Malmö högskola. Utnyttjandet av ett friskvårdserbjudande i Lunds Kommun en kvantitativ undersökning. Therese Östergren.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Malmö högskola. Utnyttjandet av ett friskvårdserbjudande i Lunds Kommun en kvantitativ undersökning. Therese Östergren."

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Idrottsvetenskap C-uppsats 10 poäng Utnyttjandet av ett friskvårdserbjudande i Lunds Kommun en kvantitativ undersökning The use of a fitness offer in The Municipality of Lund a quantitative study Therese Östergren Idrottsvetenskap 120 poäng Ledarskap Vårterminen 2006 Handledare: Charlotte Ohlsson Examinator: Bo Carlsson

2 Abstrakt Många människor lever idag i en miljö som uppmuntrar till stillasittande (inaktivitet) och som motverkar fysisk aktivitet vilket föranleder till att friskvårdsinterventioner behöver göras. Mot den bakgrunden var syftet att undersöka vad som är drivkraften till att utöva fysisk aktivitet hos anställda i Lunds kommun, samt anledningar till varför fysisk aktivitet inte utövas med tanke på det friskvårdserbjudande som finns att tillgå för de anställda. Populationen var N=229 med en svarsfrekvens på 62 %. Metoden var enkätundersökning med hög andel fasta svarsalternativ. Analysverktyget var SPSS och de analyser som användes för att ta fram den deskriptiva statistiken var crosstabulationer. Frekvenstabeller användes i syfte att få reda på fördelningarna hos variablerna. Perspektiven self-efficacy och den transteoretiska modellen användes vid analysen av resultaten. Svaren visade att tidsbrist och begränsning av valmöjligheter var de största anledningarna till fysisk inaktivitet. En rimlig slutsats är att tidsbrist är ett förenklat svar av bristen på motivation. Motiven till att utöva fysisk aktivitet var hälsorelaterade, vilket ger en indikation på en medvetenhet om hälsovinsterna. Den vanligaste motionsformen var promenader. Kvinnor utövade styrketräning i större utsträckning än männen, och där skulle ett tänkbart antagande vara att det estetiska värdet av människokroppen även har stigit till de äldre ålderskategorierna. Nyckelord: fysisk aktivitet, inaktivitet, självförmåga, motivation, tidsbrist 2

3 Abstract A lot of people live in an environment that encourages a sedentary behaviour which counteracts physical exercise, with the result that more fitness interventions are needed. The purpose of this study was to examine the reasons for physical exercise and reasons not to do exercise considering the fitness offers given to the employees at the Municipality of Lund. The subjects were N=229 and there were 62 % who answered. The method was a questionnaire survey with closed questions to a large extent. The tool of analysis used to interpret the descriptive statistics was cross tabulations in SPSS. Frequency tables were used for the purpose of finding out the spread within the variables. The theory of self-efficacy and the Transtheoretical Model and Stage of Change were used to analyse the results. The findings showed that lack of time and limitations of options were the most frequent answers not to exercise. A reasonable conclusion therefore would be that lack of time is a simplified answer to lack of motivation. The reasons given to exercise were related with health which gives an indication of awareness about the benefits that come along with physical exercise. The most common type of activity was walks. Women did weight lifting to a greater extent than men, and an assumption would be that the esthetical value of the human body has reached the older categories. Key words: physical exercise, sedentary behaviour, self-efficacy, motivation, lack of time 3

4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Litteraturgenomgång Teorier Self-efficacy Transteoretiska modellen Syfte Frågeställningar Centrala begrepp Metod Genomförande Bortfallsanalys Statistiska analyser Resultat Motiv till fysisk inaktivitet Anledningar till varför de är regelbundet fysiskt aktiva I vilken form utövas den fysiska aktiviteten? Diskussion Motiv till fysisk inaktivitet Anledningar till varför de är regelbundet fysiskt aktiva I vilken form utövas den fysiska aktiviteten? Konklusion Riktlinjer Förslag till vidare forskning Referenser 40 Bilagor bilaga A; Anledningar till att börja utnyttja friskvårdsbidraget. bilaga B; Anledningar till att börja utnyttja friskvårdstimmen. bilaga C; Följebrev bilaga D; Enkäten 4

5 1. Bakgrund Många människor lever idag i en miljö som uppmuntrar till stillasittande och som motverkar fysiskt aktivitet, bland annat kan det tilltagande datoranvändandet ses som en påverkande faktor till ett mer stillasittande liv. Ett av de allvarligare problemen som kan uppstå genom fysisk inaktivitet är en ökad förekomst av kroniska sjukdomar som t ex. hjärtinfarkt, högt blodtryck, vissa cancerformer, åldersdiabetes (typ2-diabetes), benskörhet och övervikt. Fysisk inaktivitet uppskattas stå för 6 procent av männens och 3 procent av kvinnornas totala sjukdomsbörda i Sverige (Fhi 1998:50). Enligt WHO: s världshälsorapport 2002 bidrog fysisk inaktivitet till 3,3 procent av hälsoförlusterna i västvärlden. Fysisk aktivitet, motion och träning definieras i Folkhälsorapporten Fysisk aktivitet innefattar all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Denna definition inkluderar all typ av muskelaktivitet som till exempel städning, trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet samt olika hobbyverksamheter som golf, svamplockning, motion och träning. Motion å andra sidan innebär en medveten fysisk aktivitet med avsikt att ge ett ökat välbefinnande, en framtida bättre hälsa eller helt enkelt för att det är kul att röra på sig. Träning innebär däremot en klar målsättning att öka prestationsförmågan i olika typer av fysiska aktiviteter. Vidare står det även att det är svårt att mäta den fysiska aktiviteten hos befolkningen, då många av de undersökningar som har gjorts har troligen mest mätt motion och träning enligt Folkhälsorapporten Motionsvanorna har dock förbättrats i Sverige sedan i början av 80-talet, då 47 procent av den manliga och 43 procent av den kvinnliga befolkningen i åldersgruppen år rapporterade att de motionerade regelbundet på fritiden jmf med en undersökning gjord år 2001/02 visade sig att 58 procent av männen och 60 procent av kvinnorna nu motionerade på sin fritid (Fhi 1998:50; 2002:33). För att man ska nå en mätbar hälsoeffekt av fysisk aktivitet är rekommendationen att utöva 30 minuters daglig fysisk aktivitet som motsvarar en snabb promenad enligt Folkhälsorapporten Då det bedrivs mer och mer hälsofrämjande arbete bland Sveriges kommuner (Fhi 2005:64) är det viktigt att ta reda på bakomliggande faktorer till vad det är som får individer till att utöva fysisk aktivitet respektive vad det är som gör att individer inte väljer att utöva det då det erbjuds, till exempel genom friskvårdstimme på arbetsplatsen. 5

6 Sammanfattningsvis kan man se en trend där den vuxna befolkningen i Sverige går mot en aktivare fritid, vilket kan bero på att kunskaperna har ökat om betydelsen av vad fysisk aktivitet medför för hälsan eller är det kanske så att det är en mindre andel vuxna som tränar mer. Trots denna ökning är högst 20 procent av befolkningen över 30 år är tillräckligt fysiskt aktiva sett ur ett hälsoperspektiv (Fhi 1999:8, 2002:6), vilket föranleder till fler folkhälsointerventioner i syfte att öka den fysiska aktiviteten hos befolkningen. Mot ovanstående bakgrund bygger denna undersökning på ett samarbete med Lunds Kommun där anledningen är att ta reda på hur den friskvård som erbjuds till de anställda utnyttjas samt anledningar till varför den inte utnyttjas. 1.1 Litteraturgenomgång En viktig aspekt inom området fysisk aktivitet är att titta på vad det är som får folk att börja motionera. Enligt en meta-analys av Willis & Campbell (1992) är det lätt att locka till sig folk men dock svårare att behålla dem, vilket syftar på motivationen. Det gäller människans benägenhet att sluta med en aktivitet när den inte längre känns intressant, drop out fenomenet (Willis & Campbell, 1992). Då författarna studerade varför individer slutade att träna visade den främsta anledningen bland vuxnas brist på tid och att det tog för mycket tid att ta sig till och från anläggningen vilken de tränade på. Förutom tidsbrist och lång resväg var en annan anledning undermåliga träningsanläggningar med dåliga redskap (Goodrick, Hartung, Warren, & Hoepfel, 1984, ref. ur Willis & Campbell, 1992), eller att folk påstod att de inte kunde utöva fysisk aktivitet på grund av att de inte har tillgång till den träningsutrustning som behövdes (Willis & Campbell, 1992). I denna studie uppgav de intervjuade också att anläggningarna inte passade just deras ändamål. När människor ofta säger att anläggningarna inte är tillgängliga, tyder det på att de inte ligger rätt till geografiskt sett (Willis & Campbell, 1992). Perspektivet tillgänglighet är mycket viktigt. I en finsk studie som omfattar 1708 st chefer (Teraslinna, Partanen, Koskela & Oja, 1969, ref. ur Willis & Campbell, 1992) resulterade det i att de som bodde närmast en anläggning var mer villig att delta i olika fysiska aktiviteter än de som bodde längre bort. Studien visade också att det inte bara var närheten till anläggningen som var viktig utan det var också viktigt vilken typ av service anläggningen kunde erbjuda. Som småbarnsförälder var det till exempel viktigt om det fanns barnpassning, för att denne skulle kunna ägna 6

7 tid till att motionera. Stillasittande vuxna som har rekryterats till pågående träningsprogram kommer med största sannolikhet att falla ifrån (drop-out fenomenet) om de en dålig förmåga att hålla fast vid rutiner som träning. Om de kan motivera sig själva att träna och har höga förväntningar om snabba resultat som de vill uppnå genom aktivitet som träning, kan det vara en riskfaktor att ha en låg nivå av självförmåga om resultat uteblir (Desharnis et. al., 1986, ref. ur Bandura, 1997). Att förvänta sig för mycket för fort när resultatet uteblir kan snabbt dämpa motivationen till att bli en hängiven utövare av fysisk aktivitet (Bandura, 1997). Ett antal studier och undersökningar visar att deltagarprocenten i utövandet av individuella sporter är låg och har sjunkit de senaste åren. Det minskade antalet är även större bland kvinnor än män. Samma studier visar att ungefär 50 % av dem som påbörjar ett träningsprogram med hjälp av instruktör eller börja träna på egen hand faller ifrån (drop-out) inom tre månader (Dishman, 1988; Engström, 1999; Koivula, 1999; Willis & Campbell, 1992). Det verkar som fysisk och psykologisk hälsa och välmående inte är tillräckligt starka orsaker för att de som har kapacitet till att utöva fysisk aktivitet ska göra det regelbundet (Koivula, 1999). Enligt en studie gjord av Riksidrottsförbundet om Svenskars motions- och idrottsvanor (2003) visade det sig att 77 % av hela befolkningen svarade att de motionerade minst en gång i veckan och att nästan 65 % minst 2 gånger i veckan. De som ingick i undersökningen var 4000 personer i åldrarna 7-70år och där svarsfrekvensen uppgick till 64 %. Samma studie visade dock att benägenheten att motionera regelbundet minskade med åldern fram till års ålder. Studien visade samtidigt att kvinnor motionerar mer än män, välutbildade mer än de med lägre utbildning och välavlönade mer än lågavlönade. Den typiska svenska motionären är en välutbildad och välavlönad yngre kvinna i tätort medan soffliggaren är en lågutbildad och lågavlönad man i glesbygden (FoU 2004:5). Den populäraste motionsformen var promenader. Motiven till att ägna sig åt idrott var mer hälsorelaterat än tävlingsrelaterat, dock angav männen i någon större utsträckning att tävlingsmomentet var en större dragningskraft än hälsoaspekten (14 % jämfört med 7 %). Motiveringar som att hålla mig i form och för att det är roligt var dominerande. Mest markant var detta bland storstadskvinnor med postgymnasial utbildning. Och att männen i högre grad än kvinnorna ansåg att umgänget med andra människor är skäl till att idrotta. Motionsvanor avspeglar levnadsvillkor och social position. Bland medelålders visade det sig i en rapporterad 7

8 studie att den egna utbildningsnivån, bostadsorten och vänners motionsutövning var mycket tydligt relaterade till benägenheten att ägna sig åt motion (Engström, 1999). Under de senaste decennierna har andelen motionsutövare ökat betydligt mer bland tjänstemän än bland arbetare. Högutbildade motionerar dessutom betydligt mer än lågutbildade. Motionsvanor är kopplade till livsstilen i stort. Oavsett utbildningsnivå har de som motionerar en mer hälsofrämjande livsstil än de som inte motionerar. De som är fysiskt aktiva tänker oftare på att äta näringsriktigt och röker också betydligt mindre än de som är fysiskt inaktiva (SOU 1999:137; 2000:91). Vidare framkommer det samtidigt att de dagliga aktiviteterna i det moderna samhället ställer allt mindre krav på fysisk ansträngning. Detta avspeglas i en stadigt ökande förekomst av övervikt i befolkning. I USA (2000) ansågs bland den vuxna befolkningen att 56.4% var överviktiga jämfört med 45 % 1991 (Weinberg & Gould, 2003). Samma undersökning visade också att 19,8 % ansågs vara rejält överviktiga (livshotande) år 2000 kontra 12 % Studien påvisade även att över 50 % av den vuxna amerikanska befolkningen är totalt inaktiva och av dem är det troligtvis att endast 10 % kommer att påbörja någon form av aktivitet regelbundet vilket här är 3ggr/v i minst 20 minuter långt träningsprogram. Studien visade även att endast % av den vuxna amerikanska befolkningen deltog i någon form av fysisk aktivitet. En rapport av Marcus & Lewis (2003) visade att endast 25 % av den amerikanska befolkningen utövade fysisk aktivitet i nivå med det som är rekommenderat, minst 30 minuter om dagen Teorier Det finns olika teorier inom hälsopsykologin som förklarar beteendet och varför människan agerar som den gör och detta utifrån olika faktorer. Faktorerna är bland annat attityd, kontroll, självförmåga, självkänsla, härdighet, känsla av sammanhang och socialt stöd (Andersson, 2002). Dessa faktorer ligger till grund för den grad av motivation som infinner sig hos en individ och en del av dessa kommer därför att här att redovisas närmare. Teorin om kontroll i detta fall handlar om personlig kontroll vilket är viktigt att förtydliga här, för kontroll framstår som ett centralt begrepp i många teoretiska modeller för hälsa och hälsobeteende. Personlig kontroll brukar räknas som något positivt, något som ökar chanserna att bevara eller uppnå god hälsa. Samtidigt är det rimligt att anta, att personlig kontroll inte alltid är något positivt eller önskvärt. Vid en akut sjukdom eller någon annan svår yttre påverkan från omgivningen kan det i vissa 8

9 fall vara bättre att ge upp den personliga kontrollen eller ha en delad kontroll tillsammans med inom området kunnig person (Andersson, 2002) Self-efficacy Det finns en teori som handlar om självförmåga (self-efficacy) vilket enligt Bandura (1997) bygger på två centrala begrepp. Den ena är individens tillit till den egna förmågan att ha kontroll över en bestämd situation eller att handla på ett bestämt sätt (efficacy expectation). Det kan i hälsosammanhang till exempel vara att börja motionera. Den andra är tilltron till att beteendet ifråga kommer att leda till ett bestämt resultat för individen (outcome expectation) att till exempel minska risken för övervikt. Här är individens självförmåga specifikt relaterad till olika beteende, vilket gör att den kan vara hög i relation till vissa handlingar och låg med avseende på andra. Här kan det vara av vikt att skilja mellan förmågan att utföra uppgiften (task efficacy), att till exempel kunna utföra all den träningsaktivitet som krävs och förmågan att följa ett uppgjort träningsschema (scheduling efficacy), att öva bestämda gånger i veckan och ta igen missade pass. Den ena typen av självförmåga (efficacy expectation och outcome expectation) relaterar till avsikten att vara fysisk aktiv är viktig när det gäller att komma igång med träning, medan den andra typen av självförmåga (task efficacy och scheduling efficacy) har mer att göra med hur individen faktiskt klarar av att regelbundet ägna sig åt fysisk träning och de faktorer som kan lägga hinder i vägen. Samtidigt hävdar Bandura (1997) i sin teori att en person som tvivlar på sin förmåga att utföra en viss handlig, avstår från det så länge detta tvivel finns kvar. Omvänt kan tilliten till den egna förmågan innebära, att individen ger sig i kast med uppgifter som andra inte tror på. Uppfattningen om den egna självförmågan avgör hur mycket energi som läggs ned och hur pass ihärdig individen är att övervinna de hinder som finns för det vilket ska uträttas (Andersson, 2002). Bedömningen av självförmågan påverkas enligt Bandura (1997) också av faktorer som verbal information, övertalning och individen fysiologiska tillstånd där orsak kan vara trötthet på grund av sjukdom. Träning måste utövas regelbundet för att hälsovinsterna med fysisk aktivitet ska underhållas (Wilmore & Costill, 2004). För stillasittande personer som börjar aktivera sig krävs en stark självkontroll för att fortsätta med den fysiska aktiviteten regelbundet om inte aktiviteten är förknippad med ett personligt värde som gör det lättare att ta till 9

10 sig så att den nya vanan blir en del av livsstilen (Bandura, 1997). Det kan vara svårt för individer att bibehålla nya hälsovanor när fördelarna slutar att visa sig kort efter ett träningspass, eftersom det krävs tålamod och en hög andel självkontroll samt fokus för att fortsätta (Bandura, 1997). Kondition och träning är en färskvara som måste underhållas regelbundet för att hälsovinsterna ska kunna bibehållas (Wilmore & Costill, 2004). Därför kan det vara svårt för individer med en stillasittande livsstil att anamma en ny aktiv livsstil när inte resultaten kommer direkt (Tuscon & Sinyor, 1994, ref. ur Bandura, 1997). Forskningen har fokuserat på strukturerade former av aerobisk träning i syfte att kunna identifiera de psykosociala faktorer som används hos människan när träning anammas (Bandura, 1997). Om individer med en stillasittande livsstil ska ändra på sina vanor måste de tro att de är kapabla till att göra träning till en regelbunden vana. Interventioner som är designade till att få folk att börja motionera regelbundet måste skräddarsys för att anpassas till den upplevda förmågan, percieved efficacy (Bandura, 1997; Hassmén, Hassmén & Plate, 2003; Iso-Ahola & St. Clair, 2000). Det finns studier som påvisar att betydelsen av socialt stöd för hälsa och välbefinnande är bland de viktigaste faktorerna för att aktivitet ska uppstå (Andersson, 2002; Bandura, 1997; Marcus et al., 1992; Marcus & Lewis, 2003). Speciellt viktigt är stödet från en yrkesgrupp med likartade uppgifter, mål och intressen som individen själv såg som viktigt. Sambandet mellan socialt stöd och hälsa är starkt, vilket visar vikten av att ha en trygg omgivning Transteoretiska modellen Enligt den transteoretiska modellen (The stages of Motivational Readiness for Change Model) vilket är en modell som kan användas för att dela in människor, i olika stadier beroende hur de tar till sig en ny vana (Prochaska, Redding & Kerry, 2002). Forskare har applicerat dessa studier på fysisk aktivitet (Dunn et al., 1997, ref ur Marcus & Lewis, 2003; Marcus, et. al., 1992). Modellen består av fem olika stadier, se figur 1: 10

11 Figur 1 visar de olika stadierna i den Transteoretiska modellen av Prochaska et al. (2002) 1. Förnekelsestadiet (Precontemplation) - där individer inte erkänner ett existerande problem och funderar inte på någon förändring 2. Begrundandestadiet (Contemplation)- där individer accepterar problemet och funderar på förändring 3. Förberedelsestadiet (Preparation)- där individer planerar för en snar förändring 4. Handlingsstadiet (Action) - där individer aktivt påbörjat och upprätthåller förändringen 5. Aktivitetsstadiet (Maintenance) - där individen fortsätter att upprätthålla beteendet och undviker återfall Målet i varje stadium är att gå vidare till nästa stadium. Beroende på hur individen uppfattar och känner inför fysisk aktivitet är beroende på vilket stadium denne befinner sig på. Det innebär att metoder och tekniker för beteendeförändring måste anpassas till individens förändringsstadium. Återfall innebär att individen faller tillbaka till ett tidigare stadium, vilket är vanligt före en övergång till nästföljande stadium (Faskunger, 2001). Styrkan med denna modell är att den på ett flexibelt sätt beskriver när förändringar i attityder, intentioner och beteenden sker. Tyngden i att använda sådana faktorer när det gäller förändring i beteende, ligger i att dessa är förändringsbara, i motsats till traditionella faktorer som ålder och kön (Faskunger, 2001). Studier stödjer applicerbarheten av den transteoretiska modellen på träningsbeteenden (O Hea, Boudreaux, Jeffries, Carmack- Taylor, Scarinci, & Brantley, 2004; Murphy, 1993; Vanden Auweele et al.1996). O Hea et. al (2004) undersökte hur självförmågan (selfefficacy) påverkades i den transteoretiska modellen och hur den ändrades i de olika stadierna beroende på var de olika subjekten i studien befanns sig. Resultaten visar att ca 50 % av deltagarna (N=554) gick vidare till ett stadium från ett annat vilket visade att 11

12 självförmågan påverkar individers sätt att ta till information och därigenom göra en förflyttning till ett annat stadium (O Hea et. al., 2004). Marcus et al.(1992) har identifierat kognitiva processer som används under de olika stadierna av förändring. Det innebär ökad kunskap som att exempelvis läsa om att bli fysiskt aktiv för att på så sätt bli medveten om risker, innebörden av att vara fysiskt inaktiv är ohälsosamt odyl. Ordet kognition kommer från latinets cognito och betyder ungefär att uppfatta, tänka, lära känna (Hassmén et al., 2003). Det handlar om vad som händer i hjärnan i form av tänkande, tolkning, inlärning och minne. Inom motivationsforskningen är det kognitiva synsättet numera det dominerande (Hassmén et al., 2003) och detta perspektiv omfattar flera teorier som exempelvis behandlar attributioner som inre och yttre motivation. Vid utövandet av fysiska aktiviteter såsom träning och sport har inre och yttre motivation visat sig olika beroende på vilken inställning individer har till det (Fredrick-Recascino & Schuster-Smith, 2003; Johansson, 1997). Inre motivation var förknippat med en högre mängd träningstillfällen och dagar per vecka i deltagande av en aktivitet som verkligen uppskattades såväl som högre mängd av upplevd tillfredställelse och kunskap av den valda aktiviteten (Fredrik & Ryan, 1993). Samma studie visar att yttre motivation var positivt förknippat med oro samt att det var negativt förknippat med självkänslan. Iso-Ahola & St. Clair (2000) har gjort studie som avhandlar en teoretisk modell vilken bygger på att motivation är den primära orsaken för att utövning av fysisk aktivitet ska uppstå. Motivation i sin tur är bestämd av upplevda hinder och situationsbestämda attraktioner. Den sekundära är kunskap och värderingar om fysisk aktivitet medans erfarenheten från den sociala omgivningen i tidiga år och det biologiska anlaget är av tertiär natur. Vidare tar forskarna (Iso-Ahola & St. Clair, 2000) upp frågan till vilken grad träningsmotivationen är kognitiv eller en automatisk företeelse hos människan. Kunskap och värderingar om träning och fysisk aktivitet avgör om hinder uppfattas som hinder. Ett exempel är om en individ har en stark tilltro till vikten av träning så blir ett hinder i vardagen inte till ett hinder om inte denne tillåter det. Anledningar som ett möte med en vän eller om individen mår litet dåligt förbises och träning genomförs ändå om tilltron är stark. Men om inte individen har någon större kunskap om fysisk aktivitet eller någon speciell attityd skulle denne lättare ha dessa hinder som en ursäkt för att inte hinna träna. 12

13 Vanden Auweele, Rzewnicki & Van Mele (1996) har i sin studie gjort ett försök till att förstå varför individer inte deltar i träning och fysisk aktivitet samt ett försök i att bestämma vad om kan få dem att bli aktiva. Studien har fokuserat på vad det är som hindrar för en individ att frångå ett stillasittande liv till en mer aktiv livsstil förändringen från förnekelsestadiet till förberedelsestadiet (Prochaska et. al., 2002) enligt den transteoretiska modellen. Största anledningen var att det kräver för mycket energi och tid vilket samtidigt var det mest frekventa svaret i enlighet med Dishman (1988). Generellt visade studien väldigt låga resultat vilket tyder på att respondenterna inte anser att de har något problem. Av de tillfrågade svarade 60% att de inte hade någon oro för sin hälsa. Det gör att man kan placera dem i förnekelsestadiet enligt den transteoretiska modellen. Det är osannolikt att dessa frivilligt skulle förändra sin livsstil (Vanden Auweele et al., 1996). Det är kognitiva aspekter som formar motivationen hos individer vilket samtidigt formas utifrån sin omgivning. Det innebär självförmågan (self-efficacy), att utifrån tillit till den egna förmågan att ha kontroll över en bestämd situation eller att handla på ett bestämt sätt. Det kan i hälsosammanhang till exempel vara att börja motionera. Det gör att appliceringen av den transteoretiska modellen på olika individer delar in dem i olika stadier beroende på vilken attityd de har till olika vanor som i den här studien ämnar rikta sig åt, motivation till fysisk aktivitet och amotivation till det. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad som är drivkraften till att utöva fysisk aktivitet hos anställda i Lunds kommun samt anledningar till att fysisk aktivitet inte utövas hos vissa kommunanställda med anledning av det friskvårdserbjudande som finns att få för de anställda. 13

14 1.3 Frågeställningar Vilka motiv har de kommunalanställda i Lunds kommun till fysisk inaktivitet och vad skulle få dem att börja utöva fysisk aktivitet? Varför är vissa personer regelbundet fysiskt aktiva och finns det ålders- och könsskillnader hos dessa mot den övriga populationen? I vilken form utövas den fysiska aktiviteten? 1.4 Centrala begrepp Friskvårdstimmen innebär att en timme per vecka står till de anställdas förfogande att utöva fysisk aktivitet. Regeln är dock att den får endast utnyttjas i samband med lunchen, ej i anslutning till före eller efter arbetstid. Det går bra för dem att dela upp timmen till flera tillfällen exempelvis 2*30 minuter eller 3*20 minuter etc. Friskvårdsbidraget innebär subventionerat pris på den typen av motionsform de anställda väljer att utöva. Bidraget omfattar löpning, simning, gymnastik, vattengymnastik, styrketräning, boll- och racketsporter (vissa utvalda) och annat som massage. 14

15 2. Metod Populationen för undersökningen var kommunanställda inom Tekniska förvaltningen och Kommunkontoret. De utför varierande arbetsuppgifter allt från traditionella kontorsarbeten vilket innebär en stor del stillasittande till en spridning av mer fysiska arbeten som parkarbete. Undersökningsgruppen omfattade 229 personer och de ingick i två olika förvaltningar men inom samma organisation. Urvalet av populationen skedde genom kontakt med friskvårdsansvariga på Tekniska förvaltningen och Kommunkontoret, där det diskuterades fram. Från början var det tänkt att undersökningen enbart skulle ha omfattat Tekniska förvaltningen, ca 90 personer, men efter ytterligare diskussioner blev beslutet att det skulle omfatta en förvaltning till, Kommunkontoret, då intresset ökade för denna undersökning. Fördelen att göra en större undersökning är att resultatet får en större tillförlitlighet vilket jag kommer att diskutera senare i metodavsnittet. Metoden i studien var en enkätundersökning med hög andel fasta svarsalternativ dvs. en hög grad av strukturering (Gratton & Jones, 2004). Då en undersökning omfattar ett större antal personer innebär det att svaren kan sammanställas på ett effektivt sätt vilket är tidsbesparande i jämförelse med frågor med öppna svarsalternativ. Valet av enkätform i denna studie gjordes delvis att det ligger en tidsaspekt i beslutet. Nackdelen med enkäter är att det inte går att ställa kompletterande frågor som vid intervjuer, därför fanns några öppna frågor som gav respondenten en möjlighet att fylla i något som denne tycker är viktigt. Jag valde att låta respondenterna vara anonyma med tanke att ingen ska få känna sig utpekad och genom att ha anonyma svar tror jag att det är större chans att de talar sanning om de vet att ingen kan få redan på vad just den personen har svarat. 2.1 Genomförande Formuleringen av enkäten gjordes i samarbete med kontakter på Kommunen. Ett första utkast skrevs som reviderades så att formuleringen av frågorna passade syftet och kommunens intresse. Kommunens intresse ligger ju i att se hur den friskvård som erbjuds används bland de anställda. Efter att sista revideringen av enkäten var färdig skickades den ut med internposten till de anställda inom de utvalda förvaltningarna där tidsfristen var 2 veckor. Fördelen med att enkäterna skickades ut med internposten var att det blev ett kostnadseffektivt sätt samt att när den skickades var det troligt att 15

16 enkäten uppfattades med större dignitet och mer seriös vilket samtidigt kunde öka chanserna till en att svarsfrekvensen blir hög (Patel & Davidsson, 2003). Eftersom mina kontakter på Kommunen är väl insatta i hur deras friskvård fungerar gör att deras medverkan till att revidera och formulera frågorna, visar på att enkäten borde ha god validitet vilket innebär att frågorna verkligen ställer de frågor jag avser att ställa (Gratton & Jones, 2004). Vid enkätstudier är det svårt att säkerhetskälla tillförlitligheten, reliabiliteten, i förväg (Gratton & Jones, 2004). Därför förklarades begrepp och instruktioner gavs på enkäten så att de individer som besvarade enkäten uppfattade den som jag hade tänkt mig. För att eliminera sådana problem som missuppfattning gjordes en mindre pilotstudie innan enkäten skickades ut på personer med samma förutsättningar som urvalsgruppen. Det visade sig inte vara några större frågetecken förutom några formuleringar vilket kunde förebyggas genom att testa den i förväg. 2.2 Bortfallsanalys Från början var det tänkt att studien skulle omfatta 280 personer men efter att en del personer var tjänstelediga, sjukskrivna och på andra sätt inte närvarande vid sin tjänst omfattade sedan det slutgiltiga antalet 229 personer. Det var ca 90 personer från Tekniska förvaltningen där jag fick in 66st enkäter och på Kommunkontoret arbetade 139 personer från vilka jag fick in svar från 77st. Det innebär att den totala svarsfrekvensen uppgick till 62 %. Inom Tekniska förvaltningen var svarsfrekvensen 73 % och Kommunkontoret 55 %, alltså högre inom Tekniska förvaltningen. Anledningen till skillnaderna i svarsfrekvens kan vara att Tekniska förvaltningen är mindre och de kanske har ett större intresse av detta område eller så var det mer tillgängliga på sin arbetsplats. En anledning till att det nästan var 39 % i externt bortfall totalt kan vara att enkäten delades ut under en tvåveckorsperiod då det infaller många helgdagar. Det är en period då många tar ut flera dagars ledighet och på så sätt inte är tillgängliga. Eller så är det ett rent ointresse eller så har de inte haft tid. Glömska är en mänsklig faktor så mina kontakter på Kommunen skickade därför ut en påminnelse via mail till de anställda inom Kommunkontoret. 16

17 2.3 Statistiska analyser Valet av instrument för att analysera resultatet föll på SPSS (Statistical Package for the Social Sciences), ett statistikprogram (Wahlgren, 2005). De analyser som användes för att ta fram den deskriptiva statistiken var crosstabulationer, när de olika variablerna skulle jämföras. Resultaten presenterades i form av stapeldiagram och för att se förhållandet mellan dem. Frekvenstabeller användes i syfte att få reda på fördelningarna hos variablerna. 17

18 3. Resultat Respondenterna som kom att ingå i studien var mellan 24 och 65 år. För att underlätta undersökningen delades undersökningsgrupperna in i tre olika åldersintervall. Åldersintervallerna var indelade i år, år och 51år eller äldre. Det var 54,9 % kvinnor och 45,1 % män. Beträffande deras levnadssituation var 75,7 % gifta, 20,8 % ensamstående och 3,5 % särbo. Antalet medverkande var 144 st men 3 st angav inte sin ålder vilket innebär ett internt bortfall. Med internt bortfall menas med att om en respondent lät bli att svara på en fråga i enkäten enligt Patel & Davidsson (2003). Det är viktigt att påpeka att de två förvaltningarna som ingick i studien inte har samma valmöjligheter när det gäller att utöva friskvårdserbjudandet. Kommunkontoret kan endast välja en del av friskvårderbjudandet men Tekniska förvaltningen däremot kan välja båda. Detta är centralt för att förstå de resultat som den deskriptiva statistiken visar. I fortsättningen på resultatredovisningen kommer Kommunkontoret att förkortas KK samt Tekniska förvaltningen TK. 3.1 Motiv till fysisk inaktivitet. Svaren i frågan vad som skulle få respondenterna att börja utnyttja friskvårdserbjudandet visar resultatet att när det gällde friskvårdsbidragets del att totalt svarade 73 personer, vilket är 50,7 %, se bil. A. Eftersom svarsfrekvensen var låg i denna fråga presenteras båda förvaltningarnas svar tillsammans. Den största anledningen var om de fick utnyttja båda delarna, dvs. både friskvårdsbidraget och friskvårdtimmen, med en svarsfrekvens på 34,2 %. Detta resultat omfattar dock endast KK, återigen på grund av deras begränsade valmöjlighet. Utöver det visade resultatet att den andra vanligaste anledningen, där både TK och KK svarat, var om det omfattade valbara aktiviteter totalt 13,7 %. Lika stor var även anledningen andra orsaker vilket innebar att man önskade kunna få bidrag till utrustningen istället eller få hjälp med barnvakt. Därefter visar resultatet att anledningarna på 11 % vardera var om de ökade i vikt och om det var rätt typ av aktivitet där man kunde känna sig bekväm. De andra svarsalternativen var väldigt låga varför de ej presenteras här. Svarsfrekvensen för friskvårdstimmens del var N= 45 (31,3 %) vilket är lågt men kan förklaras med att det är många som utnyttjar den, se bil. B. Resultatet visar dock att största anledningen till att börja utnyttja denna del av friskvårdserbjudandet var annat med en svarsfrekvens på 51,1 %. Annat innebar exempelvis om det fick användas i anslutning till och från 18

19 arbetet och om det var schemalagt. Därefter var det om inte mina dagliga aktiviteter var så jobbiga. Återigen redovisas den totala summan av båda förvaltningarnas svar på grund av den begränsade valmöjligheten och den låga svarsfrekvensen. På frågan vad det är för anledningar till att inte utöva fysisk aktivitet visar resultaten från de båda avdelningarna gällande friskvårdsbidraget att på KK (Kommunkontoret) var den största anledningen att de utnyttjar friskvårdstimmen istället, vilket kan förklaras med deras begränsade valmöjligheter (38,2 %) Se fig.2. Den andra största anledningen är motivationsbrist på 7,9 % samt att bidraget inte omfattar mina intressen på 7,9 %. De andra anledningarna var en väldigt låg svarsfrekvens på vilket gör att det endast redovisas. På TK (Tekniska kontoret) var de två största anledningarna tidsbrist samt att de utnyttjar friskvårdstimmen istället där de båda svaren hade en svarsfrekvens på 7,9 %. Den tredje största anledningen var att bidraget inte omfattade deras intressen på 6,6 %. N var 76st och det interna bortfallet var 68st. Inte utnyttjar friskvårdsbidraget, varför? tidsbrist motivationsbrist kräver för mkt energi efter en arbetsdag vill inte lägga den energin som krävs på min fritid omständligt ombyte, dusch etc utnyttjar friskvårdstimmen istället bidraget omfattar inte mina intressen annan orsak fb 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% KK TK KK TK KK TK KK TK KK TK KK TK KK TK KK TK Figur 2 visar vilka anledningarna som respondenterna i TK och KK valde för att inte utnyttja friskvårdsbidraget. N=76 Den andra frågan i enkäten som berör frågeställningen att inte utöva fysisk aktivitet är varför de inte utnyttjar friskvårdtimmen. N var 56st och det interna bortfallet var 88st 19

20 vilket kan förklaras med att det är en hög andel av respondenterna som utnyttjar friskvårdstimmen, totalt 61,5 % hos KK (Kommunkontoret) och 76,4 % hos TK (Tekniska kontoret). Resultaten visar att den största anledningen till att friskvårdstimmen som endast får utnyttjas i samband med lunch inte används, är att de utnyttjar friskvårdsbidraget istället med en svarsfrekvens på 35,7 %, se fig. 3. Eftersom TK inte har svarat på den frågan blir resultatet missvisande vilket gör att det är viktigt att återigen påpeka på de begränsade valmöjligheter som KK har. Den andra största anledningen till att man ej utnyttjar friskvårdstimmen var tidsbrist med en svarsfrekvens på 30,3 %, totalt sett över båda förvaltningarna vilket motsvarar en tredjedel. Det ska tilläggas att på TK var svarsfrekvensen på denna fråga mycket låg, därför redovisas det totala utfallet. Den andra anledningen var motivationsbrist på 10,7% där endast KK har svarat. Därefter var det anledningar som det krävde för mycket energi med en total svarsfrekvens på 8,9 %. Resterande anledningar visar en mycket låg svarsfrekvens vilket gör att de endast redovisas i fig. 3. Varför inte utnyttja friskvårdstimmen? tidsbrist schematekniska orsaker motivationsbrist kräver för mkt energi omständligt med tanke på ombyte, dusch etc utnyttjar friskvårdsbidraget istället annan orsak ft 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% KK TK KK TK KK TK KK TK KK TK KK TK KK TK Figur 3 visar vilka anledningarna som respondenterna i TK och KK valde för att inte utnyttja friskvårdstimmen. N=56 20

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor Svenska folkets idrotts- och motionsvanor 1 Svenskarnas idrottsvanor Vi vet att idrott och motion tillhör svenskarnas mest populära fritidsintressen. Men hur mycket motionerar vi? Vilka idrotter ägnar

Läs mer

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT MIA TRONDSEN- M S C. L E G S J U K G Y M N A S T N j u r m e d i c i n s k t V å r m ö t e M a l m ö 2 0 1 5 LIVSSTILSFÖRÄNDRING - hjälp

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Klara, färdiga, träna!

Klara, färdiga, träna! TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Svenskarnas idrottsvanor. Svenskarnas idrottsvanor

Svenskarnas idrottsvanor. Svenskarnas idrottsvanor 2011 1 Innehåll Innehåll... 2... 3 Motion... 4 De populäraste motionsidrotterna... 5 Träning och tävling... 6 De populäraste tävlingsidrotterna... 6 Titta på idrott som åskådare... 8 Kostnader för eget

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare

Läs mer

Kom igång. - Håll igång. Ika Lönn

Kom igång. - Håll igång. Ika Lönn Kom igång - Håll igång Ika Lönn 8 Friskfaktorer, flera studier bekräftar sambanden Fysisk aktivitet Goda matvanor Utevistelse God sömn Socialt nätverk Balans mellan aktivitet och vila Definition av fysisk

Läs mer

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra

Läs mer

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 47, 2011-10-17. Bjurholms kommun FRISKVÅRDSPROGRAM. För samtliga anställda med månadslön

Antagen av kommunfullmäktige 47, 2011-10-17. Bjurholms kommun FRISKVÅRDSPROGRAM. För samtliga anställda med månadslön [Skriv text] ARARBLKJS Antagen av kommunfullmäktige 47, 2011-10-17 Bjurholms kommun FRISKVÅRDSPROGRAM För samtliga anställda med månadslön 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Friskvårdspolicy... 4 Syfte...

Läs mer

Fysisk aktivitet - Om årskurs 9-elevers självskattade kondition och gymnasieval

Fysisk aktivitet - Om årskurs 9-elevers självskattade kondition och gymnasieval EXAMENSARBETE VÅREN 2007 Lärarutbildningen Fysisk aktivitet - Om årskurs 9-elevers självskattade kondition och gymnasieval Författare Victor Johansson Christian Svensson Handledare Ann-Christin Sollerhed

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande KUNGSBACKA MOT DOPNING OCH VÅLD Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande En enkätundersökning genomförd på träningsanläggningar i Kungsbacka kommun våren uniform

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Idrottslärare vill ha tv-spel på lektionerna

Idrottslärare vill ha tv-spel på lektionerna Idrottslärare vill ha tv-spel lektionerna Tv-spel där spelaren är fysiskt aktiv är mycket populära bland barn och ungdomar. En stor enkätundersökning visar att lärarna är positiva till spelen. Men om så

Läs mer

Fysisk träning under polisutbildningen i Umeå

Fysisk träning under polisutbildningen i Umeå Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Vårterminen, 2010 Rapport nr. 589 Fysisk träning under polisutbildningen i Umeå Ökar eller minskar den under utbildningens

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983 Prevention Primär prevention Förhindra uppkomsten av cancer Sekundär prevention Tidig upptäckt Tertiär prevention Minska risken för komplikationer och död vid manifest sjukdom t.ex. adjuvant behandling,

Läs mer

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner

Läs mer

ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN. Innehåll. 1. Inledning. 2. Hälsosam livsstil. 3. Hälsostress. 4. Sociala medier och stress. 5.

ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN. Innehåll. 1. Inledning. 2. Hälsosam livsstil. 3. Hälsostress. 4. Sociala medier och stress. 5. ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN Innehåll 1. Inledning 2. Hälsosam livsstil 3. Hälsostress 4. Sociala medier och stress 5. Sammanfattning 6. Metodik 7. Källförteckning 1. Inledning Under de 20 år som

Läs mer

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun. 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun. 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg Utvärdering Coachning av rektorer i Gävle kommun 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Vad är coachning... 3 1.2 Coachens utbildningar... 4 2. Syfte... 4

Läs mer

Gammal är inte alltid äldst!

Gammal är inte alltid äldst! Gammal är inte alltid äldst! en longitudinell studie gällande VillGott-deltagarnas upplevda hälsa Therese Flemström Elin Sölveskog GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 57:2008 Lärarprogrammet:

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Ett psykologiskt perspektiv på fysisk aktivitet

Ett psykologiskt perspektiv på fysisk aktivitet Klippan, 8/12 2014 Ett psykologiskt perspektiv på fysisk aktivitet - Individens väg mot ett hälsosammare liv En del av studentarbetet Hälsofrämjande i Klippans kommun ur ett psykologiskt perspektiv Hur

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Finn din inre styrka och bli ditt bästa jag Hur gör man?

Finn din inre styrka och bli ditt bästa jag Hur gör man? Finn din inre styrka och bli ditt bästa jag Hur gör man? Välbefinnande inifrån och ut Du är själv portvakten som har nyckeln till medvetandets dörr och dina obegränsade möjligheter Annika Karlsson Hälsoinspiratör

Läs mer

Hälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer?

Hälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer? Hälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer? Håkan Larsson, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Smak för motion Fysisk

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN Innehållsförteckning Nöjd Medarbetar Index (NMI) Frågeområden Helhet Arbetssituation Arbetsmiljö Hälsa Kompetens och utveckling Information Mål och visioner Medarbetarsamtal

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Inaktivas inställning till träning

Inaktivas inställning till träning Inaktivas inställning till träning Sofia Eriksson GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete på grundläggande nivå 50:2014 Hälsopedagogprogrammet 2011-2014 Handledare: Örjan Ekblom Seminarieledare:

Läs mer

Norra Sveriges MONICAundersökning

Norra Sveriges MONICAundersökning Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION OCH DIABETES Motion och diabetes I den här broschyren hittar du information om varför det är så viktigt att motionera för dig

Läs mer

Gymmedlemmars motivation till gruppträning

Gymmedlemmars motivation till gruppträning Gymmedlemmars motivation till gruppträning En kvantitativ studie om psykiska, fysiska och sociala faktorers påverkan till motivation inom gruppträning Gym member s motivation to participate in group training.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Vem känner smak för motion?

Vem känner smak för motion? Vem känner smak för motion? Det råder ingen tvekan om att motionsutövning i medelåldern är tydligt relaterad till social position. Däremot finns inget ödesbestämt i den slutsatsen. Smaken för motion kan

Läs mer

Aktiva studenter Från soffpotatis till klyftpotatis. Erwin Apitzsch Sveriges Akademiska Idrottsförbund

Aktiva studenter Från soffpotatis till klyftpotatis. Erwin Apitzsch Sveriges Akademiska Idrottsförbund Aktiva studenter Från soffpotatis till klyftpotatis Erwin Apitzsch Sveriges Akademiska Idrottsförbund SFS-undersökning 2006 Ohälsan bland studenter en ökning av Trötthet Sömnbesvär Oro Ängslan Ångest och

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA

HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA Förekomst och förebyggande behandling - en pilotstudie Författare: Sten Sundberg Handledare: Martin Fahlström, Lars Widman Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska

Läs mer

Svenskarnas idrottsvanor

Svenskarnas idrottsvanor Svenskarnas idrottsvanor EN STUDIE AV SVENSKA FOLKETS TÄVLINGS- OCH MOTIONSVANOR 2003 FoU-rapport 2004:5 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen

Läs mer

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa?

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 6:2009 Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Jenny Söderberg & Andreas Ehrenreich GYMNASTIK-

Läs mer

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Varför ska vi röra på oss? Hannah Svensson 2016-10-24 Arena Älvhögsborg Varför ska vi röra på oss? Varför? Vad händer i kroppen? Hur ska vi träna? Viktiga begrepp Fysisk aktivitet = överordnat begrepp

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Annika Nilsson Footer 1 Om forskningsprojektet PASTA Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år Det största forskningsprojektet i Sverige

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Grundläggande mentala färdigheter

Grundläggande mentala färdigheter Grundläggande mentala färdigheter Peter Hassmén Institutionen för psykologi & Umeå centrum för idrottsvetenskap vid Umeå universitet Mentala färdigheter? 1.? 2.? 3.??????? Hassmén 2012 1 Mentalt några

Läs mer

Vem är motionär? Lars-Magnus Engström. GIH 29 oktober L-M Engström

Vem är motionär? Lars-Magnus Engström. GIH 29 oktober L-M Engström Vem är motionär? Lars-Magnus Engström GIH 29 oktober 2012 Föredraget bygger till stora delar på nedanstående bok som kan beställas från Stockholms universitets förlag www.suforlag.se (212 kr) Lars-Magnus

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Det hälsofrämjande ledarskapet

Det hälsofrämjande ledarskapet Det hälsofrämjande ledarskapet En första linjechefs vardag Maria Tidstedt 2016-01-20 En första linjechefs vardag Första linjechefers förutsättningar för att utöva ett hållbart och hälsofrämjande

Läs mer

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 I takt med att internet blivit en del av våra liv så har våra jobb blivit alltmer mobila. Många arbetsuppgifter är idag inte beroende av

Läs mer

Metoder att träna kondition på!

Metoder att träna kondition på! Metoder att träna kondition på! På vilket sätt kan du träna kondition och vilket sätt är effektivast? Träna kondition! Det finns flera olika sätt att träna kondition på som jag nämnt under de lektioner

Läs mer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om: TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Enkät till våra motionärer våren 2014 Svar "totalt", 79 svar

Enkät till våra motionärer våren 2014 Svar totalt, 79 svar Enkät till våra motionärer våren 2014 Svar "totalt", 79 svar Allmänt om sammanställningen och analysen av svaren: Antal svarande yngre än 20 år 3 st 20-39 år 10 st 40-59 år 38 st 60 år och äldre 28 st

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB November 2014 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2014. För varje

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

SEMESTERTIDER. Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm

SEMESTERTIDER. Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm SEMESTERTIDER Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm Den blomstertid nu kommer.. underbara rader som sjungs över hela landet inom kort, rekreation och semester står för dörren! Hur är det i dessa tider

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Varför idrottar barn? Idrottspsykologi för barn och ungdom. Citat om idrottspsykologi

Varför idrottar barn? Idrottspsykologi för barn och ungdom. Citat om idrottspsykologi Idrottspsykologi för barn och ungdom Henrik Gustafsson & Andreas Claesson henrik.gustafsson@kau.se andreas.claesson@rf.se Citat om idrottspsykologi You lie on a couch, they take your money, and you walk

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Förändringsarbete - Fysiskt inaktiv person

Förändringsarbete - Fysiskt inaktiv person GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademien Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Förändringsarbete - Fysiskt inaktiv person Studieperson Kön: Kvinna Ålder: 54 år Längd:

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer