Hur pedagoger upplever ljudmiljön på förskolan

Transkript

1 Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Hur pedagoger upplever ljudmiljön på förskolan Marie Persson Ht-9 15 hp B-nivå Lärarprogrammet 1 hp Examinator: Christina Hultgren Handledare: Fredrik von Euler

2

3 Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever ljudnivån, hur de blir påverkade av den på förskolan och hur de arbetar för att göra den bättre. Jag har även hämtat tips från litteraturen på hur man kan arbeta för att få god ljudmiljö på förskolan. Enkäter och intervjuer har genomförts med verksamma pedagoger. Undersökningen visar att personalen dagligen störs av för hög ljudnivå: 9 % av de medverkande upplever problem med ljudnivån på sin arbetsplats. De påverkas på olika sätt, genom stress, trötthet och huvudvärk. Majoriteten anser att det förekommer åtgärder mot buller genom förändringar i arbetssättet och ändringar i lokalerna. De hinder som finns för att få en god ljudmiljö anser pedagogerna är ekonomin och de stora barngrupperna. Trots att det förekommer åtgärder för att minska bullret återstår mycket arbete eftersom så många pedagoger fortfarande upplever att problemet finns. Nyckelord: buller, förskola, ljudmiljö, pedagog och personal, påverkan

4 i Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Litteraturgenomgång Vad är buller? Hälsoeffekter av buller Barn låter när de leker Åtgärder mot buller Sammanfattning litteraturgenomgång Frågeställningar... METOD Urval Datainsamlingsmetoder Procedur Analysmetoder... 3 RESULTAT Hur upplevs ljudmiljön av pedagogerna på förskolan? Kön, ålder och utbildning Förekomst av buller Upplevelse av för hög ljudnivå Hur påverkas personalen av för hög ljudnivå på förskolan? Påverkan på olika sätt Det besvärligaste bullret Hur arbetar personalen på förskolan med ljudmiljö? Förekommer det åtgärder? Diskuteras problemet? Hinder Sammanfattning av resultat DISKUSSION Tillförlitlighet Pedagoger blir påverkade Åtgärder Förslag till fortsatt forskning Egna reflektioner... 1 REFERENSER BILAGOR... 1

5 ii

6 1 1 INLEDNING Vår hörsel är något vi ska vara rädda om och vårda. Vi har med oss den hela tiden, det är inget vi kan stänga av. Vår hörsel är något mycket viktigt. Utan den kan vi inte kommunicera med varandra med det talande språket (Lukács, 1993). Tidigare forskning visar att hörselskador orsakade av buller i den pedagogiska verksamheten, ökar bland förskollärare. Hög ljudnivå på förskolan kan skada både pedagogernas och barnens hörsel. Buller bidrar till trötthet, stress, ljudkänslighet, hörselnedsättning och tinnitus. (Förskolan, 9) Buller kan vara allt ifrån barnskrik till leksaker och möbler. Buller är oönskat ljud, ett ljud som man inte vill ha. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger upplever ljudnivån på förskolan och hur de arbetar för att göra den bättre. Pedagogerna har varit fokus under denna undersökning, jag ville belysa hur de blir påverkade av för hög ljudnivå. Men det är även ett stort problem för barnen när de utsätts av för hög ljudnivå under den dagliga verksamheten på förskolan. Tanken med denna studie är också att ge tips till verksamma pedagoger på hur man kan arbeta för att få god ljudmiljö på förskolan. 1.1 Bakgrund Vi vet genom tidigare forskning att buller anses vara ett problem och redan i början av 7- talet började socialstyrelsen få klagomål från förskollärare om för höga ljudnivåer. Personalen misstänkte då att höga ljudnivåer orsakade trötthet, huvudvärk och irritation hos vuxna på förskolan. Ljudnivån orsakade även effekter på verksamheten. Colven (19) skriver om en rapport Buller i barnstugor från 1975 och där visar resultatet från den undersökningen att både barn och vuxna i barnstugorna utsattes för höga ljudnivåer, de var jämförbara med ljudnivån på industrierna. Nivån var av den storleksordning att det fanns risk för hörselnedsättning. (Colven, 19) Enligt Colven, Jensen, Ryd (citerad i Colven, 19) finns en viktig slutsats från rapporten Buller i barnstugor att de besvär som upplevdes i barnstugorna med högljudsnivåer inte kan förbättras med enbart byggnadsakustiska åtgärder. Bullerorsaken i förskolor är verksamhetsbuller och den primära bullerkällan är den mänskliga rösten. Den fungerar som en nödvändig metod för att kommunicera. Colven menar att ljudnivån är ett problem för barnstugorna och att det hindrar till en verksamhet och pedagogik, det orsakar även psykiska och fysiologiska besvär. (Colven, 19) I läroplanen för förskolan, Lpfö 9 står att barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och storlek och att lokalerna skall vara ändamålsenliga. Förskolan ska även erbjuda barnen en trygg miljö som utmanar och lockar till både lek och aktivitet. Leken är vikigt för barns utveckling och lärande. Verksamheten bör vara väl avvägd för både omsorg och vila under dagen.(utbildningsdepartementet, 199)

7 1. Litteraturgenomgång I denna del framgår vad buller är och hur buller upplevs. Vidare presenteras forskning om vilka hälsoeffekter för hög ljudnivå kan ge och sedan visas också hur viktigt det är för barn att vara högljudda när de leker. I slutet av denna del presenteras tips på hur man kan arbeta för att få en god ljudmiljö samt en sammanfattning Vad är buller? Enligt Nationalencyklopedin är buller ett störande, ofta oregelbundet eller plötsligt ljud. I många miljöer är det ett besvärande problem som kan ge hörselskador och sömnproblem. Påverkan beror på bl.a. ljudets styrka, frekvens, varaktighet och fördelning över dygnet (Nationalencyklopedin, 9). Janols, (195) menar att buller är ljud som man tränar sig att förtränga. Bullernivån mäts i decibel, db och det är det vanligaste sättet att mäta ljudstryka. Vuxna bör inte utsättas för högre ljudnivå än 5 db under högst timmar per dag (Lukács, 1993) och är den högre än det bör den åtgärdas (Förskolan, 9). 1.. Hälsoeffekter av buller Hörseln är ett viktigt sinne för två av våra livsnödvändiga funktioner, kommunikation och inlärning. Hörseln är det enda sinnet som ger oss varningssignaler från alla håll och på långa avstånd. Det finns inte mycket forskning om hur barn i förskolan upplever ljud. Den forskning som har bedrivits är gjord på vuxna eller barn i skolan men det har visats att barn har mindre hörselgång än vuxna vilket ger ljudvågorna en annan styrka och frekvens när de når trumhinnan (Lukács, 1993). Allt fler vuxna har börjat klaga över buller (Ellneby, 1999) och ett problem som man kanske inte tänker på är att rösten blir försämrad vid för hög ljudnivå. Då ljudnivån är hög höjer vi oftast rösten för att överrösta den, då slits stämbandsslemhinnan och det blir även påfrestning på struphuvudets muskulatur. Detta är ett problem för både vuxna och barn, det försämrar möjligheterna till samtal. Kvinnor löper större risk än män att få problem med rösten vid arbete i miljöer där röststyrkan behöver höjas. (Socialstyrelsen, ) I tidningen Förskolan står att kvinnor drabbas i allt högre grad av bullerproblem. Förut fanns detta problem främst på industrier men nu finns det på arbetsplatser inom skola, vård och omsorg. Att andelen kvinnor drabbas av hörselskador kan bero på att de ständigt ska kommunicera med sin omgivning när de arbetar med barn. I motsats till männen som arbetar på industrin där de kan använda hörselskydd. (Förskolan, 9) För höga ljudnivåer kan leda till hörselskador, tillfällig hörselskada eller permanent hörselskada. Om man drabbas av en tillfällig hörselskada har man utsatts för starkt buller under en kortare tid. Den normala hörseln kommer vanligtvis tillbaka igen om örat får vila en stund. Om man drabbas av en permanent hörselskada har man utsatts för starkt buller under en längre tid. De ljudkänsliga hårcellerna i innerörat skadas och detta går inte att bota. Ju starkare ljudet är desto kortare tid behövs för att en hörselskada ska uppstå. Impulsljud, till exempel ett pistolskott är speciellt riskabla, det kan räcka med några få knallar för att få en bestående hörselskada. Förutom hörselnedsättning kan starkt buller orsaka mer eller mindre permanenta öronsusningar eller ringningar som även kallas tinnitus. Överkänslighet för ljud är också ett problem som kan drabba en person som utsätts för mycket buller. Ljud som är störande för en person med normal hörsel kan vara mycket störande för en med en hörselskada. (Socialstyrelsen, )

8 3 Förutom att alltför höga ljud kan ge oss hörselskador kan det även ge andra fysiologiska effekter. Det kan påverka blodtryckt, cirkulation, hormonutsöndring av bland annat stresshormonet kortisol och det kan även ge sömnstörningar (Ellneby, 7). Koncentrationsförmågan blir påverkad av för hög ljudnivå och arbetsprestationen försämras (Socialstyrelsen, ). I Bergströms (9) examensarbete står att alla pedagoger som deltagit i enkäten blivit ljudkänsliga på grund av de höga ljudnivåer som förekommit. Personalen känner även trötthet, huvudvärk, irritation och stress som bieffekt av bullret i förskolan (Bergström, 9). Colven (19) skriver att det inte är tillrådligt att barn och vuxna vistas oavbrutet i aktiviteter med hög ljudnivå och att de flesta konflikter sker när det är just för hög ljudnivå (Colven, 19). Men hur mycket vi störs av buller beror på allmäntillståndet och humöret (Socialstyrelsen, ) Barn låter när de leker Barn som leker låter, och det måste vi acceptera. Lärandet bygger på en viss ljudlighet. Men det gäller att inte bidra till en högre ljudnivå. Att själv ryta till löser inget. (Förskolan, 9 s.5) Ljudmiljön har en avgörande betydelse när ett barn utvecklar hörsel och tal (Ellneby, 7). Att vara högljudd är normalt när man är barn och det är ett sätt för dem att leva ut sina känslor. Dämpar vi barnens lek, dämpar vi också barnets känsloutveckling. Förkväver vi ljudet i leken, förkväver vi också leken för barnen (Ellneby, 1999). Antalet barn och bullernivån har ett klart samband hävdar Janols (195). Det hävdar också tidningen Förskolan, de skriver att stora barngrupper ökar ljudnivån. Högt buller orsakas främst av grovmotorisk lek och aggressivt beteende hos barnen (Ellneby, 1999). Men en sak som vi får komma ihåg som Socialstyrelsen () skriver är att det inte bara är barnen som är bullerkällor, det är mycket annat som låter på förskolan också, som till exempel torkskåp, diskmaskin, ventilation osv. För vissa barn är det en stor stressfaktor att inte bli förstådd eller att inte förstå. Den som inte har förmåga att uttrycka sig med ord gör sig ofta hörd på andra sätt som med skrik, sparkar, slag, knuffar eller klängighet och det leder till högre ljudnivå, medan somliga barn väljer att vara tysta och inte uttrycka sig alls. (Ellneby, 1999) 1.. Åtgärder mot buller Det finns många tips och idéer i olika böcker om hur man kan få bättre ljudmiljö. Att ha ljudabsorberande plattor i taket och på väggarna och ha en golvmatta av plast med ljuddämpande egenskaper hjälper för att sänka ljudnivån betydligt (Förskolan, 9). Det gör att efterklangen (ekoljud) som innebär att ljudet studsar runt i rummet minskar (Socialstyrelsen, ). Lunch Enligt Janols (195) finns många saker man kan tänka på vid eventuellt för hög ljudnivå vid lunchen. Samla barnen 15 minuter före lunchen och berätta en saga eller sjunga en sång kan påverka ljudmiljön till det bättre. Dela sedan upp gruppen i smågrupper vid lunchen, så inte

9 alla sitter tillsammans och äter. När barnen satt sig kan man ha en mys lampa eller tända några stearinljus vid bordet för att skapa en mysig och lugn stämning vid bordet (Janols, 195). Att använda en vaxduk på bordet för att dämpa impulsljud från besticken och möbeltassar under stolarna kan göra skillnad för ljudmiljön vid lunchen. Även att äta på plasttallrikar och använda plastglas och bestick gör så att ljudnivån minskas eftersom det låter mindre än porslin (Förskolan, 9). Socialstyrelsen () berättar om förskolan Myrstacken där de arbetar för att få en god ljudmiljö. Alla Pedagoger är bullerutbildade i kommunens regi. På Myrstackens förskola har de delat upp barnen i åldersgrupper vid lunchen. Innan åt de åldersblandat men nu äter de med tre åldersindelade grupper som sitter med varsin personal i varsitt rum. Måltidsmiljön har blivit lugnare när inte ljud och samtal från de andra borden distraherar. De trötta ett och tvååringarna får äta före de andra så när de större barnen ska äta sover redan de små barnen i sina vagnar. Läsning vid matbordet har betytt jättemycket för personalen vid Myrstackens förskola. De anser att det är bättre att läsa när barnen redan sitter samlade och det är lugn och ro och på så vis slipper de göra ett uppbrott och får mycket mindre buller när de slipper samla ihop alla barn en gång till. (Socialstyrelsen, ) Dela barnen i grupper I Socialstyrelsen, tar de upp att det är viktigt att dela barngruppen i små grupper för att sänka ljudnivån. Ett exempel från en förskola är att de endast klär på några barn i taget vid påoch avklädning och det fungerar för dom. De stimulerar även barns lek och undviker att avbryta den i största möjliga mån, på så sätt får barnen leka och slipper att bli avbrutna för fasta eller styrda aktiviteter. Personalen försöker lyssna av stämningen i gruppen innan de avbryter för en fast aktivitet. (Socialstyrelsen, ) Att vara ute mycket gör också skillnad för ljudmiljön. Där kan alla ljudliga lekar få vara och barnen får röra sig fritt och kan därmed höras mer, eftersom ett större utrymme finns utomhus (Förskolan, 9). Storleken på barngruppen har visat sig ha stor betydelse när det gäller buller i förskolan. En barngrupp med blandade åldrar tycks ha positiv inverkan på ljudnivån, då minskar risken för konflikter mellan jämnåriga (Colven, 19). Janols (195) och Lukács (1993) hävdar att om man minskar barnantalet på avdelningarna och i lekhallarna gör det skillnad för ljudnivån. Janols (195) hävdar även att det är vikigt för alla barn att vila någon gång under dagen för att få en skönare atmosfär i gruppen. Leksaker Janols (195) undrar om det behöver finnas så mycket leksaker som det gör på vissa förskolor? Han tycker att det är bättre om personalen leker med barnen istället, då slipper de slänga en massa leksaker runt i rummet (Janols, 195). Ett sätt att minska bullret när barnen leker med lego är att ha det i ett lakan, då är det bara vika ihop det när man är färdig (Förskolan, 9) eller kan man ha ett sittunderlag i lådans botten, då låter det också mindre när man lägger ner legobitarna i lådan igen (Socialstyrelsen, ). Att medvetet tänka på vad man köper in för leksaker till förskolan, välja leksaker som inte låter så mycket kan påverka ljudmiljön till det bättre (Förskolan, 9). Diskutera Det är mycket vikigt att samtala med barnen och föräldrarna om ljudmiljön och att även tänka på vilket röstläge jag själv använder mig av (Janols, 195). Genom att prata med barnen om

10 5 att dämpa samtalstonen när man pratar med varandra och inte skrika och ropa är vikigt, det är även viktigt att tala med barnen om att se på den man talar med och inte bara skrika till någon man inte ser. Att uppmuntra barnen att räcka upp handen vid samlingar kan ge en god ljudmiljö. Att arbeta med buller i förskolan är något som måste pågå hela tiden för att man ska få en ljudmiljö. Påminn barnen att öronen ska räcka hela livet. (Socialstyrelsen, s.37) Colven (19) menar att man endast kan sänka ljudnivån genom självständig målmedveten planering i arbetslaget (Colven, 19). Ibland kan det vara lättare att ändra arbetsorganisationen istället för lokalerna (Lukács, 1993). SoundEar SoundEar är en dansk uppfinning som kan hjälpa till att sänka ljudnivån på bland annat förskolor. Den hängs upp på väggen och ansluts till ett vägguttag. Så länge ljudnivån är sund lyser den gröna lampan och den gula lampan tänds när 5 db är under vald larmnivå och den röda lampan tänts när larmnivån överskrids. Man kan själv bestämma vilken ljudnivå som är för högt genom ett reglage på baksidan där man enkelt kan välja larmnivå från db till 115 db i 1 olika steg. ( ) Bild 1. SoundEar (Bild hämtad från ) 1..5 Sammanfattning litteraturgenomgång Buller är icke önskvärt ljud. Det kan ge hörselskador, tillfällig hörselskada eller permanent hörselskada och sömnproblem. Hörseln är ett av våra viktigaste sinnen, det är det enda sinnet som kan varna oss för faror genom varningssignaler från alla håll. Det är inte bara hörseln som blir försämrad av för höga ljudnivåer, även rösten blir försämrad. Kvinnor löper större risk än män att få problem med rösten vid arbete i miljöer där röststyrkan behöver höjas. Förutom hörselskador kan buller även ge andra fysiologiska effekter och

11 koncentrationsförmågan kan bli försämrad. Hur mycket vi störs av buller beror på allmäntillståndet och humöret. Barn som leker låter. Att vara högljudd är normalt för barn, det är ett sätt för dem att leva ut sina känslor. Dämpar vi barnen i leken dämpar vi även deras känsloutveckling. Men det är inte bara barnen som är bullerkällor, det är mycket annat som låter som torkskåp, ventilation osv. Det finns många tips och idéer om hur man kan få bättre ljudmiljö på förskolan. Att dela in barnen i grupper är viktigt för att sänka ljudnivån. Även att vara ute mycket kan ge en bättre ljudmiljö. Att prata med barnen om ljudmiljön är viktigt och även tänka på vilket röstläge som jag själv använder. Det finns en dansk uppfinning som kan hjälpa till att sänka ljudnivån som kallas SoundEar. 1.3 Frågeställningar Hur upplevs ljudmiljön av pedagogerna på förskolan? Om dålig, vad finns i så fall att göra för att göra den bättre? Hur påverkas personalen av för hög ljudnivå på förskolan? Hur arbetar personalen på förskolan med ljudmiljö?

12 7 METOD I denna del presenteras undersökningens urval, datainsamlingsmetoder, procedur och analysmetoder..1 Urval Samtliga medverkande i denna undersökning har informerats om arbetets syfte genom ett informationsbrev. De har även blivit informerade om att det är helt frivilligt att delta och att det inte kommer att vara möjligt att identifiera vare sig förskola eller personal (Johansson, Svedner, ). Eftersom alla pedagoger som blivit tillfrågade har varit myndiga har inga intyg samlats in. Enkät För att få svar på enkäten delades 35 formulär ut till yrkesverksamma pedagoger i Mellansverige, fördelade på tre förskolor. Förhoppningen var att få enkäter besvarande. Enkäten riktades till förskollärare, barnskötare eller pedagoger med någon annan utbildning som är verksamma inom förskolan. De förskolor som deltog var främst utvalda för att de befann sig geografiskt nära och för att jag tidigare haft kontakt med dessa. Intervju Deltagarna till intervju valdes ut på de förskolor där enkäten lämnades ut. De fick själva på förskolan bestämma två frivilliga som skulle delta i intervjun. Fem av de intervjuade var utbildade förskollärare och en var fritidspedagog, det var inget krav att vara förskollärare för att delta. I resultatet anges pedagogerna som A, B, C, D, E och F.. Datainsamlingsmetoder Till denna undersökning användes enkäter och intervjuer som datainsamlingsmetoder. Vid användandet av flera metoder till en och samma undersökning kallas detta för triangulering (Johansson, Svedner, ). Enkät Att använda enkät som metod valdes för att få en uppfattning från flera pedagoger, spridda på flera förskolor, om deras åsikter och erfarenheter om ljudmiljön i förskolan. För att så många som möjligt skulle svara på enkäten formulerades i första hand frågor med fasta svarsalternativ. Men även en öppen fråga finns med för att få lite djupare svar. Intervju För att få svar på frågeställningarna valdes till en början att utföra kvalitativa intervjuer med pedagoger, som ett komplement till enkäten. Syftet med kvalitativa intervjuer är att den intervjuade ska ge så uttömmande svar som möjligt (Johansson, Svedner, ). Efter intervjun upptäcktes att inte en kvalitativ intervju hade genomförts utan det blev mer en strukturerad intervju, där jag var mer inställd på att i tur och ordning ställa de i förväg bestämda frågorna..3 Procedur Till enkäter och intervjuer avsattes ungefär tre veckor. Under dessa veckor delades enkäter ut till personalen på tre förskolor och intervjuer genomfördes med pedagoger på vardera förskola.

13 Enkät För att få en uppfattning om hur pedagoger upplever buller och vad de gör för att få en ljudmiljö på förskolan delades enkäter ut till tre förskolor i Mellansverige (Bilaga ). Eftersom det fanns ett liknande examensarbete som gjorts tidigare har jag använt mig av dennes enkätfrågor (Bergström, 9). Genom att ha använt en enkät från ett tidigare examensarbete gör att man får en grund att stå på. Frågorna finns redan och man vet att de har fungerat. Några frågor är kvar medan andra har omformulerats, men även nya frågor har gjorts som jag ansett passat bättre för min undersökning (Johansson, Svedner, ). Med enkäterna delades även ett följebrev ut där ämnet presenterades (Bilaga 1). En skolåda medföljde för att lägga svarsenkäterna i när de blivit ifyllda. Innan enkäterna delades ut till personalen blev rektor för varje förskola tillfrågad om tillstånd att lämna enkäterna. Insamlandet av enkäterna gjordes 9 arbetsdagar efter utlämnandet. Dagen före insamlandet ringde jag och påminde personalen på varje förskola att fylla i enkäten så att jag skulle få så många enkäter ifyllda som möjligt. Intervju För att få lite djupare svar utifrån enkäten formulerandes intervjufrågor (Bilaga 3). En vecka innan ringdes förskolorna och tillfrågades om två frivilliga pedagoger ville ställa upp på en intervju. Alla de tre förskolorna där intervjuerna genomfördes deltog i enkäten så ett informationsbrev hade redan tilldelats dem när enkäterna delades ut. Intervjufrågorna skickades inte ut till förskolorna innan intervjun. Själva intervjun utfördes på pedagogernas respektive förskola där de intervjuade känner sig trygga (Trost, 1997). För att underlätta en senare analys spelades intervjuerna in på en digitalkamera, där endast rösterna upptogs. Deltagarna tillfrågades om lov att spela in deras röster i förväg och det berättades även att inget av det de sade kommer att kunna spåras till individen. Under intervjun följdes de på förhand konstruerande frågorna men någon gång ställdes följdfrågor. Varje intervju tog allt mellan 1- minuter.. Analysmetoder Analysen av de metoder som använts grundar sig huvudsakligen på de uppfattningar som pedagogerna svarat i enkäten och intervjuerna. Enkät De besvarade enkäterna bearbetades en och en, där det förkryssade svarsalternativet på varje fråga streckades på ett annat papper. Genom att frågorna var numrerade underlättade det sammanställningen. Den öppna frågan som fanns med sammanställdes också. Efter att gått igenom alla enkäter genomfördes diagram för alla frågor utom den öppna. Den öppna frågan sammanställdes i en tabell (tabell 1). Intervju Inspelningen av varje intervju avlyssnades och skrevs ned ord för ord (Johansson, Svedner, ). Svaren från varje intervju analyserades och delades in i grupper efter frågeställningarna och skrevs som löpande text under lämpliga rubriker. Vissa citat finns med från pedagogerna.

14 Antal 9 3 RESULTAT I denna del presenteras de resultat som enkäter och intervjuer har visat. Enkäten är resultat där 1 verksamma pedagoger har medverkat. Den öppna frågan besvarades av 1 pedagoger. Intervjuerna genomfördes med verksamma pedagoger där 5 var utbildade förskollärare och den : e var fritidspedagog/barnskötare. Alla resultat från enkäten finns i bilaga i form av diagram. Den öppna frågan från enkäten finns under resultatet i tabell Hur upplevs ljudmiljön av pedagogerna på förskolan? Kön, ålder och utbildning Av de 1 som besvarade enkäten var 17 kvinnor och 1 man (Bilaga ). De var allt ifrån 1 till 59 år (Figur 1). Det var 1 som var utbildade förskollärare, var barnskötare och hade annan utbildning (Bilaga ). Ålder? år 3-39 år - 9 år 5-59 år - år Figur 1: Ålder på dem som deltagit i enkäten Förekomst av buller Förekommer det buller i förskolan? Enligt enkäten anser 9 % av pedagogerna att det finns problem med ljudmiljön på den förskola de arbetar på (Figur ). På frågan om detta är ett stort problem eller ett litet problem för dem svarar 59 % att det är ett litet problem och 1 % svarar att det är ett stort problem (Bilaga ). Majoriteten svarar att de dagligen störs av för hög ljudnivå på sin arbetsplats (Figur 3).

15 Antal Antal 1 Upplever du att det finns problem med ljudmiljön på den förskola Du arbetar på? Ja Nej Figur : Upplevda problem med ljudmiljön på förskolan. Störs Du dagligen av hög ljudnivå på din arbetsplats? Stämmer mycket Stämmer Stämmer mindre Stämmer inte alls Figur 3: Dagliga störningar av för hög ljudnivå Upplevelse av för hög ljudnivå Vad är det första pedagoger tänker på när de hör ordet buller i förskolan? Enligt intervjuerna tänker de flesta pedagoger på höga röster, barnskrik och leksaksskrammel. Pedagog C berättar att ljudnivån upplevs hög, men olika med olika barngrupper. Pedagog D berättar att det är när alla pratar och tömmer ut leksaker samtidigt som är jobbigast, är det bara en eller två är det inte lika jobbigt. Med 15 barn som leker i små lokaler blir det värre. Pedagog F upplever ljudnivån som jätte bullrig och att den bara blir värre ju äldre man själv blir. 3. Hur påverkas personalen av för hög ljudnivå på förskolan? 3..1 Påverkan på olika sätt Personalen blir påverkade av för hög ljudnivå på olika sätt (Tabell 1). Enligt enkäten är buller något de ofta tänker på under sin arbetsdag. 33 % tycker att det stämmer mycket, 39 % tycker att det stämmer medan % tycker att det stämmer mindre (Bilaga ).

16 Antal 11 Tabell 1: Påverkan av för hög ljudnivå. (öppna frågan i enkäten) Hur påverkas du av för hög ljudnivå? Antal Trött 9 Stressad Ont i huvudet, huvudvärk Koncentrationsproblem Tinnitus Tål väldigt lite ljud 1 Hör sämre nu än förr 1 Lite smått förvirrad 1 Irriterad 1 Får ofta fråga vad sa du? 1 Ont i axlar 1 Dåligt humör när man kommer hem 1 Blivit örontrött med åren 1 Pedagog A berättar att man blir väldigt påverkad, man blir trött och får hörselnedsättningar. Pedagogen berättar även att hörselnedsättningarna har kommit med åren. Detta håller även pedagog D med om som har lite tinnitus på ena örat och hör sämre på det. Sedan blir man stressad och mycket tröttare när det är mycket ljud hela tiden och det påverkar negativt, det är aldrig med en stressad personal. Pedagog F berättar också om stressen, att den finns idag men inte när man var yngre, det blir värre med åren. Kan känna redan efter en kvart på morgonen att man vill hålla för öronen. Pedagog A berättar att: jag har problem så då får de andra också problem! Eftersom jag inte hör vad de säger (Pedagog A). Ljudnivån är som högst under förmiddagen på förskolan anser pedagogerna (Figur ). Vilken tid under din arbetsdag är ljudnivån som högst anser Du? Morgonen Förmiddagen Lunch Eftermiddagen Figur : Tidpunkt under dagen där ljudnivån är som högst. 3.. Det besvärligaste bullret 5 % av pedagogerna har svarat att det mest störande ljudet under dagen är skrik. Andra störande ljud är leksaker, spring, gråt och ljud från apparater (Tabell ). Pedagog C säger att

17 Antal 1 det besvärligaste bullret kommer från den stora barngruppen, kaplastavar, lego och barnens lek. Pedagog E tycker att lek med spring och skrik är jobbigast. Tabell : Ljud som anses vara mest störande. Vilket ljud anser du är mest störande under dagen på förskolan? Antal Skrik 1 Leksaker Spring Gråt 3 Ljud från apparater (diskmaskin, kylskåp, torkskåp mm.) Ljud från ventilationen Möbler Personalen på förskolorna anser att ljudnivån påverkar den pedagogiska verksamheten. 1 av 1 har svarat jakande på frågan och har svarat att verksamheten inte blir påverkad (Bilaga ). 3.3 Hur arbetar personalen på förskolan med ljudmiljö? Förekommer det åtgärder? 7 % av pedagogerna har svarat att det förekommer åtgärder för att minska bullret på förskolan de arbetar på (Figur 5). 1 av 1 har svarat att det stämmer att de själva i arbetslaget har vidtagit åtgärder för att motverka buller. På frågan om de har vidtagit åtgärder genom förändringar i arbetssättet svarar 7 % att det stämmer. Majoriteten av pedagogerna har svarat att de vidtagit åtgärder genom förändringar i lokalerna (Bilaga ). Förekommer det åtgärder för att minska buller på den förskola Du arbetar på? Stämmer mycket Stämmer Stämmer mindre Stämmer inte alls Figur 5: Förekomst av åtgärder för att minska bullret på förskolan. Pedagog A och B berättar båda att de som pedagoger försöker att få barnen att dämpa sig, prata tystare och inte springa. De försöker forma aktiviteten och verksamheten så att ljudnivån dämpas och är så låg som möjligt. Pedagog B hävdar också att vuxna pedagoger har ett stort ansvar för att få ner pratet. Pedagog C berättar att de har köpt stora mattor, plattor i taket och nya ljuddämpande bord nyligen och det har bidragit mycket till att sänka ljudnivån. De lägger

18 13 även filtar på bordet om barnen bygger med lego och tänker medvetet när de köper in leksaker. Att själv prata med dämpad röst och påminna barnen att de inte behöver skrika berättar pedagog D på frågan hur de arbetar med ljudmiljön. Även att få barnen att reflektera över och lyssna hur det låter och lyssna på olika ljud. Pedagog E säger att de försöker dela gruppen mycket och även att vara ute mycket hjälper för att hålla ljudnivån nere. Pedagog F berättar att de pratar mycket med barnen om ljudnivån på samlingarna och försöker göra dem medvetna, personalen försöker även att sitta med barnen så mycket som möjligt för att kunna sänka ljudet. Pedagog D undrade under intervjun över hur barnens öron ska hålla livet ut när inte ens våra öron håller Diskuteras problemet? Alla de intervjuade pedagogerna svarar att ljudnivån är något de diskuterar. Pedagog A berättar att: de diskuterar det eftersom jag tycker det är besvärligt, jag hör inte vad kollegorna säger och får ofta säga att de får upprepa. Jag har problem och då får de problem berättar pedagog A. Pedagog B berättar att de kan förbjuda vissa springlekar som är fulla av skrik. På förskolan där pedagog D arbetar brukar de gå runt på förskolan och titta och fundera på vad de kan göra eller vad de kan köpa för material till förskolan, de funderar också på om de kan arbeta på något annat sätt för att få en bättre ljudmiljö Hinder De flesta pedagoger har svarat att hindren är ekonomin och de stora barngrupperna när frågan om vilka hinder som finns för att få en ljudmiljö ställdes. Men pedagog B svarade att vi skapar våra hinder själva genom att vi också pratar högt och skapar därmed en högre ljudnivå. Pedagog B berättar vidare att de har lokaler, där det är anpassat med ljuddämpande golv och tak. Det är otroligt viktigt att ha lokaler för att få ljudmiljö anser pedagog B. Pengar och de stora barngrupperna är det största hindret anser pedagog C och D. Det hjälper inte att stoppa in en till pedagog för det är samma ljudnivå ändå, man ska hellre ha fler rum så att barnen kan dela upp sig mer. De stora barngrupperna i trånga lokaler gör att det blir mycket liv. Både de stora barngrupperna och ekonomin är något som vi inte kan styra över berättar pedagog D. För pedagog E och F är det lokalerna som är det största hindret, men även att vi själva är högljudda är ett problem som vi behöver tänka på. Enligt enkäten finns ingen bullerplan (plan för hur man kan få en ljudmiljö) på de tillfrågade förskolorna (Bilaga ). 3. Sammanfattning av resultat Enkäten besvarades av 1 verksamma pedagoger i förskolan där 17 var kvinnor och 1 man. De var alla mellan åldrarna 1-59 år och 1 utav dessa var utbildade förskollärare. Intervjuer gjordes med verksamma pedagoger. Buller förekommer på förskolan, 9 % av pedagogerna anser att det finns problem med ljudmiljön på den förskola de arbetar på. 1 av 17 pedagoger anser att det är ett litet problem men majoriteten svarade att de dagligen störs av för hög ljudnivå på sin arbetsplats. Personalen blir påverkade av för hög ljudnivå på olika sätt, t ex stressad, trött, huvudvärk, tinnitus och koncentrationsproblem. Det besvärligaste bullret anser pedagogerna är skrik, spring och leksaker.

19 1 7 % har svarat att det förekommer åtgärder för att minska bullret på förskolorna de arbetar på. De har själva i arbetslaget vidtagit åtgärder genom att ha gjort förändringar i arbetssättet och i lokalerna. Pedagogerna försöker arbeta med att göra barnen mer medvetna om problemet genom att prata och diskutera det på t ex samlingen. Diskussioner sker även pedagoger emellan, om hur de kan ändra sitt arbetssätt för att minska ljudnivån. De hinder som pedagogerna ser för att få en god ljudmiljö är ekonomin och de stora barngrupperna. Dessa saker är inget personalen kan styra över anser pedagogerna.

20 15 DISKUSSION.1 Tillförlitlighet Att ha så många medverkande med som möjligt är viktigt för att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt. I denna undersökning hade säkert samtliga resultat skiftat om fler enkäter hade besvarats, fler intervjuer gjordes och kanske om observationer genomfördes. 35 enkäter delades ut men endats 1 av dessa besvarades, vilket ger en svarsfrekvens på 51 %. Det flitiga användandet av enkäter till examensarbeten kan minska pedagogernas vilja att svara (Johansson, Svedner, ). Pedagogerna hade kanske fått många enkäter att fylla i så då försvinner intresset att medverka. För att få så många enkäter ifyllda som möjligt ringde jag till förskolorna dagen innan insamlandet för att påminna dem att fylla i så jag skulle få ett sådant tillförlitligt resultat som möjligt. Samtliga enkäter och intervjuer har genomförts på samma sätt så de medverkande har haft samma förutsättningar, detta har gjorts för att stärka reliabiliteten. Genom att använda enkäter har frågorna besvarats något ytligt medan de haft möjlighet på den öppna frågan att svara mer innehållsrikt. Det har dock noterats att några lämnade de öppna frågorna obesvarade. Intervjuer blir ett komplement till enkäterna där mer uttömmande svar kan ges. De intervjuade svarade så utförligt de kunde och ville på varje fråga. Gemensamt för både enkäten och intervjuerna är att bakgrundsfrågor som kön, ålder och utbildning ställdes. Detta har behandlats i resultatet även om männen var underrepresenterade. Eftersom åldern kan ha betydelse för hur man upplever buller redovisades åldern på de medverkande.. Pedagoger blir påverkade Buller är inte önskvärt ljud, det tröttar, irriterar och stör (Socialstyrelsen, ). Det har även kommit fram från resultatet. Pedagoger blir påverkade av för hög ljudnivå på olika sätt, vissa blir trötta och vissa blir stressade osv. Men vad kommer detta buller ifrån? De flesta pedagoger anser att källan är barnen, men några anser att vi vuxna även är en bullerkälla. De flesta har berättat att de arbetar för att minska ljudnivån på förskolan, både genom förändringar i arbetssättet och genom förändringar i lokalerna, men hjälper detta? Tidigare forskning visar att detta problem redan fanns på 7-talet, men alla pedagoger berättar att de arbetar med ljudmiljön idag och det har varit problem ända sedan 7-talet, varför har det inte blivit någon förändring? Har barngrupperna blivit större än de varit förut eller är det barnen som är mer högljudda nu än förr? Det enda vi kan konstatera är att problemet fortfarande finns och att personalen blir påverkade negativt av det. Barn som leker låter, det måste vi acceptera (Förskolan, 9). Genom intervjuerna kom det fram att många blir irriterad över barns lek och deras leksaker. Hur högljudda ska vi tillåta barnen att vara? Ska det finnas någon gräns eller ska de få vara hur högljudda de vill? Man kan också fundera över hur mycket leksaker som behöver finnas på förskolan. På vissa förskolor finns det väldigt mycket leksaker och barnen bara drar fram men leker inte med det, är det då nödvändigt att ha så mycket leksaker? Är det kanske inte bättre som Janols (195) menar, att inte så mycket leksaker behövs utan att det är bättre att personalen leker med barnen..3 Åtgärder I litteraturdelen finns många tips på hur man kan göra för att få en bättre ljudmiljö. Många pedagoger har berättat att de tycker det är besvärligt med för hög ljudnivå och att de blir väldigt påverkade av den men ändå tycker de att det är ett litet problem. Är det ett litet

21 1 problem när de får hörselnedsättningar, blir stressad, får huvudvärk osv. som följd? Jag fick uppfattningen när jag gjorde intervjuerna att personalen uppfattade det som ett stort problem men på enkäten har majoriteten svarat att det är ett litet problem. Personalen kanske inte tänkte på vilka följder som för hög ljudnivå kan ge, utan om de är ett stort problem eller inte med ljudnivån på just deras förskola. De hinder som personalen anger till att få en ljudmiljö på förskolan är ekonomin och de stora barngrupperna. Är det fortfarande problem för att inte personalen kan göra något? Jag tror personalen tror att de inte kan göra så mycket utan pengar, men i litteraturgenomgången finns många små tips på vad man kan göra utan att det kostar så mycket pengar. Ekonomin är såklart vikigt för att kunna köpa in dyrare inventarier, men det kanske är med de små sakerna personalen får börja för att få en bättre ljudmiljö på förskolan. Personalen berättar att de gör förbättringar genom ändringar i arbetssättet och i lokalerna men problemet är att det är för många barn i små och dåliga lokaler. De berättar även att om de haft mer pengar hade de kunnat köpa in bättre material och leksaker som dämpar ljudnivån.. Förslag till fortsatt forskning Att buller förekommer på förskolor vet vi nu, men arbetet med att få en god ljudmiljö verkar inte fungera fullt ut. Därför hoppas jag att denna undersökning ska kunna ge inspiration att fortsätta arbeta med detta och synliggöra detta ämne som kan ge allvarliga konsekvenser för både barnen och personalen. Ett förslag på hur man kan fortsätta denna undersökning kan vara att göra mätningar över hur hög ljudnivå det egentligen är på förskolan och göra observationer om vad som egentligen är det besvärligaste bullret. Är det barnen eller de vuxna? Att göra en undersökning där fler medverkande är med är också för att få en bättre bild hur det ser ut i verkligheten. Även att göra en undersökning där fler män är medverkande, så en mer rättvis bild kan ges om problemet är större hos kvinnor eller män..5 Egna reflektioner Buller i förskolan är ett problem som kan orsaka både hörselnedsättningar, röstproblem och andra fysiologiska effekter. Eftersom problemet har funnits länge måste det ses över och bli en förbättring. Ingen ska behöva arbeta och bli drabbade av dessa skador på sitt arbete. Om arbetet med ljudmiljön förbättras tror jag även att andra problemområden som konflikter kan minska. Mår både barn och vuxna i en trivsam och lugn grupp blir omgivningen också lugn och trygg och verksamheten kommer att bli mycket bättre på många sätt. Jag menar inte att det är problem hela tiden och på alla förskolor, hur mycket vi störs av buller beror mycket på allmäntillståndet och humöret för dagen (Socialstyrelsen, ) och hur barngruppen och lokalerna ser ut.

22 17 REFERENSER Bergström, Erika (9). Buller i förskolan inomhusmiljö. Lärarprogrammet. Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Gävle. Colven, Ronald (19). Akustik i förskolor och fritidshem: en slutrapport från MAFFprojektets akustikstudie. Stockholm: KTH Ellneby, Ylva (1999). Om barn och stress: och vad vi kan göra åt det. Stockholm: Natur och kultur Ellneby, Ylva (7). Barns rätt att utvecklas. Stockholm: Natur och kultur Förskolan: tidskrift för Sveriges förskollärares riksförbund. (9). Stockholm: Tidskriften Förskolan, :9, -. Janols, Per Egon (195). Barn och ljud. Stockholm: LiberUtbildningsförl. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning.. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget Lukács, Judit (1993). Vår ljudvärld: om barns och ungdomars hörsel. Stockholm: Folksam Nationalencyklopedin. [Bd] 33,. (9). Malmö: Nationalencyklopedin Socialstyrelsen (). Bullret bort!: en liten bok om god ljudmiljö i förskolan. Stockholm Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer.. uppl. Lund: Studentlitteratur Utbildningsdepartementet (199). Läroplan för förskolan: Lpfö 9. Stockholm: Regeringskansliet Elektroniska källor SoundEar (1999). Hämtat från

23 1 BILAGOR Bilaga 1 Följebrev till enkät Pedagoger! Hörselskador ökar bland förskollärare orsakade av buller i den pedagogiska verksamheten. Detta är ett problem för både vuxna och barn. Vår hörsel är något vi ska vara rädda om och vårda. Vi har med oss den hela tiden, det är inget vi kan stänga av. Mitt namn är Marie Persson och jag läser sista terminen till förskollärare på Högskolan i Gävle. Jag vill synliggöra detta ämne och valt att skriva mitt examensarbete om hur ljudnivån påverkar pedagoger i förskolan. Som en del av min undersökning har jag valt att göra en enkät som jag skickar ut till cirka 3 pedagoger i en kommun i Mellansverige. Enkäten kommer att behandlas anonymt och jag vill poängtera att det är helt frivilligt att delta i undersökningen. Resultatet kommer att redovisas som statistik i mitt examensarbete och eventuella kommentarer från Er kommer att finnas med i texten. Efter enkäterna är gjorda kommer även intervjuer med pedagoger att göras på några utvalda förskolor. Svar lämnas i lådan senast den. Jag hoppas att Ni vill vara med och hjälpa mig i min undersökning. Tack på förhand! Vänliga hälsningar Marie Persson Tel. 7-xxxxxxx Handledare på Högskolan i Gävle Fredrik von Euler 7-xxxxxxx frkvon@hig.se

24 19 Bilaga Enkät om buller i den pedagogiska miljön i förskolan 1. Man eller kvinna? 1.( ) Man.( ) Kvinna. Ålder? 1. ( ) - 9 år. ( ) 3 39 år 3. ( ) 9 år. ( ) 5 59 år 5. ( ) år 3. Utbildning? 1. ( ) Förskollärare. ( ) Barnskötare 3. ( ) Annat.... Upplever du att det finns problem med ljudmiljön på den förskola Du arbetar på? 1. ( ) Ja. ( ) Nej 5. Är detta ett stort problem eller ett litet problem för Er? 1. ( ) Stort problem. ( ) Litet problem. Störs Du dagligen av hög ljudnivå på din arbetsplats? 1. ( ) Stämmer mycket. ( ) Stämmer 3. ( ) Stämmer mindre. ( ) Stämmer inte alls

25 7. Hur påverkas Du av för hög ljudnivå? Ge gärna exempel.. Vilken tid under din arbetsdag är ljudnivån som högst anser Du? 1. ( ) Morgonen. ( ) Förmiddagen 3. ( ) Lunch. ( ) Eftermiddagen 9. Vilket ljud anser Du är mest störande under dagen på förskolan? 1. ( ) Skrik. ( ) Ljud från apparater (diskmaskin, kylskåp, torkskåp mm.) 3. ( ) Gråt. ( ) Spring 5. ( ) Ljud från ventilationen. ( ) Leksaker 7. ( ) Möbler 1. Är buller något Du ofta tänker på under Din arbetsdag? 1. ( ) Stämmer mycket. ( ) Stämmer 3. ( ) Stämmer mindre. ( ) Stämmer inte alls 11. Anser Du att ljudnivån påverkar den pedagogiska verksamheten? 1. ( ) Stämmer mycket. ( ) Stämmer 3. ( ) Stämmer mindre. ( ) Stämmer inte alls

26 1 1. Förekommer det åtgärder för att minska buller på den förskola Du arbetar på? 1. ( ) Stämmer mycket. ( ) Stämmer 3. ( ) Stämmer mindre 5. ( ) Stämmer inte alls 13. Har Ni i arbetslaget själva vidtagit åtgärder för att motverka buller? 1. ( ) Stämmer mycket. ( ) Stämmer 3. ( ) Stämmer mindre. ( ) Stämmer inte alls 1. Har Ni vidtagit några åtgärder mot buller genom förändringar i arbetssättet? 1. ( ) Stämmer mycket. ( ) Stämmer 3. ( ) Stämmer mindre. ( ) Stämmer inte alls 15. Har Ni vidtagit några åtgärder mot buller genom förändringar i lokalerna? 1. ( ) Stämmer mycket. ( ) Stämmer 3. ( ) Stämmer mindre. ( ) Stämmer inte alls 1. Finns någon bullerplan (plan för hur Ni ska få god ljudmiljö) på Er arbetsplats? 1. ( ) Ja. ( ) Nej 3. ( ) Vet ej 17. Övriga synpunkter eller kommentarer?

27 Tack för Din medverkan!

28 3 Bilaga 3 Intervjufrågor Ålder? Utbildning? Hur länge har du arbetat inom barnomsorgen? Vad tänker du på när jag säger buller i förskolan? Hur upplever du ljudnivån på förskolan? Blir du påverkad av för hög ljudnivå? Ja, Nej: Utveckla Vad skapar det besvärligaste bullret anser du? Påverkar ljudnivån verksamheten anser du? Ja, Nej: Utveckla Arbetar ni i arbetslaget med ljudmiljön? Ja, Nej: Varför har ni gjort så? Varför inte? Är för hög ljudnivå något ni i arbetslaget diskuterar? Vilka hinder finns för att få en ljudmiljö?

29 Antal Antal Antal Bilaga Man eller kvinna? Man 17 Kvinna Ålder? år 3-39 år - 9 år 5-59 år - år Utbildning? Förskollärare Barnskötare Annat

30 Antal Antal Antal 5 Upplever du att det finns problem med ljudmiljön på den förskola Du arbetar på? Ja Nej Är detta ett stort problem eller ett litet problem för Er? Stort problem Litet problem Störs Du dagligen av hög ljudnivå på din arbetsplats? Stämmer mycket Stämmer Stämmer mindre Stämmer inte alls

31 Skrik Ljud från apparater (diskmaskin, kylskåp, torkskåp mm.) Gråt Spring Ljud från ventilationen Leksaker Möbler Antal Antal Vilken tid under din arbetsdag är ljudnivån som högst anser Du? Morgonen Förmiddagen Lunch Eftermiddagen Vilket ljud anser Du är mest störande under dagen på förskolan?

32 Antal Antal Antal 7 Är buller något Du ofta tänker på under Din arbetsdag? Stämmer mycket Stämmer Stämmer mindre Stämmer inte alls Anser Du att ljudnivån påverkar den pedagogiska verksamheten? Stämmer mycket Stämmer Stämmer mindre Stämmer inte alls Förekommer det åtgärder för att minska buller på den förskola Du arbetar på? Stämmer mycket Stämmer Stämmer mindre Stämmer inte alls

33 Antal Antal Antal Har Ni i arbetslaget själva vidtagit åtgärder för att motverka buller? Stämmer mycket Stämmer Stämmer mindre Stämmer inte alls Har Ni vidtagit några åtgärder mot buller genom att gjort förändringar i arbetssättet? Stämmer mycket Stämmer 3 Stämmer mindre Stämmer inte alls Har Ni vidtagit några åtgärder mot buller genom att gjort förändringar i lokalerna? Stämmer mycket Stämmer Stämmer mindre Stämmer inte alls

34 Antal 9 Finns någon "bullerplan"(plan för hur Ni ska få god ljudmiljö) på Erarbetsplats? Ja Nej Vet ej