CENTRUM FÖR SKOLLEDARUTVECKLING, UMEÅ UNIVERSITET

Transkript

1 1

2 Digitalisering i (för)skolan FÖRÄNDRING, PLÅGA, VERKTYG ELLER PÅLAGA? 2

3 Upplägg Reviderad LGR 11 Nationell strategi för skolans digitalisering SKL Strategi med fokusområden uppnådda 2022 (Skolverket) Digital kompetens för alla i skolväsendet Likvärdig tillgång och användning Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter Skolverkets lärportal Hur kan man tänka och arbeta? 3

4 Exempel på reviderad text i LGR 11(rev 2017) "Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde, ökad digitalisering och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ." (rev Lgr 11, 9) "Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar bidra till att eleverna utvecklar digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap." (rev Lgr 11, 9) 4

5 Ex på reviderade mål i LGR 11 kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt, kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, (s 6) 5

6 Vad menas med digitalisering? Informationsdigitalisering: att omvandla information till digital form Ex löner, arbetstidsplanering, närvaro/frånvaro, ärendehantering, bedömningar och betyg, digitala prov, plattformar för undervisning, molntjänster Samhällelig digitalisering: användning av it för att på olika sätt förändra de verksamheter i bedriver (SOU 2014:13, 19) Teknik adderas inte bara till existerande arbetsprocesser utan processerna förändrar arbetssätt och teknikanvändning. Vad ska förändras, vilka processer krävs, hur påverkas verksamhet och resultat? Vilka framtida arbetsuppgifter ska barn och elever tränas i? Hur använda teknik för att effektivisera/förbättra lärande i (för)skolan? Vad mäta? Hur? Hur undvika att it blir en intellektuell social förstärkare/försvagare? 6

7 Hur stor är förändringen? (Ahrenfeldt 2011) Första ordningen Ofta krav inifrån Inkrementalism, dvs mindre justeringar av rutiner eller arbetssätt Andra ordningen Förändringstryck ofta utifrån Kräver ifrågasättande av det egna tänkandet Kräver kvalitativt nya metoder och arbetssätt 7

8 Pocent Litteracitet och matematik Resultat Nationella Ämnesprov åk 3 (Agélii Genlott & Grönlund 2016, i Att lära i en digital värld Skolverket.se) STL=Skriva sig Till Lärande (digitalt projekt) 10 0 Pojkar Flickor Pojkar och flickor STL: skriva sig till lärande Traditionell: Undervisning utan teknik Integrerat i pedagogiken 8

9 SKL - #skoldigiplan Hur kan man arbeta? Barn och elever ska i alla delar av skolväsendet ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens Förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna Personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen 9

10 Projekt, process, förändring, motstånd och ledarskap Skolans digitalisering är inte ett it-projekt utan ett förändringsprojekt. Därför är ledarskap den viktigaste framgångsfaktorn. Eftersom förändringarna är genomgripande, sträcker sig över flera år och innefattar beslut som ligger över rektors nivå måste skolhuvudmännen ta ansvar för resultatet, det går inte att bara beställa det. Åke Grönlund (2014) Att förändra skolan med teknik: Bortom en dator per elev. Örebro universitet (UnosUno) 10

11 Styrkedja och digital läromedelsstruktur Politiska beslut om t ex infrastruktur, organisationsutveckling och resurser, digitala verktyg, teknikanvändningsavtal Fordrar samarbete med skolor och mellan skolor! Digital plattform Digitala läromedel strukturerat material för lärare för ett arbetsområde/årskurs (texter, material, digitala verktyg) Ledningsuppgift blir att effektivisera processer Utnyttja system/plattformar för samarbetsytor, delning av dokument, prov Institutionella förändringar både kultur och struktur T ex nya samarbetsytor (bibliotekarier, andra skolor, it-avdelning ) 11

12 Bakomliggande antaganden om behov och fördelar med digitalisering av undervisning Barnet/eleven aktör i sitt eget lärande. Konstruerar kunskap genom aktivitet. Ex problembaserat lärande, analytiskt och kritiskt tänkande, söka och värdera information Kollegialt lärande och samarbete, nätbaserad undervisning och kommunikation Teori, empiri, modeller och metoder till stöd för: Val av mått och mätpunkter/ indikator av lärande/ resultat Var är vi nu? Vad vill vi uppnå? Skolledares och lärares roll Tekniska och administrativa stöd Intern organisation Arbetsgrupper Stöd från och samarbete med verksamhetsledning/ Huvudman/ andra skolor 12

13 Vision Arbetsprocess Testa, sjösätta, följa upp och utvärdera Identifiera krav och behov Genomföra Planera och kommunicera EVA SUNDSTRÖM, CENTRUM FÖR SKOLLEDARUTVECKLING, UMEÅ UNIVERSITET

14 Gör en SWOT-analys Internt Styrkor Svagheter Erfarna pedagoger Bra samarbete Oklara tekniska förutsättningar Risk för fördyringar Externt Möjligheter Hot Expertis tillgänglig Projekt prioriterat av huvudman Kritik från allmänhet Lärarbrist 14

15 Aktiviteter (Hylén 2017, 6, Skolverket) Aktivitet Ansvarig Slutdatum Indikator efter 6 mån/1 år Resultat om 2 år Effekt om 3 år Skapa lärargrupper ledda av Utbildning i kollegialt lärande Namn/Roll Namn/Roll 3 analyser per lärargrupp Medarbetarenkät där 80 % svarar jag har utvecklats Gemensam utveckling av undervisning Delningsoch samarbetskultur har utvecklats Möten med lärargrupper varje månad Deltagare? 80 % av lärarna har skapat minst en digital lärresurs Elever har förbättrat sina resultat Höjda meritvärden 15

16 Motstånd mot förändring 16

17 Typer av motstånd Försvar av det välkända Rädslan bli lurad Mitt bidrag inte längre viktigt Omförhandling - okänt resultat Krav på nya kompetenser Tids-/resurskrävande Social band i fara

18 Stegvist förändringsarbete Förändringens delmål Vision Åtgärd 4 Evaluering Åtgärd 3 Åtgärd 2 Accepterande Evaluering Accepterande Åtgärd 1 Accepterande Evaluering Tid

19 Effektkedja (Hylén 2017, 3, Skolverket) Vad krävs för genomförande Vilka aktiviteter Val av metoder Resultat på individnivå Andra nivåer Effekter som eftersträvas Resurser Förtroende Kompetenser Lokaler, tid, verktyg m m Aktiviteter Vad genomförs Val av metoder Resultat Ökad kunskap Ändrat förhållningssätt Långsiktig effekt Förändring som vill uppnås Minst intressant, enklas att mäta Vilka indikatorer säger ngt om framgång/effekt? Vilka indikatorer säger ngt om framgång/effekt? Mest intressant, svårast att mäta 19

20 Att diskutera Innebär digitalisering i ditt arbetssätt/på din arbetsplats en förändring av första eller andra ordningen? Hur kopplar ni arbetet till olika delar i Läroplanen för din verksamhet? Samarbets- och samverkansmöjligheter? Vad har varit till nytta? Vad vill ni ha mer av? 20

21 Tack för oss! LARS NORQVIST OCH EVA SUNDSTRÖM 21