Värmlands klusterinitiativ-värdering av samverkan för utveckling och tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värmlands klusterinitiativ-värdering av samverkan för utveckling och tillväxt"

Transkript

1 När kunskap ger resultat --- Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och NUTEK Värmlands klusterinitiativ-värdering av samverkan för utveckling och tillväxt 11 april 2008 Ref Version Datum Godkänd Kontroll Utarbetad av Ramböll Management Kapellgränd 7 S Stockholm Sweden Tel: (+46)

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning Uppdraget Ett nytt samarbete inom Mål 2-området Utgångspunkter Metod Urval och svarsfrekvens 1.5 Rapportens upplägg och logik The Paper Province Initiativet och verksamhetsidén 2.2 Värmlands tillväxtindikatorer och TPP Företagens syn på The Paper Province Vad kan initiativet göra ytterligare? Företagen och jämställdhet Slutsatser The Paper Province The Packaging Arena Initiativet och verksamhetsidén Värmlands tillväxtindikatorer och TPA Företagens syn på TPA Vad kan initiativet göra ytterligare? Företagen och jämställdhet Slutsatser The Packaging Arena Kompetenscentra Stål & Verkstad Initiativet och verksamhetsidén Värmlands tillväxtindikatorer och Kompetenscentra Stål & Verkstad Företagens syn på kompetenscentra Stål & Verkstad Vad kan initiativet göra ytterligare? Företagen och jämställdhet Slutsatser Stål & Verkstad Måltidsriket Initiativet och verksamhetsidén Värmlands tillväxtindikatorer och Måltidsriket Företagens syn på Måltidsriket Vad kan initiativet göra ytterligare? Företagen och jämställdhet Slutsatser Måltidsriket Compare Initiativet och affärsidén Värmlands tillväxtindikatorer och Compare Företagens syn på Compare 61

3 6.2 Vad kan initiativet göra ytterligare? Företagen och jämställdhet Slutsatser Compare Tema - Den offentliga rollen Inledning Offentliga aktörers syn på sin roll Klusterinitiativens syn på den offentliga rollen 7.4 Slutsatser och rekommendationer offentliga rollen Några sammanfattande resultat Värmlands klusterinitiativ Tillväxt i befintliga företag Synen på hållbarhetsaspekter Nyföretagande Industrinära forskning Utveckling av utbildning som syftar till långsiktig kompetensförsörjning Slutsatser 87

4 Sammanfattning Sammanfattning skrivs då rapportutkastet är godkänt av uppdragsgivarna 1

5 1. Inledning 1.1 Uppdraget Ramböll Management genomför årligen för åren en värdering av den processutveckling som pågår i Värmland kring olika kluster och nätverk och som syftar till att främja utveckling och tillväxt i för Värmland viktiga näringslivssektorer som papper och massa, förpackningar, IT, stål och verkstad samt livsmedel/måltid/besöksnäring. Dessa kluster och nätverk är prioriterade i regionens RTP (det regionala tillväxtprogrammet). Uppdraget kommer från Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Nutek och ska ses som en del i den portföljstrategi som Värmland har för kluster och nätverksutvecklingen i regionen. Denna strategi innebär bland annat att representanter för Värmlands prioriterade klusterinitiativ under denna treårsperiod kontinuerligt träffas för att byta erfarenheter kring processutvecklingen men även för att hitta samverkansmöjligheter inom exempelvis områden som kompetensförsörjning, entreprenörskapsfrågor, marknadsföring osv. Värderingen är en del i detta, som man kan benämna, pilotprojekt som prövar metoder för att arbeta med en sådan portföljstrategi. Uppgiften för föreliggande värdering är att tydliggöra arbetet och processen i respektive klusterinitiativ utifrån ett systemperspektiv på klusterutvecklingen i en region. Ambitionen är att värdera hur respektive klusterinitiativ har bidragit till Värmlands tillväxtindikatorer: - Tillväxt i befintliga företag - Ökat nyföretagande - Ökad industrinära forskning - Utveckling av utbildning som syftar till långsiktig kompetensförsörjning Värderingen ska årligen resultera i en rapport som ska beskriva utvecklingen. Tanken är att dessa årliga rapporter ska ligga till grund för lärande och dialog om fortsatt utveckling. Denna rapport är den tredje rapporten och beskriver utvecklingen under De två tidigare rapporterna, den s k nollbasmätningen för år 2005 och rapporten för år 2006, utgör underlag för beskrivningar av förändringar i denna rapport. Utvecklingen under år 2006 visade på liknande resultat som vid nollbasmätningen. Vid en jämförelse med nollbasmätningen är fortfarande nya nätverk och ökat samarbete/samverkan med andra företag bland de sammantaget viktigaste resultaten. De förändringar som främst kan observeras är en ökning av andelen företag som ser konkreta tillväxteffekter, framförallt när det gäller en ökad försäljning. I undersökningen för år 2006 introducerades frågor om initiativen som mäklare av kompetensutvecklingsinsatser och FoU-samarbeten, där det bl a framkom att över hälften av företagen anser att initiativen i någon grad bidrar till att underlätta för rekrytering och att en knapp femtedel anser att initiativets aktiviteter har lett till ett ökat FoU-samarbete med andra företag och med högskola, universitet eller forskningsinstitut Ett nytt samarbete inom Mål 2-området I den nuvarande strukturfondsperioden ingår Värmland tillsammans med Dalarna och Gävleborg i Mål 2 området Norra mellansverige. Inom ramen för detta samarbete och i det gemensamma strukturfondsprogram som är framtaget är 2

6 näringslivsutveckling ett av de prioriterade områdena. För att stärka näringslivsutvecklingen ses en kunskapsdriven tillväxt och ett förbättrat samspel mellan universitet/högskola och näringsliv som prioriterat. I detta sammanhang är projekt som på olika sätt stärker utvecklingen av kluster och innovationssystem viktiga eftersom dessa system kan främja utvecklingen av ovanstående områden. Mot bakgrund av erfarenheterna i Värmland kring att systematiskt värdera processutvecklingen i kluster/nätverk/innovationssystem kommer man nu genom strukturfondssamarbetet i samarbete med Gävleborg och Dalarna genomföra en gemensam värdering. Detta innebär att Ramböll Managements uppdrag har utökats till att omfatta även Gävleborg och Dalarna, där tre separata rapporter för respektive region kommer att presenteras. Till detta kommer ett sammanfattande och jämförande PM för samtliga län, som lyfter fram de regionala perspektiven och försöker identifiera insats- och utvecklingsområden. Denna rapport är den separata rapporten för Värmland, och utgör samtidigt den tredje rapporten i det tidigare uppdraget att värdera den processutveckling som pågår i Värmland kring olika kluster och innovationssystem. Värderingen genomförs enligt samma modell som tidigare år och jämförbarheten behålls således. Dalarna och Gävleborgs klusterinitiativ värderas också enligt denna modell. Jämfört med tidigare år tillkommer nu ett jämställdhetsperspektiv, dels relaterat till kompetensförsörjning och tillväxt och dels till hur initiativen arbetar med dessa frågor och om de kan fungera som stöd för företagen. 1.2 Utgångspunkter 1.3 Metod En viktig utgångspunkt för värderingen och för läsning av denna rapport är att de olika klustren/utvecklingsinitiativen befinner sig i olika stadier av utveckling vilket man bör ta hänsyn till vid bedömning av utveckling och vid eventuell jämförelse mellan olika initiativ. De initiativ som studeras är också mycket skilda i sin karaktär och det är en definitionsfråga vad som exempelvis är kluster, innovationssystem, företagsnätverk, utvecklingsidéer eller branschsamverkan. Gemensamt för de initiativ som studeras i denna rapport är att det har initierats eller pågår ett samverkansinitiativ för att utveckla respektive sektor mot ökad tillväxt och konkurrenskraft. Detta gör även att det finns olika behov för utveckling och samverkan för utveckling i olika sektorer och även olika målsättningar. Man bör därför se till respektive initiativs vision, målsättningar och strategier för att kunna bedöma värdet av samverkan. En annan viktig utgångspunkt är att det sker ett stort antal aktiviteter i de olika initiativen och det sker ett stort antal aktiviteter i innovationssystemet Värmland. Denna rapport ger en bild av hur nuläget ser ut 2007 och i jämförelse med 2005 och 2006 utifrån den data som värderingen har utgått ifrån. För tillväxtindikatorn industrinära forskning beskrivs t ex de aktiviteter som initiativet på olika sätt är involverade i. Här beskrivs således inte all industrinära forskning som enskilda företag inom en sektor bedriver. I detta avsnitt ges några metodologiska utgångspunkter för rapporten. Dessutom redovisar Ramböll Management sammanfattningsvis utvärderingsmetoden. En viktig avgränsning för värderingen är att rapporten behandlar klusterinitiativ som processutvecklingsverktyg för att stärka tillväxt och konkurrenskraft i prioriterade sektorer i Värmland. Värderingen görs alltså ej av de enskilda kluster/branscher/sektorer som initiativen verkar inom. Syftet med värderingen är att tydliggöra vad det är man vill åstadkomma i initiativen samt att mäta resultat och effekter. Detta ska kunna utgöra underlag för 3

7 diskussioner kring vad det är för typ av strategier och aktiviteter som genererar effekter och vilka som inte gör det samt om detta är i linje med vad som bör åstadkommas för en ökad konkurrenskraft. Värderingen ska som tidigare nämnts dels lyfta resultaten och effekterna på en systemnivå, eller en Värmlandsnivå, och även visa på vad som händer i respektive initiativ. Mätningen av resultat och effekter, beskrivningen av initiativen samt analysen av förutsättningarna för initiativen görs genom deskriptiv analys av data. Utvärderingen använder tre typer av data; 1. Resultat från en processlogg, som är ett Internetbaserat verktyg där processledaren för initiativet redovisar viktiga aktiviteter, resultat och effekter samt kan reflektera över initiativet 2. Resultat från enkätundersökning med företag som ingår i klusterinitiativen 3. Intervjuresultat Utgångspunkten för processloggen är att processledarna kan reflektera kring den processlogik som klusterinitiativet är uppbyggt utifrån. Detta utifrån frågeställningar såsom: - Vad är det som skapar ökad konkurrenskraft för sektorn/klustret/innovationssystemet? Vad skapar världsklass? - Var finns de framtida affärerna? - Vilka är de ekonomiska och marknadsmässiga drivkrafterna? - Vad är det som hindrar förnyelse inom sektorn/klustret/innovationssystemet? - På vilket sätt kommer nätverks/klustret/innovationssystemsinitiativet att bidra till ökad konkurrenskraft? Hur? I processloggen redovisas även vad som har åstadkommits inom Värmlands tillväxtindikatorer: Tillväxt i befintliga företag, nyföretagande, ökad industrinära forskning och utveckling av utbildning. Syftet med processloggen är att under de år som värderingen genomförs skapa en reflektion kring klusterinitiativets affärsidé/verksamhetsidé samt vilka aktiviteter som leder till resultat och effekter i form av tillväxt och ökad konkurrenskraft. Syftet är även att fånga upp de resultat som inte tas upp i ett företagsperspektiv, men som ofta handlar om att stärka de strukturella förutsättningarna för branschen/sektorn genom t ex miljöer för innovation. Som komplement till processloggen genomförs sedan intervjuer med processledarna för att även fånga upp frågeställningar kring exempelvis förutsättningar att driva ett framgångsrikt processarbete. Eftersom företagen är navet i ett klusterinitiativ och de som främst ska uppleva och åstadkomma effekterna så är deras perspektiv viktigt. Värderingen har därför ett starkt företagsperspektiv och en stor del av den data som används är den data som kommer ifrån företagens synpunkter på initiativet och vad som åstadkoms gemensamt. Företagens synpunkter fångas i värderingen upp genom en e-enkät. Urvalet av företag till enkätundersökningen har gjorts i samråd med processledarna och har utgått från att endast inkludera företag som aktivt medverkat i respektive klusterinitiativ. Genom processledarna erhöll Ramböll Management kontaktuppgifter till företagen i initiativet. Företagen kontaktades via e-post där uppdraget beskrevs och där det bifogades en länk till webb-enkäten. Datainsamlingen enligt de tre ovan beskrivna metoderna har strukturerats utifrån de fyra indikatorer som uppdragsgivaren specificerat samt teori kring kluster och processutveckling. Värmlands fyra indikatorer 1) tillväxt i befintliga företag, 2) ökat nyföretagande, 3) ökad industrinära forskning och 4) utveckling av utbildning som 4

8 syftar till långsiktig kompetensförsörjning för företagen, är mål och indikatorer i Värmlands RTP. Eftersom värderingen syftar till att framförallt analysera resultat och effekter från processutvecklingen av nätverken/klustren/innovationssystemen så är datainsamlingen fokuserad på att samla in data kring processförhållandena i klustren. Valet av de förhållanden som data samlats in kring har styrts av en rad kluster- och innovationsmodeller som beskriver vad som är goda klusterförhållanden. Tanken med klusterinitiativ som utvecklingsverktyg för tillväxt och konkurrenskraft är någonstans att 1+1=3, d v s att starka länkar mellan aktörer och samarbeten gör att detta främjar kunskapsöverföring, nya idéer och innovation. Detta i sin tur skapar ett mervärde som inte hade åstadkommits genom enskilda aktörers ageranden och som leder till en positiv påverkan på tillväxt och utveckling. Värderingen har därför ett starkt fokus på samarbete och på hur samarbeten utvecklas. Eftersom analysen är deskriptiv så redovisas inte någon kausalitet mellan initiativet och resultat och effekter statistiskt. Företagens och processledarnas bedömningar är vad utvärderingens slutsatser stödjer sig på. Ambitionen är att visa på både upplevda tillväxteffekter såsom t ex ökad försäljning och ett ökat antal anställda samt förutsättningar för hur ett framgångsrikt samverkansarbete förändras d v s hur de långsiktiga resultaten för utvecklingsprocesser i klustret ser ut såsom exempelvis ett utökat nätverk, ett ökat samarbete mellan företag, ett ökat samarbete med det offentliga osv. En alternativ metod för värderingen eller en kompletterande metod skulle kunna vara att genomföra en jämförande studie mellan företag som ingår i klusterinitiativ och företag som inte gör det. Detta är dock en relativt kostsam metod som inte har varit möjlig att genomföra i detta uppdrag. Det är vidare intressant att även studera hur exempelvis hela det Värmländska klustret relaterat till IT eller måltid utvecklas vad avser t ex omsättning, produktivitet, lönesummor etc. Denna värdering utgår som tidigare nämnts från de företag och aktörer som ingår i samverkansinitiativen. 1.4 Urval och svarsfrekvens I detta avsnitt redovisas urvalet och bortfall av respondenter för företagsenkäten. Urvalet av företag till enkätundersökningen har gjorts i samråd med processledarna, vilka identifierade företag som aktivt medverkat i respektive klusterinitiativ. I de fall klusterinitiativen/innovationssystemen omfattas av en medlemsorganisation har urvalet avsett samtliga medlemmar, i de fall klusterinitiativen/innovationssystemen inte är en medlemsorganisation har urvalet avsett de företag som har haft en aktiv delaktighet i initiativets aktiviteter och som därmed är väl insatta i den typ av aktiviteter som initiativet genomför. Företagsenkäten skickades ut som en webenkät till totalt 315 företag, varav 46 inom The Packaging Arena, 74 inom The Paper Province, 66 inom Kompetenscentra Stål & Verkstad, 37 inom AB Måltidsupplevelser och 91 inom Compare. Av de totalt 315 företag som erhöll enkäten svarade 193 företag, vilket ger en svarsfrekvens på 61 % 1. 1 I vissa fall har respondenterna angivit att de inte är tillräckligt aktiva i initiativet eller hade tillräckligt god kännedom om initiativet för att kunna besvara enkäten. Andra anledningar till bortfall är exempelvis att personen hade slutat på företaget eller inte var tillgänglig. 5

9 Företagen var i undersökningen uppdelade i olika strata utifrån vilket initiativ de tillhörde. Tabellen nedan visar fördelningen av företag och svarsfrekvens per initiativ. Tabell 1: Urvalsgrupp The Arena Initiativ Packaging Utskickade enkäter Antal besvarade enkäter Svarsfrekvens % The Paper Province % Kompetenscentra Stål & Verkstad AB Måltidsupplevelser/ Måltidsriket % % Compare % Totalt % 1.5 Rapportens upplägg och logik Rapporten är disponerad enligt följande. I kapitel 2 till 7 beskrivs varje klusterinitiativ i ett eget kapitel. Varje kapitel följer samma struktur: - Initiativet och verksamhetsidén - Värmlands tillväxtindikatorer och initiativet - Företagens syn på initiativet - Vad kan initiativet göra ytterligare? - Företagen och jämställdhet - Slutsatser utifrån företagens syn på initiativet Initiativet och verksamhetsidén presenterar initiativet i kortfattad form med vad det är som man vill åstadkomma, varför och hur. Detta ska ge en beskrivning av processlogiken för initiativet, vilka effekter vill man åstadkomma och med vilka instrument. Här ges även en kort beskrivning av några viktiga frågeställningarna inför I avsnittet Värmlands tillväxtindikatorer och initiativet beskrivs sedan viktiga aktiviteter som bedrivits inom initiativet under 2007 för områdena industrinära forskning, utbildning, nyföretagande och tillväxt i befintliga företag. I avsnitten företagens syn på initiativet samt vad kan initiativet göra ytterligare presenteras hur företagen ser på initiativet, hur behovet av insatser ser ut och vilka resultat och effekter som företagen ser att initiativet och samverkan ger. Tanken bakom avsnittet är att ge en bild av hur företagen ser på initiativet samtidigt som en bild ges av hur initiativet arbetar för att främja tillväxt. Om synen på initiativet stämmer överens med initiativets vision, målsättningar och strategier är det en bra förutsättning för processarbetet och ett tecken på att initiativet är väl förankrat hos företagen. Om det finns stora diskrepanser mellan vad som görs i initiativet och hur företagen ser på initiativet, är det en signal för initiativet att föra 6

10 en dialog med företagen och förnya de strategiska övervägandena. I avsnittet Företagen och jämställdhet ges några svar på hur företagen i initiativen idag arbetar med jämställdhetsfrågor. I kapitel 7 analyseras den offentliga rollen i utveckling av kluster/innovationssystem utifrån intervjuer med processledare sam intervjuer med några offentliga representanter i Värmland. I kapitel 8 analyseras initiativen utifrån ett helhetsperspektiv, d v s för samtliga initiativ. Här aggregeras resultat av utvärderingen för de fyra indikatorerna som uppdragsgivarna har specificerat. Värderingens slutsatser lyfts fram i kapitel 9. 7

11 2. The Paper Province 2.1 Initiativet och verksamhetsidén The Paper Province (TPP) är en ekonomisk förening som samordnar och utvecklar samverkan mellan aktörerna i det massa- och pappersteknologiska näringslivet i Värmland, norra Dalsland och Örebro län. Bildandet av TPP 1999 var ett sätt att samla de regionala företagen inom industrin med sina kunder, maskinleverantörer, konsultföretag och andra tjänsteleverantörer. Idag har TPP 71 medlemmar. Några exempel på företag som finns med som medlemmar är Metso Paper, Metso Fiber, Stora Enso, Billerud och Akzo Nobel. Verksamheten inriktas mot företagens behov och på aktiviteter som gynnar företagens och regionens utveckling som det ledande kunskapscentrat inom pappers- och massaindustrin. Kärnverksamheten bygger på utbildning, forskning och utveckling, affärsutveckling och system för ökat entreprenörskap. Målsättningen är att senast 2013 vara känt över hela världen som det internationellt ledande pappers- och massateknologiskt klustret. Utvecklingen i sektorn Utvecklingen inom pappers- och massabranschen har de senaste åren präglats av att de stora dominerande företagen i allt högre grad automatiserat, effektiviserat och outsoursat verksamheter som inte ingår i kärnverksamheten. Effekterna har blivit att de stora företagen minskat personalstyrkorna samtidigt som verksamheten har effektiviserats och produktiviteten ökat. Samtidigt har produktoch tjänsteföretagen i regionen ökat för att tillgodose massa- pappersbrukens behov av produkter och tjänster som man inte längre själva utvecklar. Idag är kostnadssidan generellt viktig för företagen. För bruken är priserna på energi och råvara de allra viktigaste. I ett europeiskt perspektiv har ett stort antal pappersmaskiner under föregående år stängts ner. Den europeiska pappers- och massaindustrin står inför en situation då konkurrensen är hög samtidigt som råvarupriserna stigit markant. (Värmland har en stor andel egenförsörjning på råvara och råvarupriserna regionalt har ännu inte slagit igenom fullt ut som i andra delar av Sverige och Europa.) Samtidigt som detta sker är den långsiktiga kompetensförsörjningen en viktig fråga i branschen så att hög kompetens kan attraheras till företagen för bibehållen och ökad konkurrenskraft. I TPP ingår ett stort antal företag i leverantörsledet inom många olika branscher. Satsningen på TPP Framtidsfabriken innebär ett ökat fokus på tillväxtområden i direkt anslutning till massa- och pappersbranschen som t.ex miljö och energi. Ett annat område där medlemsföretagen arbetar är processteknologi som omfattar såväl tjänsteföretag som producerande verksamheter. Genom klusterinitiativet utvecklas befintliga och nya produkter och tjänster. Nya investeringsprojekt för processeffektivisering iscensätts liksom att ett antal nya aktörer inom tillväxtområden som IT/telecom, miljö och energiområdet uppkommer. Även nya tjänsteföretag som leverantörer till processindustrin uppstår. Marknaden efterfrågar i allt större utsträckning ett ökat kompetensinnehåll i produkter och tjänster. Denna efterfrågan tillfredställs genom nya innovationer sprungna ur samverkan mellan företagen och mellan företagen och akademin. En stor möjlighet framöver är produkter som medverkar till företagens möjlighet att bedriva verksamhet med ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Antalet branschföretag i Värmlandsregionen har vuxit till följd av att man har kunnat erbjuda storföretagen tjänster och produkter som inte längre utvecklas internt. Ett stort antal leverantörer har uppstått över tiden och nya företagsidéer och koncept har utvecklats på marknaden. De viktiga globala maskinleverantörerna samt stora globala företag finns i regionen. Nyetableringar under 2007 har lett till 8

12 att samtliga globalt ledande maskinleverantörer idag finns etablerade i regionen. Deras utveckling driver också utvecklingen av underleverantörer som måste stå sig i en stenhård internationell konkurrens. Verksamheten Verksamheten i TPP inriktas mot 4 huvudområden: kompetensförsörjning, marknadsföring, projektutveckling, och regional tillväxt i samverkan med skolor, universitet och offentlighet - regionalt, nationellt och internationellt. Inom dessa områden sker ett stort antal aktiviteter utifrån vad företagen i initiativet efterfrågar. För att främja kompetensförsörjningsområdet arbetar TPP bland annat genom sitt kompetenscentrum med samordning av utbildningsbehoven hos de enskilda företagen, från enskilda kurser till komplett tjänst inklusive utbildningsadministration och återrapportering. Inom marknadsföring arbetar organisationen för att kommunicera regionens totala know-how till den globala marknaden, samt lobbying för branschfrågor i ett regionalt perspektiv gentemot myndigheter och offentliga aktörer. Målet med marknadsföringsinsatserna är att befästa den kompetens som klustret har och fortsätta att utveckla ett starkt varumärke internationellt. TPP utvecklar och driver större projekt inom branschområdet för att stärka så kallade utvecklingsplattformar inom angränsande branscher likväl som projekt direkt riktade till medlemsföretagen. Som ett led i detta sjösattes två nya projekt, The Energy Square och TPP Framtidsfabriken, TPP samarbetar med utbildnings- och forskningsinstitutioner såsom Karlstads Universitet och en del av TPPs arbete består i ett identifiera och initiera nya forsknings- och utvecklingsprojekt. TPP arbetar för att medlemsföretagen aktivt ska kunna medverka i regionala, nationella och internationella FoU-projekt. TPP arbetar även med att utveckla resurser för att kunna vara behjälpliga att för forskningsaktörernas räkning medverka till att nya FoU-projekt utvecklas i regionen och att kunna utgöra remissinstans i sådana frågor. En strategi för TPP är att tillsammans med företagen samverka för att FoU-resurserna regionalt skall vara motiverade att satsa på för koncernledningar och att regionen ska stå sig väl i den globala konkurrensen om utvecklingsresurser. Som ett verktyg för produktutveckling bildades The Packaging Greenhouse AB som är ett FoU-företag med resurser för forskning och utveckling inom värdekedjan från mjukvara, maskin- och komponentutveckling till färdigt förpackningsmaterial. Satsningen startade 2004 med en insats på totalt 24 miljoner SEK. TPPs verksamhet bygger på företagens dynamik, stora/små, tillverkare/konstruktionsföretag, producenter/konsumenter, utvecklare/användare som tillsammans utgör The Paper Province. De stora vill TPP locka att stanna kvar och utveckla sina företag i en dynamisk miljö där närhet till underleverantörer, starka FoU-resurser, omgivningens förståelse för deras konkurrenskraft är viktigare faktorer visavi närheten till kunderna. I arbetet med att skapa förutsättningar för branschen att stå sig väl i den globala konkurrensen har TPP bl.a. medverkat till att initiera The Packaging Arena (TPA). The Packaging Arena (som beskrivs i nästföljande kapitel) skall i detta sammanhang ses som en möjliggörare för utveckling i nya banor. Nedanstående bild illustrerar förenklat TPPs verksamhetsidé 9

13 Några drivkrafter på marknaden: Stora företagen har automatiserat, effektiviserat och outsoursat verksamheterökad effektivitet och produktivitet. Vikiga utvecklingsområden energi och miljö. Långsiktig kompetensförsörjning till branschen viktig Kompetensförsörjning Marknadsföring Projektutveckling Regional tillväxt En dynamisk miljö med olika typer av produkter och tjänster, starka R&D resurser, viktig kompetens, nya kompetensplattformar osv Ett internationellt ledande pappers- och massa teknologiskt kluster med lönsamma företag Några viktiga områden/frågeställningar för TPP under 2008: Fortsatt arbete med att stärka och utveckla möjliga tillväxtområden i kringområdet till kärnverksamheten papper och massa. Dessa områden är: Energi Miljö IT/Telekom Processteknologi Förpackningar Plant Design 2.2 Värmlands tillväxtindikatorer och TPP Som tidigare har nämnts vill denna värdering fånga upp vad som händer inom klusterinitiativen relaterade till Värmlands tillväxtindikatorer ökad industrinära forskning, utveckling av utbildning för långsiktig kompetensförsörjning, nya företag och tillväxt i befintliga företag. Nedan anges exempel på vad som har genomförts i The Paper Province inom dessa områden under Industrinära forskning TPPs strategi kring industrinära forskning handlar om att nätverket ser sig som en strategisk funktion som överbrygger gapet mellan industri och marknad. Strategin innebär att TPP: 1. samarbetar med utbildnings- och forskningsinstitutioner. En del av TPPs arbete består i ett identifiera och initiera nya forsknings- och utvecklingsprojekt. 2. arbetar för att medlemsföretagen aktivt ska kunna medverka i regionala, nationella och internationella FoU-projekt. 3. arbetar med att utveckla resurser för att kunna vara behjälpliga att för forskningsaktörernas räkning medverka till att nya FoU-projekt utvecklas i regionen och att kunna utgöra remissinstans i sådana frågor. Exempel på viktiga resultat/effekter inom området under 2007 är: - Den verksamhet som pågår inom The Packaging Greenhouse AB har fortsatt utvecklats och blev under 2007 självförsörjande. Egna 10

14 investeringar i verksamheten har även under året gjorts i utrustning för att ytterligare stärka konkurrenskraften och TPG kan i dagsläget enligt representanter för TPP anses vara en världsunik FoU-miljö för kartongutveckling.. - Stora Enso har under året beslutat att flytta forskningsresurser från Falun till Karlstad. Motiven till flytten av forskning handlar bland annat om närheten till Karlstads Universitet samt de resurser som finns i och med klustret The Paper Province som helhet. - TPP har under året initierat The Energy Square, ett internationellt center för energieffektivisering. Verksamheten fungerar som ett kommersialiseringscenter och har till uppgift att underlätta processen att ta fram nya produkter och tjänster som minskar energianvändningen inom pappers- och massaindustrin. Centret ska vidare fungera som en länk mellan universitet, forskningsinstitut och näringsliv. - TPP har under 2007 ökat samarbetet med Karlstads Universitet och skrivit under ett samarbetsavtal som lett till att representanter för TPP samt KaU regelbundet träffas och bland annat arbetar med en forskningsstrategi. - TPP har i en kartläggning genomförd av EU under 2007 i konkurrens med över 2100 kluster i Europa blivit utnämnt till ett av Europas sexton mest innovativa kluster. Utbildning som leder till långsiktig kompetensförsörjning Inom området utbildning har TPP i likhet med tidigare år arbetat med en rad olika aktiviteter under TPP har ett Kompetenscentrum för medlemsföretagen och för andra företag där man erbjuder olika typer av utbildningar. Under 2007 har omsättningen kring kompetensutvecklingsinsatser varit på samma nivå som under föregående år. Andra viktiga aktiviteter inom området under 2007 är: - TPP har under tidigare år arbetet med kompetensutvecklingsprojektet KNUFF. Projektet bedrevs inom ramen för Mål 3 och avslutades i februari 2007 med en positiv utvärdering. Under processen har bland annat genomförts analyser av det strategiska utbildningsbehovet i företagen samt utvecklat och planerat utbildningar för medarbetare och chefer enligt företagens utbildningsbehov. Under 2007 har TPP förädlat kunskaperna från KNUFF för att utveckla verktyg för identifiering av utbildningsbehov i små och medelstora företag. - TPP har medverkat i utvecklingen av TeknikCollege, ett nätverk mellan utbildningsanordnare, näringsliv och kommuner. Målet är att skapa bättre samverkan mellan parterna. Målet för samverkan är; högre kvalitet och kvalitetssäkring på utbildning, ökad konkurrens mellan utbildningssamordnare, förbättrat samarbete med lokala industrin, resurseffektivitet. TeknikCollege utbildar teoretiska praktiker och praktiska teoretiker. - Inom verksamheten The Packaging Greenhouse har utveckling av företagsrelevanta utbildningar varit framgångsrik. Nyföretagande TPPs strategi kring nyföretagande handlar om att skapa goda förutsättningar för nyföretagande genom: 11

15 - ett marknadsföringsarbete som sätter regionen på kartan. - att utveckla strukturer kring kompetensförsörjning som stödjer TPPföretagens behov av rekrytering för att hitta rätt kompetens. - Att arbeta med FoU och genom utveckling av nya gränssnittsområden som tidigare nämnts, t.ex. miljö, energi, IT samt förpackningar. Viktiga resultat under 2007 är att det har tillkommit ett par nya företagsetableringar i The Paper Province bl.a. två av världens ledande maskinproducenter. Dessutom har flera befintliga företag vuxit under året. Deras tillväxt innebär också att deras underleverantörer expanderar sina verksamheter. Tillväxt i befintliga företag The Paper Province bidrar som tidigare har beskrivits till att skapa bra förutsättningar för tillväxt i företagen genom att arbeta med marknadsföring, kompetensförsörjning, projektutveckling och genom att arbeta med utveckling och tillväxt i ett regionalt perspektiv. Under 2007 har ytterligare 8 företag blivit medlemmar i TPP. Förutom de viktiga aktiviteter som beskrivs har det genomförts ett antal aktiviteter bland annat inom marknadsföringsområdet där ett exempel på viktigt resultat är: - EUs utnämning av TPP som ett av Europas sexton mest innovativa kluster. Totalt undersöktes över kluster. - Dessutom har ett antal aktiviteter genomförts för att stärka internationaliseringen av klustret. Syftet med aktiviteterna är att stärka de mindre och medelstora företagens möjligheter på en global marknad samt att marknadsföra klustret för internationella investeringar och etableringar. Internationaliseringsarbetet är ett viktigt område för The Paper Province och aktiviteter genomförs kontinuerligt. Ett antal kontakter och samarbeten finns med bl.a. Kina och Indien. Etableringen av The Energy Square är ett annat viktigt led i internationaliseringsarbetet. Nästa avsnitt beskriver hur företagen ser på The Paper Province och vilka resultat och effekter som man anser att TPP bidrar till. Detta är i hög grad relevant för indikatorn tillväxt i befintliga företag. 2.3 Företagens syn på The Paper Province Genom ett enkätutskick till de företag som deltar i The Paper Province har värderingen samlat in information om bland annat hur företagen ser på The Paper Province som initiativ. 40 företag har svarat på enkäten av totalt 75 utskickade enkäter. Här ingår tillverkande företag (ca 60 procent), tjänsteföretag (ca 35 procent) samt handelsföretag (ca 5 procent). Av de responderande företagen producerar 67 procent huvudsakligen för en internationell marknad och ca 31 procent för en nationell marknad. De företag som är med i The Paper Province har olika motiv för sin medverkan. De motiv som framkommer i enkätsvaren som de allra viktigaste är: För att marknadsföra företaget För att få tillgång till kompetensförsörjning via klustret/nätverket Nya nätverk För utveckling av den egna organisationen/företaget För att delta i gemensamma projekt med andra företag Frågan kring hur företagen ser på TPPs roll har inte ställts i detta års enkät men frågan ställdes i föregående års enkät. Det framgår då att företagen ser att TPP har 12

16 en roll som spindeln i nätet, en katalysator, pådrivare, samordnare, nätverksbyggare i det pappers- och massateknologiska klustret. En viktig roll för TPP utifrån företagen är att marknadsföra klustret och dess kompetenser nationellt och internationellt. Marknadsföringen riktas dels mot kunder och leverantörer men även för att stärka samarbeten med akademin samt att lyfta fram klustrets intressen till den nationella politiken och de nationella prioriteringarna. Behovet av insatser från ett företagsperspektiv Utifrån bland annat företagens motiv till att vara med i The Paper Province ställs frågor i enkäten kring hur företagets behov av extern kompetens ser ut. 82 procent av de företag som har svarat på enkäten kring The Paper Province anser att det är mycket viktigt eller viktigt för företaget att få tillgång till extern kompetens för att utvecklas. Företagen efterfrågar här framförallt olika typer av extern teknisk kompetens. Marknadsföring och försäljning nämns även. Företagsenkäten har samlat in information kring företagens syn på nuvarande samarbete och önskat samarbete med olika aktörer. Detta gjordes även för år 2005, dvs i den nollbasmätning som genomfördes samt för Stora skillnader mellan faktiskt samarbete och önskat samarbete skulle därför indikera att det finns utvecklingsmöjligheter ur ett företagsperspektiv. Tabellen nedan visar enkätresultaten avseende företagens genomsnittliga syn på samarbete, nuvarande och önskat med olika aktörsgrupperingar. Företagen har tillfrågats i vilken utsträckning de samarbetar respektive önskar samarbeta med olika aktörer, där 1 är inte alls och 5 är i mycket stor utsträckning. Diagrammet visar ett genomsnitt av alla svar. Diagram 1: Grad av samarbete med olika aktörer, nuläge och önskvärt Företagsfrämjande aktörer Nuläget Önskvärt Externa FoU-aktörer Gymnasie- och KYutbildningar Högskola/Universitet Företag Inom samtliga områden kan det konstateras att faktiskt samarbete i nuläget är mindre än vad som man som företag önskar sig. Företagens samverkan med andra företag är i nuläget högt, så även det önskvärda samarbetet. Här finns en liten skillnad mellan det samarbete som bedrivs idag och det samarbete som man önskar sig. Inom samtliga områden stämmer värderingen väl överens med hur man har sett på samarbetet även under tidigare års värderingar. De områden där det finns den största potentialen för ökad samverkan tycks vara samarbetet med högskola/universitet och med externa FoU-aktörer. Vid en jämförelse med den nollbasmätning som genomfördes för år 2005 samt värderingen för 2006 kan konstateras att dessa värderingar stämmer väl överens med hur företagen tidigare värderat samverkan med dessa aktörer. 13

17 Samarbetet med andra företag är högt, som nämns ovan. I enkätsvaren framgår att 87 procent av företagen stadigvarande samarbetar med andra företag. I den värdering som genomfördes för 2006 angav 76 procent att man stadigvarande samarbetar med andra företag. De områden som företagen främst samarbetar kring är produktion, kompetensutveckling, inköp och marknadsföring. Det finns ett antal områden som företagen skulle kunna tänka sig att samverka mer kring med andra företag för en ökad konkurrenskraft. Dessa områden illustreras i nedanstående diagram. Diagram 2: Områden som företag vill samverka mer kring för att öka företagets konkurrenskraft Produktutveckling Forskning och utveckling Produktion Inköp Kostnadsreducering Marknadsföring Försäljning Övrigt Antal svar De områden som företagen inom The Paper Province ser att man skulle kunna samverka än mer med andra företag är områden som produktutveckling, FoUfrågor, produktion osv. Vid en jämförelse med tidigare år tycks försäljning vara mindre prioriterat för samarbeten. Samarbeten kring produktutveckling/fou får lika många svar som tidigare år. Ett annat område där företagen önskar mer samarbete är med högskola/universitet enligt diagram 4. Idag uppger 54 procent av de responderande företagen att de samarbetar med forsknings- och utbildningsinstitutioner. Värderingen har bett företagen att specificera befintligt samarbete samt vilken typ av samarbete som de önskar med FoU-institutionerna kring olika områden. Se nedanstående diagram, där 1 är inte alls och 5 är i mycket stor utsträckning. Diagrammet visar ett genomsnitt av alla svar. 14

18 Diagram 3: Grad av samarbete med FoU-institutioner, nuläge och önskat Utv nya forskn. områden Uppdrag enskilda forskare Utv av nya utbildn. program Påverka framtagandet KY-utbildn Uppdragsutbildning Samarbete med institution Samarbete med gymnasieutb Studentutbyte Önskvärt Nuläget Ovanstående bild illustrerar hur företagen samarbetar med forsknings- och utbildningsinstitutioner idag samt hur man ser på den önskvärda situationen. Idag är samarbetet kring studentutbyte det samarbete som är mest utbrett. Inom samtliga områden finns en skillnad mellan hur samarbetet ser ut idag och hur företagen önskar att det skulle se ut. De största diskrepanserna eller potentialerna mellan nuläge och önskvärd samverkan finns inom områdena uppdragsutbildning och utveckling av nya utbildningsprogram. Även tidigare år har just uppdragsutbildning varit ett område som lyfts fram där man önskar ökat samarbete. Vid en jämförelse med år 2005 då den första värderingen gjordes kan konstateras att samarbeten med institution, gymnasium och med uppdragsutbildningar har ökat något. Samarbeten vid utveckling av forskningsområden och vid framtagandet av KY-utbildningar verkar dock ske i något mindre utsträckning jämfört med år Resultat och effekter från ett företagsperspektiv Enkätundersökningen till företagen har också samlat in information kring vilka resultat och effekter företagen upplever att The Paper Province bidrar till. Med resultat menas här viktiga företagsrelaterade resultat som i sin tur kan leda till förstärkta klusterförhållanden och tillväxt. Med effekter menas här konkreta tillväxtresultat som ex nya affärer, lägre kostnader osv. I enkäten har företagen fått frågan hur man värderar olika typer av resultat utifrån vad The Paper Province hjälper till att skapa. De tre områden som i årets värdering ges den högsta bedömningen utifrån The Paper Province är att initiativet bidrar till: - Ökad kunskap om branschen - Ökat samarbete/samverkan med företagen - Nya nätverk I jämförelse med den nollbasmätning som genomfördes för år 2005 är detta oförändrat. Nedanstående diagram illustrerar hur företagen bedömer The Paper Province förmåga att initiera företagsrelevanta utbildningar och 15

19 kompetensutvecklingsaktiviteter som bidrar till företagets utveckling samt hur man bidrar till FoU-insatser. Skalan är från 1-4 där ett står för dåligt och 4 för mycket bra. Diagram 4: Bedömning av The Paper Province förmåga att bidra till FoU och utbildningsrelaterade områden Vara mäklare kring komtetensutvecklingsinsatser Initiera företagsrelevanta utbildningar Bidra till ökade kontakter med FoU-aktörer Bidra till behovsstyrda FoUinsatser De områden som får de högsta medelvärdena utifrån företagens bedömningar är att TPP bidrar till att vara mäklare kring kompetensutvecklingsinsatser och att initiativet initierar företagsrelevanta utbildningar. Detta stämmer väl överens med tidigare värderingar och även med TPPs arbete kring kompetensutveckling. Kring dessa frågeställningar finns ett relativt stort antal företag som svarar vet ej. Dessa har vi valt att utesluta ur diagrammet. Många vet ej svar kan dock vara intressanta att analysera utifrån om initiativet i sina verksamhetsområden arbetar med ovanstående frågeställningar. Det kan konstateras att fler än 80 procent av företagen bedömer TPPs förmåga som bra eller mycket bra för alla insatser. Vad avser initiativets förmåga att bidra till behovsstyrda FoU-insatser anser 84 procent att den är bra eller mycket bra. 83 procent anser att TPP på ett bra sätt bidrar till ökade kontakter med FoU-aktörer. Initiativets förmåga att vara mäklare kring kompetensutvecklingsinsatser bedömer hela 97 procent sköts bra eller mycket bra och 93 procent anser att klusterinitiativet är bra eller mycket bra på att initiera företagsrelevanta utbildningar. Tabellen nedan visar hur företagen ser på TPPs förmåga att underlätta vid rekrytering av rätt kompetens. Här har 63 procent svarat att initiativet i viss grad, i hög grad eller i mycket hög grad underlättar vid rekrytering. 26 procent har svarat att man ej vet eller har haft svårt att svara på frågan. Tabell 2: Bedömning av The Paper Province förmåga att underlätta vid rekrytering av rätt kompetens I mycket hög grad 0 % I hög grad 20 % I viss grad 43 % I liten grad 11 % Inte alls 0 % Vet ej 26 % Nedanstående tabell visar vad företagen har svarat på en direkt fråga kring vad deltagandet i aktiviteterna har inneburit när det handlar om FoU aktiviteter. 16

20 Tabell 3: Bedömningen av vad deltagandet i The Paper Province aktiviteter har inneburit JA NEJ VET EJ Utökade satsningar på FoU 9 % 56 % 35 % Nya FoU-projekt 15 % 53 % 32 % Ökat FoU-samarbete med andra företag 18 % 53 % 29 % Ökat FoU-samarbete med Högskola/Universitet/Industriforskningsinstitut 29 % 43 % 29 % Utifrån ovanstående tabell kan konstateras att 9 procent av de responderande företagen anser att deltagandet i TPP medfört utökade satsningar på FoU samt att 15 procent av de responderande företagen anser att deltagandet medfört nya FoUprojekt. Utöver detta anser 18 procent att TPP innebär ett utökat FoU-samarbete med andra företag samt 29 procent att TPP innebär ett ökat FoU-samarbete med högskola/universitet/industriforskningsinstitut. I enkäten har frågor även ställts till företagen kring konkreta tillväxteffekter. Företagen har tillfrågats om de bedömer att TPP som initiativ har bidragit till ökad försäljning, lägre kostnader, ökat antalet anställda och bidragit till nya investeringar. Tabell 4: Konkreta tillväxteffekter JA NEJ VET EJ Ökad försäljning 31 % 51 % 17 % Lägre kostnader 21 % 61 % 18 % Ökat antal anställda 12 % 76 % 12 % Nya investeringar 6 % 79 % 15 % Från tabellen kan utläsas att 31 procent av de responderande TPP företagen anser att initiativet har lett till konkreta tillväxteffekter genom ökad försäljning. I jämförelse med år 2005 (9%) och år 2006 (21%) har synen på vad initiativet bidrar till i form av ökad försäljning således ökat. Vad gäller lägre kostnader så anser 21 procent av de responderande företagen att initiativet leder till detta. I jämförelse med år 2005 har denna siffra ökat med nära hälften. I jämförelse med 2006 är den oförändrad. (Ett företag har i de öppna svarsalternativen uppgett att kostnaderna har minskat med kr tack vara deltagandet i initiativet.) I enkäten kan vidare utläsas att 12 procent av de responderande företagen anser att deltagande i TPP medfört ett ökat antal anställda. I enkäten har företagen även specificerat hur många anställda man hade i januari 2007 och hur många man hade i december Den totala ökningen i de responderande företagen är 330 personer. Slutligen anger 6 procent av de responderande företagen att medverkan lett till nya investeringar. Sammantaget kan konstateras att ett flertal företag inom TPP anser att deltagandet i initiativet leder till konkreta tillväxteffekter. Detta är ett intressant resultat som är viktigt att framhålla i värderingen. Det tycks som att det utifrån företagens värdering finns tydliga mervärden och tillväxteffekter i ett deltagande. 17

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Handbok för klusterutveckling

Handbok för klusterutveckling Handbok för klusterutveckling Om verktyget Denna handbok är till för kluster som har eller vill ta en aktiv regional roll. Syftet med verktyget är att hjälpa till att leda processen framåt och att underlätta

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

Utveckling av klusterinitiativ i Norra Mellansverige Kortversion av SLIM-rapport 18:2012. Kluster i Norra Mellansverige

Utveckling av klusterinitiativ i Norra Mellansverige Kortversion av SLIM-rapport 18:2012. Kluster i Norra Mellansverige Utveckling av klusterinitiativ i Norra Mellansverige Kortversion av SLIM-rapport 18:2012 Kluster i Norra Mellansverige SLIM Rapport 2013 Bakgrund Runt om i Sverige och Europa genomförs en mängd olika satsningar

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista.

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Minnesanteckningar workshop nummer 3 2014-01-23 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Nedan följer en summering av

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13 FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008 2008 Fastställd av styrelsen 2007-12-13 INNEHÅLL 1 Mötesplatser 3 1.1 Bron till kommunen 3 1.2 Företagsbesök 3 1.3 Frukostträffar och seminarier 3 1.4

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 1 Olika initiativ samma mål Finansplats Stockholm samarbetsprojekt på branschens initiativ 2005 Finansmarknadsrådet tillsatt av regeringen med uppdraget att främja

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

The Paper Province THE CLUSTER OF PULP AND PAPER TECHNOLOGY

The Paper Province THE CLUSTER OF PULP AND PAPER TECHNOLOGY The Paper Province Nätverket för Massa- och Pappersindustrin! Affärsnätverk och Kluster, Mälardalens Högskola, 1 juni, 2009 The Paper Province THE CLUSTER OF PULP AND PAPER TECHNOLOGY En presentation om

Läs mer

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige PRESSINFORMATION Datum 10 juni 2015 Dnr Till media i Uppsala, Örebro, Södermanland, Västmanland och Östergötlands län 160 miljoner i EU stöd till tolv projekt

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Affärsplanen har inom Tillväxtprogrammet två huvudsakliga användningsområden:

Affärsplanen har inom Tillväxtprogrammet två huvudsakliga användningsområden: 2013-10- 03 Mall för Affärsplan - Science Park Halmstad Följande dokument är ett exempel på en affärsplanemall för nystartade företag. Dokumentet ska ses som en mall och man använder de delar som anses

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB ETT ÅR SOM RUSTAT FÖR FRAMTIDEN 2014 var ett bra år, sett till både verksamhet och resultat. De aktiviteter och förändringar

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

VRIS3 Smart specialisering Värmland

VRIS3 Smart specialisering Värmland VRIS3 Smart specialisering Värmland Anders Olsson, strateg forskning och innovation Företags- och innovationsstödsystemet i Värmland Mars 2014 Akademinära innova0on och entreprenörskap Karlstads universitet

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer