Rapport: Rökavvänjning. på remiss, RöR
|
|
- Georg Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport: Rökavvänjning på remiss, RöR Ulla Lindström, folkhälsoavdelningen, Lars-Göran Persson, primärvårdens FoU-enhet Landstinget i Jönköpings län, maj 2005
2 Sammanfattning Bakgrund Forskningen kring tobaksbrukets skadlighet har varit mycket omfattande genom åren. Enligt SBU:s rapport Metoder för rökavvänjning är rökningen den största förebyggbara och behandlingsbara orsaken till sjukdom och för tidig död. Som en del i Statens folkhälsoinstituts kompetensutvecklingssatsning har landstingen erbjudits särskilda resurser för att stimulera utbyggnaden av tobaksavvänjning. Det innebär att det nu finns tobaksavvänjare på många fler vårdcentraler än tidigare. Syftet var att studera om införandet av ett systematiskt arbetssätt ledde till att fler rökare kom på till tobaksavvänjare. Ett systematiskt arbetssätt innebar en väntrumsenkät om rökvanor till alla patienter som kom till vård/hälsocentralen samt remisser till tobaksavvänjare från all sjukvårdspersonal på vårdcentralen. Metod För interventionen valdes tre vårdcentraler i vardera Jönköpings-, Örebro- och Gävleborgs län (hälsocentraler i Primärvård Gästrikland) att delta i studien som skulle pågå under tiden oktober 2004 till mars Kontrollvårdcentraler (KV) valdes också efter kriteriet att det fanns en fungerande rökavvänjning på samtliga ingående vårdcentraler. Utbildning gavs till all personal på interventionsvårdcentralerna (IV) under augusti/september månad en halvdag för varje vårdcentral. Alla patienter, år, som kom till vårdcentralen fick en enkät att fylla i innan besöket hos läkare eller annan personal. Den ifyllda enkäten togs med till aktuell vårdgivare och användes som underlag för det korta motiverande samtalet och eventuell remiss till tobaksavvänjare. Tobaksavvänjaren bjöd in rökaren skriftligt till ett samtal och dokumenterade flödet av enkäter, remisser, nybesök med och utan remiss samt återbesök. Resultat och slutsatser Mätningarna visade att 8722 patienter svarade på väntrumsenkäten. Av dessa var 19 % rökare. Av rökarna fick var tredje remiss och var femte kom till tobaksavvänjare på nybesök. I antal var det 3½ gånger så många som kom på nybesök på IV i jämförelse med KV. Annan vårdpersonal än läkare skrev fler remisser än läkarna och framförallt mer än på KV vilket gjorde stor skillnad på slutresultatet. Att hjälpa patienter att sluta röka är bland det mest kostnadseffektiva som vi kan syssla med i sjukvården. Väntrumsenkäter av denna modell gör att flera patienter får remiss och kommer till tobaksavvänjare. Eftersom antalet enkäter minskar efter ett par månader föreslås att göra punktinsatser med korta intensiva perioder av väntrumsenkäter som upprepas. Då kan arbetet med tobaksavvänjning planeras och fungera på ett effektivt sätt. Det är nödvändigt att det finns resurser att ta hand om patienter som vill sluta röka när man erbjuder stöd till rökstopp. Utbyggnaden av tobaksavvänjning måste stå i proportion till antal rökare som behöver stöd till rökfrihet. Den här studien visade att var tredje rökare ville ha remiss. Det är ett underlag för varje vårdcentral att räkna ut hur mycket tid som behöver avsättas för tobaksavvänjning.
3 Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Syfte 4 Målgrupp för intervention 4 Metod 4 Förberedelse 4 Arbetssätt 5 Genomförande 5 Resultat 6 Slutsatser och rekommendationer 9 Positiva effekter av projektet 9 Svårigheter i genomförandet 9 Vad hade kunnat göras annorlunda? 10 Vad händer efter projektet? 10 Viktiga slutsatser 10 Referenser 11 Bilaga 1: väntrumsenkäten 12 Bilaga 2: affisch till väntrummet 13 Bilaga 3: månadsrapport 14 2
4 Bakgrund Forskningen kring tobaksbrukets skadlighet har varit mycket omfattande genom åren. Enligt SBU:s rapport Metoder för rökavvänjning är rökningen den största förebyggbara och behandlingsbara orsaken till sjukdom och för tidig död [1]. De flesta vuxna som idag röker vill sluta. I en undersökning som gjordes bland EU:s medlemsländer 1998 låg Sverige högst med 84 % i andel rökare som sa sig vilja sluta röka [2]. Befolkningsundersökningar 2003 från Norrland och Västra Götaland visar att ca 70 % vill sluta [3, 4]. Det innebär inte att de flesta är beredda att sluta inom en snar framtid. Många behöver öka motivationen för att ta det avgörande steget. Att sluta röka är för många svårt och de refererade befolkningsstudierna visar att bland dem som vill sluta är det ca 36 % som vill ha stöd för att sluta röka [4]. I SBU rapporten om rökavvänjning rekommenderas att patienter bör tillfrågas om sina rökvanor vid alla sjukvårdskontakter. I en studie om hur nordiska allmänläkare frågar sina patienter om rökning gjorde de allra flesta detta om patienten kunde misstänkas ha rökrelaterade besvär. Endast 35 % av de svenska allmänläkarna brukade fråga sina patienter om rökvanor oavsett vilka symtom som de sökte för [5]. I allmänhet finns det ett samband mellan hur mycket interventionsinsatser som görs för de som röker, och hur många som lyckas sluta röka. I en välkänd studie bland engelska allmänläkare fann man att en kort, men strukturerad, insats med kort information, broschyr och information om uppföljning till rökande patienter gjorde att 5,1 % var rökfria efter 1 år mot 0,3 % i kontrollgruppen [6]. I en mera arbetskrävande form av intervention med 6 samtal med en engelsk allmänläkare (GP) under 6 månader var 35 % av rökarna rökfria efter 3 år jämfört med 8 % i kontrollgruppen [7]. I en randomiserad studie av rökavvänjning på diabetiker i spansk primärvård, med strukturerat arbetssätt, var 17 % rökfria efter 6 månader i interventionsgruppen mot 2,3 % i kontrollgruppen. Informationen bestod i ett 40 minuters samtal med en sköterska och uppföljning med både nya besök, brev och telefonkontakter [8]. Ett kvalitetsutvecklingsprojekt har genomförts i primärvården i Habo med ett systematiskt arbetssätt att fråga alla diabetiker om rökvanor, journalföra detta i datajournalen och inbjuda alla rökande diabetiker till rökavvänjning i grupp. En uppföljning visar att 25 av diabetikerna i de studerade åldersgrupperna var rökare. Efter 1½ år var 9 av de 14 diabetiker som började i röksavvänjningsgruppen rökfria [9]. Dessa studier visar att med ett systematiskt arbetssätt ökar möjligheterna att flera rökande patienter som kommer i kontakt med primärvården får hjälp att sluta röka. Som en del i Statens folkhälsoinstituts kompetensutvecklingssatsning har landstingen erbjudits särskilda resurser för att stimulera utbyggnaden av tobaksavvänjning. Det innebär att det nu finns tobaksavvänjare på många fler vårdcentraler än tidigare. Allmänheten har ett stort förtroende för sjukvården och de flesta rökare söker vård för olika hälsoproblem på sin vårdcentral där det finns en potential att förbättra sina rutiner för att hjälpa patienterna att sluta röka. Dessa förbättringar innebär dels att systematiskt ställa frågor om rökvanor och dokumentera dessa i journalen, dels att remittera till utbildad tobaksavvänjare. Annan vårdpersonal än läkare kan också engageras i rökavvänjningsarbetet genom att vänja sig vid att fråga om rökvanor och genom motiverande samtalsmetodik hjälpa till att öka motivationsgraden hos rökaren att sluta röka. Rökaren måste få veta att vårdcentralen kan erbjuda hjälp och stöd för rökfrihet. 3
5 För att utveckla arbetsmetoder för att stimulera till förändrade levnadsvanor har Fysisk aktivitet på recept (FaR) prövats. En pilotstudie har genomförts och resultaten i form av ändrade levnadsvanor hos patienterna är under bearbetning [10]. Idén att stimulera till livsstilsförändring genom att skriva ut en ordination skulle kunna överföras till rökavvänjning, men med remiss till tobaksavvänjare istället för recept. Syftet med projektet: Syftet var att studera om införandet av ett systematiskt arbetssätt ledde till att fler rökare kom till tobaksavvänjare. Ett systematiskt arbetssätt innebar en väntrumsenkät om rökvanor till alla patienter som kom till vårdcentralen samt remisser till tobaksavvänjare från all vårdpersonal på vårdcentralen. Frågeställningarna var: - Kommer fler rökare för samtal till tobaksavvänjare om de får remiss i jämförelse med traditionellt arbetssätt? - Blir det fler remisser om andra yrkeskategorier än läkare skriver remisser till tobaksavvänjare? - Vilka professioner skriver remisserna? - Hur många av de som remitteras kommer till tobaksavvänjaren? Målgrupp för intervention: Rökande patienter, år, som besökte tre vårdcentraler i Jönköpings, tre vårdcentraler i Örebro län samt 3 hälsocentraler i Gävleborgs län (Primärvård Gästrikland) under oktober 2004 till mars Begreppet vårdcentral används även för hälsocentral i den här rapporten. Metod: Förberedelse: Tre interventionsvårdcentraler(iv) och tre kontrollvårdcentraler(kv) valdes ut i de tre länen. Kriteriet var att det fanns en fungerande rökavvänjning på samtliga ingående vårdcentraler. Målsättningen var att KV skulle likna IV i storlek och befolkningsstruktur så mycket som möjligt. Det visade sig att i Primärvård Gästrikland blev det bara en kontrollvårdcentral pga. att inte fler vårdcentraler hade tobaksavvänjare. Riktad information till tobaksavvänjarna på samtliga vårdcentraler (både IV och KV) om hur mätningarna skulle göras samt vad som förväntades av deras insats i projektet. Utbildning gavs till all personal på interventionsvårdcentralerna under augusti/september månad en halvdag för varje vårdcentral. Utbildningen innehöll motiverande samtalsmetodik om rökning och rökavvänjning samt hur projektet skulle genomföras. 4
6 Arbetssätt: Alla patienter, år, som kom till vårdcentralen fick en enkät i receptionen eller på respektive mottagning att fylla i innan besöket hos läkare eller annan personal. Se bil. 1. Den ifyllda enkäten togs med till aktuell vårdgivare och användes som underlag för det korta motiverande samtalet och eventuell remiss till tobaksavvänjare. Alla ifyllda enkäter samlades hos tobaksavvänjaren. All hälso- och sjukvårdpersonal på IV uppmuntrades att skriva remisser på de patienter som så önskade och remisserna skickades sedan till tobaksavvänjaren på den egna vårdcentralen. Tobaksavvänjaren bjöd in rökaren skriftligt till ett samtal. Rökavvänjningen kunde ske individuellt eller i grupp beroende på lokala förhållanden och tillströmning av patienter för rökavvänjning. Tobaksavvänjaren dokumenterade - Antal remisser och från vilken yrkeskategori remisserna kom. - Antal rökare som kom för ett första samtal med remiss. - Antal rökare som kom för ett första samtal utan remiss. - Antal återbesök för rökavvänjning. Mätning av flödet av remisser (antal och yrkeskategori som skriver remisser) från oktober till mars samt antal patienter som kom på nybesök till tobaksavvänjaren på IV och KV från oktober till april. Genomförande Projektet har finansierats genom medel från Statens Folkhälsoinstitut, Folkhälsoavdelningen och FoU-enheten i Jönköpings län, samordnare i de övriga länen och samtliga inblandade vårdcentraler. Projektet har förankrats bland chefer och tobaksavvänjare på de aktuella vårdcentralerna. Metoden från projektplanen har följts. Material har tagits fram i form av affischer, väntrumsenkät, uppföljningsformulär, pärmar mm. Speciella genomgångar med respektive tobaksavvänjare och individuella kontakter med enheterna har skett fortlöpande. Projektet har följts upp löpande genom månadsrapporter från tobaksavvänjarna. Det har varit angeläget att pröva om den planerade dokumentationen fungerade. Arbetet med tobaksavvänjning har fått en ökad uppmärksamhet. Projektets styrgrupp har haft möten i Jönköping, Gävle och Örebro samt ett antal telefonmöten under projektets gång. Personliga träffar med länssamordnare och respektive vårdcentral tillsammans med informella kontakter med telefon och e-post har varit viktigt för vidmakthållandet. Den kontakten var inte alltid så lätt att uppehålla pga. att det var svårt att få tag i personer, de hade andra uppgifter eller var sjuka. Månadsrapporterna har gjort att man kontinuerligt kunnat följa arbetet. 5
7 Resultat En väntrumsenkät skulle delas ut till varje patient som kom till interventionsvårdcentralen. Flest enkäter delades ut de första månaderna och det var stora skillnader mellan olika vårdcentraler. Diagram 1 visar antalet besvarade väntrumsenkäter över tid okt nov dec jan febr mars Gästrikland Jönköping Örebro Diagram 1: antal besvarade väntrumsenkäter per månad på IV i tre län. På de nio interventionsvårdcentralerna svarade 8722 patienter på enkäten. Av dessa var 19 % rökare. Hur fördelningen var mellan enkäter och rökare i de tre länen visas i diagram 2. Hur stor andel av rökarna som fick remisser och sedan också kom till tobaksavvänjare visas i diagram 3. Sammantaget fick 34 % av rökarna remiss och 62 % av de som fick remiss kom till tobaksavvänjare. Det innebar att 21 % av samtliga rökare som besökte vårdcentralen kom på nybesök till tobaksavvänjare under projekttiden. Då är inte de som kom utan remiss medräknade. För att veta om resultatet från projektet innebar en ökning jämfördes siffrorna med sju kontrollvårdcentraler där tobaksavvänjning fanns, men där ingen intervention gjordes under den aktuella perioden. Antalet rökare mättes inte på KV men däremot hur många remisser som skrevs och hur många nybesök tobaksavvänjaren hade. På KV skrevs 101 remisser och tobaksavvänjarna hade 120 nybesök under samma period. Det innebar att andelen rökare som kom utan remiss var större på KV än på IV. För att kunna jämföra tobaksavvänjarnas insatser på IV och KV har även återbesök räknats in och samtliga nybesök även de som kom utan remiss. Detta visas i diagram 4. 6
8 Gävle Jönköping Örebro 479 enkäter röker ej röker Diagram 2: Antal enkäter, icke-rökare och rökare fördelat på tre län i projektet RöR Gävle Jönköping Örebro rökare remisser nybesök Diagram 3: Antal rökare, remisser och nybesök till tobaksavvänjare uppdelat på tre län. 7
9 remisser nybesök återbesök Interventionsvårdcentral Kontrollvårdcentral Diagram 4: Antal remisser, nybesök med och utan remiss samt återbesök på interventions- och kontrollvårdcentralerna IV remisser IV nybesök KV remisser KV nybesök Läkare Annan Diagram 5: Antal remisser och nybesök fördelade på om remissen skrevs av läkare eller annan vårdpersonal både på IV och KV. 8
10 Följsamheten att komma till tobaksavvänjare efter remiss var lika stor på KV som på IV. På samtliga vårdcentraler visade det sig att följsamheten var 10 % högre när remissen skrevs av läkare. Frågeställningen var också om det blir fler remisser när fler yrkeskategorier skriver dessa. Aktuella yrkeskategorier var läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller annan. Andelen remisser fördelade sig på följande yrkeskategorier, läkare 45 %, sjuksköterskor 28 %, barnmorskor 9 % och övriga 17 %. I diagram 5 redovisas fördelningen mellan läkare och annan vårdpersonal, som skrev remisser. På IV skrev annan personal 54 % av alla remisser och på KV var motsvarande siffra 21 %. Slutsatser och rekommendationer Ett systematiskt arbetssätt med en väntrumsenkät om rökvanor till alla patienter som kom till vårdcentralen och remisser till tobaksavvänjare från all sjukvårdpersonal på vårdcentralen visade sig vara effektivt för att fler rökare ska komma till tobaksavvänjare. Under interventionsperioden kom 21 % av alla rökande patienter till tobaksavvänjare. Skillnaderna mellan IV och KV var att ca 3½ gånger så många rökare kom till tobaksavvänjare på IV. Mätningarna visade att även på KV skrevs det remisser och de som fått remiss där kom till tobaksavvänjare i samma utsträckning som på IV. Att andra yrkeskategorier än läkare skrev remisser fördubblade antalet remisser och därmed nybesöken hos tobaksavvänjare. Slutsatsen är att väntrumsenkäten till alla som kom till vårdcentralen ökade antalet remisser och därmed inflödet till tobaksavvänjare. Utbildning till alla på vårdcentralen i motiverande samtal var en förutsättning för att patienterna skulle få väntrumsenkäten och sedan möta samma budskap och inställning. Positiva effekter av projektet Rökfrågan har aktualiserats bland all personal och bland de patienter som fyllt i enkäten. Var femte rökare som kom till vårdcentralen under projekttiden har fått hjälp att sluta röka. Fler personalkategorier har övat sig i att prata om tobak i patientarbetet och på så sätt blivit delaktiga i tobaksprevention. Arbetet med tobaksavvänjning har identifierats på aktuella vårdcentraler. Hela vårdkedjan blev involverad i att rökarna fick hjälp med att sluta röka. Väntrumsenkäten har varit styrkan för att ta upp frågan om rökning och patienten har fått tänka igenom sin rökning redan i väntrummet. Det gjorde att patienten var väl förberedd inför det korta samtalet med vårdgivaren.. Enkäten får patienten att känna sig delaktig och ta ett eget beslut om sin rökning. Svårigheter i genomförandet Ett stort problem var att hitta vårdcentraler som uppfyllde kriterierna för projektet och som också hade möjlighet att delta. Det är sårbart att det ofta bara finns enstaka tobaksavvänjare på respektive vårdcentral. Blir en tobaksavvänjare sjuk eller frånvarande på annat sätt finns ofta ingen ersättare. Att dela ut väntrumsenkäten till alla hade sina svårigheter dels genom att många primärvårdspatienter kommer ofta och dels genom att alla mottagningar inte har en reception. Innan starten blev det diskussioner om att öka pappersmängden när man försöker datorisera och därmed minska pappersflödet i verksamheten. De problemen var övergående när man 9
11 förstod hur det skulle fungera. Däremot var det svårt att hålla motivationen uppe att dela ut väntrumsenkäten. Det fanns säkert flera skäl till detta som att det glömdes bort, att man tyckte att patienter återkom, att tobaksavvänjaren var sjuk eller hade för mycket andra uppgifter. Enkäten kan leda till att det korta motiverande samtalet hoppas över. Det är lätt att skriva remiss direkt från väntrumsenkäten utan samtal. Vi vet inte om dokumentationen om rökvanor i patientjournalen blivit bättre pga. att vi inte haft någon mätning på det. Vad hade kunnat göras annorlunda? Statens folkhälsoinstitut har varit till stort stöd både som initiativtagare, stöd och projektbidrag för genomförandet av projektet. Utan FHI hade inte projektet genomförts men problemet med projekt är ändå att det blir knappt om tid till förberedelse. Om vi haft mer tid hade primärvårdspersonalen kunnat vara med i upplägget av projektet. Det hade varit positivt för uthålligheten både under projekttiden och framförallt för framtiden. En annan erfarenhet efter projektet är att tiden med väntrumsenkäter hade kunnat varit kortare och tiden för uppföljning längre. Resursen för tobaksavvänjning var begränsad och sårbar på en del vårdcentraler. Vad händer på berörda vårdcentraler efter projektet? Tobaksavvänjningen har förstärkts på interventionsvårdcentralerna. Patienterna i området har blivit mer informerade om möjligheten till tobaksavvänjning på den egna vårdcentralen, vilket borde leda till högre efterfrågan i framtiden. Uppföljning efter ett år planeras både av Primärvården Gästrikland och av Landstinget i Jönköpings län. Den studien kommer att vända sig till de patienter som rökte när de fyllde i väntrumsenkäten. Även motivationen hos de som kom på nybesök kommer att studeras. Viktiga slutsatser Väntrumsenkäten visade sig ha stor effekt för att underlätta samtalet med vårdgivaren. Det ledde till att fler remisser skrevs till tobaksavvänjare. Enkäten förberedde både patienten och vårdgivaren på samtalet om rökning och de hade samstämmiga förväntningar när de möttes. Eftersom antalet enkäter minskade efter ett par månader föreslås att göra punktinsatser med korta intensiva perioder av väntrumsenkäter, som sedan upprepas. Då ges tillfälle att samla upp ett större antal patienter som kan få stöd i grupp eller individuellt av tobaksavvänjaren. Verksamheten kan planeras och följas upp. Det är också viktigt att det finns resurser att ta hand om patienter som vill sluta röka när man gör en satsning som denna. Utbyggnaden av tobaksavvänjning måste stå i proportion till antal rökare som behöver stöd till rökfrihet. Den här studien visade att var tredje rökare ville ha remiss då kan varje vårdcentral räkna ut hur mycket tid som måste avsättas för tobaksavvänjning. Verksamhetsansvariga för primärvården i hela landet har att prioritera vad som är kostnadseffektivt bland allt det som går att göra i sjukvården. Blir prioriteringen ökad satsning på tobaksavvänjning är ett systematiskt arbetsätt med väntrumsenkät tillsammans med större utrymme med avsatt tid för tobaksavvänjning det mest effektiva. 10
12 Referenser: [1]. SBU-rapport nr 138. Metoder för rökavvänjning. Stockholm. Statens Beredning för Utvärdering av medicinsk metodik; [2]. It can be done. A smoke-free Europé. Report of the first European Conference on Tobacco Policy. WHO Regional Publications, Europeans Series, No 30. Madrid, 7-11 nov [3]. Liv och Hälsa i Norrland. Befolkningsundersökning 2003 i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. [4]. Liv och Hälsa i Västra Götaland. Befolkningsundersökning [5]. Helgason AR, Lund KE. General practitioners' perceived barriers to smoking cessation-results from four Nordic countries. Scand J Public Health 2002;30(2): [6]. Russell MAH, Wilson C, Taylor C, Baker CD. Effect of general practioners'advice against smoking. Br Med J 1979;2: [7]. Richmond RL, Austin A, Webster IW. Three year evaluation of a programme by general practioners to help patients to stop smoking. BMJ 1986;292: [8]. Canga N, De Irala J, Vara E, Duaso MJ, Ferrer A, Martinez-Gonzalez MA. Intervention study for smoking cessation in diabetic patients: a randomized controlled trial in both clinical and primary care settings. Diabetes Care 2000;23(10): [9]. Persson L-G, Lindström K, Lingfors H. Quality improvement in primary health care using computerised journal, exemplified by a smoking cessation programme for diabetic patients. Scand J Prim Health Care 2000;18(4): [10]. Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept -FaR. Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2003:53. 11
13 Patientbricka Datum: Vårdcentral: Enkät om rökvanor Att använda tobak, framför allt att röka, ökar risken för många sjukdomar. Att sluta röka är den bästa investeringen en rökare kan göra, för sin framtida hälsa. På vår vårdcentral har vi en utbildad tobaksavvänjare som erbjuder stöd och hjälp till de som vill bli rökfria. För att vi ska nå rätt personer ber vi dig fylla i denna enkät. Det gäller även dig som inte är rökare, eller inte är motiverad att sluta röka just nu. Det är bra om du svarar på följande frågor i väntrummet och lämnar enkäten till den du ska träffa på vårdcentralen (läkare, sjuksköterska, barnmorska, sjukgymnast, arbetsterapeut etc.) 1 Röker du? Ja Nej 2 Om du röker - hur mycket? cigarett/dag paket tobak/vecka 3 Hur motiverad är du av att sluta röka på en skala 1-10? (1 innebär att Du är helt ointresserad och 10 att du är beredd att sluta inom de närmaste 2 veckorna). Sätt ett x i den ruta som passar bäst för dig! vill ej sluta osäker beredd att sluta 4 Vad tror du om dina möjligheter att kunna sluta röka? (1 innebär att du har små möjligheter att sluta just nu och 10 att du har stora möjligheter att lyckas sluta.) Sätt ett kryss i den ruta som passar bäst för dig! små stora Fylls i av vårdpersonal! Vill ha remiss: Ja Nej Remissen skickad den:
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merTobaksavvänjning sparar liv och pengar
Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och
Läs merKARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008
KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008 Katarina Björklund INTRODUKTION Det finns ett behov inom hälso- och sjukvården att finna nya hälsofrämjande arbetssätt,
Läs merTobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad
Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merTobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009
Tobaksavvänjning Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Sammanställt av Folkhälsoplanerare Iwona Jacobsson April 2009 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Primärvården Västernorrland
Läs merKan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen
Läs merHälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012
Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merTobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete
Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se
Läs merNationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merAlkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping
Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Bakgrund 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Riksdagsbeslut 2001 om en ny
Läs merNationellt tobaksarbete
Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merBra mottagnings projekt
Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merPRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merStruktur, rutiner och utbildning
Struktur, rutiner och utbildning Margareta Pantzar, psykolog, FFoU-enheten LANDSTINGET I UPPSALA Psykologer mot Tobak Struktur Socialstyrelsens uppföljning av Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merFolkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Enkätbilaga Bilaga 4 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merFrågor & Svar om vårdgarantin i primärvården från och med 2019
Frågor & Svar om vårdgarantin i primärvården från och med 2019 Hur förändras vårdgarantin från den 1/1 2019? Det är vårdgarantin inom primärvården som förändras. Den nationella vårdgarantin omfattar idag
Läs merLandstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet
Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:
Läs merFri från tobak i samband med operation
du väljer din väg. Broschyren är framtagen genom ett samarbete mellan nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut distributionstjänst
Läs merHälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod
Läs merResurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013
Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva
Läs merSLUTA-RÖKA-LINJEN
www.slutarokalinjen.se SLUTA-RÖKA-LINJEN ÅRSRAPPORT 2015 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Sluta-Röka-Linjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merResultat oktober 2013 Hur går vi vidare?
Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Innehåll Resultat Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre Förstärkt utskrivning från sjukhus Förstärkt samverkan i öppenvård Framgångsfaktorer Hur går vi vidare 2014?
Läs merEffektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merAstma KOL mottagning Krokoms närvårdsområde Ägare Krokom HC Projekttid tom juni 2018
180828 Slutrapport; Sjukdomsförebyggande utvecklingsuppdrag i Primärvården Astma KOL mottagning Krokoms närvårdsområde Ägare Krokom HC Projekttid 170901 tom juni 2018 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merNationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Läs merMI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet
MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se www.mi-utbildarna.se www.psykologermottobak.org Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merSyftet med denna rutin är att förtydliga innebörden och hanteringen av den utökade vårdgarantin som startar
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Dokument ID: 09-366244 Fastställandedatum: 2019-08-23 Giltigt t.o.m.: 2020-08-23 Upprättare: Lars G Embäck Fastställare: Anette Winberg Utökad vårdgaranti Primärvård,
Läs merVästerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning
Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag
Läs merInformation om hemsjukvård
Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård
Läs merregionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården Syftet med beslutet Proposition 2017/18:83 Första steget på en omstrukturering av svensk hälso- och sjukvård - Från sjukhus till första linjens
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merLönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting
Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är
Läs mer22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merLandstingsstyrelsen 31 mars 2015
Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov
Läs merTobakshjälpen. Nytt verktyg för tobaksavvänjning via 1177 stöd och behandling
Tobakshjälpen Nytt verktyg för tobaksavvänjning via 1177 stöd och behandling 361 000 51 500 361 000 invånare i Jönköpings län 51 500 länsbor använder tobak dagligen 31 200 länsbor vill sluta med tobak
Läs merFri från tobak i samband med operation
Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen
Läs merHur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent
Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning
Läs merInsatser för att minska tobaksrökningen
Insatser för att minska tobaksrökningen Utvecklingsarbete för att stärka ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med rökavvänjning. Sveriges Kommuner och Landsting Arbetsgivarorganisation
Läs merGenombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2
Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska
Läs merRAPPORT: TOBAKSFRIHET I SAMBAND MED OPERATION resultat av enka tundersö kning 2014
RAPPORT: TOBAKSFRIHET I SAMBAND MED OPERATION resultat av enka tundersö kning 214 Ett av s mål är att öka antalet medlemmar inom HFS-nätverket som arbetar med tobaksfrihet i samband med operation. År 212
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merLathund för vårdcentralen/motsvarande som har infört en utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården
LATHUND Vårt dnr SKL Dnr 16/01539 2017-11-23 Utgåva 1.0 Avd. vård och omsorg Lisbeth Isaksson Lathund för vårdcentralen/motsvarande som har infört en utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården
Läs merI landsting, kommuner och hos privata vårdgivare
AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3
Läs merEnkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län
Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merLevnadsvanor - Tobak. Godkänt den: Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala. Levnadsvanor - Tobak.
Godkänt den: 2017-02-26 Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala Innehåll Inledning...3 Rökning...3 Snusning...3 Riskgrupper...3 Frågor om tobak...3 1. Rökvanor...3 2. Snusvanor...3 Bedömning
Läs merFysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12
Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Implementering av fysisk aktivitet på recept hösten 2006 Uppföljning av ordination?
Läs merUtredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Läs merDigitala vårdmöten. Erfarenheter från Region Jönköpings län
Digitala vårdmöten Erfarenheter från Region Jönköpings län 2017-09-11 När vi bara gör på ett sätt får vi specialanpassa varje gång för en personcentrerad vård Med flexibla kommunikationssätt och förberedda
Läs merSFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
Läs merVad tycker du om vården?
9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.
Läs merDokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor
Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Efter Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (vuxna och
Läs merFri från tobak i samband med operation. Information för personal
Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6
Läs merNationella riktlinjer för vård vid psoriasis
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Marie Gustavsson 2018-04-23 SVN 2018-13 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Förslag till beslut Samverkansnämnden
Läs merFolkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.
Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,
Läs merBilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006)
Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 (1)6 Dokumentbeskrivning: Bilaga 1 till Pilotprojekt TLV Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Bilaga 1:2 Definition Enligt TLV`s subventionsbeslut ska Champix förskrivas
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Läs merKömiljarden resultatet. Socialdepartementet
Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök
Läs merRökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se
Rökavvänjning i den kliniska vardagen Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Hälsokonsekvenser av rökning jämfört med andra riskfaktorer Tobak Högt blodtryck Alkohol Högt kolesterol Högt BMI
Läs mer1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET
1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET Lagstadgat krav: Läkarbesök inom 7 dagar, Enligt nationell
Läs merEnkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Eva Angenete, Docent i kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken,
Läs merJanuari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården
Januari 2012 November - december 2011 Medborgarpanel 1 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Medborgarpanel 1 nov-dec 2011 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Varför är det här
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merFörbättringsområde KOL
Förbättringsområde KOL Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merÖversyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Läs merRegeringsuppdrag till FHI
Regeringsuppdrag till FHI Handlingsplanerna, prop. 2000/01:20 och 2005/06:30 Fortbildning om alkohol till primärvårdens och företagshälsovårdens personal 2004 - Projektering/planering 2005 - Pilotverksamheter
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merIndikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar
Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merErsättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merEn vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete
"There's always room for improvement you know it's the biggest room in the house. Louise Heath Leber Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från ett svenskt landsting
Läs merModell för tobaksavvänjning - viktiga delar -
Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar - Stockholm 25 nov 2016 Margareta Pantzar Innehåll: Nya foldern samt metodboken Stödja patienter att sluta röka och snusa. Rådgivning om tobak och avvänjning.
Läs merÖversyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa
Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...
Läs merSpecificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013
Specifikation 1 (7) Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013 En del i krav- och kvalitetsboken Hälsovalskansliet Beslutsunderlag 2 (7) 2012-05-31 0.9 Inledning
Läs merTobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning
Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning LUFT-konferensen, Eskilstuna 14 september 2017 Anne Leppänen Doktorand, projektkoordinator Institutionen för lärande,
Läs merResurspersoner och stimulansbidrag för en kraftsamling av arbetet med tobaksavvänjning i landstingen.
Resurspersoner och stimulansbidrag för en kraftsamling av arbetet med tobaksavvänjning i landstingen. Inom Nationella tobaksuppdraget fick landstingen möjlighet att under både 2009 och 2010 söka stimulansmedel
Läs merKartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Läs merNationell utvärdering av vård vid astma och KOL
Nationell utvärdering av vård vid astma och KOL 2018 Om utvärderingen Utgångspunkt har varit rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL från 2015. Utvärderingen
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs mer