Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009

Transkript

1 Tobaksavvänjning Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Sammanställt av Folkhälsoplanerare Iwona Jacobsson April 2009

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Primärvården Västernorrland 4 Stimulansmedel från Folkhälsoinstitutet 4 Syfte 4 Material och Metod 4 Resultat/reflektioner 5 Fakta om tobak och hälsa 10 Vad kan vi göra inom Primärvården Västernorrland? 10 Illustration När dina pengar och din hälsa går upp i rök. En teckning av Emelie Jacobsson, 8 år 11 Bilagor 1. Enkät. Tobaksavvänjning inom Primärvården Västernorrland. Till verksamhetscheferna eller resurspersonerna på vårdcentralerna februari Riktlinjerna för folkhälsoarbetet vid vårdcentralerna i Västernorrlands län. 3. Förslag på rutin tobaksförebyggande arbete vid vårdcentralerna i Västernorrlands län.

3 3 Sammanfattning Primärvården Västernorrland har fått kronor från Statens Folkhälsoinstitut för att öka tobaksavvänjning. Målet är att tobaksbruk ska identifieras och tobaksslutarstöd erbjudas. Syftet är att all personal med patientnära uppgifter ska erbjudas redskap för det tobaksförebyggande arbetet genom bl.a. kompetensutveckling. Projektet inleddes med en behovsinventering på bl.a. vårdcentralerna (vad finns idag och vad behövs för att bättre lyckas med screening och tobaksavvänjning). Behovsinventeringen gjordes genom en kort telefonintervju med verksamhetscheferna eller andra resurspersoner på vårdcentraler i februari Intervjuerna genomfördes av länets sex folkhälsoplanerare. I resultaten framgår att det finns skillnader mellan olika vårdcentraler i Västernorrlands län då det gäller förekomsten tobaksavvänjning. Majoriteten av vårdcentralerna erbjuder tobaksavvänjning. De flesta som får tobaksavvänjning erbjuds det i ett individuellt samtal. På vissa vårdcentraler finns en organisation med medarbetare som remitterar patienter till en distriktssköterska med specialistfunktion - tobaksavvänjning. Många vårdcentraler uppger att det finns behov av mer avsatt tid och struktur för att utveckla tobaksavvänjning på vårdcentralerna. Vidare önskar man få mer fortbildning, faktamaterial om tobak samt bättre redskap i hälsopedagogik t.ex. motiverande samtal. Bakgrund I Västernorrlands län röker drygt kvinnor och män dagligen 2 (15 procent av kvinnorna och 11 procent av männen i Västernorrland). Högsta andelen dagligrökare finns bland kvinnor i åldern år. 1 Drygt av männen och av kvinnorna snusar dagligen 2 (25 procent av männen och 7 procent av kvinnorna i Västernorrland) 1. Vi vet att större delen av befolkningen (ca 70 procent) har kontakt med primärvården under en treårsperiod. Av dessa har ca 60 procent åkommor som påverkas av levnadsvanor 3. Genom tidigare undersökningar vet vi at cirka 75 procent av rökarna vill sluta och att fyra av tio önskar hjälp med detta d.v.s. få rökslutarhjälp. 4 Nästan hälften av snusarna vill sluta och av dessa vill ungefär var tredje ha professionell hjälp. 5 Primärvården Västernorrland har antagit riktlinjer för folkhälsoarbetet på vårdcentralerna (bilaga 2). Riktlinjerna gör det tydligt att bl.a. tobaksprevention/tobaksavvänjning är ett prioriterat område. För att intensifiera detta arbete har ett förslag på rutiner för tobaksprevention och tobaksavvänjning på vårdcentralerna tagits fram (bilaga 3). Riktlinjerna och rutinerna gör det möjligt att uppnå enhetlighet, jämlikhet samt säker uppföljning i tobaksprevention. 1 Hälsa på lika villkor. Vårdcentralsrapport. Västernorrland Skattat antal daglig rökare och antal daglig snusare i Västernorrland, år Källa: Hälsa på lika villkor 2006 Skattade siffror. Källa Hälsa på lika villkor. Vårdcentralsrapport. Landstinget Västernorrland. Härnösand, Hans Gilljam, KI, personligt meddelande 4 Liv och Hälsa i Norrland 2003, 5 Statens Folkhälsoinstituts förslag till nationell strategi för tobaksprevention åren Diarienummer VERK 2008/230

4 4 Tanken är att patienterna i högre grad tillfrågas om sina tobaksvanor och att detta dokumenteras i patientjournalen och följs upp. Riktlinjerna och rutinerna medför också att vårdgivaren uppmanas att använda evidensbaserade, strukturerade metoder i tobaksprevention. 6 Ett pilotprojekt för att följa upp tobaksavvänjning på internat genomfördes år 2007 på Österåsens Hälsohem 7. Där framkom att 57 procent av tobaksbrukare var tobaksfria efter sex månader. Målgruppen var personer med komplexa diagnoser exv. Metabola syndrom, stressrelaterade diagnoser, värk. Primärvården Västernorrland Primärvården Västernorrland omfattar 28 landstingsdrivna vårdcentraler, Mödrahälsovård och Ungdomsmottagningar i Härnösand/Sundsvall, Primärvårdsjouren i Sundsvall samt Österåsens hälsohem. Primärvården har ca 900 medarbetare. Primärvårdens uppdrag är att på lika och jämställda villkor tillhandahålla en nära hälso- och sjukvård till länsinvånarna, utan avgränsning vad gäller sjukdom, ålder eller patientgrupper och som inte kräver sjukhusens särskilda kompetens eller omfattas av den kommunala hälsooch sjukvården. Vid vårdcentralerna finns familjeläkarmottagning, distriktsvård, barnavårdscentral, mödrahälsovård och rehabilitering. Personalen svarar för akut och planerad mottagning och hembesök dagtid på vardagar. Familjeläkare ansvarar också för särskilda boenden i länet. På icke kontorstid och helger svarar primärvårdsjouren med tillhörande sjukvårdsrådgivning för primärvårdens akutverksamhet. Primärvården driver även ett aktivt folkhälsoarbete med resurser såsom folkhälsoplanerare, livsstilsenhet och hälsohem. Stimulansmedel från Folkhälsoinstitutet Primärvården Västernorrland har fått kronor från Statens Folkhälsoinstitut för att öka tobaksavvänjning. Målet är att tobaksbruk ska identifieras och tobaksslutarstöd erbjudas inom Primärvården Västernorrland. Syftet är att all personal med patientnära uppgifter ska erbjudas redskap för det tobaksförebyggande arbetet genom bland annat kompetenshöjande insatser. Syfte Syftet är att kartlägga om det bedrivs tobaksavvänjning på vårdcentralerna i Västernorrland, på vilket sätt det görs och vilka förbättringsbehov som finns. Material och metod Projektet inleddes med en behovsinventering på vårdcentralerna (vad finns idag och vad behövs för att bättre lyckas med screening och tobaksavvänjning). En enkät utformades (bilaga 1). Inventeringen gjordes genom en kort telefonintervju med verksamhetscheferna eller resurspersonerna på vårdcentralerna i Västernorrlands län i februari Telefonintervjuerna genomfördes av folkhälsoplanerarna. 6 SBU (1998). Metoder för rökavvänjning. Systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport 1998 nr Granström G Tobaksfri på internat en uppföljningsstudie. Österåsens Hälsohem, 2007.

5 5 Resultat och reflektioner Osagda budskap är också budskap Kristina Frisell, Husum/Trehörningsjö Vårdcentral Majoriteten av vårdcentralerna uppger att man ofta tillfrågar sina patienter om tobaksvanor. Av de 25 8 som besvarat enkäten uppger 20 att patienterna ofta tillfrågas om sina tobaksvanor, och tre 9 att de alltid tillfrågas om sina tobaksvanor. Tabell 1. Tillfrågas patienterna som besöker vårdcentralen om sina tobaksvanor? n = 25 Vårdcentraler i följande Tillfrågas patienterna som besöker vårdcentralen om sina tobaksvanor? kommun Alltid Ofta Ibland Aldrig Totalt Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Totalt I kommentarerna till frågan om patienterna som besöker vårdcentralen tillfrågas om sina tobaksvanor framgår bl.a. att det beror på vad de söker för. På vissa vårdcentraler uppges att om det t.ex. är hjärt-kärlsjukdomar så tillfrågas patienterna alltid om de använder tobak. I andra fall kanske det inte är så relevant och då tillfrågas patienten inte om sina tobaksvanor. På Österåsens Hälsohem och Livsstilsenheterna uppger man att patienterna/kunderna alltid tillfrågas om sina tobaksvanor. Majoriteten av vårdcentralerna i Västernorrlands län erbjuder tobaksavvänjning. Tabell 2. Erbjuder ni tobaksavvänjning på vårdcentralen? n = 25 Vårdcentraler Ja Nej i följande kommun Härnösand 2 0 Kramfors 3 0 Sollefteå 0 2 Sundsvall 6 3 Timrå 1 1 Ånge 2 0 Örnsköldsvik 5 0 Totalt Vårdcentraler exklusive Livsstilsenheten och Österåsens Hälsohem 9 Vårdcentraler exklusive Livsstilsenheten och Österåsens Hälsohem.

6 6 På de flesta vårdcentralerna i Västernorrlands län erbjuds individuell tobaksavvänjning. I Sundsvall finns en hälsosköterska på en Livsstilsenhet dit patienterna som önskar sluta med tobak kan remitteras. I Sundsvalls kommun verkar Livsstilsenheten ha en viktig funktion genom att ta emot patienter från vårdcentralerna för att erbjuda tobaksavvänjning. På Österåsens Hälsohem och Livsstilsenheterna erbjuder man tobaksavvänjning. Tabell 3. I vilken form erbjuder ni tobaksavvänjning? n = 20 Vårdcentraler i följande kommun Individuellt I grupp I samverkan med annan landstingsverksamhet Individuellt och i grupp Individuellt och i samverkan med annan landstingsverksamhet Totalt Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Totalt Majoriteten av de vårdcentralerna som har tobaksavvänjning har erbjudit det 20 patienter eller fler under år På Österåsens Hälsohem och Livsstilsenheterna erbjuder man tobaksavvänjning både individuellt och i grupp. Tabell 4. Hur många patienter ungefär har fått tobaksavvänjning under år 2008 på eller via din vårdcentral? n = 24 Vårdcentraler patienter Ingen i följande kommun patienter patienter eller fler Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Totalt Livsstilsenheten har man erbjudit tobaksavvänjning till fler än 20 patienter. På Österåsens Hälsohem erbjuder man tobaksavvänjning till drygt 100 personer per år.

7 7 Om inte tobaksavvänjning erbjuds, vilka skäl finns? På vissa vårdcentraler i Västernorrlands län erbjuds inte någon tobaksavvänjning. De skäl som uppges är bl.a. brist på resurser (tid) och struktur. Patientens motivation är drivkraften nummer ett, säger en av de tillfrågade. Vad fungerar bra med tobaksavvänjningen? Fyra vårdcentraler uppger att de har välfungerande rutiner för tobaksavvänjning. Ett exempel På Blåsippans vårdcentral arbetar vi i ett team där två stycken utvalda läkare fokuserar på tobak och hänvisar patienter som är beredda att sluta till mig (distriktssköterskan). Jag tycker att stödsamtalen fungerar bra. Det blir ofta sex träffar med patienten och sedan en uppföljning ett år efter det senaste besöket. Fem vårdcentraler uppger att det är positivt med ett individuellt stöd och två är nöjda att man kan erbjuda tobaksavvänjning i grupp. En styrka hos den sistnämnda metoden är att deltagarna stödjer varandra Det är nyttigt för deltagarna att höra varandra. Att få höra att andra också misslyckats och tar nya tag. Vad behövs för att tobaksavvänjningen ska fungera ännu bättre? Många påpekar att det behövs kontinuerlig utbildning, mer faktakunskap, hälsopedagogik t.ex. motiverande samtal och/eller mer kunskap om kognitivt förhållningssätt. Många framhåller att mer tid och resurser skulle underlätta tobaksavvänjningen på vårdcentralen. En av distriktssköterskorna påpekar: Vi har använt ordet rökslutarstöd. Jag är osäker om det är detsamma som tobaksavvänjning. Orden kan definieras olika. Det som framför allt saknas är tid. Utbildning, exempel från andra ställen där man har goda resultat, motiverande samtal, avvänjningsmetodik. Vi behöver bli påminda om det. Mer kunskap dvs. fakta om tobak och informationsmaterial. Motiverande samtal och det korta samtalet, redskap för att ta upp frågor om tobak och kunna följa upp samt erbjuda. Annars rullar det bara på och man reflekterar inte över preventiva insatser. Bra med besök på vårdcentralen i samband med avdelningsmöten för att få mer kunskap och inspiration kring t.ex. motiverande samtal och fakta om tobak. Vi behöver mer utbildning. Det skulle vara intressant att ta reda på hur andra har gjort för att erbjuda tobaksavvänjning i grupp istället för att göra ev. fel själv. Vilken metod kan man använda, vad är det senaste nytt. Bättre redskap för det individuella samtalet kring tobak och andra livsstilsfaktorer. Ett sätt för att intensifiera det tobaksförebyggande arbetet och tobaksavvänjning är att fokusera på vissa patientgrupper: En idé är att man utgår från en diagnos t.ex. högt blodtryck och hittar rutiner för att tillfråga om tobaksvanor och följa upp det. Här är läkargruppen viktig. Då det gäller läkargruppen så har de s.k. brun tid på 45 minuter/vecka. Den tiden är avsatt för att ta emot hypertonipatienter. De som är stabilt medicinerade går till distriktssköterskan. De som har svår hypertoni kommer till doktorn två gånger per vecka och de som har måttlig hypertoni kommer på koll var tredje vecka. När medicineringen är inställd går de sedan över till dsk. Här finns det möjlighet att ta upp livsstilsvanor med patienterna och stödja dem. Tobaken är en del i detta. Sedan får vi inte glömma distriktssköterskorna som också behöver inspiration.

8 8 Flera av de tillfrågade uppger att förbättringar i journalsystemet Systeam Cross borde genomföras: SÖKORD i journalen t.ex. röksamtal i samband med sökord tobak, vilket skulle underlätta mycket för att få fram statistik och eventuellt göra forskningsarbete samt utvärdera röksamtalen. Övrigt Bland övriga kommentarer framgår att det är oerhört viktigt att satsa på tobaksavvänjning, att det är en stor och viktig riskfaktor. Det är bra att använda sund bondförnuft när det gäller att ha relation och kontakt med patienten.

9 9 En god tanke Tänk att möjligheten att hjälpa eller åtminstone så ett frö till förändring kan finnas just hos dig

10 10 Fakta om tobak och hälsa 10 Tobaksrök innehåller kemiska ämnen varav många är giftiga och ett 50-tal cancerframkallande. Snus innehåller mer än kemiska ämnen varav fler är cancerframkallande. Utöver cancerrisk leder de olika kemiska substanserna som finns i tobak till skador på hjärta och kärl, en ökad risk för allergier, irritation i ögon och i luftvägarnas slemhinnor. Varje år dör ungefär personer av rökning i Sverige. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning. Rökningen förkortar livslängden med i genomsnitt 10 år. Rökaren har i jämförelse med icke-rökaren 5-7 fler år av sjuklighet. Kunskapen om de långsiktiga effekterna av snusning är fortfarande begränsade. En ökning av vissa cancerformer, skador på munslemhinnan, förhöjt blodtryck är några av de skador som ger anledning till försiktighet. Man har kunnat se att tobak höjer blodtrycket och puls med i genomsnitt slag per dygn vilket innebär en ökning i genomsnitt 10 slag per minut. Vad kan vi göra inom Primärvården Västernorrland? Kort rådgivning inom hälso- och sjukvården fördubblar chansen till att ett rökstopp lyckas. Fråga alla patienter om tobaksvanor och journalför svaret (vid nybesök och årligen). Ge kort rådgivning med minimal intervention vid alla konsultationer. Med minimal intervention menas identifiering av tobaksbruk och kort rådgivning. Hänvisning till personal på vårdcentralen som är utbildade/ansvariga för tobaksslutarstöd (se även ett förslag till rutiner kring tobaksprevention, bilaga 3). 10 Pantzar M. Tobaksfritt liv. Funderat på att sluta röka och snusa. Uppsala, 2006 Hjalmarsson A. En handledning för tobaksavvänjning. Växjö, 2006

11 11