäkerhet

Arbetsmiljö - Patientsäkerhet Arbetsmiljö - Patientsäkerhet Kerstin Norman, Arbetsmiljöstrateg, Ph D Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt patientsäkerhetsarbete Arbetsmiljölagen Medarbetarenkät Bra/god arbetsmiljö Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Upplysningar om innehållet: Eva Estling, eva.estling@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN: 978-91-7585-404-5

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Program Patientsäkerhet

Program Patientsäkerhet PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet

Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet Varför dog den lilla flickan undermålig dokumentation Läkemedel sorterade i bokstavsordning Läkemedel i lika förpackningar...... Många

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Eva Estling

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Eva Estling Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Eva Estling 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade

Läs mer

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Lena Hellberg 3 februari 2012 En säkrare vård 100 000 undvikbara vårdskador varje år. 3 000 som leder till dödsfall. 350 dödsfall

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientlagen 2014:821 Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientmaktsutredningen 1. Prop. 2013/14:106 Patientlag. Träder ikraft 1 jan. 2015 2. Lag om organisation av hälso-

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Gör lex Maria vården säkrare?

Gör lex Maria vården säkrare? Gör lex Maria vården säkrare? En uppföljning av lex Maria-anmälningar från den somatiska specialistsjukvården i sydöstra Sverige Lex Maria ska, genom lärande och förändring, förstärka patientsäkerheten

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016 Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016 Kompetensutvecklingsdagar för MAS och MAR Carina Skoglund Disposition Allmänt om Socialstyrelsen Lägesrapport inom patientsäkerhet inkl. resultat webbenkät

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Ingen patient ska skadas i vården

Ingen patient ska skadas i vården Ingen patient ska skadas i vården Ett samlat stöd inom patientsäkerhet 1 2 Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram ett samlat stöd inom patientsäkerhet med utgångspunkt från hälso- och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö Patientsäkerhet och arbetsmiljö En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö Förord Med denna vägledning vill Sveriges Kommuner och Landsting bidra till att patientsäkerhetsarbetet och arbetsmiljöarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

Nutritionsdagen 2015

Nutritionsdagen 2015 Nutritionsdagen 2015 Agneta Andersson Sveriges Kommuner och Landsting agneta.andersson@skl.se Nutritionsdagen 5 maj i Umeå Föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring Vad svarade SKL:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för

Läs mer

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013 Mätning av patientsäkerhetskultur 2013 Patientsäkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och präglas av rådande värderingar och normer i organisationen. Ett uttryck för kulturen i en vårdverksamhet

Läs mer

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Varför införs en patientlag?

Varför införs en patientlag? 1 2 Varför införs en patientlag? Lagen ska: - stärka patientens ställning - främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Lagen kräver ett nytt förhållningssätt av vården i mötet med

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Uppföljning av lex Maria-anmälningar

Uppföljning av lex Maria-anmälningar Uppföljning av lex Maria-anmälningar Sammanställning bilaga till beslut 2017-04-03 Avdelning sydöst IVO:s tillsyn ska bidra till lärande och förändring IVO vill genom tillsyn och återföring av resultat

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Tillsammans skapar vi en säker vård. Ett samlat stöd inom patientsäkerhet

Tillsammans skapar vi en säker vård. Ett samlat stöd inom patientsäkerhet Tillsammans skapar vi en säker vård Ett samlat stöd inom patientsäkerhet Ett samlat stöd inom patientsäkerhetsområdet Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen utvecklat ett samlat stöd för hälso-

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum

Läs mer