Jörlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Jörlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/10

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Samtliga pedagoger på Jörlanda förskola Vår vision Förskolan skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla barn skall vara välkomna till vår förskola. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång för utvecklingen. Föräldrar och personal skall ha ömsesidig respekt för varandras arbete. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Vi har återkommande barnråd. Med värdegrunden som grund, för vi en dialog med barnen kring hur man skall vara mot varandra. Vi skapar situationer där barnen får hjälpa varandra. Vi skapar trivselregler tillsammans med barnen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi lägger ut planen på vår hemsida, i Pluttra, samt informerar på föräldramöte om att planen finns. Vi ber om föräldrars synpunkter i form av enkätfrågor. Personalens delaktighet Alla som arbetar inom förskolan skall - Aktivt motverka diskrimineringar och kränkningar - Visa respekt för den enskilda individen och i vardagliga arbetet utgå ifrån ett demokratiskt förhållningssätt. - Vi har fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande, både i och utanför förskolan. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Varje händelse med kränkande behandling eller trakasserier skall mötas av en reaktion från de vuxna inom förskolan. Förankring av planen All personal arbetar aktivt med planen och har med den i såväl planering som utvärdering. Vi för en dialog med barnen kring hur man skall vara mot varandra. Vi skapar situationer där ett äldre barn får hjälpa ett yngre barn. Vi skapar trivselregler tillsammans med barnen. Vi lägger ut planen på vår hemsida, i Pluttra, samt informerar på föräldramöte om att planen finns. 2/10

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vår Framtidsgrupp, som består av en förskollärare från varje avdelning, har tillsammans gått igenom planen. Vi har diskuterat vad som genomförts och vad vi kan bli bättre på. Samtliga pedagoger på förskolan har haft möjlighet att komma med synpunkter.vi har lämnat ut en enkät till föräldrarna där har haft möjlighet att komma med synpunkter. För föräldrarna är det viktigast att vi uppmärksammar genusfrågor och interkulturella frågor. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Framtidsgruppen tillsammans med förskolechefen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Den föregående planen känns fortfarande levande. Hela planen är något vi ständigt arbetar med i verksamheten. Vi upptäckte att vi inte använt oss av temat i den utsträckning vi planerade. Det ser vi som ett förbättringsområde, likaså barnråden. Vi fick inte till lika många barnråd som vi tänkte. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Hela förskolan bör vara delaktig förslagsvis på APT. Vi gör föräldrarna delaktiga genom enkätfrågor.barnen görs delaktiga genom intervjuer. för att årets plan utvärderas Framtidsgruppen 3/10

4 Främjande insatser Motverka kränkande behandling Kränkande behandling Alla barn skall vara medvetna om allas lika värde. Förskolan skall vara en plats präglad av acceptans och trygghet. Vi planerar att ha en "kompisvecka", där hela förskolan tillsammans fokuserar på gruppstärkande lekar och övningar. Vi vill skapa en känsla av gemenskap. Framtidsgruppen Genus Kön Alla barn och vuxna skall, oavsett kön, känna sig lika behandlade. Alla vuxna arbetar medvetet med sitt eget förhållningssätt. Vi får fortlöpande kompetensutveckling.vi utformar miljön så att den inbjuder barnen att välja material och lekar de normalt inte skulle välja. Vi lånar medvetet litteratur där lika ofta flickor som pojkar har huvudrollen.när vi tittar på filmklipp från avdelningen ser vi med "genusögon" för att se vad vi kan upptäcka.vid styrda aktiviteter kan vi utmana flickorna att välja "pojkaktiviteter" och vice versa. Samtliga pedagoger i förskolan. Främja likabehandling även om man har en funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning Alla barn skall ha samma möjligeter till utveckling efter sina förutsättningar. Alla barn skall få känna sig lika värdefulla. När planen upprättas finns inget barn med funktionsnedsättning på vår förskola. Om behov uppstår ligger det på samtliga pedagoger att skaffa sig adekvat kunskap. Vi bör även se över lokaler och material så tillgängligheten är lika för alla barn. Eventuellt kan verksamheten behöva planeras om, så inget barn känner sig exkluderat. Förskolechef, samt personal på berörd avdelning. 4/10

5 Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Alla föräldrar ska känna förtroende för förskolan, oavsett familjekonstellation. De skall vara trygga i att alla barn behandlas lika.barnen skall ha kännedom om att familjer kan se ut på olika sätt och att inget är mer rätt än något annat. Vi läser böcker som på olika sätt beskriver barn i olika familjekonstellationer. Böcker är en bra inkörsport för samtal. Vi tänker på vårt eget förhållningssätt och möter barnen förutsättningslöst. Samtliga pedagoger på förskolan Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Alla barn skall bemötas med respekt oavsett härkomst. Barnen skall få kunskap i att det finns olika etniska tillhörigheter.mångfald skall ses som en tillgång. Vår förskola ligger i ett homogent område. Vi har inga barn som inte har svenska som modersmål, ett fåtal barn är tvåspråkiga.vi planerar att ta hjälp av kommunens försteförskollärare som har interkulturellt arbete, som specialämne. För att genom henne få stöttning i hur vi skall agera. Samtliga pedagoger Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Barnen skall ha kännedom om att familjer kan ha olika traditioner.föräldrarna skall känna sig trygga i att religion och traditioner möts av lyhördhet och respekt. Vi tänker på vår eget förhållningssätt, att vi inte lägger in personliga värderingar i samtal med barnen. Vi är lyhörda när vi bemöter de frågor barnen kan ha.vi köper in en mångreligiös almanacka till avdelningarna.får vi kännedom om att vi har familjer som praktiserar en religion, rådfrågar vi föräldrarna om vilka traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Samtliga pedagoger 5/10

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi intervjuar barnen kring hur de mår på förskolan, har de några kompisar? Vem leker de med? Känner de sig trygga? Vi observerar våra barngrupper. Hur ser det psyko-sociala klimatet ut? Närvarande lyssnande pedagoger, det är lättare att upptäcka eventuella mönster om man är "där när det händer". Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrarna har möjlighet att ta del av planen på kommunens hemsida, samt i vårt dokumentationsverktyg, Pluttra. De kommer även att ges möjlighet att påverka med hjälp av enkätfrågor. Hur personalen har involverats i kartläggningen Samtliga pedagoger arbetar aktivt med kartläggningen. Resultat och analys Vi kan efter våra observationer dra slutsatsen att kränkningar mellan barnen sker i alla våra grupper, mer eller mindre. Framförallt i de situationer där vuxna inte är närvarande. Vi har barngrupper med blandade åldrar (1-5 år) det gör att barnen befinner sig i olika utvecklingsstadier när det gäller sampel, en del barn behöver betydligt mer vägledning och stöttning än andra. 6/10

7 Förebyggande åtgärder Kränkande behandling Kränkande behandling Alla barn har rätt att utvecklas och lära i trygg miljö. Att bemötas med respekt, både av vuxna och andra barn, skall vara en självklarhet Vi har en nolltolerans mot nedvärderande språkbruk och jargonger. Dela upp gården i fyra zoner, där varje avdelning ansvarar för varsin zon. Det skall alltid finnas en vuxen i zonen och alla barn som befinner sig där, är den vuxnes ansvar, oavsett vilken avdelning de tillhör. Vi informerar varandra om det är något barn som behöver extra stöd och närvaro.vi beställer kompisböcker som belyser, i förskolan, vanliga dilemman. Våra barngrupper har barn i åldrarna 1-5 år. De befinner sig i olika stadier i utvecklingen något som ställer stora krav på oss att finnas på plats när det händer " Man behöver ha en viss insikt att det egna uppträdandet kan upplevas som trakasserier. Det kan vara svårt att bedöma on ett förskolebarn har den insikten. Det kan också vara svårt för det lilla barnet att uttrycka sig och sin upplevelse. Det är därför särskilt viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer." ( s 7 Förebygga diskriminering och kränkande behandling) Alla pedagoger i förskolan Genus Kön På vår förskola är det individen som är viktig, inte vilket kön man har. Vi jobbar med vårt förhållningssätt samt vad vi erbjuder barnen för aktiviteter, material och leksaker. Vi kan medvetet utmana barnen att prova aktiviteter och lekar de normalt inte väljer. Vi kan även utmana dem i att välja andra kompisar än de normalt gör.vi intervjuar barnen i hur de ser på flickor och pojkar. För oss handlar genus mycket om vuxnas förhållningssätt och attityder. Vi har en stor påverkan i hur barnen ser på sig själva och sin omgivning. Alla pedagoger 7/10

8 Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Alla barn och vuxna på vår förskola skall, oavsett etnisk tillhörighet känna sig väl bemötta. Barn med utländsk bakgrund skall få stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Barn med svensk bakgrund skall uppmuntras att utveckla intresse och nyfikenhet för andra kulturer Vi har väldigt få barn med utländsk bakgrund, men de barn vi har, ses som en tillgång ex språk, traditioner, mat.likaså kan de vikarier som har en annan bakgrund ses som en tillgång. Vår förskola ligger i ett väldigt homogent område. Vi måste ta tillvara på varje möjlighet att få in mångkultur, språk och traditioner. Alla pedagoger Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Barn med fuktionshinder skall vara integrerade och få känna sig som en del och en tillgång i gruppen, samt få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Dessa barn har en ansvarspedagog som samarbetar med specialpedagog, föräldrar, habilitering, och övrig personal. Vi jobbar aktivt för att dessa barn skall känna samhörighet med sina kompisar Vår erfarenhet är att dessa åtgärder ger en god måluppfyllelse. Samtliga pedagoger Sexuell läggning Sexuell läggning Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, oavsett familjekonstellation. Barnen skall ha kännedom om att familjer kan se ut på olika sätt och att inget är mer rätt än något annat. Vi är lyhörda och öppna i diskussioner med barnen. När vi känner oss osäkra inför en familjekonstellation frågar vi vårdnadshavarna om vad som är viktigt för dem. Vår förskola ligger i ett område som är väldigt "traditionellt" sett till familjekonstellation. Därför har vi få erfarenheter kring hur vi skall agera i arbetet med barnen. Samtliga pedagoger 8/10

9 Religion Religion eller annan trosuppfattning Barnen skall ha kännedom om att familjer kan ha olika traditioner. Vårdnadshavarna skall känna sig trygga i att deras religion och traditioner bemöts med respekt. Får vi kännedom om att en familj har en viss religion eller trosuppfattning, rådfrågar vi vårdnadshavarna om vilka traditioner som är lämpliga att uppmärksamma.vi köper in en mångreligiös almanacka till förskolan. På vår förskola är ingen religion särskilt framträdande. De högtider vi uppmärksammar som jul och påsk handlar mer om tradition än om religion. Samtliga pedagoger 9/10

10 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Närvarande vuxna! Diskussioner kring hur gör vi? vad gör vi? vem gör det? I första hand i arbetslaget vid behov koppla in förskolechef, specialpedagog och övriga pedagoger på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barnen skall kunna vända sig till närmaste vuxen.föräldrarna till ordinarie personal på avdelningenpoppeln (Anna Svedberg)Eken (Ann-Christine Wallgren)Björken (Christina Folkar)Kastanjen (Marie Wiskman)Förskolechef Filippa Körner Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Samtal med de inblandade barnet/barnen. Prata med barngruppen. Informera övrig personal. Informera berörda föräldrar. Informera förskolechef. Personalen på barnets avdelning är ansvarig. Vänta inte med att agera!! Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Prata med både berört barn och med berörd personal. Anmäl till förskolechef. Rutiner för uppföljning Snarast möjligt! Avtala tid. Vid behov, ta hjälp utifrån t ex BHT, specialpedagog, barnpsykolog. Rutiner för dokumentation Tillbudsrapportering (Skalman), Systematiskt kvalitetsarbete, BHT,handlingsplan Ansvarsförhållande Berörd personal samt förskolechef. 10/10