Svenskarnas idrottsvanor. Svenskarnas idrottsvanor

Transkript

1 2011 1

2 Innehåll Innehåll Motion... 4 De populäraste motionsidrotterna... 5 Träning och tävling... 6 De populäraste tävlingsidrotterna... 6 Titta på idrott som åskådare... 8 Kostnader för eget idrottande... 9 Medlemskap Idrottsledare Motiv till idrottande Bilaga - metod Undersökningsperiod Population och mätmetod Mätmetod Svarsfrekvens Estimation (Uppräkningsförfarande) Viktning

3 Vi vet att idrott och motion tillhör svenskarnas mest populära fritidsintressen. Men hur mycket motionerar vi? Vilka idrotter ägnar vi oss åt? Hur mycket tävlar vi? Är det någon skillnad mellan olika åldrar eller mellan könen? För att få en klarare bild av svenska folkets idrottsvanor har Riksidrottsförbundet sedan 1998 årligen låtit genomföra undersökningar om detta. Under perioden november 2011 till januari 2012 genomförde Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Riksidrottsförbundet den senaste undersökningen. Undersökningen genomfördes i form av en postenkät som skickades ut till personer i åldrarna 7 till 70 år. Svarsfrekvensen uppgick till 48,6 procent. Vid beräkningarna har ett 95- procentigt konfidensintervall använts för att undersöka om det finns statistiskt säkerställda skillnader mellan de olika gruppernas resultat. I den mån det varit möjligt har avsikten varit att all statistik som presenteras i rapporten ska vara könsuppdelad. På grund av att det är en urvalsundersökning har vi valt att inte bryta ned vissa resultat på flera undergrupper i presentationen. Detta på grund av att det i vissa fall endast är ett fåtal som är representanter för en specifik population. Ett sådant exempel skulle kunna vara kvinnor i åldern 7-14 år som utövar badminton. En mer utförlig beskrivning av undersökningens genomförande finns att läsa i Bilaga 1. I denna rapport presenteras undersökningens övergripande resultat. De resultat och tabeller som inte finns redovisade här kan hämtas från RF:s hemsida ( genom att klicka på fliken Forskning & Fakta och därefter på Statistik från rf. Vid frågor om rapporten kontakta statistikansvarige Jesper Thiborg. Catarina Arfwidsson Avdelningschef Forskning, Fakta & Analys Riksidrottsförbundet 3

4 Motion Undersökningens inleds med en fråga om hur ofta man brukar motionera. Varje motionsaktivitet ska överstiga 20 minuter per tillfälle för att få räknas. Vi kan konstatera att många människor ser värdet av att moitonera regelbundet på fritiden (se Tabell 1). Cirka tre fjärdedelar av de som deltagit i underökningen säger att de motionerar minst en gång i veckan och knappt hälften säger att de motionerar oftare än två gånger i veckan. Andelskillnaderna mellan kvinnors och mäns motionsutövning kan inte i styrkas då dessa ligger innanför felmarginalen. Tabell 1. Andel (%) kvinnor och män som motionerar olika frekvent. Frekvens Kvinnor Män Samtliga Minst 5 ggr/vecka 16,1 16,1 16,1 3-4 ggr/vecka 29,9 27,5 28,7 1-2 ggr/vecka 30,4 28,6 29,5 1-3 ggr/månad 8,2 9,5 8,9 Mer sällan 6,9 7,3 7,1 Aldrig 8,5 10,9 9,7 Not: aktiviteten ska överstiga 20 minuter per tillfälle Benägenheten att motionera är störst för personer mellan 7-14 år där drygt två tredjedelar gör det mer än 2 ggr/vecka (se Figur 1). Andelen flickor/kvinnor som motionerar i den omfattningen minskar i åldern år för att sedan öka mellan varefter en minskning sker igen vid för att därefter stadigt öka något. Pojkar/män som motionerar minskar i andel fram till för att sedan öka något igen. I jämförelse med föregående års undersökning har andelen kvinnor och män mellan år som motionerar mer än 2 ggr/vecka minskat kraftigt (kvinnor med 20 %, män med 16 %). Denna förändring är anmärkningsvärd och orsaken kan i nuläget inte fastställas med säkerhet. Det kan bero på en verklig minskning men även vara en effekt av att fler i urvalet som inte motionerar valt att besvara enkäten i år jämfört med föregående år. Det har skett en minskning men är den verkligen så stor? Med tanke på osäkerheten gällande andel som motionerar mer än två gånger i veckan bör siffran användas med stor försiktighet i dagsläget. Resultatet i nästa års undersökning kan skapa en större klarhet och därmed säkerställa eller vederlägga minskningen. Figur 1. Andelen kvinnor och män i olika åldrar som motionerar mer än 2 ggr/v. Andel (%) 100 Kvinnor Män år år år Svenskarnas åridrottsvanor år år år 4

5 Från 2001 till 2011 har motionerandet totalt sett ökat (se Tabell 2). Den andel av befolkningen som rör på sig mer än två gånger per vecka har ökat från 41 till 45 procent. Däremot har de som motionerar 1-2 gånger i veckan minskat med 3 procent. Detta kan, i viss mån, tolkas som att de personer som tidigare motionerade 1-2 ggr/vecka numer motionerar fler gånger. Samtidigt har andelen som aldrig motionerar sjunkit med 3 procent. Sammantaget kan det sägas att svenska befolkningen motionerar i högre utsträckning och oftare idag än för tio år sedan. Tabell 2. Förändring i andel (%) motionärer från Frekvens Mer än 2 ggr/vecka ggr/vecka ggr/månad Mer sällan Aldrig Not: Aktiviteten ska överstiga 20 minuter per tillfälle I genomsnitt pågår ett motionspass i 57 minuter, något längre för män än för kvinnor (60 jämfört med 52 minuter). Unga människors motionspass pågår i genomsnitt lite längre än de äldres. Personer med eftergymnasial utbildningsnivå motionerar mer än personer med lägre utbildning, höginkomsttagare mer än låginkomsttagare och svenskfödda mer än utlandsfödda. De populäraste motionsidrotterna Gång/promenader är den vanligaste motionsformen. Drygt 60 procent av alla kvinnor och knappt 40 procent av männen svarar att de går/promenerar mer än 20 minuter åtminstone en gång i månaden. Löpning/jogging och styrketräning är också populära motionsaktiviteter. Drygt 20 procent av befolkningen utövar denna aktivitet minst en gång i månaden. Vid en jämförelse mellan könen är bland annat gång/promenader, gympa, power walk, dans och ridning populärare hos kvinnor än hos män. Å andra sidan spelar män i högre utsträckning fotboll, innebandy, golf och badminton. Tabell 3. De fem populäraste motionsaktiviteterna bland kvinnor och män. Aktivitet Kvinnor % Män % Totalt % Gång-promenader , , ,8 Löpning-joggning , , ,8 Styrketräning , , ,9 Gympa , , ,1 Cykel, mountainbike , , ,7 Not: Motionsaktivitet minst 1 gång per månad 5

6 Träning och tävling Totalt sett ägnar sig 21,4 procent åt organiserad idrottsträning och -tävling, bland kvinnorna 15,2 procent och bland männen 27,4 procent. Andelen minskar, helt väntat, med ålder (se Tabell 4). I åldrarna 7-14 år tränar och tävlar 69 procent (64 procent av flickorna och 73,6 procent av pojkarna) i organiserad form medan motsvarande siffror för de mellan 60 och 70 år är 9,4 procent. Männen är överrepresenterade i samtliga åldersgrupper. Tabell 4. Andel (%) kvinnor och män som tränar och tävlar*. Åldersgrupp Kvinnor Män Samtliga 7-14 år 64,1 73,6 69, ,8 44,9 38, ,9 26,1 21, ,6 24,9 15, ,6 20,0 13, ,7 13,6 8, ,6 13,3 9,4 * Med tävling avses medverkan i någon form av organiserat seriesystem eller arrangerad individuell tävling. Förutom könsskillnader finns det ett samband mellan att träna/tävla och hushållsinkomst på så sätt att personer med högre inkomst idrottar mer. Det finns också ett samband mellan idrottsvanor och ortstorlek boende i småorter med upp till 5000 invånare tränar och tävlar mest (30 %) och i högre utsträckning än i orter mer fler än 5000 invånare (cirka 20 %). De populäraste tränings- och tävlingsidrotterna Fotboll är den populäraste tävlingsidrotten totalt sett (se Figur 2). Den ligger etta för män och på tredje plats för kvinnor. Bland männen kommer golf, innebandy och ishockey på placeringarna därefter medan populärast hos kvinnor är gymnastik (inkl. aerobics) följt av ridning, fotboll och golf. Figur 2. De tio populäraste tränings- och tävlingsaktiviteterna. Fotboll Gymnastik (inkl. aerobics) Golf Innebandy Kampsporter Friidrott Ishockey Ridning Skytte Handboll Kvinnor Män

7 Vid en jämförelse med föregående år är de femton största aktiviteterna, i stort, desamma (se Tabell5). Däremot har antalet tränings- och tävlingsaktiva sjunkit i samtliga aktiviteter. Antalet har sjunkit mest i friidrott, simning, skytte och motorcykel medan det har sjunkit minst i fotboll och kamsport. Det är en orimligt stor minskning från 2010 till 2011 i flertalet av de 15 största idrotterna. Troligen kan detta hänföras till urvalsundersökningens natur och att det blivit en snedfördelning i vilka som har svarat på frågeformuläret. Från 1998 till 2010 ökade andelen aktiva i de femton till antalet största tränings- och tävlingsaktiviteterna, med cirka 15 procent. Mycket talar för att vi nu ser att trenden med ökad andel vänder och den blir extra intressant att följa upp i nästa års undersökning. Tabell 5. Förändringar i antalet tränings-/tävlingsaktiva Aktivitet 2010 (n) 2011 (n) Förändring i procent (%) Fotboll % Gymnastik (inkl. aerobics) % Golf % Innebandy % Kampsporter % Friidrott % Ridning % Ishockey % Skytte % Handboll % Cykel % Simning % Dans % Skidor-längd % Motorcykel % I jämförelse med föregående år har bowling, bandy, volleyboll, friidrott och ishockey tappat flest utövare bland kvinnor. De idrotter som tappat minst bland kvinnor är fotboll, innebandy, kamsporter, ridning och gymnastik. Bland männen har basket, boxning, segling, skytte och boule tappat flest medan tennis och skridsko blivit populärare. 7

8 Titta på idrott som åskådare Det har skett en viss minskning av antalet som tittar på idrott som åskådare. Fotboll och ishockey, i ordningsföljd, behåller greppet som de stora publikidrotterna (se Figur 3). Nästan 1,7 miljoner svenskar ser på fotboll som åskådare minst någon gång om året. Motsvarande siffra för ishockey är 1,2 miljoner. Figur 3. De tio populäraste publikidrotterna. Fotboll Ishockey Innebandy Bilsport Ridning Handboll Friidrott Skidor-längd Skidor-utför Bandy Det är viktigt att poängtera att frågan handlar om att titta på idrotten ifråga som åskådare på plats, oavsett nivå och kön det kan alltså lika gärna handla om knattar som elit. Det finns könsskillnader i olika idrotters publik. I den största publiksporten, fotboll består publiken av 44 % och 56 % män. Detta är en relativ jämn fördelning i jämförelse med ridning där det är flest kvinnor (76 %) som är publik och bilsport där det är flest män (74 %). En skillnad i åskådarmönster ser vi också om vi tittar på hur mycket personer betalar för att titta på idrott (se Figur 4). Här lägger män ned mer pengar än kvinnor även om skillnaderna bland män och bland kvinnor kan vara stora. Könsskillnaderna kan förmodligen förklaras av att män oftare tittar på idrott och dessutom oftare tittar på elitidrott, som kostar pengar. Figur 4. Andel (%) kvinnor och män och kostnader som åskådare. Mer än 4000 kr Kvinnor Män kr kr 0 kr 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 8

9 Kostnader för eget idrottande Ungefär 26 procent i den undersökta befolkningen spenderar mellan kr per år på utrustning och olika avgifter för sitt idrottande (se Tabell 6). Knappt 23 procent svarar att de inte lägger ner några pengar alls. Knappt 11 procent av männen och drygt 8 procent av kvinnorna lägger ner mer än kr/år på utrustning och avgifter för sitt idrottande. Totalt sett finns det inga större skillnader mellan kvinnor och män. Däremot visar resultaten att personer mellan år lägger ned mindre pengar i jämförelse med andra åldersgrupper. Ju högre hushållsinkomsten är desto mer spenderar man på sitt eget idrottande. Detta gäller speciellt för de som har en hushållsinkomst på över kr i jämförelse med de med lägre inkomst. Tabell 6. Andel (%) kvinnor och män och deras utgifter för eget idrottande. Kronor Kvinnor (%) Män (%) Samtliga (%) 0 22,8 22,6 22, ,4 24,5 26, ,0 14,3 14, ,3 19,1 18, ,3 8,8 8,5 Mer än ,3 10,8 9,5 9

10 Medlemskap Nästan hälften (42 procent) av alla svenskar i åldrarna 7-70 år säger sig vara i medlem i minst en idrottsförening. Omräknat i absoluta tal handlar det om drygt 3 miljoner medlemmar, varav 30 procent (drygt 2 miljoner) anser sig vara aktiva och 12 procent (knappt 1 miljon) vara passiva (stödmedlemmar). Det finns skillnader i medlemskap beroende på kön och ålder (se Tabell 7). Kvinnor är i lägre utsträckning medlemmar än män. 38 procent av alla kvinnor är medlemmar i en idrottsförening medan motsvarande siffra för män är 46 procent. Som väntat är personer mellan 7 till 14 år i högre utsträckning medlemmar än övriga åldersgrupper. Det finns ett stort tapp av andel medlemmar i åldern och Sen ökar andelen succesivt till 49 år för att sedan minska igen. Om vi tittar närmare på aktiva medlemmar så ser vi att av personer i åldern 7-14 år är hela 72 procent (66,7 procent av flickorna och 76,4 procent av pojkarna) aktiva medlemmar. I dessa åldrar är dock antalet passiva/stödmedlemmar få. Andelen som är passiva medlemmar ökar med stigande ålder medan andelen aktiva sjunker. I jämförelse med föregående års undersökning minskar andelen aktiva medlemmar i åldrarna (-3 %), (-6 %) och (-4 %). Tabell 7. Antal och ande (%) som är medlemmar i en idrottsförening (kön och ålder). Kronor Ja, som aktiv Ja, som passiv Medlemmar totalt Antal % Antal % Antal % Samtliga Kön Kvinnor Män Ålder Förutom skillnader i medlemskap beroende på kön och ålder spelar hushållsinkomst stor roll. Medlemskapet ökar med stigande inkomst och är som allra högst hos personer med en årlig hushållsinkomst som är högre än kr. Detta stämmer väl in med tidigare forskning som visar att ju högre utbildning och inkomst desto mer fysiskt aktiv. 10

11 Idrottsledare Begreppet idrottsledare definieras i undersökningen som ledare, tränare, styrelsemedlem eller liknande uppdrag inom någon idrottsförening. Enligt den definition finns det drygt idrottsledare i Sverige, vilket är cirka 9 procent av befolkningen i åldern 7-70 år (se Tabell 8). Två tredjedelar ( ) av dessa är män och en tredjedel ( ) är kvinnor. Kvinnor i de yngre åldrarna, 7-19, är i högre utsträckning ledare än män medan män som är äldre än 19 år oftare är ledare än kvinnor i samma ålder. Allra mest benägna att ta på sig ledaruppdrag är män i åldern år (23,3 procent). Förhållandevis få är ledare i åldersgruppen år. En analys av detta är att många kan ha tappat kontakten med föreningslivet om och/när de lämnar sin hemort för studier eller resor men att de återkommer i samband med att deras barn börjar med föreningsidrott. Avslutningsvis finns det ett samband mellan hushållsinkomst och ledaruppdrag. Personer med högre hushållsinkomst är i högre utsträckning ledare inom föreningsidrotten än de med längre. Tabell 8. Antal och andel (%) kvinnor och män som är ledare uppdelat på ålder. Kronor Kvinnor Män Samtliga Antal % Antal % Antal % Totalt (7-70) , , ,6 Ålder , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 11

12 Motiv till idrottande Varför ägnar sig då människor åt idrott vare sig det handlar om tävlingsidrott eller motionsidrott? Motiven till varför personer idrottar och/eller motionerar varierar (se Tabell 9). De två vanligaste anledningarna är för att hålla sig i form (65,6 %) och för att det är roligt (52,1 %). Jag får tävla är det minst viktiga motivet till varför personer idrottar och/eller motionerar (8,3). Könsskillnaderna är inte särskilt stora. Intressant är dock att män i högre utsträckning (11,6 % jämfört med 4,9 % för kvinnorna) anger tävlandet som ett motiv. Och att männen i högre grad än kvinnorna också ser umgänget med andra människor som ett skäl att idrotta (22,6 % respektive 16,9 %). Fler kvinnor än män (24 % jämfört med 19,5 %) har å andra sidan viktaspekten som ett argument för idrottande. Tabell 9. Andel (%) kvinnor och män och motiv till att idrotta/motionera. Motiv Kvinnor Män Samtliga För att hålla mig i form 67,3 64,0 65,6 För att träffa andra 16,9 22,6 19,8 För att gå ner i vikt 24,0 19,5 21,7 Jag får tävla 4,9 11,6 8,3 Det är roligt 51,4 52,7 52,1 Jag mår dåligt utan idrott/motion 32,6 28,2 30,4 Annan anledning 9,8 8,3 9,0 Förutom könsskillnader varierar motiven beroende på ålder, utbildningsnivå och hushållsinkomst. I åldern 7-14 år säger hela 87,1 procent att de idrottar/motionerar därför att det är roligt, medan endast 42, procent säger sig idrotta för att hålla sig i form. I åldern år är det omvänt, 64,6 procent idrottar för att hålla sig i form medan bara 32,6 procent anger motivet det är roligt. Motivet att hålla sig i form verkar spela större roll ju högre utbildningsnivå och hushållsinkomst personen har. Motivet att gå ner i vikt är viktigare för personer med högre utbildningsnivå. Tävlingsmotivet är viktigare för de med lägre utbildningsnivå. 12

13 Bilaga - metod Undersökningsperiod Undersökningen om Svenska folkets tävlings och motionsvanor genomfördes i samarbete med Statistiska Centralbyrån under perioden november-januari 2011/12. Population och mätmetod Målpopulation är alla i Sverige bokförda personer mellan 7 och 70 år. Som urvalsram användes SCB:s register över totalbefolkningen. Urvalet för undersökningen omfattar totalt personer. Vid urvalsdragningen har en indelning skett i urvalsstrata efter kön, ålder och utbildning. Mätmetod Undersökningen genomfördes i sin helhet som postenkät. Cirka tio dagar efter första utskicket fick de urvalspersoner som inte svarat ett påminnelsekort. En vecka senare sändes en andra påminnelse med ny enkät och efter ytterligare en vecka ännu en enkätpåminnelse till de personer som ej svarat. Svarsfrekvens Svarsfrekvensen uppgick till 48,6 procent. Estimation (Uppräkningsförfarande) Uppräkning av urvalet sker framförallt med hänsyn till urvalspersonernas urvalssannolikhet. Vid urvalet tillämpas en stratifiering i kombinationer av kön, åldersklass och utbildning. Vikter har sedan tagits fram för att räkna upp resultatet till populationsnivå. Uppräkning med vikter medför att resultat kan redovisas för hela populationen och inte bara för personerna i urvalet. Viktning Vid beräkning av hur många individer som tävlar och tränar i olika idrotter har en viktning av de fyra senaste årens resultat gjorts för att öka den statistiska säkerheten. År 2011 har fått vikten 2,5, år 2010 har fått vikten 2, år 2009 har fått vikten 1,5, år 2008 har fått vikten 1 och år 2007 har fått vikten 0,5. För att få ett korrekt resultat har denna summa därefter dividerats enligt följande: (res2011*2,5 + res2010*2 + res2009*1,5 + res2008*1 + res2007*0,5)/7,5. 13