Malmö högskola. Utnyttjandet av ett friskvårdserbjudande i Lunds Kommun en kvantitativ undersökning. Therese Östergren.

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Idrottsvetenskap C-uppsats 10 poäng Utnyttjandet av ett friskvårdserbjudande i Lunds Kommun en kvantitativ undersökning The use of a fitness offer in The Municipality of Lund a quantitative study Therese Östergren Idrottsvetenskap 120 poäng Ledarskap Vårterminen 2006 Handledare: Charlotte Ohlsson Examinator: Bo Carlsson

2 Abstrakt Många människor lever idag i en miljö som uppmuntrar till stillasittande (inaktivitet) och som motverkar fysisk aktivitet vilket föranleder till att friskvårdsinterventioner behöver göras. Mot den bakgrunden var syftet att undersöka vad som är drivkraften till att utöva fysisk aktivitet hos anställda i Lunds kommun, samt anledningar till varför fysisk aktivitet inte utövas med tanke på det friskvårdserbjudande som finns att tillgå för de anställda. Populationen var N=229 med en svarsfrekvens på 62 %. Metoden var enkätundersökning med hög andel fasta svarsalternativ. Analysverktyget var SPSS och de analyser som användes för att ta fram den deskriptiva statistiken var crosstabulationer. Frekvenstabeller användes i syfte att få reda på fördelningarna hos variablerna. Perspektiven self-efficacy och den transteoretiska modellen användes vid analysen av resultaten. Svaren visade att tidsbrist och begränsning av valmöjligheter var de största anledningarna till fysisk inaktivitet. En rimlig slutsats är att tidsbrist är ett förenklat svar av bristen på motivation. Motiven till att utöva fysisk aktivitet var hälsorelaterade, vilket ger en indikation på en medvetenhet om hälsovinsterna. Den vanligaste motionsformen var promenader. Kvinnor utövade styrketräning i större utsträckning än männen, och där skulle ett tänkbart antagande vara att det estetiska värdet av människokroppen även har stigit till de äldre ålderskategorierna. Nyckelord: fysisk aktivitet, inaktivitet, självförmåga, motivation, tidsbrist 2

3 Abstract A lot of people live in an environment that encourages a sedentary behaviour which counteracts physical exercise, with the result that more fitness interventions are needed. The purpose of this study was to examine the reasons for physical exercise and reasons not to do exercise considering the fitness offers given to the employees at the Municipality of Lund. The subjects were N=229 and there were 62 % who answered. The method was a questionnaire survey with closed questions to a large extent. The tool of analysis used to interpret the descriptive statistics was cross tabulations in SPSS. Frequency tables were used for the purpose of finding out the spread within the variables. The theory of self-efficacy and the Transtheoretical Model and Stage of Change were used to analyse the results. The findings showed that lack of time and limitations of options were the most frequent answers not to exercise. A reasonable conclusion therefore would be that lack of time is a simplified answer to lack of motivation. The reasons given to exercise were related with health which gives an indication of awareness about the benefits that come along with physical exercise. The most common type of activity was walks. Women did weight lifting to a greater extent than men, and an assumption would be that the esthetical value of the human body has reached the older categories. Key words: physical exercise, sedentary behaviour, self-efficacy, motivation, lack of time 3

4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Litteraturgenomgång Teorier Self-efficacy Transteoretiska modellen Syfte Frågeställningar Centrala begrepp Metod Genomförande Bortfallsanalys Statistiska analyser Resultat Motiv till fysisk inaktivitet Anledningar till varför de är regelbundet fysiskt aktiva I vilken form utövas den fysiska aktiviteten? Diskussion Motiv till fysisk inaktivitet Anledningar till varför de är regelbundet fysiskt aktiva I vilken form utövas den fysiska aktiviteten? Konklusion Riktlinjer Förslag till vidare forskning Referenser 40 Bilagor bilaga A; Anledningar till att börja utnyttja friskvårdsbidraget. bilaga B; Anledningar till att börja utnyttja friskvårdstimmen. bilaga C; Följebrev bilaga D; Enkäten 4

5 1. Bakgrund Många människor lever idag i en miljö som uppmuntrar till stillasittande och som motverkar fysiskt aktivitet, bland annat kan det tilltagande datoranvändandet ses som en påverkande faktor till ett mer stillasittande liv. Ett av de allvarligare problemen som kan uppstå genom fysisk inaktivitet är en ökad förekomst av kroniska sjukdomar som t ex. hjärtinfarkt, högt blodtryck, vissa cancerformer, åldersdiabetes (typ2-diabetes), benskörhet och övervikt. Fysisk inaktivitet uppskattas stå för 6 procent av männens och 3 procent av kvinnornas totala sjukdomsbörda i Sverige (Fhi 1998:50). Enligt WHO: s världshälsorapport 2002 bidrog fysisk inaktivitet till 3,3 procent av hälsoförlusterna i västvärlden. Fysisk aktivitet, motion och träning definieras i Folkhälsorapporten Fysisk aktivitet innefattar all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Denna definition inkluderar all typ av muskelaktivitet som till exempel städning, trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet samt olika hobbyverksamheter som golf, svamplockning, motion och träning. Motion å andra sidan innebär en medveten fysisk aktivitet med avsikt att ge ett ökat välbefinnande, en framtida bättre hälsa eller helt enkelt för att det är kul att röra på sig. Träning innebär däremot en klar målsättning att öka prestationsförmågan i olika typer av fysiska aktiviteter. Vidare står det även att det är svårt att mäta den fysiska aktiviteten hos befolkningen, då många av de undersökningar som har gjorts har troligen mest mätt motion och träning enligt Folkhälsorapporten Motionsvanorna har dock förbättrats i Sverige sedan i början av 80-talet, då 47 procent av den manliga och 43 procent av den kvinnliga befolkningen i åldersgruppen år rapporterade att de motionerade regelbundet på fritiden jmf med en undersökning gjord år 2001/02 visade sig att 58 procent av männen och 60 procent av kvinnorna nu motionerade på sin fritid (Fhi 1998:50; 2002:33). För att man ska nå en mätbar hälsoeffekt av fysisk aktivitet är rekommendationen att utöva 30 minuters daglig fysisk aktivitet som motsvarar en snabb promenad enligt Folkhälsorapporten Då det bedrivs mer och mer hälsofrämjande arbete bland Sveriges kommuner (Fhi 2005:64) är det viktigt att ta reda på bakomliggande faktorer till vad det är som får individer till att utöva fysisk aktivitet respektive vad det är som gör att individer inte väljer att utöva det då det erbjuds, till exempel genom friskvårdstimme på arbetsplatsen. 5

6 Sammanfattningsvis kan man se en trend där den vuxna befolkningen i Sverige går mot en aktivare fritid, vilket kan bero på att kunskaperna har ökat om betydelsen av vad fysisk aktivitet medför för hälsan eller är det kanske så att det är en mindre andel vuxna som tränar mer. Trots denna ökning är högst 20 procent av befolkningen över 30 år är tillräckligt fysiskt aktiva sett ur ett hälsoperspektiv (Fhi 1999:8, 2002:6), vilket föranleder till fler folkhälsointerventioner i syfte att öka den fysiska aktiviteten hos befolkningen. Mot ovanstående bakgrund bygger denna undersökning på ett samarbete med Lunds Kommun där anledningen är att ta reda på hur den friskvård som erbjuds till de anställda utnyttjas samt anledningar till varför den inte utnyttjas. 1.1 Litteraturgenomgång En viktig aspekt inom området fysisk aktivitet är att titta på vad det är som får folk att börja motionera. Enligt en meta-analys av Willis & Campbell (1992) är det lätt att locka till sig folk men dock svårare att behålla dem, vilket syftar på motivationen. Det gäller människans benägenhet att sluta med en aktivitet när den inte längre känns intressant, drop out fenomenet (Willis & Campbell, 1992). Då författarna studerade varför individer slutade att träna visade den främsta anledningen bland vuxnas brist på tid och att det tog för mycket tid att ta sig till och från anläggningen vilken de tränade på. Förutom tidsbrist och lång resväg var en annan anledning undermåliga träningsanläggningar med dåliga redskap (Goodrick, Hartung, Warren, & Hoepfel, 1984, ref. ur Willis & Campbell, 1992), eller att folk påstod att de inte kunde utöva fysisk aktivitet på grund av att de inte har tillgång till den träningsutrustning som behövdes (Willis & Campbell, 1992). I denna studie uppgav de intervjuade också att anläggningarna inte passade just deras ändamål. När människor ofta säger att anläggningarna inte är tillgängliga, tyder det på att de inte ligger rätt till geografiskt sett (Willis & Campbell, 1992). Perspektivet tillgänglighet är mycket viktigt. I en finsk studie som omfattar 1708 st chefer (Teraslinna, Partanen, Koskela & Oja, 1969, ref. ur Willis & Campbell, 1992) resulterade det i att de som bodde närmast en anläggning var mer villig att delta i olika fysiska aktiviteter än de som bodde längre bort. Studien visade också att det inte bara var närheten till anläggningen som var viktig utan det var också viktigt vilken typ av service anläggningen kunde erbjuda. Som småbarnsförälder var det till exempel viktigt om det fanns barnpassning, för att denne skulle kunna ägna 6

7 tid till att motionera. Stillasittande vuxna som har rekryterats till pågående träningsprogram kommer med största sannolikhet att falla ifrån (drop-out fenomenet) om de en dålig förmåga att hålla fast vid rutiner som träning. Om de kan motivera sig själva att träna och har höga förväntningar om snabba resultat som de vill uppnå genom aktivitet som träning, kan det vara en riskfaktor att ha en låg nivå av självförmåga om resultat uteblir (Desharnis et. al., 1986, ref. ur Bandura, 1997). Att förvänta sig för mycket för fort när resultatet uteblir kan snabbt dämpa motivationen till att bli en hängiven utövare av fysisk aktivitet (Bandura, 1997). Ett antal studier och undersökningar visar att deltagarprocenten i utövandet av individuella sporter är låg och har sjunkit de senaste åren. Det minskade antalet är även större bland kvinnor än män. Samma studier visar att ungefär 50 % av dem som påbörjar ett träningsprogram med hjälp av instruktör eller börja träna på egen hand faller ifrån (drop-out) inom tre månader (Dishman, 1988; Engström, 1999; Koivula, 1999; Willis & Campbell, 1992). Det verkar som fysisk och psykologisk hälsa och välmående inte är tillräckligt starka orsaker för att de som har kapacitet till att utöva fysisk aktivitet ska göra det regelbundet (Koivula, 1999). Enligt en studie gjord av Riksidrottsförbundet om Svenskars motions- och idrottsvanor (2003) visade det sig att 77 % av hela befolkningen svarade att de motionerade minst en gång i veckan och att nästan 65 % minst 2 gånger i veckan. De som ingick i undersökningen var 4000 personer i åldrarna 7-70år och där svarsfrekvensen uppgick till 64 %. Samma studie visade dock att benägenheten att motionera regelbundet minskade med åldern fram till års ålder. Studien visade samtidigt att kvinnor motionerar mer än män, välutbildade mer än de med lägre utbildning och välavlönade mer än lågavlönade. Den typiska svenska motionären är en välutbildad och välavlönad yngre kvinna i tätort medan soffliggaren är en lågutbildad och lågavlönad man i glesbygden (FoU 2004:5). Den populäraste motionsformen var promenader. Motiven till att ägna sig åt idrott var mer hälsorelaterat än tävlingsrelaterat, dock angav männen i någon större utsträckning att tävlingsmomentet var en större dragningskraft än hälsoaspekten (14 % jämfört med 7 %). Motiveringar som att hålla mig i form och för att det är roligt var dominerande. Mest markant var detta bland storstadskvinnor med postgymnasial utbildning. Och att männen i högre grad än kvinnorna ansåg att umgänget med andra människor är skäl till att idrotta. Motionsvanor avspeglar levnadsvillkor och social position. Bland medelålders visade det sig i en rapporterad 7

8 studie att den egna utbildningsnivån, bostadsorten och vänners motionsutövning var mycket tydligt relaterade till benägenheten att ägna sig åt motion (Engström, 1999). Under de senaste decennierna har andelen motionsutövare ökat betydligt mer bland tjänstemän än bland arbetare. Högutbildade motionerar dessutom betydligt mer än lågutbildade. Motionsvanor är kopplade till livsstilen i stort. Oavsett utbildningsnivå har de som motionerar en mer hälsofrämjande livsstil än de som inte motionerar. De som är fysiskt aktiva tänker oftare på att äta näringsriktigt och röker också betydligt mindre än de som är fysiskt inaktiva (SOU 1999:137; 2000:91). Vidare framkommer det samtidigt att de dagliga aktiviteterna i det moderna samhället ställer allt mindre krav på fysisk ansträngning. Detta avspeglas i en stadigt ökande förekomst av övervikt i befolkning. I USA (2000) ansågs bland den vuxna befolkningen att 56.4% var överviktiga jämfört med 45 % 1991 (Weinberg & Gould, 2003). Samma undersökning visade också att 19,8 % ansågs vara rejält överviktiga (livshotande) år 2000 kontra 12 % Studien påvisade även att över 50 % av den vuxna amerikanska befolkningen är totalt inaktiva och av dem är det troligtvis att endast 10 % kommer att påbörja någon form av aktivitet regelbundet vilket här är 3ggr/v i minst 20 minuter långt träningsprogram. Studien visade även att endast % av den vuxna amerikanska befolkningen deltog i någon form av fysisk aktivitet. En rapport av Marcus & Lewis (2003) visade att endast 25 % av den amerikanska befolkningen utövade fysisk aktivitet i nivå med det som är rekommenderat, minst 30 minuter om dagen Teorier Det finns olika teorier inom hälsopsykologin som förklarar beteendet och varför människan agerar som den gör och detta utifrån olika faktorer. Faktorerna är bland annat attityd, kontroll, självförmåga, självkänsla, härdighet, känsla av sammanhang och socialt stöd (Andersson, 2002). Dessa faktorer ligger till grund för den grad av motivation som infinner sig hos en individ och en del av dessa kommer därför att här att redovisas närmare. Teorin om kontroll i detta fall handlar om personlig kontroll vilket är viktigt att förtydliga här, för kontroll framstår som ett centralt begrepp i många teoretiska modeller för hälsa och hälsobeteende. Personlig kontroll brukar räknas som något positivt, något som ökar chanserna att bevara eller uppnå god hälsa. Samtidigt är det rimligt att anta, att personlig kontroll inte alltid är något positivt eller önskvärt. Vid en akut sjukdom eller någon annan svår yttre påverkan från omgivningen kan det i vissa 8

9 fall vara bättre att ge upp den personliga kontrollen eller ha en delad kontroll tillsammans med inom området kunnig person (Andersson, 2002) Self-efficacy Det finns en teori som handlar om självförmåga (self-efficacy) vilket enligt Bandura (1997) bygger på två centrala begrepp. Den ena är individens tillit till den egna förmågan att ha kontroll över en bestämd situation eller att handla på ett bestämt sätt (efficacy expectation). Det kan i hälsosammanhang till exempel vara att börja motionera. Den andra är tilltron till att beteendet ifråga kommer att leda till ett bestämt resultat för individen (outcome expectation) att till exempel minska risken för övervikt. Här är individens självförmåga specifikt relaterad till olika beteende, vilket gör att den kan vara hög i relation till vissa handlingar och låg med avseende på andra. Här kan det vara av vikt att skilja mellan förmågan att utföra uppgiften (task efficacy), att till exempel kunna utföra all den träningsaktivitet som krävs och förmågan att följa ett uppgjort träningsschema (scheduling efficacy), att öva bestämda gånger i veckan och ta igen missade pass. Den ena typen av självförmåga (efficacy expectation och outcome expectation) relaterar till avsikten att vara fysisk aktiv är viktig när det gäller att komma igång med träning, medan den andra typen av självförmåga (task efficacy och scheduling efficacy) har mer att göra med hur individen faktiskt klarar av att regelbundet ägna sig åt fysisk träning och de faktorer som kan lägga hinder i vägen. Samtidigt hävdar Bandura (1997) i sin teori att en person som tvivlar på sin förmåga att utföra en viss handlig, avstår från det så länge detta tvivel finns kvar. Omvänt kan tilliten till den egna förmågan innebära, att individen ger sig i kast med uppgifter som andra inte tror på. Uppfattningen om den egna självförmågan avgör hur mycket energi som läggs ned och hur pass ihärdig individen är att övervinna de hinder som finns för det vilket ska uträttas (Andersson, 2002). Bedömningen av självförmågan påverkas enligt Bandura (1997) också av faktorer som verbal information, övertalning och individen fysiologiska tillstånd där orsak kan vara trötthet på grund av sjukdom. Träning måste utövas regelbundet för att hälsovinsterna med fysisk aktivitet ska underhållas (Wilmore & Costill, 2004). För stillasittande personer som börjar aktivera sig krävs en stark självkontroll för att fortsätta med den fysiska aktiviteten regelbundet om inte aktiviteten är förknippad med ett personligt värde som gör det lättare att ta till 9

10 sig så att den nya vanan blir en del av livsstilen (Bandura, 1997). Det kan vara svårt för individer att bibehålla nya hälsovanor när fördelarna slutar att visa sig kort efter ett träningspass, eftersom det krävs tålamod och en hög andel självkontroll samt fokus för att fortsätta (Bandura, 1997). Kondition och träning är en färskvara som måste underhållas regelbundet för att hälsovinsterna ska kunna bibehållas (Wilmore & Costill, 2004). Därför kan det vara svårt för individer med en stillasittande livsstil att anamma en ny aktiv livsstil när inte resultaten kommer direkt (Tuscon & Sinyor, 1994, ref. ur Bandura, 1997). Forskningen har fokuserat på strukturerade former av aerobisk träning i syfte att kunna identifiera de psykosociala faktorer som används hos människan när träning anammas (Bandura, 1997). Om individer med en stillasittande livsstil ska ändra på sina vanor måste de tro att de är kapabla till att göra träning till en regelbunden vana. Interventioner som är designade till att få folk att börja motionera regelbundet måste skräddarsys för att anpassas till den upplevda förmågan, percieved efficacy (Bandura, 1997; Hassmén, Hassmén & Plate, 2003; Iso-Ahola & St. Clair, 2000). Det finns studier som påvisar att betydelsen av socialt stöd för hälsa och välbefinnande är bland de viktigaste faktorerna för att aktivitet ska uppstå (Andersson, 2002; Bandura, 1997; Marcus et al., 1992; Marcus & Lewis, 2003). Speciellt viktigt är stödet från en yrkesgrupp med likartade uppgifter, mål och intressen som individen själv såg som viktigt. Sambandet mellan socialt stöd och hälsa är starkt, vilket visar vikten av att ha en trygg omgivning Transteoretiska modellen Enligt den transteoretiska modellen (The stages of Motivational Readiness for Change Model) vilket är en modell som kan användas för att dela in människor, i olika stadier beroende hur de tar till sig en ny vana (Prochaska, Redding & Kerry, 2002). Forskare har applicerat dessa studier på fysisk aktivitet (Dunn et al., 1997, ref ur Marcus & Lewis, 2003; Marcus, et. al., 1992). Modellen består av fem olika stadier, se figur 1: 10

11 Figur 1 visar de olika stadierna i den Transteoretiska modellen av Prochaska et al. (2002) 1. Förnekelsestadiet (Precontemplation) - där individer inte erkänner ett existerande problem och funderar inte på någon förändring 2. Begrundandestadiet (Contemplation)- där individer accepterar problemet och funderar på förändring 3. Förberedelsestadiet (Preparation)- där individer planerar för en snar förändring 4. Handlingsstadiet (Action) - där individer aktivt påbörjat och upprätthåller förändringen 5. Aktivitetsstadiet (Maintenance) - där individen fortsätter att upprätthålla beteendet och undviker återfall Målet i varje stadium är att gå vidare till nästa stadium. Beroende på hur individen uppfattar och känner inför fysisk aktivitet är beroende på vilket stadium denne befinner sig på. Det innebär att metoder och tekniker för beteendeförändring måste anpassas till individens förändringsstadium. Återfall innebär att individen faller tillbaka till ett tidigare stadium, vilket är vanligt före en övergång till nästföljande stadium (Faskunger, 2001). Styrkan med denna modell är att den på ett flexibelt sätt beskriver när förändringar i attityder, intentioner och beteenden sker. Tyngden i att använda sådana faktorer när det gäller förändring i beteende, ligger i att dessa är förändringsbara, i motsats till traditionella faktorer som ålder och kön (Faskunger, 2001). Studier stödjer applicerbarheten av den transteoretiska modellen på träningsbeteenden (O Hea, Boudreaux, Jeffries, Carmack- Taylor, Scarinci, & Brantley, 2004; Murphy, 1993; Vanden Auweele et al.1996). O Hea et. al (2004) undersökte hur självförmågan (selfefficacy) påverkades i den transteoretiska modellen och hur den ändrades i de olika stadierna beroende på var de olika subjekten i studien befanns sig. Resultaten visar att ca 50 % av deltagarna (N=554) gick vidare till ett stadium från ett annat vilket visade att 11

12 självförmågan påverkar individers sätt att ta till information och därigenom göra en förflyttning till ett annat stadium (O Hea et. al., 2004). Marcus et al.(1992) har identifierat kognitiva processer som används under de olika stadierna av förändring. Det innebär ökad kunskap som att exempelvis läsa om att bli fysiskt aktiv för att på så sätt bli medveten om risker, innebörden av att vara fysiskt inaktiv är ohälsosamt odyl. Ordet kognition kommer från latinets cognito och betyder ungefär att uppfatta, tänka, lära känna (Hassmén et al., 2003). Det handlar om vad som händer i hjärnan i form av tänkande, tolkning, inlärning och minne. Inom motivationsforskningen är det kognitiva synsättet numera det dominerande (Hassmén et al., 2003) och detta perspektiv omfattar flera teorier som exempelvis behandlar attributioner som inre och yttre motivation. Vid utövandet av fysiska aktiviteter såsom träning och sport har inre och yttre motivation visat sig olika beroende på vilken inställning individer har till det (Fredrick-Recascino & Schuster-Smith, 2003; Johansson, 1997). Inre motivation var förknippat med en högre mängd träningstillfällen och dagar per vecka i deltagande av en aktivitet som verkligen uppskattades såväl som högre mängd av upplevd tillfredställelse och kunskap av den valda aktiviteten (Fredrik & Ryan, 1993). Samma studie visar att yttre motivation var positivt förknippat med oro samt att det var negativt förknippat med självkänslan. Iso-Ahola & St. Clair (2000) har gjort studie som avhandlar en teoretisk modell vilken bygger på att motivation är den primära orsaken för att utövning av fysisk aktivitet ska uppstå. Motivation i sin tur är bestämd av upplevda hinder och situationsbestämda attraktioner. Den sekundära är kunskap och värderingar om fysisk aktivitet medans erfarenheten från den sociala omgivningen i tidiga år och det biologiska anlaget är av tertiär natur. Vidare tar forskarna (Iso-Ahola & St. Clair, 2000) upp frågan till vilken grad träningsmotivationen är kognitiv eller en automatisk företeelse hos människan. Kunskap och värderingar om träning och fysisk aktivitet avgör om hinder uppfattas som hinder. Ett exempel är om en individ har en stark tilltro till vikten av träning så blir ett hinder i vardagen inte till ett hinder om inte denne tillåter det. Anledningar som ett möte med en vän eller om individen mår litet dåligt förbises och träning genomförs ändå om tilltron är stark. Men om inte individen har någon större kunskap om fysisk aktivitet eller någon speciell attityd skulle denne lättare ha dessa hinder som en ursäkt för att inte hinna träna. 12

13 Vanden Auweele, Rzewnicki & Van Mele (1996) har i sin studie gjort ett försök till att förstå varför individer inte deltar i träning och fysisk aktivitet samt ett försök i att bestämma vad om kan få dem att bli aktiva. Studien har fokuserat på vad det är som hindrar för en individ att frångå ett stillasittande liv till en mer aktiv livsstil förändringen från förnekelsestadiet till förberedelsestadiet (Prochaska et. al., 2002) enligt den transteoretiska modellen. Största anledningen var att det kräver för mycket energi och tid vilket samtidigt var det mest frekventa svaret i enlighet med Dishman (1988). Generellt visade studien väldigt låga resultat vilket tyder på att respondenterna inte anser att de har något problem. Av de tillfrågade svarade 60% att de inte hade någon oro för sin hälsa. Det gör att man kan placera dem i förnekelsestadiet enligt den transteoretiska modellen. Det är osannolikt att dessa frivilligt skulle förändra sin livsstil (Vanden Auweele et al., 1996). Det är kognitiva aspekter som formar motivationen hos individer vilket samtidigt formas utifrån sin omgivning. Det innebär självförmågan (self-efficacy), att utifrån tillit till den egna förmågan att ha kontroll över en bestämd situation eller att handla på ett bestämt sätt. Det kan i hälsosammanhang till exempel vara att börja motionera. Det gör att appliceringen av den transteoretiska modellen på olika individer delar in dem i olika stadier beroende på vilken attityd de har till olika vanor som i den här studien ämnar rikta sig åt, motivation till fysisk aktivitet och amotivation till det. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad som är drivkraften till att utöva fysisk aktivitet hos anställda i Lunds kommun samt anledningar till att fysisk aktivitet inte utövas hos vissa kommunanställda med anledning av det friskvårdserbjudande som finns att få för de anställda. 13

14 1.3 Frågeställningar Vilka motiv har de kommunalanställda i Lunds kommun till fysisk inaktivitet och vad skulle få dem att börja utöva fysisk aktivitet? Varför är vissa personer regelbundet fysiskt aktiva och finns det ålders- och könsskillnader hos dessa mot den övriga populationen? I vilken form utövas den fysiska aktiviteten? 1.4 Centrala begrepp Friskvårdstimmen innebär att en timme per vecka står till de anställdas förfogande att utöva fysisk aktivitet. Regeln är dock att den får endast utnyttjas i samband med lunchen, ej i anslutning till före eller efter arbetstid. Det går bra för dem att dela upp timmen till flera tillfällen exempelvis 2*30 minuter eller 3*20 minuter etc. Friskvårdsbidraget innebär subventionerat pris på den typen av motionsform de anställda väljer att utöva. Bidraget omfattar löpning, simning, gymnastik, vattengymnastik, styrketräning, boll- och racketsporter (vissa utvalda) och annat som massage. 14

15 2. Metod Populationen för undersökningen var kommunanställda inom Tekniska förvaltningen och Kommunkontoret. De utför varierande arbetsuppgifter allt från traditionella kontorsarbeten vilket innebär en stor del stillasittande till en spridning av mer fysiska arbeten som parkarbete. Undersökningsgruppen omfattade 229 personer och de ingick i två olika förvaltningar men inom samma organisation. Urvalet av populationen skedde genom kontakt med friskvårdsansvariga på Tekniska förvaltningen och Kommunkontoret, där det diskuterades fram. Från början var det tänkt att undersökningen enbart skulle ha omfattat Tekniska förvaltningen, ca 90 personer, men efter ytterligare diskussioner blev beslutet att det skulle omfatta en förvaltning till, Kommunkontoret, då intresset ökade för denna undersökning. Fördelen att göra en större undersökning är att resultatet får en större tillförlitlighet vilket jag kommer att diskutera senare i metodavsnittet. Metoden i studien var en enkätundersökning med hög andel fasta svarsalternativ dvs. en hög grad av strukturering (Gratton & Jones, 2004). Då en undersökning omfattar ett större antal personer innebär det att svaren kan sammanställas på ett effektivt sätt vilket är tidsbesparande i jämförelse med frågor med öppna svarsalternativ. Valet av enkätform i denna studie gjordes delvis att det ligger en tidsaspekt i beslutet. Nackdelen med enkäter är att det inte går att ställa kompletterande frågor som vid intervjuer, därför fanns några öppna frågor som gav respondenten en möjlighet att fylla i något som denne tycker är viktigt. Jag valde att låta respondenterna vara anonyma med tanke att ingen ska få känna sig utpekad och genom att ha anonyma svar tror jag att det är större chans att de talar sanning om de vet att ingen kan få redan på vad just den personen har svarat. 2.1 Genomförande Formuleringen av enkäten gjordes i samarbete med kontakter på Kommunen. Ett första utkast skrevs som reviderades så att formuleringen av frågorna passade syftet och kommunens intresse. Kommunens intresse ligger ju i att se hur den friskvård som erbjuds används bland de anställda. Efter att sista revideringen av enkäten var färdig skickades den ut med internposten till de anställda inom de utvalda förvaltningarna där tidsfristen var 2 veckor. Fördelen med att enkäterna skickades ut med internposten var att det blev ett kostnadseffektivt sätt samt att när den skickades var det troligt att 15

16 enkäten uppfattades med större dignitet och mer seriös vilket samtidigt kunde öka chanserna till en att svarsfrekvensen blir hög (Patel & Davidsson, 2003). Eftersom mina kontakter på Kommunen är väl insatta i hur deras friskvård fungerar gör att deras medverkan till att revidera och formulera frågorna, visar på att enkäten borde ha god validitet vilket innebär att frågorna verkligen ställer de frågor jag avser att ställa (Gratton & Jones, 2004). Vid enkätstudier är det svårt att säkerhetskälla tillförlitligheten, reliabiliteten, i förväg (Gratton & Jones, 2004). Därför förklarades begrepp och instruktioner gavs på enkäten så att de individer som besvarade enkäten uppfattade den som jag hade tänkt mig. För att eliminera sådana problem som missuppfattning gjordes en mindre pilotstudie innan enkäten skickades ut på personer med samma förutsättningar som urvalsgruppen. Det visade sig inte vara några större frågetecken förutom några formuleringar vilket kunde förebyggas genom att testa den i förväg. 2.2 Bortfallsanalys Från början var det tänkt att studien skulle omfatta 280 personer men efter att en del personer var tjänstelediga, sjukskrivna och på andra sätt inte närvarande vid sin tjänst omfattade sedan det slutgiltiga antalet 229 personer. Det var ca 90 personer från Tekniska förvaltningen där jag fick in 66st enkäter och på Kommunkontoret arbetade 139 personer från vilka jag fick in svar från 77st. Det innebär att den totala svarsfrekvensen uppgick till 62 %. Inom Tekniska förvaltningen var svarsfrekvensen 73 % och Kommunkontoret 55 %, alltså högre inom Tekniska förvaltningen. Anledningen till skillnaderna i svarsfrekvens kan vara att Tekniska förvaltningen är mindre och de kanske har ett större intresse av detta område eller så var det mer tillgängliga på sin arbetsplats. En anledning till att det nästan var 39 % i externt bortfall totalt kan vara att enkäten delades ut under en tvåveckorsperiod då det infaller många helgdagar. Det är en period då många tar ut flera dagars ledighet och på så sätt inte är tillgängliga. Eller så är det ett rent ointresse eller så har de inte haft tid. Glömska är en mänsklig faktor så mina kontakter på Kommunen skickade därför ut en påminnelse via mail till de anställda inom Kommunkontoret. 16

17 2.3 Statistiska analyser Valet av instrument för att analysera resultatet föll på SPSS (Statistical Package for the Social Sciences), ett statistikprogram (Wahlgren, 2005). De analyser som användes för att ta fram den deskriptiva statistiken var crosstabulationer, när de olika variablerna skulle jämföras. Resultaten presenterades i form av stapeldiagram och för att se förhållandet mellan dem. Frekvenstabeller användes i syfte att få reda på fördelningarna hos variablerna. 17

18 3. Resultat Respondenterna som kom att ingå i studien var mellan 24 och 65 år. För att underlätta undersökningen delades undersökningsgrupperna in i tre olika åldersintervall. Åldersintervallerna var indelade i år, år och 51år eller äldre. Det var 54,9 % kvinnor och 45,1 % män. Beträffande deras levnadssituation var 75,7 % gifta, 20,8 % ensamstående och 3,5 % särbo. Antalet medverkande var 144 st men 3 st angav inte sin ålder vilket innebär ett internt bortfall. Med internt bortfall menas med att om en respondent lät bli att svara på en fråga i enkäten enligt Patel & Davidsson (2003). Det är viktigt att påpeka att de två förvaltningarna som ingick i studien inte har samma valmöjligheter när det gäller att utöva friskvårdserbjudandet. Kommunkontoret kan endast välja en del av friskvårderbjudandet men Tekniska förvaltningen däremot kan välja båda. Detta är centralt för att förstå de resultat som den deskriptiva statistiken visar. I fortsättningen på resultatredovisningen kommer Kommunkontoret att förkortas KK samt Tekniska förvaltningen TK. 3.1 Motiv till fysisk inaktivitet. Svaren i frågan vad som skulle få respondenterna att börja utnyttja friskvårdserbjudandet visar resultatet att när det gällde friskvårdsbidragets del att totalt svarade 73 personer, vilket är 50,7 %, se bil. A. Eftersom svarsfrekvensen var låg i denna fråga presenteras båda förvaltningarnas svar tillsammans. Den största anledningen var om de fick utnyttja båda delarna, dvs. både friskvårdsbidraget och friskvårdtimmen, med en svarsfrekvens på 34,2 %. Detta resultat omfattar dock endast KK, återigen på grund av deras begränsade valmöjlighet. Utöver det visade resultatet att den andra vanligaste anledningen, där både TK och KK svarat, var om det omfattade valbara aktiviteter totalt 13,7 %. Lika stor var även anledningen andra orsaker vilket innebar att man önskade kunna få bidrag till utrustningen istället eller få hjälp med barnvakt. Därefter visar resultatet att anledningarna på 11 % vardera var om de ökade i vikt och om det var rätt typ av aktivitet där man kunde känna sig bekväm. De andra svarsalternativen var väldigt låga varför de ej presenteras här. Svarsfrekvensen för friskvårdstimmens del var N= 45 (31,3 %) vilket är lågt men kan förklaras med att det är många som utnyttjar den, se bil. B. Resultatet visar dock att största anledningen till att börja utnyttja denna del av friskvårdserbjudandet var annat med en svarsfrekvens på 51,1 %. Annat innebar exempelvis om det fick användas i anslutning till och från 18

19 arbetet och om det var schemalagt. Därefter var det om inte mina dagliga aktiviteter var så jobbiga. Återigen redovisas den totala summan av båda förvaltningarnas svar på grund av den begränsade valmöjligheten och den låga svarsfrekvensen. På frågan vad det är för anledningar till att inte utöva fysisk aktivitet visar resultaten från de båda avdelningarna gällande friskvårdsbidraget att på KK (Kommunkontoret) var den största anledningen att de utnyttjar friskvårdstimmen istället, vilket kan förklaras med deras begränsade valmöjligheter (38,2 %) Se fig.2. Den andra största anledningen är motivationsbrist på 7,9 % samt att bidraget inte omfattar mina intressen på 7,9 %. De andra anledningarna var en väldigt låg svarsfrekvens på vilket gör att det endast redovisas. På TK (Tekniska kontoret) var de två största anledningarna tidsbrist samt att de utnyttjar friskvårdstimmen istället där de båda svaren hade en svarsfrekvens på 7,9 %. Den tredje största anledningen var att bidraget inte omfattade deras intressen på 6,6 %. N var 76st och det interna bortfallet var 68st. Inte utnyttjar friskvårdsbidraget, varför? tidsbrist motivationsbrist kräver för mkt energi efter en arbetsdag vill inte lägga den energin som krävs på min fritid omständligt ombyte, dusch etc utnyttjar friskvårdstimmen istället bidraget omfattar inte mina intressen annan orsak fb 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% KK TK KK TK KK TK KK TK KK TK KK TK KK TK KK TK Figur 2 visar vilka anledningarna som respondenterna i TK och KK valde för att inte utnyttja friskvårdsbidraget. N=76 Den andra frågan i enkäten som berör frågeställningen att inte utöva fysisk aktivitet är varför de inte utnyttjar friskvårdtimmen. N var 56st och det interna bortfallet var 88st 19

20 vilket kan förklaras med att det är en hög andel av respondenterna som utnyttjar friskvårdstimmen, totalt 61,5 % hos KK (Kommunkontoret) och 76,4 % hos TK (Tekniska kontoret). Resultaten visar att den största anledningen till att friskvårdstimmen som endast får utnyttjas i samband med lunch inte används, är att de utnyttjar friskvårdsbidraget istället med en svarsfrekvens på 35,7 %, se fig. 3. Eftersom TK inte har svarat på den frågan blir resultatet missvisande vilket gör att det är viktigt att återigen påpeka på de begränsade valmöjligheter som KK har. Den andra största anledningen till att man ej utnyttjar friskvårdstimmen var tidsbrist med en svarsfrekvens på 30,3 %, totalt sett över båda förvaltningarna vilket motsvarar en tredjedel. Det ska tilläggas att på TK var svarsfrekvensen på denna fråga mycket låg, därför redovisas det totala utfallet. Den andra anledningen var motivationsbrist på 10,7% där endast KK har svarat. Därefter var det anledningar som det krävde för mycket energi med en total svarsfrekvens på 8,9 %. Resterande anledningar visar en mycket låg svarsfrekvens vilket gör att de endast redovisas i fig. 3. Varför inte utnyttja friskvårdstimmen? tidsbrist schematekniska orsaker motivationsbrist kräver för mkt energi omständligt med tanke på ombyte, dusch etc utnyttjar friskvårdsbidraget istället annan orsak ft 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% KK TK KK TK KK TK KK TK KK TK KK TK KK TK Figur 3 visar vilka anledningarna som respondenterna i TK och KK valde för att inte utnyttja friskvårdstimmen. N=56 20