Duvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Duvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Fritidsverksamhet a för planen Agnetha Svensson, huvudansvarig Eira Solberg Elin Olsson Vår vision På vår förskola/fritids tar personalen avstånd till alla handlingar som kan uppfattas som diskriminerande, trakasserande eller kränkande. På vår förskola/fritids ska inget barn behöva känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Vi vill arbeta förebyggande genom att föra diskussioner både i arbetslaget samt i barngruppen. Att arbeta kontinuerligt med likabehandlingsplanen och tidigt fånga upp och uppmärksamma handlingar som på något vis kan uppfattas som diskriminering eller kränkning. Vår förskola/fritids ska vara rolig, trygg och lärorik för alla. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet * Vi läser böcker med anknytning till likabehandling, ligger till grund för diskussioner med barnen, vi fördjupar oss i en bok. * Samtal i vardagen. * Prata om känslor, när känner du dig ledsen/glad osv.. * Intervju inför utvecklingssamtal. * Enkät som barnen och föräldrarna gör tillsammans inför utvecklingssamtal.

2 Vårdnadshavarnas delaktighet * Inflytanderåd. * Föräldramöte. * Utvecklingssamtal. * De har även möjlighet att ta upp något i samband med hämtning/lämning. * Vår likabehandlingsplan hänger på vår anslagstavla i hallen, vi kommer även att hänga upp ett låneexemlar när vi har fastställt denna plan. Personalens delaktighet * Iaktagelser/observationer i det vardagliga arbetet. * Regelbundna diskussioner i arbetslaget utifrån något vi läst eller observerat. * En gång i månaden har vi planering, vi har likabehandling som en stående punkt på dagordningen. * Ett medvetet förhållningssätt, se och lyssna vad barnen gör/säger. Förankring av planen Det är viktigt att man arbetar med den dagligen, följer upp månadsvis och har diskussioner, så att det blir en plan som lever och inte bara ett dokument. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats * Föräldrarna har varit delaktiga i en föräldraenkät. * Likabehandlingsplanen har diskuteras under en planeringseftermiddag. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Vi i personalen: Förskolechefen, Agnetha Svensson Elin Olsson och Eira Solberg

3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan * Vi ser att vi inte har gjort föräldrarna tillräckligt delaktiga i vår plan. * Vi har pratat om känslor med barnen men vi behöver göra barnen mer delaktiga i vår plan, de intervjuer vi skulle göra har vi inte gjort i den utsträckning vi tänkt. Vi behöver läsa mer böcker tillsammans med dem. * Det vi har sett är att det finns barn som bestämmer vilka som får vara med och leka och vem som inte ska få vara med. Det är inte alltid det är ett och samma barn som utsätts utan ett fenomen som är mer utbrett mellan alla barnen och vid olika tillfällen. Små lokaler och stor spännvidd på åldrar gör också att de större barnen tycker att de mindre "stör", det blir ofta då de mindre barnen som "plockas bort" från rummet och sysselsätts med annat. Här har vi stora ytor att vara på och vi arbetar med olika gruppindelningar. Tycker inte att vi kan se att de mindre stör de större. Det är viktigt att observera detta då det är viktigt att de mindre barnen också får leka i fred utan att de lite störres vildare lek stör. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas * Vi personalen kommer att utvärdera tillsammans. * Vi ska ta med resultatet av den enkät vi lämnade ut i samband med utvecklingssamtalet samt den intervju vi gjorde med barnen inför utvecklingssamtalet, våren Genom detta blir föräldrarna mer delaktig i vår plan. * Vi gör vår förskolechef delaktig i vårt arbete. * Vi kommer att ha en stående punkt på vår dagordning på planeringseftermiddagen 1 gång i månaden. Detta gör det möjligt att kontinuerligt arbeta med planen. för att årets plan utvärderas Agnetha Svensson Främjande insatser Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning. Religion eller annan trosuppfattning Målet på vår förskola/fritids är att alla barn oavsett religion eller annan trosuppfattning ska ha samma rättigheter och möjligheter.

4 Uppföljning: på planeringseftermiddagen 1 gång i månaden. * I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religon, tar vi nyfiket kontakt om hur vi kan uppmärksamma fester/traditioner. Vi skaffar oss också kunskap om religionen. * Vi uppmärksammar att vi kan fira t ex jul på olika sätt, vi lånar böcker i ämnet. * Tar hänsyn till föräldrars önskemål. Personalen på Duvan Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Målet på vår förskola/fritids är att öka förståelsen för att det finns olika sexuella läggningar eller familjebildning. Inget barn ska känna sig kränkt på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning. Uppföljning: på planeringseftermiddagen 1 gång i månaden. * Låna böcker i ämnet. * Utmana barnen i deras lek och samtal. Vi känner att detta är ett ämne som vi inte tagit upp. Inget barn/förälder har tagit upp detta ämne. Vi belyser detta ämne i form av böcker med barnen samt utmanar dem i leken/samtalet. Barnen kanske tycker detta är naturligt, blir det konstigt om vi lyfter detta ämne? Personalen på Duvan

5 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Målet på vår förskola/fritids är att alla barn i vår verksamhet oavsett etnisk/kulturell tillhörighet ska känna samma värde. Vi vill öka nyfikenhet och kunskap för andra kulturer. Uppföljning: på planeringseftermiddagen 1 gång i månaden. * Barnen får göra egna flaggor i samband med Sveriges nationaldag, norges nationaldag. Vi lyfter även andra flaggor om det finns i gruppen eller om någon har varit på semester, då kan man se hur den flaggan ser ut. * Vi har en jordglob att samtala kring. * Vi lyfter andra länders högtider i gruppen. Vi har svenska och norska i gruppen som vi kan lyfta. * När någon har varit på utlandssemester kan den få bidra med kunskap om det resemålet för oss andra, utifrån barnets ålder. Vi kan se på jordgloben. Personalen på Duvan Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Målet på vår förskola/fritids är att alla barn ska ha samma rättigheter och möjligheter även

6 om de har någon form av funktionsnedsättning. Uppföljning: på planeringseftermiddagen 1 gång i månaden Det är vi som ska se över vår verksamhet så att inget barn upplever att deras funktionsnedsättning är ett hinder för utveckling. Samtal i vardagen om att vi är alla olika, vi vill att de ska lära sig att bemöta andra människor med respekt. Vårt kontinuerliga arbete med likabehandling kommer ligga till grund för hur de bemöter andra utanför förskolan/fritids och när de blir äldre. Personalen på Duvan Främja likabehandling oavsett kön Kön Målet på vår förskola/fritids är att inget barn ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Målet på vår förskola är att den ska vara jämställd. Barnen ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett om de är en pojke/flicka. Uppföljning: på planeringseftermiddagen 1 gång i månaden. *Se till att det finns olika utklädningskläder. * Låna böcker i ämnet, som kan ligga till grund för naturliga samtal/diskussioner. * Vi i personalen kommer använda oss av boken Genuspedagogik av Kajsa Svaleryd. Utifrån den kan vi göra övningar med barnen och oss själva. * Utmana barnen i deras lek/samtal. * Arbeta mer med teknik. * Se över vår miljö både inne och ute samt vad vi erbjuder för leksaker.

7 Vi personalen på Duvan Främja likabehandling oavsett ålder eller annan kränkande behandling Kränkande behandling och Ålder Målet på vår förskola/fritids är att inget barn ska behöva uppleva sig kränkt på grund av ålder eller annan kränkande behandling. Uppföljning: på planeringseftermiddagen 1 gång i månaden. * Vi samtalar i vardagen om hur vi ska vara mot varandra och hur man vill att andra ska vara mot sig själv. * Här kan vi använda oss av olika värderingsövningar. Vi gör saker tillsammans oavsett ålder men ibland delar vi in i olika grupper. Vi personalen på Duvan Kartläggning Kartläggningsmetoder * Observationer i det vardagliga arbetet. * Sätta upp på någon dörr ett ark som vi kan fylla i (hösten 2014) Vad leker de med inne i rummet? Vilka barn är där? Vilka leker de tillsammans med? * Vi har en stående punk på vår dagordning på planeringseftermiddagen 1 gång i månaden.

8 * Barnintervju inför utvecklingssamtal, en gång per år. * Enkät som barn/förälder fyller i inför utvecklingssamtal, en gång per år. * Föräldraenkät Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen * Vi ska intervjua alla barn (utifrån ålder) enskilt inför utvecklingssamtal. * Inför utvecklingssamtal så har även barn tillsammans med förälder fyllt i en enkät hemma med glad/ledsna gubbar. Detta är samtalsunderlag inför utvecklingssamtal samt underlag för vår utvärdering. Hur personalen har involverats i kartläggningen * Vi personalen följer upp intervjuerna/enkäterna efter att vi har haft utvecklingssamtal, på någon planeringseftermiddag. * De observationer vi har gjort ligger till grund för utvärderingen av likabehandlingsplanen samt vår verksamhet. * Vi har en stående punkt på vår dagordning inför planeringseftermiddagen 1 gång i månaden, där vi kan ha diskussioner. * BRUK, självvärdering om förskolans likabehandlingsplan görs en gång per år, jämför med fjolårets. Resultat och analys Ett par barn uttrycker att det är tråkigt och blir ledsen när man inte får vara med och leka, utifrån både den intervju vi gjorde men även den enkät som föräldrarna gjorde tillsammans med sitt barn. Detta är tankar vi bär med oss i våra kommande observationer och aktiviteter. Den bok vi har valt att fördjupa oss i berör detta ämne. Förebyggande åtgärder Regnbågsfisken och den stora valen. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder

9 Vi har som mål att vi ska fördjupa oss i en bok tillsammans med barnen. Det är viktigt att läsa många olika böcker men vi tror även att det kan vara bra att fördjupa sig i en bok en tid. Boken heter Regnbågsfisken och den stora valen och det är en berättelse om vad rädsla kan ställa till med - och om att våga prata med varandra och göra allt bra igen. Detta är också ett sätt för oss när vi sedan ska utvärdera. Det är lättare att analysera och se resultat om det är en bok vi har fördjupat oss i. Vi följer upp vårt mål en gång i månaden på vår planering. Åtgärd * Vi läser denna bok ofta. * Vi diskuterar den. * Vi trycker upp den så vi även har den ute. * Vi visar upp vårt arbete för föräldrarna. * Kan vi få in drama? Motivera åtgärd Vi har känt att det blir lite spretigt om vi har många olika böcker som berör de olika grunderna. Det är viktigt att ha många böcker men vi vill låta barnen fördjupa sig i en bok med start aug Vi tror att det blir ett bättre utvärderingsbart mål om vi ha en bok. Det är ett par barn som uttrycker att det är tråkigt och att de blir ledsna när de inte får vara med. Detta har vi i tankarna när vi fördjupar oss i denna bok. Alla i personalen

10 Rutiner för akuta situationer Policy Vår förskola/fritis ska vara en rolig, trygg och lärorik plats för barn och personal och det ska råda en nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Alla barn ska få känna gemenskap och tillhörighet. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller i den mån det går god uppsikt över barnen, både inne och ute. Om vi inte ser dem så hör vi dem, vi är lyhörda. Vid behov så ingriper personalen aktivt vid bråk/konflikter. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Personal som man kan vända sig till: Agnetha Svensson Elin Olsson Eira Solberg Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn * Informera föräldrarna, båda eller om det finns någon annan vårdnadshavare. * Dokumentera händelsen och samtal, detta sker med en gång av den som fått kännedom om trakasserier eller kränkande behandling. * Samtala med alla som är berörda. * Om utredning visar att trakasserier eller kränkande behandling förekommit, dokumentera åtgärd. * Utredningen sker objektivt med hänsyn till den som upplever sig utsatt och övriga inblandade. * Utgångspunkten är den som blivit diskriminerad/trakasserad eller kränkt. * Informera förskolechef. * Ta hjälp av förskolechef om inte trakasserier eller kränkande behandling upphör. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal * Om man ser eller får kännedom att en kollega kränkt/kränker ett barn/barnen, samtal då med denna om detta. * Undvik att samtala kring detta inför barnen då det kan vara känsligt. * Informera alltid förskolechefen i fall av allvarliga eller återkommande kränkningar. Det är förskolechefen som ansvarar att dessa utreds.

11 Rutiner för uppföljning Uppföljning och utvärdering av åtgärd ska ske så snabbt som möjligt, ansvarig är arbetslaget. Rutiner för dokumentation Händelse och eventuella samtal ska dokumenteras av den som får kännedom om trakasserier eller kränkande behandling. Åtgärd, uppföljning och utvärdering dokumenteras av arbetslaget. Detta förvaras och behandlas på samma sätt som observationer och utvecklingssamtal. Ansvarsförhållande * Arbetslaget är ansvarig för det åtgärdande arbetet. * Huvudansvarig: Agnetha Svensson * Om trakasserier eller annan kränkande behandling inte upphör tar vi hjälp av förskolechefen.