Stockholms stads utbildningsförvaltning - Skolans digitala utveckling

Transkript

1 Stockholms stads utbildningsförvaltning - Skolans digitala utveckling Jan Hylén

2 Dagens text Om omvärldsbevakning Tre megatrender globalisering, demografiutveckling och teknikutveckling Förvaltningspolitisk trend Paus Forskning om en dator till varje elev Svensk skola idag och framöver

3 Om omvärldsbevakning

4 Varför omvärldsbevakning? Framtiden är redan här, den är bara ojämnt fördelad William Gibson

5 väntade oväntade önskvärda oönskade

6 Underrättelsecykeln Definiera behoven Ta beslut Samla information Distribuera information Analysera information

7 Underrättelsecykeln 1. Definiera behoven: a) Vad är vårt långsiktiga mål? b) Vad behöver vi för att nå dit? 2. Samla information a) Meningsfull information b) Svårare att sortera än att hitta info 3. Analysera: a) Fakta är inte kunskap, koppla tillbaka till mål och behov

8 Underrättelsecykeln 4. Distribuera i organisationen a) Låt inte omvärldsbevakaren få monopol på kunskapen b) Skapa en gemensam bild skicka inte bara ut veckobrev 5. Fatta beslut hur kommer vi närmare våra mål? 1. Definiera behoven

9 Tre megatrender som påverkar

10 Globaliseringen Hyperkonkurrens Flexibilitet, omställningsförmåga Konkurrensfördelar Kontinuerliga innovationer och förbättringar

11 Demografiutvecklingen

12 Demografiutvecklingen Allt friskare befolkning och mer välutbildad befolkning Fler kan och vill jobba längre Ger fler karriärbyten under livet Livslångt lärande viktigare än någonsin förr Skolan måste förbereda människor och utbildningssystemet måste hantera behoven

13 Demografiutvecklingen Barn som börjar skolan 2014 går i pension 2072, förutsatt oförändrad pensionsålder We are currently preparing students for jobs that don t yet exist Using technologies that haven t been invented In order to solve problems we don t even know are problems yet. (Källa: Fish & McLeod, Shift Happens, Wikispaces.com)

14 Teknikutvecklingen

15 Arbetsmarknaden förändras Trender i efterfrågad kompetens i USA Källa: Levy and Murnane 2005

16 Arbetsmarknaden förändras av AI och robotik

17 I riskzonen Logistik Serviceyrken Administration (Enklare journalistik) Minst utsatta Management Utbildning Vård Perception och fingerfärdighet Kreativitet Social intelligens

18 OECDs ministermöte 2010 Minskad efterfrågan på manuellt arbete/ industriarbete Kraftig minskning i rutin- och regelbaserade tjänsteyrken genom datorisering, outsourcing Ökad efterfrågan på kommunikativa, analytiska, problemlösande förmågor Nu behövs fokus på nya kompetenser och hur dessa ska komma alla till del.

19 Vad är framtidskompetenser? Kompetens en förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter (Swedish Standards Institute) Kognitiva och icke-kognitiva kompetenser

20 Är detta nya frågor? Många internationella initiativ: Unesco (Learning the Treasury Within) OECD (DeSeCo) EU (8 nyckelkompetenser) Amerikanska storföretag (21st Century Skills) New Zeeland, Singapore, Irland Inte mycket diskussion i Sverige Ingen ny fråga det nya är att alla behöver dessa kompetenser

21 Förvaltningspolitisk trend

22 Effektkedjan

23 Trend mot ökat intresse för utfall Ökat fokus på output och outcomes inte input Mätning av kvalitet Krav på dokumentation, genomskinlighet, möjlighet till ansvarsutkrävande (accountability) Rättssäkerhet för individen NMP, utvärderingsmonstret

24 Tre skikt av utvärdering Utvärdering av specifika program och reformer System för att leda verksamheter och förbättra verksamhetens prestationer Utvärdering genom jämförelse mellan en mångfald av organisationer och verksamheter (jmfr PISA) Typ av mål / vem sätter målen Målen satta av uppdragsgivaren, dvs. den som initierat programmet eller reformen Interna mål alt. mål satta av uppdragsgivaren men för den specifika verksamheten Externt satta mål (t.ex. av internationell organisation), alt. mål satta av uppdragsgivaren Bakomliggande logik Har implementeringen genomförts effektivt, har uppsatta mål nåtts Uppdragsgivaren (eller organisationen själv) vill säkra kvalitet, ansvar och resultat Jämförelse och transparens skapar förbättrade prestationer

25 Om konsten att läsa och skriva Vad sker när vi läser? Ögat följer svarta bokstavstecken på det vita papperet från vänster till höger, åter och åter. Och varelser, natur eller tankar, som en annan tänkt, nyss eller för tusen år sen, stiger fram för vår inbillning. Det är ett underverk större än att ett sädeskorn ur faraonernas gravar förmåtts att gro. Och det sker var stund! De människor vi möter i böckerna liknar de levande. De talar som vi, andas som vi, gråter och skrattar som vi. Men sträcker vi ut armarna för att omfamna dem griper vi i tomma luften. O Lagercrantz

26 Vad säger forskningen om en dator till varje elev?

27 Hur ser sambanden ut? Så här: Bättre tillgång till it Mera användning av it i lärandet Bättre resultat Eller så här:

28 Hur ser sambanden ut?

29

30 Hur ser sambanden ut? Sällan kausala relationer utan statistiska samband Många faktorer som påverkar och påverkas inbördes samband inte klarlagda Två diken man kan ramla i: Tro på enkla samband och entydiga resultat Inte våga säga någonting alls Försiktighet i slutsatser, men visst vet vi en del

31 Varför syns inte IT i skolresultaten? Stora satsningar men magert utfall varför? Vad är det vi vill mäta? Traditionella kunskaper eller framtidskompetenser? Tröskeleffekt Används IT tillräckligt mycket för att en mätbar effekt ska kunna uppstå? Skillnad med 1:1 Produktivitetsparadoxen IT syns överallt utom i produktivitetsstatistiken Ca 10 år senare p.g.a. förändringar i organisation, rutiner, produkter

32 Internationella studier om 1:1 Ökad motivation för skolarbete, frånvaron och disciplinproblem minskar Bättre kontakt med föräldrar, ökad insyn I många fall förbättras resultaten Matematik Naturvetenskapliga ämnen Skrivning och läsning Uppsatsskrivning

33 Hur säkra är dessa resultat? Kvasiexperimentell metodik Undersökningsgrupp och kontrollgrupp Kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder Statistik, intervjuer, klassrumsobservationer Stora undersökningsgrupper (>30 000) och fleråriga studier Statistiskt signifikanta resultat kan ej förklaras av slumpen

34 Internationell forskning om lärplattor Forskning har saknats, men nu börjar studier publiceras främst om högre utbildning, små studier med få deltagare ofta kvalitativ inriktning Hittills begränsad forskning som påvisar förbättrade kunskaper, däremot många som visar på högre motivation, kreativitet och engagemang Likartade resultat som för 1:1 med bärbar PC men: resultaten tycks komma snabbare och starkare motståndet är mindre, tekniktröskeln är lägre

35 Varför så få svenska studier? Få skolforskare som arbetar med kvantitativa metoder Svårt att hitta kontrollgrupper Vilka typer av resultat är vi intresserade av? Mäta traditionella kunskaper via nationella prov Mäta framtidskompetenser Måluppfyllelse i bredare mening

36 Unos Uno

37 Design och metodik Heterogena studieobjekt Olika e-mogna, olika åldrar, olika storlek på skolorna, både kommunala och fristående, både PC och ipads Både kvantitativa och kvalitativa metoder Flerårig studie Slutsatser med fokus på genomförande och effekter (+ och -), inte elevresultat

38 Utmaningar Nationell nivå inga digitala prov Skolan måste garantera att eleven inte fuskar vid nationella prov Lokal nivå Resursfrågan, change management Skolnivå E-mognad och förändringsmöjligheter Lärarnivå Digital kompetens, samarbete, motivation I lärmiljön Vem styr över tekniken

39 Framgångsfaktorer (enligt Unos Uno) 1. Lärarnas digitala kompetens 2. Lokal bank av digitala resurser som delas 3. Enhetlig digital miljö i kommunen (och kanske för flera kommuner) 4. Datorer får inte ersätta lärare 5. Rektors förmåga att driva utveckling

40 1. Lärarnas digitala kompetens Digital literacy Kunskap om verktygen (hårdvara, mjukvara, många olika verktyg) Förmåga att utvärdera och skapa digitala material Kunna leda klassrumsarbetet och skapa meningsfulla arbetsuppgifter för eleverna: lärarlett arbete i grupp Kunna integrera it i ämnet, hitta lösningar i vardagen som är meningsfulla och spar tid

41 2. Lokal bank av digitala lärresurser Alla lärare kan inte skapa sitt eget material Arbetsdela! Organisera om! Mer gemensamma metoder?! Flytande gräns mellan undervisning och material På sikt mer förlagsproducerade material och tjänster Learning Analytics öppnar möjligheter men innehåller svåra frågor

42 3. Enhetlig digital miljö Ökar möjligheterna att dela resurser Ökar möjligheterna till effektiv kompetensutveckling Minskar kostnader för underhåll och utveckling Beställarkompetens och upphandlingsrutiner

43 4. Ersätt inte lärare med datorer Se hela kostnaden även dolda personalkostnader Digitaliseringen är en kommunfråga inte en skolfråga Central / Förvaltningsnivå Decentraliserad / Skolnivå Teknik / hårdvara Administrativa program Pedagogiska program Lärarnivå 3 6 9

44 5. Rektors förmåga att driva utveckling Ett förändringsprojekt inte ett IT-projekt Det måste få ta tid

45 Fas 1 År 1 - Skaffa datorer - Se till att de funkar - Avtal - Eluttag Fas 2 År 2 - Teknisk lärarutbildning typ PIM - IT-pedagoger Fas 3 År 3 Gartners Hype Cycle - Prövande undervisning - Pedagogisk fortbildning, typ Tänk Om - Lärspridare - Nätverket kraschar Fas 4 År 4 - Organiserad pedagogisk utveckling med definierat helhetsansvar; Rektor och arbetslag - >50 % av lärarna använder datorn rutinmässigt Fas 5 År 5 - Etablerade och testade metoder - Kunskapsbank - Enhetlig digital lärmiljö Källa: UnosUno 2012

46 Kort om Learning Analytics

47 Vad är Learning Analytics? Learning Analytics handlar om att samla de (digitala) spår som studenter lämnar efter sig och använda dem för att förbättra lärandet (Eric Duvall)

48 Varför Learning Analytics Från skolbuss lika för alla Till egen bil individualiserad utbildning

49 Varför Learning Analytics?

50 Visionen med Learning Analytics

51 Detaljerad återkoppling till läraren

52 Var står vi idag? Scalable Learning och flipped classroom används av ca studenter på KTH Uppsala och Stockholms universitet Rekarnegymnasiet i Eskilstuna

53 Learning Analytics utmaningar Standards och interoperabilitet Vem äger data och var lagras data Integritet, PUL, etiska frågor Analysfärdigheter, visualisering

54 FP7 LACE Hendrik 15 September

55 Skolverkets roll Ansvarar för delprojekt om skolnivån Öka medvetenhet hos praktiker, skolforskare och beslutsfattare Skapa mötesplatser för praktiker, skolforskare, beslutsfattare och företag som sysslar med LA Metoder: lyfta fram existerande exempel, medverka vid seminarier och konferenser, hålla webinars, skriva artiklar

56