Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund?

Transkript

1 Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund? Idrott och mångfald februari 2013 Föreläsare: Stefan Wagnsson Idrottsvetenskap, Karlstads universitet

2 Har alla samma förutsättningar att delta i idrott?

3 När laget stack i väg utomlands hade många med sig två tusen spänn i fickpengar. Jag hade tjugo kronor typ, och ändå struntade farsan någon gång att betala hyran för att skicka iväg mig. -Häng med?????, vi tar en pizza eller hamburgare, vi går och köper det och det! -Nä, senare, jag är inte hungrig! Jag softar istället! Jag försökte slingra mig undan och vara ball ändå Jag är Zlatan Ibrahimovic, 2011, s. 93)

4 Idrott i förening uppdelat på kön. Procent Pojkar Flickor

5 Idrott i förening uppdelat på ålder. Procent. 80 Andel idrottare (%) Andel idrottare (%)

6 Deltagande i föreningsidrott, uppdelat på kön och etnicitet. Procent Svensk bakgrund, pojkar Utländsk bakgrund, pojkar Svensk bakgrund flickor Utländsk bakgrund, flickor (Wagnsson, 2009)

7 Föreläsningens fokus Att belysa om, och i så fall hur socioekonomiska faktorer kan påverka ungas deltagande i föreningsidrott

8 Definition social klass/socioekonomisk status (SES) Social class refers to categories of people who share a position in society based on a combination of their income (earnings), wealth (savings and possesions), education, occupation and social connections (Coakley, 2009)

9 Social bakgrund och idrottsdeltagande Finns det några skillnader i föreningsidrottsdeltagande i Sverige utifrån socioekonomisk status? I så fall vilka och varför?

10 Tidigare forskning von Euler (1953). Idrottsrörelse av idag Schelin, B. (1985). Den ojämlika idrotten Larsson (2008). Ungdomarna och idrotten Blomdahl & Elofsson (2009). Hur många idrottar/motionerar för lite och vilka är dom? Wagnsson (2009). Föreningsidrott som socialisationsmiljö

11 Deltagande och involvering i föreningsidrott uppdelat på Socioekonomisk status (SES). Procent. 100 SES = a) Boendeform b) Saker som barn och ungdomarna uppgett att deras familj har c) Föräldrarnas yrke Deltagande Låg SES Medel SES Hög SES 10 0 Involvering (Wagnsson, 2009)

12 Deltagande i föreningsidrott och socioekonomisk status (SES) uppdelat på kön. Procent. Socioekonomisk status= a) Boendeform (t ex villa, eller lägenhet) 60 b) Saker som barn och ungdomar uppgett att deras familj äger (t ex båt med sovplats, sommarstuga, utlandsresor) Låg SES Medel SES Hög SES 10 0 Pojkar Flickor (Blomdahl & Elofsson, 2009)

13 Deltagande i olika idrottsgrenar uppdelat på socialgruppstillhörighet. Procent. (von Eulers, 1953) Socialgrupp 3 Socialgrupp 2 Socialgrupp 1

14 Deltagande i föreningsidrott uppdelat på socialgruppstillhörighet. Procent. (Schelin,1985) Socialgrupp 3 Socialgrupp 2B Socialgrupp 2A Socialgrupp 1

15 Deltagande i föreningsidrott uppdelat på Socioekonomisk status (SES) och idrottsgren. Procent. (Wagnsson, 2009) Låg SES Medel SES Hög SES

16 Hur kan man förstå varför individer väljer, medan andra avstår från att utöva vissa idrotter? Pierre Bourdieu s (1978, 1984, 1997) teoretiska glasögon

17 Exempel på olika idrottsliga fält Idrott i skolan Föreningsidrott Upplevelseidrott Varje fält har en dominerande logik d v s normer, värderingar, tankaroch handlingsvanor som värdesätts mer framför andra. T e x tävlings- och rangordningslogiken är stark i föreningsidrotten Spontanidrott Den dominerande logiken inom respektive fält kan kopplas till socioekonomisk status

18 Föreningsidrottens fält Fotboll Varje idrottsgren kan ses som ett underliggande fält med ett eget norm- och värderingssystem som kan kännas igen på gruppnivå Golf Ishockey Boxning Ekonomiskt kapital (t ex inkomst) såväl som kulturellt kapital (t ex utbildningsnivå, yrke) utgör resurser som värdesätts olika beroende på vilket fält man verkar inom

19 Norm- och värderingssystem som är kopplade till socioekonomisk status (SES) Låg SES Instrumentell syn på kroppen. Kroppen ses mer som ett redskap Kollektivet framför individen Närhet/kroppskontakt Leva ut känslor Hög SES Kroppen som ett mål i sig. Kroppen ses som ett vårdande företag Individen framför kollektivet Distans /Större egensfär Kontroll av känslor

20 Idrottsgrenar med hög grad av kroppskontakt: Brottning, boxning, handboll, ishockey Idrottsgrenar som kräver lägre grad av ekonomiska resurser: Fotboll, basket, brottning, boxning, handboll Lagidrotter: Fotboll, basket, handboll Idrottsgrenar med låg grad av kroppskontakt: Golf, tennis, segling, simning, friidrott Idrottsgrenar som kräver högre ekonomiska resurser: Golf, tennis, segling, ishockey, ridsport Individuella idrottsgrenar: Golf, tennis, segling, simning, ridsport

21 Socioekonomisk status (SES) Ekonomiskt kapital Inkomst, bil, båt med sovplats, fritidshus, semesterresor etc. + Kulturellt kapital Utbildningsnivå, yrke Olika kombinationer

22 Idrottsliga fält och kombinationer av kapital Konståkning KK+ KK+ Golf Segling Tennis Gymnastik EK- EK+ Ridsport Simning Handboll Fotboll KK- KK- Innebandy Friidrott Boxning Basket EK- EK+ Motorsport Ishockey KK+ KK- Högt kulturellt kapital Lågt kulturellt kapital EK+ EK- Högt ekonomiskt kapital Lågt ekonomiskt kapital

23 En schematisk bild av idrottsvalets begränsningar Oacceptabla idrotter Med tvekan acceptabla idrotter Personens SES/sociala position Acceptabla idrotter Med tvekan acceptabla idrotter (Schelin, 1985) Idrotten finns ej på orten Oacceptabla idrotter

24 Slutsatser Låg grad av SES minskar sannolikheten att vara involverad i föreningsidrott Valet av idrott styrs av överensstämmelsen mellan individens norm och värderingssystem och det rådande idrottsfältets norm- och värderingssystem samt hur resurskrävande idrotten är (tid, ekonomi)

25 Några tankar på vägen Nationell nivå Politiskt klimat, skapa jämlika villkor Kommunal nivå Fördelning av träningstider, anläggningar i socialt utsatta områden Föreningsnivå Kontinuerligt värdegrundsarbete, lagom krav på föräldraengagemang, rimliga medlemsavgifter Individnivå (ledare, föräldrar) Rimliga kostnader för resor, cuper och kringaktiviteter. Öka förståelsen för att flexibilitet (tid) kan vara begränsad

26 Tack för visat intresse! Stefan Wagnsson