Idrottsgymnasiesystemet och talangutveckling en optimal kombination? Stefan Lund Linnéuniversitetet

Transkript

1 Idrottsgymnasiesystemet och talangutveckling en optimal kombination? Stefan Lund Linnéuniversitetet

2 Tendenser RIG systemet skapar på en generell nivå utrymme för att utvecklas till elitidrottare Erikssons studier visar att majoriteten når elitnivå inom sin åldersgrupp RIG-Flickor upplever studieperioden som mer betungande än pojkar Idrottsgymnasiesystemet har fått en tydligare elitidrottslig prägel inom förbund och utbildningspolitik

3 Upplägg Elevselektion inom gymnasieutbildning och idrott vad händer när dessa båda fält möts inom specialidrotten? Ferry, M & Lund, S (2014). School Sports Pupils in Swedish Upper Secondary School: Selection Based on What? Tydligare elitorientering på vilka grunder väljs specialidrottseleverna ut? Lund, S (2015). Talent identification and school sports

4 Nationell bild Program Kön Etnicitet Föräldrars utbildningsnivå H.F Y.F Flick Pojk Sve Immigr Låg Medium Hög Nationellt Idrottsgy* p <.05 N= 11,611

5 Kön och idrottsutbildning Lag Individuell Totalt Pojkar Flickor p <.05 N= 677

6 Utbildningskapital och idrottsutbildning 0 (Låg) (Hög) Lagidrott Individuell LIG REG/NIU RIG p <.05, N= 677

7 Idrottskapital och specialidrott Lågt Medium Högt Pojkar Flickor LIG REG/NIU RIG p <.05, N= 677

8 Slutsatser Specialidrottsutbildningen i Sverige riktar sig till en begränsad grupp av ungdomar med smak för vissa idrotter och utbildningar, vilket favoriserar lagidrottsintresserade pojkar med högutbildade föräldrar Flickor till högutbildade föräldrar väljer inte LIU. Antagligen på grund av att idrottskarriärer är synliga för pojkar men inte för flickor. Resultaten pekar på att organiseringen av specialidrott begränsar rekryteringsbasen för samtliga utbildningsalternativ: RIG, NIU och LIU Är det förenligt med skollag och idrottsrörelsens värdegrund att arrangera en viss utbildning för en viss grupp av människor? Betyder detta att såväl organisationen, utbudet och genomförandet av Specialidrottsundervisning upprätthåller och förstärker den genusordning som redan existerar inom idrottsrörelsen?

9 Två lösningar Gymnasieskolorna behöver bemöda sig om att specialidrott kan kombineras med samtliga program Idrottsrörelsen måste bredda sin rekryteringsbas genom att tydligare arbeta i sina egna intressen idrott för alla Problemet är att den samtida utvecklingen inom specialidrott går i motsatt riktning, vilket sannolikt kommer att förstärka den sociala selektionen särskilt bland flickorna

10 Talangidentifikation På vilka grunder väljs specialidrottseleverna till NIU ut? Analysen baseras på 26 intervjuer

11 Talangidentifikationsmodellen Community of practice Elite sport narratives Classification practical sense

12 Klassifikationsscheman Idrottsspecifik talang: tidigare resultat, fysiska indikatorer (snabbhet, spänst, kondition, kroppsliga förutsättningar, träningsbakgrund) teknik, spelförståelse och spelsinne. Personlighet som talang: attityd (viljan att träna och lära sig nya saker, att älska sin idrott och att tävla), karaktär (kämpaglöd och beslutsamhet i tävlingssituationer) och social förmåga

13 Praktiskt förnuft Magkänslan blir en kompass som vägleder instruktörernas bedömningar och avvägningar mellan klassifikationsschemats olika kriterier Praktiskt förnuft utgår från tidigare erfarenheter av att dels ha hittat en talang och dels att valt ut ungdomar som inte utvecklades Relationen mellan Klassifikation Praktiskt förnuft: handlar om att se och mäta och av erfarenhet bedöma och särskilja den utvecklingsbara talangen från medelmåttan. Erfarenheten i sin tur vägleds av emotioner och magkänsla det som känns rätt! Klassifikationsscheman och praktiskt förnuft samvarierar på olika sätt avgjort vilken idrott det handlar om. Tonvikt mot klassifikationsscheman: simning, friidrott och golf samt (basket) Tonvikt mot det praktiska förnuftet: fotboll, ishockey, tennis, handboll, innebandy, bandy

14 Narrativ Den praktiska erfarenheten av att tidigare har sett en talang och som instruktörerna erfarenhetsmässigt och i backspegeln vet kom att utvecklas till en senior elitidrottare utvecklas efterhand till narrativ som fungerar som en referensram för urvalet av elever Kollektiva berättelser och bilder av hur de duktiga och utvecklingsbara eleverna ser ut - och försöker finna andra som liknar dessa Referensramen är också relaterad till de krav som ställs inom den elitidrottsliga praktiken: seniorelitens fysiska egenskaper, tekniska kompetenser och sociala karaktärer utgör måttstockar för talangidentifikationen

15 Communities of practice Communities of practice handlar om att människor delar en passion för en specifik verksamhet och att de genom att interagera med varandra lär sig att göra detta bättre och bättre Tillsammans lär sig instruktörerna att se och känna igen en talang, samtidigt som de också lär sig att definiera talang på samma sätt De lär sig att tolka när den explicita kunskapen och erfarenhetsbaserade känslan pekar i samma riktning

16 Slutsatser Talangidentifikationspraktikerna bygger på en reproduktionslogik Det går därför inte att bortse från att urvalet av elever är en del av den sociala selektionen till ämnet specialidrott Talangidentifikationen är en social konstruktion som därmed kan förändras

17 Vad är då problemet? Det matematiska problemet exemplet Island Det samhällsvetenskapliga problemet exemplet Idrott för alla Det biologiska problemet exemplet Idrotten och Darwin