Värmlands klusterinitiativ-värdering av samverkan för utveckling och tillväxt

Transkript

1 När kunskap ger resultat --- Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och NUTEK Värmlands klusterinitiativ-värdering av samverkan för utveckling och tillväxt 11 april 2008 Ref Version Datum Godkänd Kontroll Utarbetad av Ramböll Management Kapellgränd 7 S Stockholm Sweden Tel: (+46)

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning Uppdraget Ett nytt samarbete inom Mål 2-området Utgångspunkter Metod Urval och svarsfrekvens 1.5 Rapportens upplägg och logik The Paper Province Initiativet och verksamhetsidén 2.2 Värmlands tillväxtindikatorer och TPP Företagens syn på The Paper Province Vad kan initiativet göra ytterligare? Företagen och jämställdhet Slutsatser The Paper Province The Packaging Arena Initiativet och verksamhetsidén Värmlands tillväxtindikatorer och TPA Företagens syn på TPA Vad kan initiativet göra ytterligare? Företagen och jämställdhet Slutsatser The Packaging Arena Kompetenscentra Stål & Verkstad Initiativet och verksamhetsidén Värmlands tillväxtindikatorer och Kompetenscentra Stål & Verkstad Företagens syn på kompetenscentra Stål & Verkstad Vad kan initiativet göra ytterligare? Företagen och jämställdhet Slutsatser Stål & Verkstad Måltidsriket Initiativet och verksamhetsidén Värmlands tillväxtindikatorer och Måltidsriket Företagens syn på Måltidsriket Vad kan initiativet göra ytterligare? Företagen och jämställdhet Slutsatser Måltidsriket Compare Initiativet och affärsidén Värmlands tillväxtindikatorer och Compare Företagens syn på Compare 61

3 6.2 Vad kan initiativet göra ytterligare? Företagen och jämställdhet Slutsatser Compare Tema - Den offentliga rollen Inledning Offentliga aktörers syn på sin roll Klusterinitiativens syn på den offentliga rollen 7.4 Slutsatser och rekommendationer offentliga rollen Några sammanfattande resultat Värmlands klusterinitiativ Tillväxt i befintliga företag Synen på hållbarhetsaspekter Nyföretagande Industrinära forskning Utveckling av utbildning som syftar till långsiktig kompetensförsörjning Slutsatser 87

4 Sammanfattning Sammanfattning skrivs då rapportutkastet är godkänt av uppdragsgivarna 1

5 1. Inledning 1.1 Uppdraget Ramböll Management genomför årligen för åren en värdering av den processutveckling som pågår i Värmland kring olika kluster och nätverk och som syftar till att främja utveckling och tillväxt i för Värmland viktiga näringslivssektorer som papper och massa, förpackningar, IT, stål och verkstad samt livsmedel/måltid/besöksnäring. Dessa kluster och nätverk är prioriterade i regionens RTP (det regionala tillväxtprogrammet). Uppdraget kommer från Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Nutek och ska ses som en del i den portföljstrategi som Värmland har för kluster och nätverksutvecklingen i regionen. Denna strategi innebär bland annat att representanter för Värmlands prioriterade klusterinitiativ under denna treårsperiod kontinuerligt träffas för att byta erfarenheter kring processutvecklingen men även för att hitta samverkansmöjligheter inom exempelvis områden som kompetensförsörjning, entreprenörskapsfrågor, marknadsföring osv. Värderingen är en del i detta, som man kan benämna, pilotprojekt som prövar metoder för att arbeta med en sådan portföljstrategi. Uppgiften för föreliggande värdering är att tydliggöra arbetet och processen i respektive klusterinitiativ utifrån ett systemperspektiv på klusterutvecklingen i en region. Ambitionen är att värdera hur respektive klusterinitiativ har bidragit till Värmlands tillväxtindikatorer: - Tillväxt i befintliga företag - Ökat nyföretagande - Ökad industrinära forskning - Utveckling av utbildning som syftar till långsiktig kompetensförsörjning Värderingen ska årligen resultera i en rapport som ska beskriva utvecklingen. Tanken är att dessa årliga rapporter ska ligga till grund för lärande och dialog om fortsatt utveckling. Denna rapport är den tredje rapporten och beskriver utvecklingen under De två tidigare rapporterna, den s k nollbasmätningen för år 2005 och rapporten för år 2006, utgör underlag för beskrivningar av förändringar i denna rapport. Utvecklingen under år 2006 visade på liknande resultat som vid nollbasmätningen. Vid en jämförelse med nollbasmätningen är fortfarande nya nätverk och ökat samarbete/samverkan med andra företag bland de sammantaget viktigaste resultaten. De förändringar som främst kan observeras är en ökning av andelen företag som ser konkreta tillväxteffekter, framförallt när det gäller en ökad försäljning. I undersökningen för år 2006 introducerades frågor om initiativen som mäklare av kompetensutvecklingsinsatser och FoU-samarbeten, där det bl a framkom att över hälften av företagen anser att initiativen i någon grad bidrar till att underlätta för rekrytering och att en knapp femtedel anser att initiativets aktiviteter har lett till ett ökat FoU-samarbete med andra företag och med högskola, universitet eller forskningsinstitut Ett nytt samarbete inom Mål 2-området I den nuvarande strukturfondsperioden ingår Värmland tillsammans med Dalarna och Gävleborg i Mål 2 området Norra mellansverige. Inom ramen för detta samarbete och i det gemensamma strukturfondsprogram som är framtaget är 2

6 näringslivsutveckling ett av de prioriterade områdena. För att stärka näringslivsutvecklingen ses en kunskapsdriven tillväxt och ett förbättrat samspel mellan universitet/högskola och näringsliv som prioriterat. I detta sammanhang är projekt som på olika sätt stärker utvecklingen av kluster och innovationssystem viktiga eftersom dessa system kan främja utvecklingen av ovanstående områden. Mot bakgrund av erfarenheterna i Värmland kring att systematiskt värdera processutvecklingen i kluster/nätverk/innovationssystem kommer man nu genom strukturfondssamarbetet i samarbete med Gävleborg och Dalarna genomföra en gemensam värdering. Detta innebär att Ramböll Managements uppdrag har utökats till att omfatta även Gävleborg och Dalarna, där tre separata rapporter för respektive region kommer att presenteras. Till detta kommer ett sammanfattande och jämförande PM för samtliga län, som lyfter fram de regionala perspektiven och försöker identifiera insats- och utvecklingsområden. Denna rapport är den separata rapporten för Värmland, och utgör samtidigt den tredje rapporten i det tidigare uppdraget att värdera den processutveckling som pågår i Värmland kring olika kluster och innovationssystem. Värderingen genomförs enligt samma modell som tidigare år och jämförbarheten behålls således. Dalarna och Gävleborgs klusterinitiativ värderas också enligt denna modell. Jämfört med tidigare år tillkommer nu ett jämställdhetsperspektiv, dels relaterat till kompetensförsörjning och tillväxt och dels till hur initiativen arbetar med dessa frågor och om de kan fungera som stöd för företagen. 1.2 Utgångspunkter 1.3 Metod En viktig utgångspunkt för värderingen och för läsning av denna rapport är att de olika klustren/utvecklingsinitiativen befinner sig i olika stadier av utveckling vilket man bör ta hänsyn till vid bedömning av utveckling och vid eventuell jämförelse mellan olika initiativ. De initiativ som studeras är också mycket skilda i sin karaktär och det är en definitionsfråga vad som exempelvis är kluster, innovationssystem, företagsnätverk, utvecklingsidéer eller branschsamverkan. Gemensamt för de initiativ som studeras i denna rapport är att det har initierats eller pågår ett samverkansinitiativ för att utveckla respektive sektor mot ökad tillväxt och konkurrenskraft. Detta gör även att det finns olika behov för utveckling och samverkan för utveckling i olika sektorer och även olika målsättningar. Man bör därför se till respektive initiativs vision, målsättningar och strategier för att kunna bedöma värdet av samverkan. En annan viktig utgångspunkt är att det sker ett stort antal aktiviteter i de olika initiativen och det sker ett stort antal aktiviteter i innovationssystemet Värmland. Denna rapport ger en bild av hur nuläget ser ut 2007 och i jämförelse med 2005 och 2006 utifrån den data som värderingen har utgått ifrån. För tillväxtindikatorn industrinära forskning beskrivs t ex de aktiviteter som initiativet på olika sätt är involverade i. Här beskrivs således inte all industrinära forskning som enskilda företag inom en sektor bedriver. I detta avsnitt ges några metodologiska utgångspunkter för rapporten. Dessutom redovisar Ramböll Management sammanfattningsvis utvärderingsmetoden. En viktig avgränsning för värderingen är att rapporten behandlar klusterinitiativ som processutvecklingsverktyg för att stärka tillväxt och konkurrenskraft i prioriterade sektorer i Värmland. Värderingen görs alltså ej av de enskilda kluster/branscher/sektorer som initiativen verkar inom. Syftet med värderingen är att tydliggöra vad det är man vill åstadkomma i initiativen samt att mäta resultat och effekter. Detta ska kunna utgöra underlag för 3

7 diskussioner kring vad det är för typ av strategier och aktiviteter som genererar effekter och vilka som inte gör det samt om detta är i linje med vad som bör åstadkommas för en ökad konkurrenskraft. Värderingen ska som tidigare nämnts dels lyfta resultaten och effekterna på en systemnivå, eller en Värmlandsnivå, och även visa på vad som händer i respektive initiativ. Mätningen av resultat och effekter, beskrivningen av initiativen samt analysen av förutsättningarna för initiativen görs genom deskriptiv analys av data. Utvärderingen använder tre typer av data; 1. Resultat från en processlogg, som är ett Internetbaserat verktyg där processledaren för initiativet redovisar viktiga aktiviteter, resultat och effekter samt kan reflektera över initiativet 2. Resultat från enkätundersökning med företag som ingår i klusterinitiativen 3. Intervjuresultat Utgångspunkten för processloggen är att processledarna kan reflektera kring den processlogik som klusterinitiativet är uppbyggt utifrån. Detta utifrån frågeställningar såsom: - Vad är det som skapar ökad konkurrenskraft för sektorn/klustret/innovationssystemet? Vad skapar världsklass? - Var finns de framtida affärerna? - Vilka är de ekonomiska och marknadsmässiga drivkrafterna? - Vad är det som hindrar förnyelse inom sektorn/klustret/innovationssystemet? - På vilket sätt kommer nätverks/klustret/innovationssystemsinitiativet att bidra till ökad konkurrenskraft? Hur? I processloggen redovisas även vad som har åstadkommits inom Värmlands tillväxtindikatorer: Tillväxt i befintliga företag, nyföretagande, ökad industrinära forskning och utveckling av utbildning. Syftet med processloggen är att under de år som värderingen genomförs skapa en reflektion kring klusterinitiativets affärsidé/verksamhetsidé samt vilka aktiviteter som leder till resultat och effekter i form av tillväxt och ökad konkurrenskraft. Syftet är även att fånga upp de resultat som inte tas upp i ett företagsperspektiv, men som ofta handlar om att stärka de strukturella förutsättningarna för branschen/sektorn genom t ex miljöer för innovation. Som komplement till processloggen genomförs sedan intervjuer med processledarna för att även fånga upp frågeställningar kring exempelvis förutsättningar att driva ett framgångsrikt processarbete. Eftersom företagen är navet i ett klusterinitiativ och de som främst ska uppleva och åstadkomma effekterna så är deras perspektiv viktigt. Värderingen har därför ett starkt företagsperspektiv och en stor del av den data som används är den data som kommer ifrån företagens synpunkter på initiativet och vad som åstadkoms gemensamt. Företagens synpunkter fångas i värderingen upp genom en e-enkät. Urvalet av företag till enkätundersökningen har gjorts i samråd med processledarna och har utgått från att endast inkludera företag som aktivt medverkat i respektive klusterinitiativ. Genom processledarna erhöll Ramböll Management kontaktuppgifter till företagen i initiativet. Företagen kontaktades via e-post där uppdraget beskrevs och där det bifogades en länk till webb-enkäten. Datainsamlingen enligt de tre ovan beskrivna metoderna har strukturerats utifrån de fyra indikatorer som uppdragsgivaren specificerat samt teori kring kluster och processutveckling. Värmlands fyra indikatorer 1) tillväxt i befintliga företag, 2) ökat nyföretagande, 3) ökad industrinära forskning och 4) utveckling av utbildning som 4

8 syftar till långsiktig kompetensförsörjning för företagen, är mål och indikatorer i Värmlands RTP. Eftersom värderingen syftar till att framförallt analysera resultat och effekter från processutvecklingen av nätverken/klustren/innovationssystemen så är datainsamlingen fokuserad på att samla in data kring processförhållandena i klustren. Valet av de förhållanden som data samlats in kring har styrts av en rad kluster- och innovationsmodeller som beskriver vad som är goda klusterförhållanden. Tanken med klusterinitiativ som utvecklingsverktyg för tillväxt och konkurrenskraft är någonstans att 1+1=3, d v s att starka länkar mellan aktörer och samarbeten gör att detta främjar kunskapsöverföring, nya idéer och innovation. Detta i sin tur skapar ett mervärde som inte hade åstadkommits genom enskilda aktörers ageranden och som leder till en positiv påverkan på tillväxt och utveckling. Värderingen har därför ett starkt fokus på samarbete och på hur samarbeten utvecklas. Eftersom analysen är deskriptiv så redovisas inte någon kausalitet mellan initiativet och resultat och effekter statistiskt. Företagens och processledarnas bedömningar är vad utvärderingens slutsatser stödjer sig på. Ambitionen är att visa på både upplevda tillväxteffekter såsom t ex ökad försäljning och ett ökat antal anställda samt förutsättningar för hur ett framgångsrikt samverkansarbete förändras d v s hur de långsiktiga resultaten för utvecklingsprocesser i klustret ser ut såsom exempelvis ett utökat nätverk, ett ökat samarbete mellan företag, ett ökat samarbete med det offentliga osv. En alternativ metod för värderingen eller en kompletterande metod skulle kunna vara att genomföra en jämförande studie mellan företag som ingår i klusterinitiativ och företag som inte gör det. Detta är dock en relativt kostsam metod som inte har varit möjlig att genomföra i detta uppdrag. Det är vidare intressant att även studera hur exempelvis hela det Värmländska klustret relaterat till IT eller måltid utvecklas vad avser t ex omsättning, produktivitet, lönesummor etc. Denna värdering utgår som tidigare nämnts från de företag och aktörer som ingår i samverkansinitiativen. 1.4 Urval och svarsfrekvens I detta avsnitt redovisas urvalet och bortfall av respondenter för företagsenkäten. Urvalet av företag till enkätundersökningen har gjorts i samråd med processledarna, vilka identifierade företag som aktivt medverkat i respektive klusterinitiativ. I de fall klusterinitiativen/innovationssystemen omfattas av en medlemsorganisation har urvalet avsett samtliga medlemmar, i de fall klusterinitiativen/innovationssystemen inte är en medlemsorganisation har urvalet avsett de företag som har haft en aktiv delaktighet i initiativets aktiviteter och som därmed är väl insatta i den typ av aktiviteter som initiativet genomför. Företagsenkäten skickades ut som en webenkät till totalt 315 företag, varav 46 inom The Packaging Arena, 74 inom The Paper Province, 66 inom Kompetenscentra Stål & Verkstad, 37 inom AB Måltidsupplevelser och 91 inom Compare. Av de totalt 315 företag som erhöll enkäten svarade 193 företag, vilket ger en svarsfrekvens på 61 % 1. 1 I vissa fall har respondenterna angivit att de inte är tillräckligt aktiva i initiativet eller hade tillräckligt god kännedom om initiativet för att kunna besvara enkäten. Andra anledningar till bortfall är exempelvis att personen hade slutat på företaget eller inte var tillgänglig. 5

9 Företagen var i undersökningen uppdelade i olika strata utifrån vilket initiativ de tillhörde. Tabellen nedan visar fördelningen av företag och svarsfrekvens per initiativ. Tabell 1: Urvalsgrupp The Arena Initiativ Packaging Utskickade enkäter Antal besvarade enkäter Svarsfrekvens % The Paper Province % Kompetenscentra Stål & Verkstad AB Måltidsupplevelser/ Måltidsriket % % Compare % Totalt % 1.5 Rapportens upplägg och logik Rapporten är disponerad enligt följande. I kapitel 2 till 7 beskrivs varje klusterinitiativ i ett eget kapitel. Varje kapitel följer samma struktur: - Initiativet och verksamhetsidén - Värmlands tillväxtindikatorer och initiativet - Företagens syn på initiativet - Vad kan initiativet göra ytterligare? - Företagen och jämställdhet - Slutsatser utifrån företagens syn på initiativet Initiativet och verksamhetsidén presenterar initiativet i kortfattad form med vad det är som man vill åstadkomma, varför och hur. Detta ska ge en beskrivning av processlogiken för initiativet, vilka effekter vill man åstadkomma och med vilka instrument. Här ges även en kort beskrivning av några viktiga frågeställningarna inför I avsnittet Värmlands tillväxtindikatorer och initiativet beskrivs sedan viktiga aktiviteter som bedrivits inom initiativet under 2007 för områdena industrinära forskning, utbildning, nyföretagande och tillväxt i befintliga företag. I avsnitten företagens syn på initiativet samt vad kan initiativet göra ytterligare presenteras hur företagen ser på initiativet, hur behovet av insatser ser ut och vilka resultat och effekter som företagen ser att initiativet och samverkan ger. Tanken bakom avsnittet är att ge en bild av hur företagen ser på initiativet samtidigt som en bild ges av hur initiativet arbetar för att främja tillväxt. Om synen på initiativet stämmer överens med initiativets vision, målsättningar och strategier är det en bra förutsättning för processarbetet och ett tecken på att initiativet är väl förankrat hos företagen. Om det finns stora diskrepanser mellan vad som görs i initiativet och hur företagen ser på initiativet, är det en signal för initiativet att föra 6

10 en dialog med företagen och förnya de strategiska övervägandena. I avsnittet Företagen och jämställdhet ges några svar på hur företagen i initiativen idag arbetar med jämställdhetsfrågor. I kapitel 7 analyseras den offentliga rollen i utveckling av kluster/innovationssystem utifrån intervjuer med processledare sam intervjuer med några offentliga representanter i Värmland. I kapitel 8 analyseras initiativen utifrån ett helhetsperspektiv, d v s för samtliga initiativ. Här aggregeras resultat av utvärderingen för de fyra indikatorerna som uppdragsgivarna har specificerat. Värderingens slutsatser lyfts fram i kapitel 9. 7

11 2. The Paper Province 2.1 Initiativet och verksamhetsidén The Paper Province (TPP) är en ekonomisk förening som samordnar och utvecklar samverkan mellan aktörerna i det massa- och pappersteknologiska näringslivet i Värmland, norra Dalsland och Örebro län. Bildandet av TPP 1999 var ett sätt att samla de regionala företagen inom industrin med sina kunder, maskinleverantörer, konsultföretag och andra tjänsteleverantörer. Idag har TPP 71 medlemmar. Några exempel på företag som finns med som medlemmar är Metso Paper, Metso Fiber, Stora Enso, Billerud och Akzo Nobel. Verksamheten inriktas mot företagens behov och på aktiviteter som gynnar företagens och regionens utveckling som det ledande kunskapscentrat inom pappers- och massaindustrin. Kärnverksamheten bygger på utbildning, forskning och utveckling, affärsutveckling och system för ökat entreprenörskap. Målsättningen är att senast 2013 vara känt över hela världen som det internationellt ledande pappers- och massateknologiskt klustret. Utvecklingen i sektorn Utvecklingen inom pappers- och massabranschen har de senaste åren präglats av att de stora dominerande företagen i allt högre grad automatiserat, effektiviserat och outsoursat verksamheter som inte ingår i kärnverksamheten. Effekterna har blivit att de stora företagen minskat personalstyrkorna samtidigt som verksamheten har effektiviserats och produktiviteten ökat. Samtidigt har produktoch tjänsteföretagen i regionen ökat för att tillgodose massa- pappersbrukens behov av produkter och tjänster som man inte längre själva utvecklar. Idag är kostnadssidan generellt viktig för företagen. För bruken är priserna på energi och råvara de allra viktigaste. I ett europeiskt perspektiv har ett stort antal pappersmaskiner under föregående år stängts ner. Den europeiska pappers- och massaindustrin står inför en situation då konkurrensen är hög samtidigt som råvarupriserna stigit markant. (Värmland har en stor andel egenförsörjning på råvara och råvarupriserna regionalt har ännu inte slagit igenom fullt ut som i andra delar av Sverige och Europa.) Samtidigt som detta sker är den långsiktiga kompetensförsörjningen en viktig fråga i branschen så att hög kompetens kan attraheras till företagen för bibehållen och ökad konkurrenskraft. I TPP ingår ett stort antal företag i leverantörsledet inom många olika branscher. Satsningen på TPP Framtidsfabriken innebär ett ökat fokus på tillväxtområden i direkt anslutning till massa- och pappersbranschen som t.ex miljö och energi. Ett annat område där medlemsföretagen arbetar är processteknologi som omfattar såväl tjänsteföretag som producerande verksamheter. Genom klusterinitiativet utvecklas befintliga och nya produkter och tjänster. Nya investeringsprojekt för processeffektivisering iscensätts liksom att ett antal nya aktörer inom tillväxtområden som IT/telecom, miljö och energiområdet uppkommer. Även nya tjänsteföretag som leverantörer till processindustrin uppstår. Marknaden efterfrågar i allt större utsträckning ett ökat kompetensinnehåll i produkter och tjänster. Denna efterfrågan tillfredställs genom nya innovationer sprungna ur samverkan mellan företagen och mellan företagen och akademin. En stor möjlighet framöver är produkter som medverkar till företagens möjlighet att bedriva verksamhet med ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Antalet branschföretag i Värmlandsregionen har vuxit till följd av att man har kunnat erbjuda storföretagen tjänster och produkter som inte längre utvecklas internt. Ett stort antal leverantörer har uppstått över tiden och nya företagsidéer och koncept har utvecklats på marknaden. De viktiga globala maskinleverantörerna samt stora globala företag finns i regionen. Nyetableringar under 2007 har lett till 8

12 att samtliga globalt ledande maskinleverantörer idag finns etablerade i regionen. Deras utveckling driver också utvecklingen av underleverantörer som måste stå sig i en stenhård internationell konkurrens. Verksamheten Verksamheten i TPP inriktas mot 4 huvudområden: kompetensförsörjning, marknadsföring, projektutveckling, och regional tillväxt i samverkan med skolor, universitet och offentlighet - regionalt, nationellt och internationellt. Inom dessa områden sker ett stort antal aktiviteter utifrån vad företagen i initiativet efterfrågar. För att främja kompetensförsörjningsområdet arbetar TPP bland annat genom sitt kompetenscentrum med samordning av utbildningsbehoven hos de enskilda företagen, från enskilda kurser till komplett tjänst inklusive utbildningsadministration och återrapportering. Inom marknadsföring arbetar organisationen för att kommunicera regionens totala know-how till den globala marknaden, samt lobbying för branschfrågor i ett regionalt perspektiv gentemot myndigheter och offentliga aktörer. Målet med marknadsföringsinsatserna är att befästa den kompetens som klustret har och fortsätta att utveckla ett starkt varumärke internationellt. TPP utvecklar och driver större projekt inom branschområdet för att stärka så kallade utvecklingsplattformar inom angränsande branscher likväl som projekt direkt riktade till medlemsföretagen. Som ett led i detta sjösattes två nya projekt, The Energy Square och TPP Framtidsfabriken, TPP samarbetar med utbildnings- och forskningsinstitutioner såsom Karlstads Universitet och en del av TPPs arbete består i ett identifiera och initiera nya forsknings- och utvecklingsprojekt. TPP arbetar för att medlemsföretagen aktivt ska kunna medverka i regionala, nationella och internationella FoU-projekt. TPP arbetar även med att utveckla resurser för att kunna vara behjälpliga att för forskningsaktörernas räkning medverka till att nya FoU-projekt utvecklas i regionen och att kunna utgöra remissinstans i sådana frågor. En strategi för TPP är att tillsammans med företagen samverka för att FoU-resurserna regionalt skall vara motiverade att satsa på för koncernledningar och att regionen ska stå sig väl i den globala konkurrensen om utvecklingsresurser. Som ett verktyg för produktutveckling bildades The Packaging Greenhouse AB som är ett FoU-företag med resurser för forskning och utveckling inom värdekedjan från mjukvara, maskin- och komponentutveckling till färdigt förpackningsmaterial. Satsningen startade 2004 med en insats på totalt 24 miljoner SEK. TPPs verksamhet bygger på företagens dynamik, stora/små, tillverkare/konstruktionsföretag, producenter/konsumenter, utvecklare/användare som tillsammans utgör The Paper Province. De stora vill TPP locka att stanna kvar och utveckla sina företag i en dynamisk miljö där närhet till underleverantörer, starka FoU-resurser, omgivningens förståelse för deras konkurrenskraft är viktigare faktorer visavi närheten till kunderna. I arbetet med att skapa förutsättningar för branschen att stå sig väl i den globala konkurrensen har TPP bl.a. medverkat till att initiera The Packaging Arena (TPA). The Packaging Arena (som beskrivs i nästföljande kapitel) skall i detta sammanhang ses som en möjliggörare för utveckling i nya banor. Nedanstående bild illustrerar förenklat TPPs verksamhetsidé 9

13 Några drivkrafter på marknaden: Stora företagen har automatiserat, effektiviserat och outsoursat verksamheterökad effektivitet och produktivitet. Vikiga utvecklingsområden energi och miljö. Långsiktig kompetensförsörjning till branschen viktig Kompetensförsörjning Marknadsföring Projektutveckling Regional tillväxt En dynamisk miljö med olika typer av produkter och tjänster, starka R&D resurser, viktig kompetens, nya kompetensplattformar osv Ett internationellt ledande pappers- och massa teknologiskt kluster med lönsamma företag Några viktiga områden/frågeställningar för TPP under 2008: Fortsatt arbete med att stärka och utveckla möjliga tillväxtområden i kringområdet till kärnverksamheten papper och massa. Dessa områden är: Energi Miljö IT/Telekom Processteknologi Förpackningar Plant Design 2.2 Värmlands tillväxtindikatorer och TPP Som tidigare har nämnts vill denna värdering fånga upp vad som händer inom klusterinitiativen relaterade till Värmlands tillväxtindikatorer ökad industrinära forskning, utveckling av utbildning för långsiktig kompetensförsörjning, nya företag och tillväxt i befintliga företag. Nedan anges exempel på vad som har genomförts i The Paper Province inom dessa områden under Industrinära forskning TPPs strategi kring industrinära forskning handlar om att nätverket ser sig som en strategisk funktion som överbrygger gapet mellan industri och marknad. Strategin innebär att TPP: 1. samarbetar med utbildnings- och forskningsinstitutioner. En del av TPPs arbete består i ett identifiera och initiera nya forsknings- och utvecklingsprojekt. 2. arbetar för att medlemsföretagen aktivt ska kunna medverka i regionala, nationella och internationella FoU-projekt. 3. arbetar med att utveckla resurser för att kunna vara behjälpliga att för forskningsaktörernas räkning medverka till att nya FoU-projekt utvecklas i regionen och att kunna utgöra remissinstans i sådana frågor. Exempel på viktiga resultat/effekter inom området under 2007 är: - Den verksamhet som pågår inom The Packaging Greenhouse AB har fortsatt utvecklats och blev under 2007 självförsörjande. Egna 10

14 investeringar i verksamheten har även under året gjorts i utrustning för att ytterligare stärka konkurrenskraften och TPG kan i dagsläget enligt representanter för TPP anses vara en världsunik FoU-miljö för kartongutveckling.. - Stora Enso har under året beslutat att flytta forskningsresurser från Falun till Karlstad. Motiven till flytten av forskning handlar bland annat om närheten till Karlstads Universitet samt de resurser som finns i och med klustret The Paper Province som helhet. - TPP har under året initierat The Energy Square, ett internationellt center för energieffektivisering. Verksamheten fungerar som ett kommersialiseringscenter och har till uppgift att underlätta processen att ta fram nya produkter och tjänster som minskar energianvändningen inom pappers- och massaindustrin. Centret ska vidare fungera som en länk mellan universitet, forskningsinstitut och näringsliv. - TPP har under 2007 ökat samarbetet med Karlstads Universitet och skrivit under ett samarbetsavtal som lett till att representanter för TPP samt KaU regelbundet träffas och bland annat arbetar med en forskningsstrategi. - TPP har i en kartläggning genomförd av EU under 2007 i konkurrens med över 2100 kluster i Europa blivit utnämnt till ett av Europas sexton mest innovativa kluster. Utbildning som leder till långsiktig kompetensförsörjning Inom området utbildning har TPP i likhet med tidigare år arbetat med en rad olika aktiviteter under TPP har ett Kompetenscentrum för medlemsföretagen och för andra företag där man erbjuder olika typer av utbildningar. Under 2007 har omsättningen kring kompetensutvecklingsinsatser varit på samma nivå som under föregående år. Andra viktiga aktiviteter inom området under 2007 är: - TPP har under tidigare år arbetet med kompetensutvecklingsprojektet KNUFF. Projektet bedrevs inom ramen för Mål 3 och avslutades i februari 2007 med en positiv utvärdering. Under processen har bland annat genomförts analyser av det strategiska utbildningsbehovet i företagen samt utvecklat och planerat utbildningar för medarbetare och chefer enligt företagens utbildningsbehov. Under 2007 har TPP förädlat kunskaperna från KNUFF för att utveckla verktyg för identifiering av utbildningsbehov i små och medelstora företag. - TPP har medverkat i utvecklingen av TeknikCollege, ett nätverk mellan utbildningsanordnare, näringsliv och kommuner. Målet är att skapa bättre samverkan mellan parterna. Målet för samverkan är; högre kvalitet och kvalitetssäkring på utbildning, ökad konkurrens mellan utbildningssamordnare, förbättrat samarbete med lokala industrin, resurseffektivitet. TeknikCollege utbildar teoretiska praktiker och praktiska teoretiker. - Inom verksamheten The Packaging Greenhouse har utveckling av företagsrelevanta utbildningar varit framgångsrik. Nyföretagande TPPs strategi kring nyföretagande handlar om att skapa goda förutsättningar för nyföretagande genom: 11

15 - ett marknadsföringsarbete som sätter regionen på kartan. - att utveckla strukturer kring kompetensförsörjning som stödjer TPPföretagens behov av rekrytering för att hitta rätt kompetens. - Att arbeta med FoU och genom utveckling av nya gränssnittsområden som tidigare nämnts, t.ex. miljö, energi, IT samt förpackningar. Viktiga resultat under 2007 är att det har tillkommit ett par nya företagsetableringar i The Paper Province bl.a. två av världens ledande maskinproducenter. Dessutom har flera befintliga företag vuxit under året. Deras tillväxt innebär också att deras underleverantörer expanderar sina verksamheter. Tillväxt i befintliga företag The Paper Province bidrar som tidigare har beskrivits till att skapa bra förutsättningar för tillväxt i företagen genom att arbeta med marknadsföring, kompetensförsörjning, projektutveckling och genom att arbeta med utveckling och tillväxt i ett regionalt perspektiv. Under 2007 har ytterligare 8 företag blivit medlemmar i TPP. Förutom de viktiga aktiviteter som beskrivs har det genomförts ett antal aktiviteter bland annat inom marknadsföringsområdet där ett exempel på viktigt resultat är: - EUs utnämning av TPP som ett av Europas sexton mest innovativa kluster. Totalt undersöktes över kluster. - Dessutom har ett antal aktiviteter genomförts för att stärka internationaliseringen av klustret. Syftet med aktiviteterna är att stärka de mindre och medelstora företagens möjligheter på en global marknad samt att marknadsföra klustret för internationella investeringar och etableringar. Internationaliseringsarbetet är ett viktigt område för The Paper Province och aktiviteter genomförs kontinuerligt. Ett antal kontakter och samarbeten finns med bl.a. Kina och Indien. Etableringen av The Energy Square är ett annat viktigt led i internationaliseringsarbetet. Nästa avsnitt beskriver hur företagen ser på The Paper Province och vilka resultat och effekter som man anser att TPP bidrar till. Detta är i hög grad relevant för indikatorn tillväxt i befintliga företag. 2.3 Företagens syn på The Paper Province Genom ett enkätutskick till de företag som deltar i The Paper Province har värderingen samlat in information om bland annat hur företagen ser på The Paper Province som initiativ. 40 företag har svarat på enkäten av totalt 75 utskickade enkäter. Här ingår tillverkande företag (ca 60 procent), tjänsteföretag (ca 35 procent) samt handelsföretag (ca 5 procent). Av de responderande företagen producerar 67 procent huvudsakligen för en internationell marknad och ca 31 procent för en nationell marknad. De företag som är med i The Paper Province har olika motiv för sin medverkan. De motiv som framkommer i enkätsvaren som de allra viktigaste är: För att marknadsföra företaget För att få tillgång till kompetensförsörjning via klustret/nätverket Nya nätverk För utveckling av den egna organisationen/företaget För att delta i gemensamma projekt med andra företag Frågan kring hur företagen ser på TPPs roll har inte ställts i detta års enkät men frågan ställdes i föregående års enkät. Det framgår då att företagen ser att TPP har 12

16 en roll som spindeln i nätet, en katalysator, pådrivare, samordnare, nätverksbyggare i det pappers- och massateknologiska klustret. En viktig roll för TPP utifrån företagen är att marknadsföra klustret och dess kompetenser nationellt och internationellt. Marknadsföringen riktas dels mot kunder och leverantörer men även för att stärka samarbeten med akademin samt att lyfta fram klustrets intressen till den nationella politiken och de nationella prioriteringarna. Behovet av insatser från ett företagsperspektiv Utifrån bland annat företagens motiv till att vara med i The Paper Province ställs frågor i enkäten kring hur företagets behov av extern kompetens ser ut. 82 procent av de företag som har svarat på enkäten kring The Paper Province anser att det är mycket viktigt eller viktigt för företaget att få tillgång till extern kompetens för att utvecklas. Företagen efterfrågar här framförallt olika typer av extern teknisk kompetens. Marknadsföring och försäljning nämns även. Företagsenkäten har samlat in information kring företagens syn på nuvarande samarbete och önskat samarbete med olika aktörer. Detta gjordes även för år 2005, dvs i den nollbasmätning som genomfördes samt för Stora skillnader mellan faktiskt samarbete och önskat samarbete skulle därför indikera att det finns utvecklingsmöjligheter ur ett företagsperspektiv. Tabellen nedan visar enkätresultaten avseende företagens genomsnittliga syn på samarbete, nuvarande och önskat med olika aktörsgrupperingar. Företagen har tillfrågats i vilken utsträckning de samarbetar respektive önskar samarbeta med olika aktörer, där 1 är inte alls och 5 är i mycket stor utsträckning. Diagrammet visar ett genomsnitt av alla svar. Diagram 1: Grad av samarbete med olika aktörer, nuläge och önskvärt Företagsfrämjande aktörer Nuläget Önskvärt Externa FoU-aktörer Gymnasie- och KYutbildningar Högskola/Universitet Företag Inom samtliga områden kan det konstateras att faktiskt samarbete i nuläget är mindre än vad som man som företag önskar sig. Företagens samverkan med andra företag är i nuläget högt, så även det önskvärda samarbetet. Här finns en liten skillnad mellan det samarbete som bedrivs idag och det samarbete som man önskar sig. Inom samtliga områden stämmer värderingen väl överens med hur man har sett på samarbetet även under tidigare års värderingar. De områden där det finns den största potentialen för ökad samverkan tycks vara samarbetet med högskola/universitet och med externa FoU-aktörer. Vid en jämförelse med den nollbasmätning som genomfördes för år 2005 samt värderingen för 2006 kan konstateras att dessa värderingar stämmer väl överens med hur företagen tidigare värderat samverkan med dessa aktörer. 13

17 Samarbetet med andra företag är högt, som nämns ovan. I enkätsvaren framgår att 87 procent av företagen stadigvarande samarbetar med andra företag. I den värdering som genomfördes för 2006 angav 76 procent att man stadigvarande samarbetar med andra företag. De områden som företagen främst samarbetar kring är produktion, kompetensutveckling, inköp och marknadsföring. Det finns ett antal områden som företagen skulle kunna tänka sig att samverka mer kring med andra företag för en ökad konkurrenskraft. Dessa områden illustreras i nedanstående diagram. Diagram 2: Områden som företag vill samverka mer kring för att öka företagets konkurrenskraft Produktutveckling Forskning och utveckling Produktion Inköp Kostnadsreducering Marknadsföring Försäljning Övrigt Antal svar De områden som företagen inom The Paper Province ser att man skulle kunna samverka än mer med andra företag är områden som produktutveckling, FoUfrågor, produktion osv. Vid en jämförelse med tidigare år tycks försäljning vara mindre prioriterat för samarbeten. Samarbeten kring produktutveckling/fou får lika många svar som tidigare år. Ett annat område där företagen önskar mer samarbete är med högskola/universitet enligt diagram 4. Idag uppger 54 procent av de responderande företagen att de samarbetar med forsknings- och utbildningsinstitutioner. Värderingen har bett företagen att specificera befintligt samarbete samt vilken typ av samarbete som de önskar med FoU-institutionerna kring olika områden. Se nedanstående diagram, där 1 är inte alls och 5 är i mycket stor utsträckning. Diagrammet visar ett genomsnitt av alla svar. 14

18 Diagram 3: Grad av samarbete med FoU-institutioner, nuläge och önskat Utv nya forskn. områden Uppdrag enskilda forskare Utv av nya utbildn. program Påverka framtagandet KY-utbildn Uppdragsutbildning Samarbete med institution Samarbete med gymnasieutb Studentutbyte Önskvärt Nuläget Ovanstående bild illustrerar hur företagen samarbetar med forsknings- och utbildningsinstitutioner idag samt hur man ser på den önskvärda situationen. Idag är samarbetet kring studentutbyte det samarbete som är mest utbrett. Inom samtliga områden finns en skillnad mellan hur samarbetet ser ut idag och hur företagen önskar att det skulle se ut. De största diskrepanserna eller potentialerna mellan nuläge och önskvärd samverkan finns inom områdena uppdragsutbildning och utveckling av nya utbildningsprogram. Även tidigare år har just uppdragsutbildning varit ett område som lyfts fram där man önskar ökat samarbete. Vid en jämförelse med år 2005 då den första värderingen gjordes kan konstateras att samarbeten med institution, gymnasium och med uppdragsutbildningar har ökat något. Samarbeten vid utveckling av forskningsområden och vid framtagandet av KY-utbildningar verkar dock ske i något mindre utsträckning jämfört med år Resultat och effekter från ett företagsperspektiv Enkätundersökningen till företagen har också samlat in information kring vilka resultat och effekter företagen upplever att The Paper Province bidrar till. Med resultat menas här viktiga företagsrelaterade resultat som i sin tur kan leda till förstärkta klusterförhållanden och tillväxt. Med effekter menas här konkreta tillväxtresultat som ex nya affärer, lägre kostnader osv. I enkäten har företagen fått frågan hur man värderar olika typer av resultat utifrån vad The Paper Province hjälper till att skapa. De tre områden som i årets värdering ges den högsta bedömningen utifrån The Paper Province är att initiativet bidrar till: - Ökad kunskap om branschen - Ökat samarbete/samverkan med företagen - Nya nätverk I jämförelse med den nollbasmätning som genomfördes för år 2005 är detta oförändrat. Nedanstående diagram illustrerar hur företagen bedömer The Paper Province förmåga att initiera företagsrelevanta utbildningar och 15

19 kompetensutvecklingsaktiviteter som bidrar till företagets utveckling samt hur man bidrar till FoU-insatser. Skalan är från 1-4 där ett står för dåligt och 4 för mycket bra. Diagram 4: Bedömning av The Paper Province förmåga att bidra till FoU och utbildningsrelaterade områden Vara mäklare kring komtetensutvecklingsinsatser Initiera företagsrelevanta utbildningar Bidra till ökade kontakter med FoU-aktörer Bidra till behovsstyrda FoUinsatser De områden som får de högsta medelvärdena utifrån företagens bedömningar är att TPP bidrar till att vara mäklare kring kompetensutvecklingsinsatser och att initiativet initierar företagsrelevanta utbildningar. Detta stämmer väl överens med tidigare värderingar och även med TPPs arbete kring kompetensutveckling. Kring dessa frågeställningar finns ett relativt stort antal företag som svarar vet ej. Dessa har vi valt att utesluta ur diagrammet. Många vet ej svar kan dock vara intressanta att analysera utifrån om initiativet i sina verksamhetsområden arbetar med ovanstående frågeställningar. Det kan konstateras att fler än 80 procent av företagen bedömer TPPs förmåga som bra eller mycket bra för alla insatser. Vad avser initiativets förmåga att bidra till behovsstyrda FoU-insatser anser 84 procent att den är bra eller mycket bra. 83 procent anser att TPP på ett bra sätt bidrar till ökade kontakter med FoU-aktörer. Initiativets förmåga att vara mäklare kring kompetensutvecklingsinsatser bedömer hela 97 procent sköts bra eller mycket bra och 93 procent anser att klusterinitiativet är bra eller mycket bra på att initiera företagsrelevanta utbildningar. Tabellen nedan visar hur företagen ser på TPPs förmåga att underlätta vid rekrytering av rätt kompetens. Här har 63 procent svarat att initiativet i viss grad, i hög grad eller i mycket hög grad underlättar vid rekrytering. 26 procent har svarat att man ej vet eller har haft svårt att svara på frågan. Tabell 2: Bedömning av The Paper Province förmåga att underlätta vid rekrytering av rätt kompetens I mycket hög grad 0 % I hög grad 20 % I viss grad 43 % I liten grad 11 % Inte alls 0 % Vet ej 26 % Nedanstående tabell visar vad företagen har svarat på en direkt fråga kring vad deltagandet i aktiviteterna har inneburit när det handlar om FoU aktiviteter. 16

20 Tabell 3: Bedömningen av vad deltagandet i The Paper Province aktiviteter har inneburit JA NEJ VET EJ Utökade satsningar på FoU 9 % 56 % 35 % Nya FoU-projekt 15 % 53 % 32 % Ökat FoU-samarbete med andra företag 18 % 53 % 29 % Ökat FoU-samarbete med Högskola/Universitet/Industriforskningsinstitut 29 % 43 % 29 % Utifrån ovanstående tabell kan konstateras att 9 procent av de responderande företagen anser att deltagandet i TPP medfört utökade satsningar på FoU samt att 15 procent av de responderande företagen anser att deltagandet medfört nya FoUprojekt. Utöver detta anser 18 procent att TPP innebär ett utökat FoU-samarbete med andra företag samt 29 procent att TPP innebär ett ökat FoU-samarbete med högskola/universitet/industriforskningsinstitut. I enkäten har frågor även ställts till företagen kring konkreta tillväxteffekter. Företagen har tillfrågats om de bedömer att TPP som initiativ har bidragit till ökad försäljning, lägre kostnader, ökat antalet anställda och bidragit till nya investeringar. Tabell 4: Konkreta tillväxteffekter JA NEJ VET EJ Ökad försäljning 31 % 51 % 17 % Lägre kostnader 21 % 61 % 18 % Ökat antal anställda 12 % 76 % 12 % Nya investeringar 6 % 79 % 15 % Från tabellen kan utläsas att 31 procent av de responderande TPP företagen anser att initiativet har lett till konkreta tillväxteffekter genom ökad försäljning. I jämförelse med år 2005 (9%) och år 2006 (21%) har synen på vad initiativet bidrar till i form av ökad försäljning således ökat. Vad gäller lägre kostnader så anser 21 procent av de responderande företagen att initiativet leder till detta. I jämförelse med år 2005 har denna siffra ökat med nära hälften. I jämförelse med 2006 är den oförändrad. (Ett företag har i de öppna svarsalternativen uppgett att kostnaderna har minskat med kr tack vara deltagandet i initiativet.) I enkäten kan vidare utläsas att 12 procent av de responderande företagen anser att deltagande i TPP medfört ett ökat antal anställda. I enkäten har företagen även specificerat hur många anställda man hade i januari 2007 och hur många man hade i december Den totala ökningen i de responderande företagen är 330 personer. Slutligen anger 6 procent av de responderande företagen att medverkan lett till nya investeringar. Sammantaget kan konstateras att ett flertal företag inom TPP anser att deltagandet i initiativet leder till konkreta tillväxteffekter. Detta är ett intressant resultat som är viktigt att framhålla i värderingen. Det tycks som att det utifrån företagens värdering finns tydliga mervärden och tillväxteffekter i ett deltagande. 17