KVALITETSREDOVISNING UTVECKLINGSOMRÅDEN

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING för läsåret samt UTVECKLINGSOMRÅDEN för läsåret för de kommunala förskolorna i Svalöv Sektor Utbildning, Svalövs kommun

2 2

3 Systematiskt kvalitetsarbete i Skollagen Skollagen (2010:800), kapitel 4 Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Inledning Varje förskoleenhet i Svalövs kommun skriver årligen sin egen kvalitetsrapport där man redovisar de egna resultaten, analyserar hur situationen är på den egna enheten och drar slutsatser om orsaker till detta samt diskuterar framtida förbättringsområden. Dessa rapporter finns att hitta på kommunens hemsida under Utbildning & Barnomsorg och respektive förskolas hemsida för den läsare som är intresserad av en fördjupad läsning av specifika och detaljerade siffror för en enskild förskola. Föreliggande text är en sammanställning av de olika förskoleenheternas redovisningar och har som ambition att, under respektive resultatrubrik, lyfta några gemensamma framgångsfaktorer samt visa på några utvecklingsområden. Några av förskolorna har redan kommit långt i vissa av de förbättringsområden som ligger framför oss, medan andra förskolor har fokuserat på andra delar i det omfattande uppdrag som en förskoleverksamhet har. Kommunen har ett ansvar att göra tillsyn i de fristående förskolorna. Detta görs en gång per år. En sammanfattande tillsynsrapport finns att ta del av på Svalövs kommuns hemsida under fristående förskolor. Här kan man också ta del av respektive förskolas tillsynsrapport. I. Beskrivning av kommunens förskoleverksamhet Svalövs kommun har nio kommunala förskolor, Alfabo i Tågarp, Kvarnliden i Billeberga, Svalan, Solstrålen och Norrgården i Svalöv, Garvaren och Torpet i Teckomatorp, Ekdungen i Kågeröd och Björkhäll i Röstånga. De flesta förskolorna har funnits i vår kommun länge medan ett fåtal varit i bruk några år. Storleken på förskolor varierar med mellan tre till åtta avdelningar, vilket i barnantal innebär allt ifrån 45 till 130 barn. Utemiljön till respektive förskola skiljer sig åt då några förskolor har 3

4 avdelningar där barnen vistas i skolmiljö medan någon förskola nyligen genomgått en upprustning av sin utemiljö. I direkt närhet till varje förskola finns inspirerande och omväxlande natur. Andelen personal i förskolorna som är behöriga, det vill säga, har en pedagogisk högskoleutbildning som förskollärare är cirka 66 % i Svalövs kommun. Sedan drygt ett år tillbaka leds varje förskoleenhet av en förskolechef. II. Mål och uppdrag All förskoleverksamhet utgår från de nationella styrdokument som riksdagen beslutat om: den nya Skollagen (2010:800) samt Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad Utöver dessa dokument har förskolecheferna att förhålla sig till de mål och uppdrag som kommunen beslutat på olika nivåer: a. Mål beslutade av Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen i. Attraktiv skola b. Uppdrag från Utbildningsutskottet i. Öka marknadsföringen och förbättra informationen om kommunens verksamheter ii. Öka måluppfyllelsen i grundskola och gymnasium iii. Skapa rutiner och verktyg som stöder utvecklings- och kvalitetsarbete iv. Samverka inom Skåne Nordväst för att öka måluppfyllelsen i skolan. Varje förskolenhet har dessutom möjlighet att upprätta lokala mål som utöver de nationella och kommunala målen ska utveckla verksamheten mot det som är det alltigenom övergripande målet: att barnen i förskolan ska nå så långt som möjligt i sin utveckling och i sitt lärande samt i sin utveckling till engagerade och demokratiskt medvetna samhällsmedborgare. För mer detaljerad information om de lokala målen hänvisas till respektive förskoleenhets egen kvalitetsrapport. Systematiskt kvalitetsarbete Genom att systematiskt och återkommande kartlägga verksamheten i förskolorna, skaffar vi oss underlag för att kunna göra en nulägesbedömning följt av resultatanalyser vilka ligger till grund för handlingsplaner för ökad måluppfyllelse, samt strategier och metoder för att nå dit. Qualis-certifieringar Kommunens mål är att samtliga skoleverksamheter ska genomgå en extern granskning för att uppnå certifiering inom granskningsverktyget Qualis ( senast läsåret Under året har en förskola i kommunen genomfört en certifieringsomgång inom Qualis i vilken de har gjort riktigt fina resultat som vi är mycket stolta över. Maxvärdet i en granskning är 126 poäng och man måste uppnå minst 60 poäng för att certifieras. Ekdungens förskola i Kågeröd uppnådde 92 poäng i sin granskning. Modell för det systematiska kvalitetsarbetet i Svalövs kommun 4

5 ÅRLIG KVALITETSREDOVISNING Gemensamt mål: högre måluppfyllelse (HMU) ANSVAR: Utbildningschef resp Utvecklingsstrateger Varje individuell förkola/skola gör årligen en kvalitetsredovisning baserad på bl a resultat/meritvärden och begrepp/mätningar från Qualis-enkäten. En kommunövergripande sammanställning fokuserar på några gemensamma utvecklingsområden. Rektor/förskolechef kartlägger den egna enhetens utvecklingsbehov och planerar fortbildningsinsatser för pedagogerna. ANALYS --> Handlingsplaner Tillsammans med pedagogisk personal planerar rektor/förskolechef hur man ska jobba för högre måluppfyllelse på sin enhet. Den kommunövergripande Utvecklingsgruppen diskuterar gemensamma utvecklingsområden och fortbildningsinsatser. STRATEGIER och KANALER ANSVAR: Utvecklingsstrateger, förstelärare, nätverksrektorer Matematik och NO Språket Fritidshem och förskola Kultur GENOMFÖRANDE Skolutvecklingsprojekt läsåret NT-utveckling Matematik PISA 2015 Trageton: Att skriva sig till läsning En läsande klass Nya Språket Lyfter Små barns lärande Undervisning i förskolan ur ett NAperspektiv Skapande skola UTVÄRDERING av pågående insatser Strategier inför kommande läsår 5

6 III. Resultat I de Kvalitetsrapporter som respektive förskola sammanställt för läsåret har förskolecheferna utgått från insamlad data från medarbetarundersökning, kollegiala utvärderingar och diskussioner inom arbetslagen, observationer i verksamheten samt frågeformulär från kvalitetsgranskningsinstitutet Qualis enkäter, vilka omfattar 11 kategorier. Nedanstående rubriker är hämtade från Qualis frågeformulär vilket har besvarats av barn, personal och föräldrar. 1. Utveckling och lärande Jag får ofta visa vad jag lärt mig har varit ett av förskolornas gemensamma prioriterade mål. Det medvetna fokus pedagogerna har på barns delaktighet innebär att barnen blir mer utmanade i sitt lärande. Detta sker bland annat när pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen då de sätter ord på och bekräftar det som sker i stunden, till exempel i aktivitet om former och matematik, i leken och vid utevistelse. Pedagogernas medvetenhet och förmåga att sätta ord på vad lärande är, att de kommunicerar vad som görs och varför i samtal med föräldrar och att styrdokumenten för förskolan gjorts tydligare, har säkert bidragit till att förskolorna visar övervägande goda resultat utifrån den enkätsammanställning som gjorts. Begrepp ur Läroplan för förskolan(lpfö 98) som delaktighet, inflytande, kunskap, lärande och forskning, har också införlivats i pedagogernas vardagsspråk. När pedagogerna dokumenterar vad som händer i verksamheten och avsätter tid för reflektion får de syn på och blir medvetna om vilka område de behöver utveckla för att möta både det enskilda barnet och barngruppen i dess utveckling. Utvecklingsområde: Arbetet med matematik och naturvetenskap ska utvecklas. I möte med föräldrar behöver pedagogerna vara mer tydliga kring vad matematik och naturvetenskap innebär på förskolan, hur de arbetar med det i vardagen. Genom att exemplifiera rutinsituationer som måltider, påklädning och utevistelse och även hur förskolan i den fria leken tar tillvara matematik och naturvetenskap ska pedagogerna skapa förståelse för vad matematik och naturvetenskap innebär på förskolan. Våren 2015 startade kommunen en Nt-grupp som en av kommunens tre Nt-utvecklare leder. I gruppen deltar en representant från varje förskola. Syftet är att pedagogerna ska få tips och idéer till ämnena naturvetenskap och teknik för att sedan kunna delge kollegorna på sina respektive förskolor. Detta ska i sin tur påverka utvecklingsarbetet inom natur- och teknikområdet med barnen. 2. Trygghet och trivsel Gemensamt för förskolorna i Svalövs kommun är enkätresultat som visar höga värden från både barn, föräldrar och personal. Varje förskolas arbete med likabehandlingsplanen kan förmodas ha 6

7 påverkat det goda resultatet då man i arbetslag har diskuterat och processat denna. Föräldrar och barn har också, på olika sätt, tagit del av arbetet med likabehandlingsplanen. Värdegrundsfrågor och kamratskap arbetar alla förskolorna med tillsammans med barnen. Med en saga, en bild eller ett teaterspel som underlag samtalar och lär barnen av varandra. Närvarande pedagoger som vägleder och undervisar i vilka olika sätt det finns att hantera oenigheter hjälper barnen att känna trygghet och samspela. I stort sett alla våra förskolor har ett högt värde gällande föräldrarnas uppfattning att personalen engagerar sig i deras barn. På en förskola, där resultatet försämrats sedan föregående år, har det under våren varit hög sjukfrånvaro bland ordinarie personal. Detta i kombination med svårighet att rekrytera vikarier kan vara anledning till ett lägre värde än tidigare år. Samtal kring gemensamma normer, ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam värdegrund fortsätter på förskolorna. Pedagogernas bemötande i vardagen är viktigt för att föräldrarna ska känna att deras barn trivs och tycker om att vara på förskolan. Att i olika personalforum föra fortlöpande diskussioner kring det gemensamma uppdraget för förskolan och utveckla det kollegiala lärandet till att bli ett naturligt inslag i verksamheten borde leda till att ytterligare höja kvalitén i våra förskolor. För att tydliggöra hur förskolorna arbetar mot diskriminering och kränkande behandling fortsätter arbetet med att förankra och förtydliga likabehandlingsplanen hos föräldrarna. Detta ska göras i samband med föräldramöten och föräldraforum/råd. Övriga område som behöver fortsatt prioritet är bland annat utemiljön på Torpets förskola där det kommer att ske en projektering av utemiljön under hösten 2015, likaså har Björkhäll planer för hur de ska utveckla sin utemiljö. 3. Barns delaktighet i lärprocessen Medvetna pedagoger som ger barnen inflytande över sin vardag genom att bland annat fråga barnen vad de önskar göra, ett utbud av stimulerande material och en varierad lekmiljö bidrar säkert till att 98 % av barnen i våra förskolor upplever att de ofta får välja vad de vill göra. Föräldrarnas syn på att utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av barnets utveckling och lärande varierar mellan förskolorna. En anledning till ett varierat resultat kan vara att barnen nyligen börjat på förskolan vilket innebär att föräldrarna inte hunnit skaffa sig en uppfattning kring utvecklingssamtalet, eftersom man ännu inte haft något sådant. Till grund för utvecklingssamtalet har varje barn en lärpärm innehållande dokumentation utifrån sin utveckling och sitt lärande över tid. I denna dokumentation jämförs barnet inte med någon annan än sig själv. Några förskolor arbetar med hur ett bra utvecklingssamtal kan se ut och har bland annat tagit fram en lathund för vad samtalet ska innehålla. I samband med utvecklingssamtal erbjuds också ett kollegialt lärande på en förskola, då pedagogerna har möjlighet att vara med och lära av varandra. Pedagogernas syn på barnens delaktighet i lärprocessen varierar mellan förskolorna, trots det höga resultatet från barnen själva. Det framkommer att pedagogerna nu är tydligare med vad som förväntas av barnen och att de samtidigt har blivit bättre på att vara lyhörda för barnens önskningar och intressen. Reflektionsprotokollet som används för att utvärdera och analysera verksamheten som genomförs på respektive avdelning kan ha bidragit till denna lyhördhet. I reflektionsprotokollet 7

8 svarar pedagogerna på frågor kring de moment de planerat och utfört med barnen, hur de föll ut och varför resultatet blev som det blev. Det visar sig vara enklare att arbeta med delaktighet tillsammans med de äldre barnen på förskolan. En av våra förskolor har bildat ett barnråd med syfte att öka barnens delaktighet. Arbetet med utvecklingssamtalets innehåll, hur det ska genomföras och följas upp ska förskolorna fortsätta utveckla. Det behöver också vara en tydligare kommunikation med föräldrar kring barns lärande och förändrade kunnande. För att alla föräldrar ska ha hunnit med att bilda sig en uppfattning om förskolan ska förskolorna också, i den mån det går, planera för att utvecklingssamtalen ligger i tid före Qualisenkäten. Genom att använda kollegialt lärande i form av bland annat observationer i barngrupp och med efterföljande diskussioner i arbetslagen ska förskolorna utveckla arbetet med att alla barn blir delaktiga i sin lärprocess. Alla förskolor arbetar med pedagogisk dokumentation men arbetet behöver fördjupas. Det handlar om att observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och lärstrategier samtidigt som verksamheten ska observeras, dokumenteras och följas för att se hur den bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Förskolan som deltar i programmet Små barns lärande ska med sin erfarenhet därifrån kunna bidra med erfarenheter till övriga förskolor i att utveckla modeller för dokumentation och utvärdering. Barnkonventionen ska kopplas till alla beslut som tas i den centrala utvecklingsgruppen för förskolan. 4. Arbetssätt och pedagogroll Förskolans verksamhet ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. En strävan efter att alla barn ska få uppleva tillfredsställelsen det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och få uppleva sig som en tillgång i gruppen är av stor betydelse. Förskolorna har ett medelvärde på 94 % när det handlar om hur deras arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. På frågan vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen är medelvärdet 91 %. Utvärdering och reflektion är något varje förskola arbetat med under året. Förskolorna har börjat använda ett reflektionsprotokoll där arbetslagen kontinuerligt svarar på frågor som ger dem underlag för hur de ska utveckla arbetet med barnen och verksamheten. Qualis självvärderingstrappa har också resulterat i diskussioner där pedagogerna gjorts mer medvetna om sitt arbetssätt. Boken Att undervisa i förskolan har lästs av pedagoger och används som samtalsunderlag kring vad begreppet undervisning innebär för förskolans verksamhet. Den förskola som deltagit i en forskningsanknuten seminarieserie har inspirerats till att utveckla hur de interagerar på ett bra sätt med barnet. Pedagogerna har arbetat medvetet med detta då de observerat varandra och sedan analyserat situationerna. På en förskoleenhet har förskollärarna gått en utbildning i Malmö högskolas regi, kring språkutvecklande arbetssätt ur ett flerspråkigt perspektiv. Syftet har varit att öka kunskapen hos pedagogerna i hur verksamhetens arbetssätt och arbetsformande kan utvecklas. En framgångsfaktor 8

9 med utbildningen har varit pedagogernas ökade medvetenhet i hur lärmiljö, språklig miljö, kulturell bakgrund och samarbete med föräldrarna påverkar inlärning och stimulerar språk. Centrala elevhälsan - CEH - som bistår med coachning av både arbetslag och enskilda pedagoger när det gäller stimulerande lärmiljöer och arbetssätt bidrar också till att höja den pedagogiska kvaliteten i mötet med barnen. De förskolor som haft ett något lägre resultat menar att de känt sig otillräckliga på grund av ett större antal barn i grupperna. Ökad kunskap och medvetenhet hos pedagogerna kan också medföra en känsla av att inte leva upp till kraven. Utvecklingsområde: Ett ständigt pågående arbete i förskolorna är de pedagogiska diskussionerna som sker i samband med utvecklingstid och arbetslagens planeringar. Genom att systematiskt utvärdera arbetssätt och arbetsformer får förskolorna kunskap om hur kvalitén, d.v.s. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling. Det påbörjade arbetet med reflektionsprotokoll i samband med arbetslagens planering är ett av flera verktyg som ska bidra till att utveckla pedagogernas medvetenhet kring verksamhetens arbetssätt. Kollegialt lärande i form av bland annat observationer som efterföljs av reflektioner på arbetslagstid ska också bidra till att förskolorna utvecklar metoder, arbetssätt och uttrycksmedel som engagerar och stimulerar barnen till optimalt lärande. Närvarande pedagoger som interagerar med barnen och på ett medvetet sätt tänker kring och använder begreppet undervisning i uppdraget behöver problematiseras på förskolorna. Här kan kollegial återkopplingen vara en viktig faktor i vardagsarbetet. Höstens gemensamma fortbildningsdag för förskolorna, Det önskvärda barnet, med fokus på arbetssätt och dokumentation ingår också i utvecklingsarbetet kring arbetssätt och pedagogroll. 5. Föräldrainflytande En av förskolorna sticker ut med höga värden i föräldraenkäten, 90 % respektive 93 %. Övriga förskolor har förbättrat sina svarsvärden men det återstår mer att utveckla i arbetet med föräldrainflytande vilket alla förskolor har tydliga åtgärder för. De fördjupade frågeställningar som gavs till slumpvis utvalda föräldrar, på alla avdelningar och förskolor, under året visar att föräldrar vill vara delaktiga. Några förskolor har under året startat föräldrasamverkan där föräldrarepresentanter, personal och förskolechef träffas kontinuerligt och diskuterar aktuella frågor som i stort rör förskolan. I arbetet med Likabehandlingsplanen har någon förskola, i samband med föräldramöten, gjort föräldrarna delaktiga då de öppnat upp för föräldrarnas synpunkter. I olika möten med föräldrar har pedagogerna tagit större initiativ för att få föräldrar att engagera sig, uttrycka sina åsikter, svara på enkäter och delta i föräldraråd. Pedagogerna har tydliggjort för föräldrarna att alla samtal och möte är en möjlighet för dem att påverka. Diskussioner om hur samarbetet med föräldrarna kan utvecklas har lett till en ökad medvetenhet hos pedagogerna om just betydelsen av ett gott samarbete. 9

10 Ett av de gemensamma utvecklingsområdena för förskolorna i Svalövs kommun är att föräldrarna får vara med och påverka hur förskolan arbetar med deras barns utveckling och lärande. Förskolorna ska arbeta mer medvetet med att följa upp Qualisenkäterna i form av återkopplingar och diskussioner på föräldramöten. För att få en högre svarsfrekvens ska förskolorna bland annat erbjuda föräldrarna att svara på enkäten på förskolan. De förskolor som ännu ej har något föräldraråd kommer under hösten 2015 att starta upp ett sådant med föräldrarepresentanter, pedagoger och förskolechef. Delaktighet och påverkan är begrepp förskolorna kommer att ta upp i olika möten med föräldrarna för att medvetandegöra dem om vad de kan vara delaktiga i och vad de kan påverka. Metoden med några få frågeställningar till slumpvis utvalda föräldrar kommer också att användas för att få fler föräldrar delaktiga. 6. Organisation Varje förskola leds sedan drygt ett år tillbaka av en förskolechef med verksamhetsansvar. På ett kommunövergripande plan har föräldrarnas uppfattning om att förskolan har en väl fungerande organisation ökat från 66 % (2014) till 77 % (2015). Arbetet med att synliggöra en organisation tar tid men förskolorna informerar kontinuerligt t.ex. i form av veckobrev, förskolechefsnytt och föräldraråd/forum. Det kan också ha betydelse att det på alla förskoleenheter finns en förskolechef som på nära håll leder och stöttar pedagogerna i sitt arbete. I enkäten svarar 95 % (91 % 2014) av personalen på förskolorna att de är väl förtrogna med vem som fattar beslut och vem som har ansvar för de olika delarna i verksamheten. Förskolechefen ombesörjer att arbetslagen på förskolorna ges tid för reflektion, pedagogiska diskussioner och kollegialt lärande. Tid för Arbetsplatsträff (APT) avsetts också, där syftet är att diskutera frågor som gäller medarbetarnas arbetssituation. Utbildningsnivån hos personalen är fördelad på 66 % pedagogisk personal och 34 % övrig personal. Det påbörjade arbetet med att tydliggöra organisationen fortsätter. Förskolechefens tydlighet till medarbetarna gällande möten och dess syfte behöver utvecklas. Väl planerade och organiserade möte gör att pedagogerna är förberedda och insatta i vad som förväntas inför mötet. Förskolans kvalitetsprocesspärm som arbetats fram av utvecklingsgruppen för förskolorna är ett underlag med tydligt stöd kring vilka område som ska behandlas och genomföras under ett läsår för varje förskola. I samband med APT ska bland annat frågor som rör konflikthantering och den psykosociala miljön diskuteras. Förskolans organisation behöver kommuniceras kontinuerligt med vårdnadshavarna, bland annat för att förekomma missförstånd vid förändringar i verksamheten. 10

11 7. Styrning och ledarskap Förskolan är en politiskt styrd verksamhet som jobbar mot politiskt uppsatta mål. De styrdokument som berör förskolan är Skollagen (210:800), förordningar för förskola, samt de mål för förskolan som står i läroplanen för förskolan, Lpfö. Dessa finna att läsa på Skolverkets hemsida. Som tidigare nämnts finns det förskolechef på varje enhet. Förskolechefens uppdrag att leda, organisera och systematiskt arbeta fram god kvalitet i verksamheten är ett ständigt pågående arbete. Föräldrar som svarar att de känner till förskolans mål har ökat till 85 % 2015 (73 % 2014). Pedagoger i förskolan har blivit mer delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet (SKA), 92 % 2015 att jämföra med 88 % Implementering av kvalitetsprocesspärmen har underlättat arbetet, där allt som ska genomföras under ett år är strukturerat och tydligt för medarbetarna. Flertalet förskolor arbetar med utvecklingsgrupper inom olika ansvarsområden vilket innebär ansvar och delaktighet för pedagogerna. Arbetet med att tydliggöra förskolans mål pågår ständigt. Det behöver konkretiseras för vårdnadshavare, vilket innebär att pedagogerna ska kunna beskriva hur förskolan arbetar med målen i syfte att utveckla verksamhetens kvalitet, för att tillgodose barnens utveckling och lärande. Till exempel hur förskolan tar tillvara situationer i vardagen att prata matematik, utvidga barns ordförråd, lära samspel och mycket mer. Kontinuerligt inplanerade verksamhetsbesök, av förskolechef, med återkoppling till arbetslaget för att utveckla verksamhetens kvalitet ingår i det systematiska kvalitetsarbetet och är en viktig del av förskolans utvecklingsarbete. Likaså ska forskningsanknuten litteratur och fortbildning bidra till att lyfta den pedagogiska kvalitén. Med syfte att driva utvecklingsarbetet mer effektivt kommer alla förskoleenheter från hösten 2015 att arbeta med utvecklingsgrupper. 8. Kommunikation Förskolorna har utvecklat sina kommunikationskanaler till föräldrarna. Det är övervägande i dagliga möten vid lämning och hämtning av barn som kommunikation med vårdnadshavarna sker samt information via mejl och sms. Utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraforum är kontinuerligt inplanerade under ett år. Förskolornas hemsidor bidrar också till information om arbetssätt, avdelningar, personal, aktiviteter och miljö. Av föräldrarna anser 88 % (80 % 2014) att de får en god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan och att förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet, 85 % Personalen anser överlag att de har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter och att den interna kommunikationen är god. Det varierar i vilken omfattning förskolorna har kontinuerlig kontakt med socialtjänsten och BVC. Utbudet av andra tjänster som finns i förskolornas närhet återspeglar också den kontakt förskolorna 11

12 har tillgång till, både av företag och servicetjänster, t.ex. studiebesök i närbutiken och hos räddningstjänsten. En etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter och närsamhället är ett av de gemensamt prioriterade utvecklingsområdena där förskolorna behöver bli bättre. Här kan förskolorna lära av varandra eftersom de uppvisar olika resultat. En ny lärplattform ska sjösättas i höst vilket kommer att innebära fler möjligheter för förskolorna att kommunicera sin verksamhet. Hemsidorna behöver uppdateras oftare för att vara mer inbjudande. Även här påbörjas i höst ett arbete med en kommunövergripande layout för att göra hemsidan mer attraktiv. 9. Kompetens I Svalöv har 66 % av personalen pedagogisk kompetens. Det finns tre Nt-utvecklare, varav en i förskolan. Sedan i våras driver Nt-utvecklaren en Nt-grupp med representanter från varje förskola vars uppgift är att sprida tips och idéer vidare till sina respektive förskolor. Förskollärarna i Svalövs tätort har deltagit i en utbildning, av Malmö Högskola, kring flerspråkighet i förskolan. Parallellt med denna utbildning arbetade Nt- utvecklaren med barnskötarna kring begreppet undervisning. En förskola deltar i det forskningsanknutna programmet Små Barns Lärande som löper över en treårsperiod. Syftet med programmet är att ta fram modeller för dokumentation och utvärdering av förskolans verksamhet, där barns lärande och förändrade kunnande står i fokus. Arbetet har presenterats för övriga förskolor i kommunen och ytterligare uppdateringar ska göras för att kunskap och resultat ska få en spridningseffekt. Att ta nytta av den kompetens som finns hos pedagoger i våra förskolor har fått ett givet forum på pedagogiska kvällar och studiedagar då de delger kollegor sina erfarenheter inom olika område. Det framkommer att tolkningen av begreppet kompetens varierar. Trots olika modeller av kompetensinsatser i form av bland annat gemensam utvecklingsdag för Svalövs förskolor, studiebesök, litteratur och film som diskuteras på respektive förskola och Qualis grundutbildning är det enbart 55 % av personalen som anser att kompetensutveckling har hög prioritet på förskolan. Kompetensutveckling är ett område som innefattar mycket. Det kan innebära både intern och extern sådan, individuell och generell, samt kollegialt lärande. Begreppet behöver diskuteras och tydliggöras. Förskolor som idag inte har ett kompetensdokument till varje medarbetare ska arbeta fram ett sådant för att förtydliga den individuella kompetensutvecklingsplanen. Läsåret finns det på de flesta förskolor en förskollärare som deltar i meriteringsprogrammet Arete. Pedagogen får här möjlighet att dokumentera och visa sin yrkesskicklighet. Meriteringsprogrammet innebär bland annat en medvetenhet om styrkor och utvecklingsområden hos den enskilde pedagogen. 12

13 Vi ser ett tydligt samband mellan vårt uppdrag att Svalöv ska vara en attraktiv arbetsgivare, och möjligheten att få adekvat fortbildning inom ramen för sin tjänst. Vi har därför från hösten 2014 tagit ett samlat grepp om den fortbildningen som finns (och den som vi valt att utnyttja) för att inom läraryrket finna karriärvägar och vi identifierar två olika spår i det: det administrativa skolledarspåret och det spår som leder till pedagogisk, yrkesskicklig insikt. Karriärstjänster, struktur Nivå Utbildning Deltagare Uttagning Syfte Ledning Särskilt yrkesskickliga pedagoger Ledarskapsutbildning, Nylund m fl, Göteborgs universitet Samtliga skolledare, förvaltning Enligt överenskommelse med utbildningschef Aretemeritering Pedagoger Ansökan, förskolechef förordar, utbildningschef beslutar Specialister Små barns lärande Förskollärare Licentiand Yrkesfördjupning Intresseanmälan, förskolechef utser NT-utvecklare Pedagoger Intresseanmälan, rektorer utser Qualis-granskare Handledarutbildning, Övningsskola Pedagoger och förskolechef Pedagoger med lärarstudent Intresseanmälan, rektor utser Intresseanmälan Kollegialt lärande Pedagoger Förskolechef organiserar Stärka skolledarna i sitt ledningsuppdrag att leda Skola på vetenskaplig grund Sprida pedagogisk skicklighet i ett kollegium Utveckla undervisningsmetoder och dokumentationsstrategier för förskolan i syfte att höja förskolans kvalitet. Utveckla undervisningsmetoder inom NT-ämnena Skapa förståelse för kvalitetsarbete; ge verktyg för strukturerat inre arbete Utveckla kontakterna med högskola och forskning En organisation som vågar vara kritiskt granskande mellan kollegor Vi tror på denna modell som ett sätt att fördjupa den pedagogiska kompetensen, utöka den yrkesmässiga verktygslådan, bredda den forskningsanknutna insikten samt skapa reflekterande kollegor som drar nytta av att arbeta tillsammans med andra i ett kreativt kollegium. Under läsåret kommer det kollegiala lärandet, där kollegor kritiskt granskar varandra och utvärderar sina arbetssätt och metoder vara ett utvecklingsområde. Vi vill med detta skapa möjligheter för pedagogerna att i strukturerade former reflektera över sin egen undervisning och i diskussioner med kollegor komma fram till hur den kan bli ännu bättre. En avslappnad och prestigelös atmosfär kollegor emellan är en bra grogrund för samarbete och utveckling. 13

14 10. Resursutnyttjande På APT informerar förskolechef om förskolans budget. All personal görs delaktiga i hur ekonomi och resurser är beroende av varandra. Utvecklingsgrupp och budgetgrupp på förskolor ges ansvar att se till helheten i samband med inköp, att det finns ett behov i verksamheten av föreslaget material. Vid personalfrånvaro är personal mån om att se över hur de kan lösa situationen utan vikarietillsättning. Förskolechefen ska kontinuerlig informera medarbetarna om ekonomi och resursutnyttjande. För att förtydliga vad begreppet resurs innefattar behöver det diskuteras med medarbetarna. Personalens medvetenhet kring hur pengar och resurser har samband borde påverka delaktighet och ansvarstagande. 11. Image Den dagliga kontakten i mötet med föräldrar och barn har betydelse för hur förskolan upplevs och vilket rykte den får. Pedagogernas förmåga att samspela med föräldrar för att skapa förtroende och tillit är grundläggande redan i samband med barnets placering på förskolan. Ett professionellt bemötande där föräldrar känner att de blir delaktiga i sitt barns vardag på förskolan påverkar den syn de har på verksamheten. En tilltalande inne - och utemiljö är också av betydelse för hur omgivningen ser på förskolan. Enkätsvaren visar att i stort sett alla våra förskolor har ökat sina resultat i hur föräldrarna ser på förskolans goda rykte. Likaså är det positiva resultat från föräldrarna när det handlar om att rekommendera vänner att placera sina barn på förskolan. Förskolechefen har ansvar att tydliggöra för medarbetarna vilken inverkan de har på förskolans image, både i möte med föräldrar och med närsamhället i övrigt. Det är ett ständigt pågående arbete att upprätthålla ett gott rykte. God marknadsföring innebär bland annat att kunna beskriva förskolans verksamhet och innehåll i en positiv anda. Likaså är det viktigt att uppmuntra föräldrar att ge synpunkter på verksamheten för att kunna utveckla och stärka imagen. Arbetet med att utveckla förskolornas hemsidor påbörjas i höst, för att skapa en tydligare struktur och mer tilltalande layout för besökarna. Den nya lärplattformen sjösätts i höst vilket blir ytterligare ett verktyg för förskolorna i att stärka sin image. 14

15 IV. Frågor över tid I de Kvalitetsredovisningar som förskolorna gör årligen, har vi infogat följande frågor till pedagoger, barn och förälder, vilka ska återkomma varje år. Dessa kommer framöver att ge oss insikter om hur vårt förbättringsarbete och vår verksamhetsutveckling fortskrider över tid Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer. 89 % 94 % Vår förskola har fokus på matematik och naturvetenskap i arbetet med barnens lärande. 88 % 92 % Jag tycker om att vara på förskolan. 93 % 96 % Mitt barn trivs i förskolan. 94 % 95 % Förskolorna har övervägande goda resultat men ett barns negativa svar räcker för att vi ska reflektera över vår verksamhet. Den dagliga kontakten är viktig, att skapa goda relationer till föräldrarna är avgörande för att barnen ska trivas. Det är personalens ansvar att på ett professionellt sätt bygga upp ett ömsesidigt förtroende i mötet med föräldrarna. Genom att informera om förskolans uppdrag och verksamhet och bjuda in föräldrar att vara delaktiga skapas förtroende. Ett större fokus på barns lärande har påverkat kommunikationen med både barn och föräldrar. Pedagogernas kunskap kring språkets betydelse för barns utveckling är högt men kan bli ännu bättre genom att till exempel medvetet använda TAKK (tecken som stöd), mer konkret material och att arbeta i mindre grupper med barnen. Matematik och naturvetenskap ska tydligare kommuniceras i verksamheten, mellan pedagoger och till barn och föräldrar. V. Tillbudsrapport Alla förskolor sammanställer i sin Kvalitetsrapport de fall av tillbud, diskriminering och kränkande behandling som anmälts på förskolenheten under året. Tillbudsrapporterna behandlar mindre incidenter som sker på förskolorna och är inte lika omfattande som kränkningsanmälningar, vilka förskolorna är skyldiga att rapportera till huvudmannen enligt Skollagen (kap 6, 10). Riktlinjer för anmälningar av kränkande behandling finns utarbetade i kommunen. Det varierar hur förskolorna rapporterar tillbud. Detta är något hela förvaltningen ska arbeta med. Förskola Barn Vuxna Rapport till Losam Björkhäll Ekdungen Kvarnliden Alfabo

16 Torpet Garvaren Svalövs tätort Sammanfattning och slutsatser Som redovisats ovan har förskolornas utvecklingsarbete lett till positiva resultat inom de flesta områden. Barn, föräldrar och pedagoger är i det stora hela nöjda och trivs med sina förskolor. Arbetet med att systematiskt följa upp och utvärdera verksamheten har lett till goda effekter. De prioriterade mål som satts upp har nått ett högre värde. Bland annat visar barnens resultat att förskolorna lyckats väl med sitt uppdrag. Det finns i dag en större medvetenhet hos pedagogerna kring barns behov och utmaningar. När barn och pedagoger reflekterar tillsammans blir det tydligt vad pedagogerna behöver utveckla i sitt arbete med barnen. Här har vi kommit en bra bit på väg men ska fortsätta det påbörjade arbetet med hur vi i det vi dokumenterar får syn på barns förändrade kunnande. Föräldrarnas nöjdhet har ökat inom de flesta områden men fortfarande kvarstår för förskolorna att få föräldrarna mer delaktiga och insatta i förskolans verksamhet och organisation. Engagerade pedagoger som är stolta över sin förskola, positiva i sitt bemötande och motiverade att utveckla verksamhet och lärmiljö bidrar till att skapa förtroende och trygghet hos barn och föräldrar. Att alla förskolor har en förskolechef som är nära verksamheten och väl insatt i vardagsarbetet har betydelse. Denna närhet påverkar hur förskolan leds med tydliga ramar och mål tillsammans med pedagogerna. Det finns ett fortsatt utvecklingsbehov men vi får inte glömma att också förvalta det goda resultatet. Utvecklingsgrupp Förskola är en kommunövergripande arbetsgrupp som jobbar med utvecklingsfrågor för hela den kommunala förskoleverksamheten. I denna grupp sker också ett kollegialt lärande i form av erfarenhetsutbyte från respektive verksamhet. Kommungemensamma utvecklingsområden Utvecklingsgrupp Förskola är en kommunövergripande arbetsgrupp som jobbar med utvecklingsfrågor för hela den kommunala förskoleverksamheten. Denna grupp har kommit fram till ett antal utvecklingsområden vilka kommer att vara i fokus under läsåret Metoderna ska utarbetas lokalt. Alla förskolor ska ha en plan för kontinuerlig kompetensutveckling av personalen, baserad på individens och verksamhetens behov. Alla förskolor ska ha ett system för hur man arbetar med närsamhället samt socialtjänsten och andra myndigheter. Alla förskolor ska möjliggöra för barnen att välja bland aktiviteter samt påverka vad de lär sig. Alla förskolor ska möjliggöra för föräldrar att vara delaktiga i sitt barns utveckling och lärande. Utöver ovanstående utvecklingsområde arbetar varje förskola med lokalt prioriterade mål som finns att läsa i respektive förskolas kvalitetsrapport. 16