Andel svenskar (16-64 år) som har störst engagemang, är medlem och delaktig i olika sorters av organisationer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Andel svenskar (16-64 år) som har störst engagemang, är medlem och delaktig i olika sorters av organisationer"

Transkript

1 Idrottens omfattning Svensk idrott är bäst på att sätta folket i rörelse Svensk idrott är Sveriges största idéburna organisation sett till hur många som är delaktiga och engagerade. Nästan halva befolkningen är medlem i minst en idrottsförening. I en undersökning som Demoskop genomförde 2012 anger flest svenskar att de är medlemmar i fackförbund följt av idrottsföreningar. Däremot är flest svenskar delaktiga i en idrottsförening och det är även där de har sitt största engagemang. Svensk idrott består av drygt föreningar (cirka om vi räknar sektioner) över hela landet, organiserade i 70 specialidrottsförbund. Enligt SCB:s årliga undersökning om folkets idrotts- och motionsvanor är drygt 3,2 miljoner svenskar mellan 7-70 år, det vill säga drygt 42 procent av befolkningen i de åldrarna, medlemmar i en idrottsförening. Andel svenskar (16-64 år) som har störst engagemang, är medlem och delaktig i olika sorters av organisationer Idrottsförening Boendeförening Intresseorganisation Humanitär organisation Fackförbund Religiöst samfund Politiskt parti Konsumentkooperativ Föräldrarkooperativ Källa: Demoskop, % 10% 20% 30% 40% 50% 60% Störst engagemang Medlem Delaktig Som idéburen organisation är Svensk idrott den mest betydelsefulla för svenska folket när det kommer till delaktighet och engagemang. Folkets idrotts- och motionsvanor Svenskarna är ett idrottande folk. Europa ställer sig frågande till hur det kommer sig att så många människor i de skandinaviska länderna rör på sig. Svenskarna är ett motionerande och idrottande folk. I jämförelse med andra europeiska länder ligger vi, tillsammans med Finland, i topp när det gäller andel fysiskt aktiva. Enligt Eurobarometern 2010 motionerar/tränar/idrottar 72 procent regelbundet i Sverige (samma som i Finland) medan genomsnittet för de europeiska länderna är 40 procent..

2 Trots alla larmrapporter visar de undersökningar SCB årligen gör på Riksidrottsförbundets uppdrag att en klar majoritet av befolkningen och i stort sett alla barn och ungdomar motionerar minst en gång i veckan. Den nedgång som sker när det gäller den organiserade tränings- och tävlingsverksamheten efter ungdomens intensiva aktivitet kompenseras till stor del i vuxen ålder av ett aktivare motionerande. Intressant att notera är att kvinnorna då motionerar i högra utsträckning än männen Andel kvinnor och män som motionerar och tävlingsidrottar uppdelat på ålder (2012) år år år år år år år Källa: SCB, 2012 Motion - Kvinnor Motion - Män Träning/tävling - Kvinnor Träning/tävling - Män Det finns ett tydligt samband mellan hushållsinkomst och motionerande. Ju högre hushållsekonomi män har desto mer benägna är de att motionera. Detta samband är inte lika tydligt bland kvinnor även om de kategorier som har störst hushållsinkomst motionerar i högre grad än de med lägre hushållsinkomst. När det gäller tävlingsidrott så har hushållsekonomin också betydelse, men då speciellt för kvinnor. Det finns två huvudskäl att idrotta/motionera: för att hålla sig i form och för att det är roligt. Lusten är viktigare bland de yngre och hälsoargumentet vanligare bland vuxna. En möjlig tolkning av siffrorna är att en hel del ungdomar successivt slutar idrotta i en förening, men ändå behåller lusten att vara fysiskt aktiva. Framför allt efter den för många tidspressade perioden mellan år (med både yrkeskarriär och familjebildning) tar de tag i sitt intresse igen. En sådan tolkning förstärks också av den studie Ungdomsstyrelsen gjorde av idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet, där drygt hälften av dem som slutat med föreningsidrott säger att de absolut eller troligen kommer att börja igen. Samtidigt som 43 procent av dem som aldrig varit idrottsaktiva säger att de kan tänka sig att vara det. Här finns en utmaning för idrottsrörelsen att skapa verksamheter som kan locka alla dessa idrottsintresserade äldre ungdomar och vuxna. Det blir än mer betydelsefullt om vi ser på hur skillnaden mellan motionärer och de som tränar/tävlar utvecklats över tid. I nedanstående 1 Unga och föreningsidrotten, Ungdomsstyrelsen 2005:9

3 tabell visas andelen av befolkningen mellan 7-70 år som motionerar minst 3 ggr/vecka och andelen som tränar/tävlar. Trendanalyserna för framtiden är gjorda utifrån utvecklingen de senaste 5, 10 och 15 åren. Källa: SCB. Not: Andel år 2012 har tagits fram med hjälp av trend då vi det året skärpte upp definitionen från tränar/tävlar till utövar tävlingsidrott. Ungdomars idrotts- och motionsvanor Nästan var tredje barn mellan 7-14 år är medlem och mer än vartannat barn är tävlingsaktiv i en idrottsförening. Drygt 90 procent av alla ungdomar har någon gång varit med i en idrottsförening 2 De senaste fem åren har andelen barn och ungdomar som är medlemmar i minst en idrottsförening varit relativ stabil. En tendens är dock att andelen medlemmar i åldersgruppen år minskar. Under senare år har vi regelbundet nåtts av beskrivningar om att ungdomar idag blir allt mer stillasittande framför datorer och TV-apparater, att de flyr från den organiserade idrottsrörelsen och därför, om de vill vara fysiskt aktiva i första hand väljer att göra det utanför idrottsföreningarna. När RF 2010 lät Statistiska Centralbyrån göra en uppföljning av 1998 och 2005 års studie om ungdomars idrotts- och motionsvanor blev resultatet dock ett helt annat 3. 2 Ungdomars motionsvanor (Integration och idrott), Ibid.

4 52 procent av alla ungdomar mellan år tränar och tävlar i en idrottsförening. Det är en minskning med fyra procentenheter sedan 2005 men ungefär lika stor andel som Minskningen gäller både flickor och pojkar och i alla undersökta åldersgrupper. Yngre tonåringar är betydligt mer aktiva i idrottsföreningar än äldre och pojkar mer aktiva än flickor. En slående skillnad är att ungdomar som bor tillsammans med två föräldrar är betydligt mer aktiva i idrottsföreningar än de som bara bor tillsammans med en (56 respektive 42 procent). Fotboll är den överlägset vanligaste tävlingsidrotten, 38 procent av de idrottande ungdomarna ägnar sig åt det (44 procent av pojkarna och 30 procent av flickorna). Av de ungdomar som inte är aktiva i en förening är det 80 procent som varit det tidigare. Det innebär att över 90 procent är, eller har varit med i en idrottsförening. Totalt handlar det om en mycket omfattande aktivitet. Varje dag året runt deltar nästan barn och ungdomar i mer än aktiviteter i idrottsföreningars regi runt om i landet. 4 Samtidigt kan vi konstatera att siffrorna visat en nedåtgående trend under senare år. Men ungdomar motionerar naturligtvis även utanför den organiserade idrottsrörelsen. 73 procent av ungdomarna sa i SCB-undersökningen att de gör det. Också det är en viss ökning jämfört med Inte helt överraskande ökar andelen med åldern. Det är dock inte så att man antingen är aktiv i föreningsregi eller på egen hand. Tvärtom är de föreningsaktiva också mer aktiva utanför föreningen (58 respektive 42 procent). Gymverksamhet är den helt dominerande motionsaktiviteten. Idrotten är inte bara en av flera sidoaktiviteter för ungdomarna utan en viktig del i deras liv. I den nämnda rapporten från Ungdomsstyrelsen säger 58 procent att idrotten har mycket eller stor betydelse i deras liv. 68 procent säger också att det ger hög status att vara duktig i idrott. Det enda som ger mer status är att ha många vänner, som 80 procent av ungdomarna menar ger hög status. Idrottens samhällsnytta Folkhälsa Fysisk hälsa 96 procent av de ungdomar som idrottar mår fysiskt ganska eller mycket bra. De som idrottar som unga är ofta fysiskt aktiva även senare i livet. Det minskar sjukvårdskostnaderna. Fysisk aktivitet är en viktig skyddsfaktor mot ohälsa. Att satsa på idrotten är också en investering i minskade sjukvårdskostnader för samhället. 4 Det totala antalet deltagartillfällen 2012 var Detta delat med 365 blir Motsvarande siffror för antalet sammankomster var samma år respektive

5 Tidiga positiva upplevelser av motion och idrott har stor betydelse för om vi är fysiskt aktiva även senare i livet. Därför påverkar barns och ungdomars motionsvanor inte bara deras hälsotillstånd just nu, utan även deras framtida hälsa. En studie som Ungdomsstyrelsen har gjort 5 visar att 96 procent av de ungdomar som idrottar säger sig må fysiskt mycket bra eller ganska bra. 54 procent bland idrottarna mår mycket bra, jämfört med 26 procent bland de icke idrottande ungdomarna. Studien har visserligen några år på nacken, men ingenting tyder på att svaren skulle vara särskilt annorlunda idag. Listan på vilka positiva fysiska effekter vi får när vi rör på oss är lång. Fysisk aktivitet: Minskar dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar Ger kraftig minskning av åldersdiabetes Minskad risk för frakturer (förebygger benskörhet och ökar benmassan) Ökar muskelstyrkan och hållfastheten i senor och ligament Förbättrar balans och koordinationsförmåga Minskar risk för tjocktarmscancer Minskar risk för belastningsskador Förbättrar immunförsvaret Påverkar övervikt/bibehåller idealvikt Fysisk aktivitet är bättre än många piller - här finns en enorm möjlighet till förbättrad folkhälsa. 6 Psykisk och social hälsa Idrottsaktiva ungdomar mår bättre, de har bättre självkänsla och har färre depressiva symptom än sina icke idrottande kamrater. En sund själ i en sund kropp har alltid varit idrottens devis. Flera aktuella rapporter tyder också på att vi lyckas leva upp till den, det vill säga att idrottsutövare mår bättre, inte bara fysiskt utan också psykiskt. Huvudvärk, magont och sömnsvårigheter är tre typiska symptom på stress och psykiska problem. I den tidigare nämnda studien från Ungdomsstyrelsen framkommer det att aktiva idrottsungdomar i klart mindre utsträckning upplever sådana symptom än deras icke idrottande kamrater. 5 Ungdomsstyrelsen., 2005: Unga och föreningsidrotten 6 Läs mer på 7 Unga och föreningsidrotten. Om idrottens plats i de ungas liv, om de unga som föreningsidrottar och om deras delaktighet i föreningslivet.

6 Procent Idrottare Slutat idrotta Aldrig idrottat Huvudvärk Magont Svårt att somna Håkan Stattin, professor vid Örebro universitet, och hans kollega Metin Özdemir kom i en studie publicerad fram till liknande resultat. De följde drygt 400 tonåringar under tre år och jämförde utvecklingen för de som idrottat hela tiden med de som aldrig idrottat, de som slutat och de som börjat under perioden. Resultatet talar väldigt tydligt till de idrottande ungdomarnas fördel. De har bättre självkänsla, har färre depressiva symptom, begår färre brott och dricker mindre alkohol än jämnåriga som inte är engagerade i idrottsföreningar. Det finns också många bevis för att regelbunden fysisk aktivitet har positiva effekter på både koncentrations- och inlärningsförmågan. I en rapport till det norska utbildningsdepartementet 2009 sammanfattar Rådgivningsgruppen för fysisk aktivitet och kroppsövning i skolan fördelarna: Det finns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer Ökad fysisk aktivitet kan vara positivt på koncentration, minne, beteende i klassrummet och psykosocial undervisningsmiljö Tid till fysisk aktivitet som tas från andra undervisningsämnen reducerar inte skolprestationerna i de ämnena. Tvärtom kan fysisk aktivitet bidra till ökad koncentration och inlärningseffektivitet. Fysisk aktivitet bidrar till utveckling av social kompetens och till en inkluderande lärmiljö. En studie gjord vid GIH i Stockholm 9 visar att elever som var medlemmar i idrottsföreningar vid både 13 och 16 års ålder ägnade en stor del av sin fritid till fysisk aktivitet och hade bra betyg, inte bara i idrott och hälsa utan totalt sett. Cirka 40 procent hade en betygspoäng som motsvarar väl godkänd i samtliga ämnen. I grupperna som slutat som medlemmar eller aldrig varit det var siffrorna 16 respektive 22 procent. 8 Publicerad i antalogin Är idrott nyttigt? SISU Idrottsböcker. 9 SIH-projektet, presenterat i Svensk Idrottsforskning nr 4/2008

7 Gemenskap Idrottande ungdomar har en bättre relation till sina kompisar än sina icke idrottande jämnåriga. Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapet i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Så står det i Idrotten vill, och detta bekräftas också i en studie Temo gjorde på uppdrag av RF och BRIS om idrottens sociala betydelse. Drygt 50 procent anger kompisar som ett huvudsakligt skäl till att de tränar och tävlar, betydligt fler än de som exempelvis anger tävlandet i sig (40 procent). 90 procent av idrottsungdomarna säger sig också ha en mycket eller ganska positiv relation till sina idrottskamrater, medan bara en procent har en ganska negativ och ingen en mycket negativ relation. Relation till idrottskamrater (procent) Mycket negativ 0 Ej aktuellt 2 Ganska negativ 1 Varken eller 8 Ganska positiv 31 Mycket positiv 58 Kompisrelationerna är tätare inom lagidrotterna. 72 procent av lagidrottarna jämfört med 42 procent av dem som ägnar sig åt individuell idrott säger att de i huvudsak umgås med kompisar inom idrotten. Samtidigt anger idrottsungdomarna i lika hög utsträckning som andra att de umgås med skolkamrater/arbetskamrater och andra kamrater. En slutsats kan vara att idrottsungdomarna genom idrotten har fler kompisar. Gemenskapen omfattar inte bara de jämnåriga lagkamraterna utan också de vuxna ledarna. 78 procent av de idrottsaktiva ungdomarna tycker att de har en mycket eller ganska positiv relation till sina ledare. Bara två procent tycker att relationen är ganska negativ och ingen att den är mycket negativ. I Ungdomsstyrelsens studie säger dessutom var femte idrottsaktiv ungdom att idrottsledaren har stor betydelse för dem även utanför det rent idrottsliga. Tre av fyra ungdomar känner också uppskattning och 65 procent känner trygghet inom idrotten. Detta är betydligt högre siffror än de ungdomarna anger för skolan eller arbetet. Och betydligt färre känner uppskattning i hemmet. 10 FoU-rapport 2005:5: Idrottens sociala betydelse en statistisk undersökning hösten 2004

8 Mångfald Killar med utländsk bakgrund tränar och tävlar i en idrottsförening i nästan lika stor utsträckning som killar med svensk bakgrund. Tjejer med utländsk bakgrund gör det i betydligt mindre uträckning. Drygt 15 procent av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund, det vill säga är födda utomlands eller har minst en förälder som är det. På många orter i landet är andelen betydligt större än så och andelen ökar också. I Idrotten vill säger vi: Genom att idrottens språk är universellt kan idrottsrörelsen via föreningarna bidra till att integrera invandrare i det svenska samhället. Människor med olika etniskt ursprung, nationalitet och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism samtidigt som mångfalden bidrar till att utveckla idrottsrörelsen. En studie SCB gjorde på RF:s uppdrag visar att ungdomar med utländsk bakgrund (13-20 år) också i hög grad är medlemmar i idrottsföreningar, till skillnad från mycket annat föreningsliv. Drygt fyra av tio tränade och/eller tävlade i en förening pojkar i högre utsträckning än flickor (50 respektive 34 procent) var skillnaden mellan flickor med utländsk bakgrund och flickor i riket större (13 procentenheter) än mellan pojkar (7 procentenheter) Svensk bakgrund Utländsk bakgrund 10 0 Killar Tjejer Totalt De stora könsskillnaderna fanns hos ungdomar födda utanför Sverige, medan flickor med utländsk bakgrund födda i landet sade sig träna och tävla i lika hög utsträckning som flickor i allmänhet. De vanligaste idrotterna bland ungdomar med utländsk bakgrund var fotboll, innebandy, basket, handboll och kampsport. Fotbollen visade sig vara en mer utpräglad pojkidrott än inom ungdomsgruppen som helhet pojkar med utländsk bakgrund är faktiskt klart mer aktiva i fotbollsföreningar än pojkar med svensk bakgrund i allmänhet. Däremot är basket vanligare bland tjejer än bland killar. 11 Idrott och integration en statistisk undersökning 2010

9 Det ideella ledarskapet Svensk idrottsrörelse bygger på ideellt ledarskap. Mer än idrottsledare, de flesta helt ideella, utför varje år årsarbeten. Ingenting tyder på att det ideella engagemanget minskar, snarare tvärtom. Den svenska idrottsrörelsen bygger på det ideella ledarskapet. En minoritet av landets idrottsföreningar har anställd personal och även i de föreningar som har det leds själva verksamheten i de allra flesta fall av ideella ledare. I SCB:s årliga undersökning av folkets idrotts- och motionsvanor ställs frågan om de intervjuade är ledare, tränare, styrelsemedlem eller har liknande uppdrag i någon idrottsförening. I 2011 års undersökning svarade drygt 11 procent av männen och 6 procent av kvinnorna ja på den frågan. Det innebär att det idag finns mer än idrottsledare i Sverige, varav den helt överväldigande majoriteten inte ens får ersättning för sina kostnader. Om vi utgår ifrån att en idrottsledare i genomsnitt lägger ner mellan 6-7 timmar i veckan på sitt engagemang och är aktiv 40 veckor om året innebär det att idrottsledarna tillsammans ägnar över 175 miljoner timmar om året, motsvarande årsarbeten, åt sitt engagemang. Det finns ett egenvärde och en unik drivkraft i det ideella engagemanget, som gör att det aldrig kan ersättas med avlönat arbete. Men för att ändå ge en uppfattning om de ideella insatsernas värde kan man säga att om de ersattes i nivå med genomsnittet för arbetare och tjänstmän i privat sektor skulle det kosta cirka 30 miljarder kronor årligen 12. De ideella ledarna är i sanning idrottsrörelsens viktigaste sponsorer. Det sägs ofta att viljan till ideellt engagemang minskar, att den ökande konkurrensen om människors begränsade tid gör det svårare att rekrytera ledare. En studie gjord av Ersta Sköndals Högskola på regeringens uppdrag 2010 visar att det ideella arbetet utmärks av en häpnadsväckande stabilitet 13. Mer än halva befolkningen mellan år utför någon form av frivilligt arbete. Tre av fyra är eller har någon gång varit ideellt engagerade. Idrotts- och friluftsorganisationer är den kategori som engagerar mest, 20 procent av befolkningen, följt av socialt inriktade organisationer med 15 procent. Fortfarande är männen mer aktiva som ledare än kvinnorna. Men den mest avgörande faktorn för om man engagerar sig ideellt är om ens föräldrar gjort det. Ideellt engagemang är något som går i arv. I Ersta/Sköndals studie har man fått svara på frågan vad är viktigt för dig i ditt ideella arbete? Två svar sticker ut över de andra nämligen att ha/få trevliga kamrater samt att hjälpa någon Det finns också skäl att ha gott hopp om framtiden. Ersta Sköndals studie visar på ett ökande engagemang, främst inom idrottsrörelsen, bland ungdomar. I den tidigare nämnda studien Idrott och integration 2010 svarade en tredjedel ja på frågan om det var intresserade av att utbilda sig som tränare/ledare. 12 Föreningsfostran och tävlingsfostran (SOU 2008:59), sid Svenskarnas engagemang är större än någonsin insatser i och utanför föreningslivet (2010)

Svenskarnas idrottsvanor

Svenskarnas idrottsvanor Svenskarnas idrottsvanor EN STUDIE AV SVENSKA FOLKETS TÄVLINGS- OCH MOTIONSVANOR 2003 FoU-rapport 2004:5 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen

Läs mer

Idrotten vill. Idrottsrörelsens idéprogram. omslagets framsida

Idrotten vill. Idrottsrörelsens idéprogram. omslagets framsida Idrotten vill Idrottsrörelsens idéprogram omslagets framsida Antagen av RF-stämman 2009 Idrotten vill Idrottsrörelsens idéprogram ISBN 978-91-9781-300-6 Idrotten vill Förord Förord Vid Riksidrottsmötet

Läs mer

Om ideella ledare i barn- och ungdomsidrotten och idrottsledarskapets sociala dimensioner

Om ideella ledare i barn- och ungdomsidrotten och idrottsledarskapets sociala dimensioner Om ideella ledare i barn- och ungdomsidrotten och idrottsledarskapets sociala dimensioner ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA Johan von Essen STOCKHOLM MARS 2012 ANDRÈN & HOLM AB (16831) FOTO: Bildbyrån Information

Läs mer

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009 Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram Antagen av RF-stämman 2009 Innehållsförteckning Inledning 2 Idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund 4 Bra i idrott och bra idrott

Läs mer

Den goda barnidrotten

Den goda barnidrotten Den goda barnidrotten - Föräldrar om barns idrott FoU-rapport 2004:7 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare

Läs mer

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Brev till Maria Nio framtida reformer för civila samhället Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Den här rapporten ges ut av Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället www.sektor3.se Idétidskriften

Läs mer

Idrott, kön och genus EN KUNSKAPSÖVERSIKT

Idrott, kön och genus EN KUNSKAPSÖVERSIKT Idrott, kön och genus EN KUNSKAPSÖVERSIKT 2 Förord Den svenska idrottsrörelsen är med sina tre miljoner medlemmar och cirka 600 000 ideella ledare en viktig del av det svenska samhället. Under senare år

Läs mer

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Marta Szebehely, Petra Ulmanen & Ann-Britt Sand Arbetsrapport/Institutionen för socialt arbete, 2014:1 Working Paper/Department of Social

Läs mer

MÅNGFALDSBAROMETERN 2013

MÅNGFALDSBAROMETERN 2013 HÖGSKOLAN I GÄVLE MÅNGFALDSBAROMETERN 2013 Ansvariga: Orlando Mella, professor Fereshteh Ahmadi, professor Irving Palm, docent Oktober 2013 PRESENTATION AV MÅNGFALDSBAROMETERN Mångfaldsbarometern skapades

Läs mer

Vad menas med att ha kul i sin idrott?

Vad menas med att ha kul i sin idrott? Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Campus Växjö Vad menas med att ha kul i sin idrott? - En intervjustudie om hur unga fotbollsspelande tonårstjejer upplever sin idrott. Annika

Läs mer

Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom FAKTA OCH ARGUMENT

Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom FAKTA OCH ARGUMENT Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom FAKTA OCH ARGUMENT INNEHÅLL Inledning 3 17 Psykologiska aspekter Värdet av regelbunden idrott/fysisk aktivitet 4 19 Fysisk aktivitet och

Läs mer

Idrottspolitiskt program. Stockholms stad 2013 2017

Idrottspolitiskt program. Stockholms stad 2013 2017 Idrottspolitiskt program Stockholms stad 2013 2017 Idrottsstaden Stockholm Det är med stor glädje som vi nu kan presentera ett nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad. Samtliga partier står bakom

Läs mer

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med?

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med? En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden Ny i Sverige vad kan jag bidra med? Innehåll 3 Inledning 9 Inflyttningen till Sverige 14 Fördelar med invandring 17 Sysselsättning

Läs mer

Varför lämnar ungdomar idrotten?

Varför lämnar ungdomar idrotten? EN UNDERSÖKNING AV FOTBOLLSTJEJER OCH -KILLAR FRÅN 13 TILL 15 ÅR. FoU-rapport 2004:3 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

Integration genom idrott

Integration genom idrott Integration genom idrott En kvalitativ fallstudie av rekrytering av flickor med utländsk bakgrund genom Drop-in-idrott Xie Gamboa Umeå, 2013 Praktik med examensarbetet i Idrottspedagogik, 15 HP Gamboa,

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 1 UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att

Läs mer

www.ridsport.se Idéprogram för Svenska Ridsportförbundet

www.ridsport.se Idéprogram för Svenska Ridsportförbundet www.ridsport.se Ridsporten VILL Idéprogram för Svenska Ridsportförbundet Innehållsförteckning Vet du vad Ridsporten Vill?...2 Du är en del av svensk ridsport...4 Till ridklubben är alla välkomna!...6 Ridsport

Läs mer

STRESSADE UNGA Hur andelen unga som är stressade kan bli färre

STRESSADE UNGA Hur andelen unga som är stressade kan bli färre STRESSADE UNGA Hur andelen unga som är stressade kan bli färre En redovisning av Luppundersökningen 2012 i Kalmar län och Eksjö kommun Carolin Andersson Mats Trondman Centrum för kultursociologi Institutionen

Läs mer

Det De soc t so ial cia a l ledar a leda s r ka skapet FoU-rapport 2007:3

Det De soc t so ial cia a l ledar a leda s r ka skapet FoU-rapport 2007:3 FoU-rapport 2007:3 FoU-rapporter 2004 1. Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2. Kostnader för idrott en studie om kostnader för barns idrottande 2003 3. Varför lämnar ungdomar idrotten

Läs mer

Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö

Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö ST 2012. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet

Läs mer

Hit men inte längre? En rapport om deltider, välfärdspolitik. om en jämlik arbetsmarknad

Hit men inte längre? En rapport om deltider, välfärdspolitik. om en jämlik arbetsmarknad Hit men inte längre? En rapport om deltider, välfärdspolitik och målet om en jämlik arbetsmarknad Handels utredningsgrupp Josefine Boman & Agneta Berge Oktober 2013 Innehåll Sammanfattning 1. Inledning

Läs mer

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17 Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

Att förstå utsatthet. En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv

Att förstå utsatthet. En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv Att förstå utsatthet En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv Att förstå utsatthet En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv Who is

Läs mer

Kunskaper i Svenska, Engelska och Matematik samt attityder till undervisningen i skolår 9

Kunskaper i Svenska, Engelska och Matematik samt attityder till undervisningen i skolår 9 Kunskaper i Svenska, Engelska och Matematik samt attityder till undervisningen i skolår 9 En jämförelse mellan waldorfelever och elever i den kommunala skolan Bo Dahlin Elisabet Langmann Cathrine Andersson

Läs mer

Socialnämnden och kommundelsnämndernas analyser. Socialnämnden. indikatorer förts samman, där åtgärderna inom IFO sammanfaller.

Socialnämnden och kommundelsnämndernas analyser. Socialnämnden. indikatorer förts samman, där åtgärderna inom IFO sammanfaller. Socialnämnden och kommundelsnämndernas analyser Socialnämnden Bakgrund Efter förslag från den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsoarbete har Fritid och folkhälsonämnden formulerat mål för folkhälsoarbetet

Läs mer