Handlingsplan för digitalisering i för- och grundskola

Transkript

1 Handlingsplan för digitalisering i för- och grundskola i Skellefteå För- och grundskolenämnden Dokumentnamn Handlingsplan för digitalisering i för- och grundskola i Skellefteå Fastställd/upprättad/reviderad Nämndsbeslut , 260 Dokumentansvarig Chef digitalt lärande, skolkontoret Reviderad Giltighetstid och tills vidare 1 (9)

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Digital kompetens för alla i skolväsendet... 5 Likvärdig tillgång och användning... 7 Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter (9)

3 Sammanfattning Handlingsplanens syfte är att konkretisera och vägleda det pedagogiska arbetet med stöd av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Handlingsplanen har sin utgångspunkt i den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet, för-och grundskolenämndens målkort, kommunens E-strategi och Utvecklingsstrategi De viktigaste aktiviteterna under 2018 är: - förberedelse läroplansförändringar genom fortsatt fokus på kompetensutveckling - fortsatt utbyggande av infrastrukturen - införandet av Office översyn av installerad programvara och utbyte till webresurser - fortsatt arbete med att hitta såväl tekniska som pedagogiska lösningar för att möjliggöra fjärrundervisning och distansundervisning - fortsatt översyn av system inför dataskyddsförordningen - initiera forskningsprojekt kring digitalisering och undervisning - fortsatt kartläggning av digitaliseringsprocessen med hjälp av LIKA 1 Bakgrund Digitaliseringen av skolan har diskuterats under en längre tid. Redan på 1980-talet ingick datakunskap i grundskolan. Ett antal nationella satsningar har gjorts för att öka kunskapen om digitala verktyg och dess användningsområden. IT i skolan (ITIS) som pågick , Praktisk IT och Mediekompetens (PIM) lanserade regeringen IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige med visionen att Sverige ska bli bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Året därpå tillsattes en digitaliseringskommission vars uppdrag var att analysera den digitala utvecklingen, visa på digitaliseringens potential, samverka med andra aktörer och ge förslag på förberedelser. Digitaliseringskommissionen ägnade sitt andra delbetänkande, 2014, framför allt åt skolväsendets digitalisering. I betänkandet gavs en rad konkreta förslag 1 SKL:s webbaserade verktyg för att stötta och underlätta skolornas digitalisering. Åskådliggör förutsättningar för att nå framåt i arbetet med digitaliseringen både på den enskilda skolan och i kommunen. 3 (9)

4 för att få digitaliseringen att bli en naturlig del av utbildningarna från förskola till högskola, bland annat genom reviderade styrdokument och kompetensutveckling för lärare och rektorer. Slutbetänkandet, Digitaliseringens transformerande kraft - vägval för framtiden (SOU 2015:91), lämnades i slutet av I sammanfattning av betänkandet ges följande beskrivning av digitaliseringens möjligheter: Genom att använda digitaliseringens möjligheter kan vi införa ett reellt livslångt lärande där människor ges möjlighet att kontinuerligt utveckla nya kunskaper och kompetenser. Redan före detta, i juni 2013, slöt regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en överenskommelse om att genomföra insatser för att främja digitalisering och digital samverkan inom olika samhällsområden, ett av dem skolområdet. För skolväsendets del handlade det om att ta fram ett ramverk för stöd i det digitala utvecklingsarbetet och att etablera en samverkansgrupp med viktiga aktörer inom skolområdet. Arbetet med att ta fram ett ramverk resulterade i det webbaserade självskattningsverktyget LIKA som lanserades i augusti Uppdraget att skapa en samverkansgrupp resulterade i bildandet av Nationellt forum för skolans digitalisering, en brett sammansatt grupp som utarbetade ett förslag till en nationell strategi för skolväsendets digitalisering. Gruppens förslag presenterades i mars 2015 och innehöll förslag på åtgärder inom ledning, infrastruktur, kompetens och användning, det vill säga samma huvudområden som lyfts fram i självskattningsverktyget LIKA. I slutet av september 2015 gav regeringen Skolverket i uppdrag att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet (U2015/04666/S3). Strategierna ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att den strategiska potential som IT har tillvaratas i hela skolväsendet. Förslagen till nationella strategier för skolväsendets digitalisering lämnades till regeringen april I förslaget framgick att strategin skulle innehålla målsättningar och insatser för att stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång till IT inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare, strategisk kompetens hos förskolechefer och rektorer, förutsättningar för att digitaliseringens möjligheter ska tas till vara för skolutveckling och för utveckling av undervisningen, samt vikten av forskning och uppföljning. I maj 2017 beslutade regeringen om en samlad digitaliseringsstrategi som spänner över flera samhällsområden och ger en samlad vision för regeringens digitaliseringspolitik om ett hållbart digitaliserat Sverige. Målet för regeringen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Den övergripande strategin ska ses som en del i en större helhet, och syftet med den övergripande strategin är att Sverige fortsatt ska vara ledande när det gäller digitalisering och vara digitalt kompetent. För detta spelar skolväsendet en central roll genom att ge möjlighet att utveckla förmågan att använda och skapa med digitala verktyg och förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. I oktober 2017 fattade regeringen beslut om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. I denna lägger regeringen grunden för det fortsatta arbetet att med 4 (9)

5 hjälp av digitaliseringens potential höja såväl måluppfyllelsen som att öka likvärdigheten i skolväsendet. Strategin syftar till att alla barn och elever, unga som vuxna, ska få de kunskaper de behöver för livet och arbetslivet, vilket i förlängningen lägger grunden för den framtida kompetensförsörjningen. Det handlar även om att ha en förmåga att driva och leda utveckling med stöd av digitalisering. Regeringens övergripande mål för den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet är att: det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten. För att nå det övergripande målet för strategin är det nödvändigt att digitaliseringens möjligheter används inom rätt områden och på rätt sätt. Statens skolverk kommer i sitt fortsatta arbete med insatser inom ramen för de uppdrag och det arbete som rör digitaliseringen av skolväsendet att involvera relevanta aktörer, såsom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I syfte att realisera de övergripande målen i strategin och i förlängningen regeringens vision för skolväsendet kommer regeringen att tillsammans med SKL bryta ned strategins delmål till initiativ och aktiviteter. Strategin innehåller tre fokusområden för de åtgärder som sammantaget ska leda till att det övergripande målet för strategin uppnås. Varje fokusområde innefattar ett mål och flera delmål som ska uppnås till De tre fokusområdena är: Digital kompetens för alla i skolväsendet Likvärdig tillgång och användning Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter I denna handlingsplan för digitalisering i skolan i Skellefteå är upplägget att följa samma linje som den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet och fokusera på tre områden, digital kompetens för alla i skolväsendet, likvärdig tillgång och användning, samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. Varje avsnitt inleds med en bakgrund till regeringens mål, fortsätter med mål från nationella digitaliseringsstrategin för skolan och avslutas med prioriterade insatser för skolväsendet i Skellefteå. Digital kompetens för alla i skolväsendet Digitalisering är en pågående process. De förmågor och kunskaper som kan sägas utgöra digital kompetens i dag är nödvändigtvis inte tillräckliga för att utgöra digital kompetens om några år. Barn och elever bör så långt det är möjligt få med sig de förmågor som behövs för att kontinuerligt kunna utveckla sin digitala kompetens. Digitaliseringskommissionen har definierat innebörden av digital kompetens som i vilken utsträckning en individ är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i 5 (9)

6 den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv. I strategin används därför uttrycket adekvat digital kompetens för att tydliggöra att den digitala kompetensen förändras över tid i takt med utvecklandet av såväl användande som verktyg. Uttrycket adekvat digital kompetens används även för att markera att det inte är möjligt att precisera en absolut nivå för digital kompetens då den successivt behöver utvecklas utifrån samhällets krav och barns och elevers förutsättningar. För att begreppet adekvat digital kompetens ska få relevant innebörd behöver det konkretiseras utifrån styrdokumenten. En lyckad integration av it i verksamheten ställer stora krav på strategiskt ledarskap. För detta är det viktigt att förskolechefer, rektorer och huvudmän har den digitala kompetens som krävs för att leda och ge personalen stöd i det digitala utvecklingsarbetet. Det är viktigt att personer som ska arbeta med barn och elever ges möjlighet att utveckla digital kompetens både under sin utbildning men även genom den kompetensutveckling som de deltar i under sin anställning. Det är av vikt att digitaliseringens möjligheter används som ett sätt att nå de mål som framgår av styrdokumenten. Detta är både en fråga om likvärdighet och kvalitet. Mål: Alla barn och elever ska utveckla en adekvat digital kompetens. Det ska finnas en digital likvärdighet i det svenska skolväsendet. Delmål 1: Barn och elever ska i alla delar av skolväsendet ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. Delmål 2: Förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna. Delmål 3: Personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen. I Skellefteå tillgängliggörs molntjänsten O365 för alla elever, vilket innebär att alla elever och lärare tillsammans får tillgång till en mängd olika alternativ för att skapa och samarbeta och bygga upp kunskaper inför framtiden. Skolverkets ledarlyft, Leda digitalisering, fortsätter under Skolverket erbjuder även flertalet kompetensutvecklingsinsatser med avseende på digital kompetens och digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande för förskollärare, lärare och annan personal som arbetar med barn och elever inom Skolverkets nationella skolutvecklingsprogram. Modulerna som lanseras bygger på kollegialt lärande, och tanken är att skolorna ska välja det/de digitaliseringslyft som motsvarar verksamhetens kompetensutvecklingsbehov. Centralt anordnade kompetensutvecklingsinsatser kommer att ha kommande läroplansförändringar i fokus, vilket innefattar bland annat programmering och medie- och informationskunnighet, I övrigt kommer fortbildningsinsatser att fortsätta ske regelbundet och ha olika innehåll som omfattar såväl verksamhetssystem, analys, som hur man kan förändra sin undervisning med hjälp av digitala verktyg. 6 (9)

7 Likvärdig tillgång och användning Undersökningar, genomförda av såväl Statens medieråd som Skolverket, visar att den generella tillgången till digitala verktyg och användningen av dem bland barn och unga skiljer sig åt utifrån socioekonomisk bakgrund och andra demografiska variabler. Detta understryker betydelsen av att skolväsendet ger alla barn och elever likvärdiga förutsättningar att använda digitala verktyg och att utveckla sin digitala kompetens. För att undervisningen ska kunna tillvarata digitaliseringens möjligheter krävs inte bara tillgång till digitala verktyg, utan också tillgång till innehåll och metoder som anpassats till och utvecklats för arbete i en digital miljö. Potentialen att effektivisera och förbättra verksamheten med hjälp av digitala verktyg är stor. En viktig komponent är ändamålsenliga digitala verktyg för att följa barn och elevers utveckling och för analys av undervisningen i syfte att förbättra denna. Rätt använd kan digitalisering underlätta för elever, personal som arbetar med barn och elever, och barn och elevers vårdnadshavare att hålla sig informerad om barnets eller elevens utveckling. Mål: Barn, elever och personal ska ha god och likvärdig tillgång till digitala verktyg och resurser i syfte att förbättra utbildningen och effektivisera verksamheten Delmål 1: Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar. Delmål 2: Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk support i verksamheten. Delmål 3: De digitala lärresurser som används i undervisningen ska vara ändamålsenliga och medföra att teknikens möjligheter kan utnyttjas effektivt. Delmål 4: Digitaliseringen ska användas för att underlätta personalens arbetssituation i fråga om undervisning och administration Skellefteå har, för likvärdighetens skull, en centralstyrd satsning på digitala verktyg. Nämndens mål på en dator per elev i åk 6 9 samt, en dator på tre elever i åk F-5 är uppnått. Tillgången för barn i förskola är två lärplattor per avdelning. En kartläggning över övrig tillgång till digitala enheter som ex projektorer, lärplattor i pedagogisk verksamhet fortsätter för att kunna fastställa en likvärdig miniminivå. För en ytterligare större satsning på mer digitala enheter krävs att nätverket är fullt utbyggt i all verksamhet. Med anledning av detta kommer en utbyggnad av nätverket vara fortsatt högt prioriterat, med målsättningen tillräcklig kapacitet att möta såväl nutida som kommande behov. En översyn av installerad programvara genomförs och inriktningen är att de digitala lärresurserna, så långt det är möjligt, ska vara webbaserade och uppfylla ställda tillgänglighetskrav. Detta för att möjliggöra flexibilitet i kommande val av verktyg. Molntjänsten Office365 kommer tillgängliggöras för alla elever under läsåret. En kartlägg- 7 (9)

8 ning av möjliga e-tjänster sker succesivt. Den 25 maj 2018 ska EU:s nya dataskyddsförordning börja tillämpas som direkt lagstiftning i Sverige och ersätter då den nuvarande lagstiftningen om personuppgifter, PUL. Detta innebär skärpta krav på organisationers hantering av personuppgifter. En översyn av förvaltningens verksamhetssystem fortsätter, och nödvändiga åtgärder kommer att vidtas, för att säkerställa att vi har tillräcklig säkerhet för att möta nya förordningen. Digitala lösningar som införs i verksamheterna bör vara användarvänliga och syfta till att göra arbetet mer effektivt. Digitaliseringen erbjuder nya möjligheter till flexibla möten mellan lärare och elever. Arbetet med att hitta såväl tekniska som pedagogiska lösningar för att möjliggöra fjärrundervisning och distansundervisning fortsätter. Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter Många frågor avseende hur användande av digitala verktyg kan bidra till ökad måluppfyllelse är relativt lite beforskade och vilar i stor utsträckning på mindre studier eller erfarenheter gjorda i praktiken. För att digitaliseringens möjligheter ska kunna bidra till ökad måluppfyllelse, likvärdighet och jämställdhet i skolväsendet är det betydelsefullt med forskning som grund för att kunna utveckla såväl verksamhet som insatser. Under den tidsperiod som strategin omfattar, behöver, enligt Skolverket, en utvidgad uppföljning av digital kompetens och användandet av digitala verktyg i skolan göras regelbundet. Det är även viktigt att arbetet i de egna verksamheterna följs upp lokalt. Genom uppföljning skapas förutsättningar för att öka kunskaperna om hur den digitala kompetensen i skolväsendet utvecklas och således även förmåga att driva och leda utveckling med stöd av digitalisering. Mål: Forskning och uppföljning som stödjer utveckling av verksamheter och insatser ska genomföras med syfte att bidra till ökad måluppfyllelse och utvecklad digital kompetens. Delmål 1: Forskning om digitaliseringens påverkan på undervisningen och lärande ska genomföras och stödja utveckling av verksamheter och insatser. Delmål 2: Uppföljning av digitaliseringsarbetet i skolväsendet ska genom-föras och stödja utveckling av verksamheter och insatser. Ett långsiktigt partnerskap har ingåtts med RISE, Digitalisering och Lärande, som är en del av statens forskningsinstitut. Partnerskapet syftar till att gemensamt bedriva forskning och utveckling för att främja digitalisering, utbildning, undervisning och lärande. Vidare kommer en fortsatt satsning på modellen Skriva sig till Lärande (STL) att ske. STL är en modell för effektivt lärande för både elever och lärare som syftar till att låta den digitala tekniken fungera som hävstång för viktiga lärandefaktorer. STL-modellen 8 (9)

9 har visats sig leda till dokumenterat förbättrade elevresultat och en forskningsstudie visar i korthet att modellen leder till ökad likvärdighet mellan könen samt att pojkarnas prestationer vad gäller läs- och skrivutvecklingen ökar markant. Dessutom blir spridningen mellan elever lägre, då de lägst presterande eleverna når bättre resultat. Modellen möjliggör ytterligare ett sätt för att nå målet att Öka andelen elever som kan läsa efter årskurs 1. Uppföljningen av digital kompetens och användandet av digitala verktyg i skolväsendet sker årligen med SKL:s webbverktyg LIKA. Verktyget är ett stöd för rektor, förskolechef och förvaltning att fokusera på rätt saker, att prioritera insatser och aktiviteter. Verktyget består av tre delar - självskattning, sammanfattning och handlingsplan. Rektorerna/förskolecheferna gör självskattningen, får en sammanfattning och ett förslag på handlingsplan baserat på skattningen. Handlingsplanen kan användas både i det praktiska arbetet och i det systematiska kvalitetsarbetet. Under våren 2018 är det dags för rektorernas fjärde skattning och förskolechefernas tredje skattning. Under året kommer även LIKA för lärare att tillgängliggöras och alla lärare ska göra en skattning under året. Verktyget ska vara ett konkret stöd för lärarna både i dagens arbete och i framtida arbete med tanke på förändringar i styrdokument och nationella strategier för skolväsendets digitalisering. Även Lika för lärare kommer att bestå av tre delar - skattning, sammanfattning och handlingsplan. Läraren gör en skattning, får en sammanfattning och förslag på handlingsplan med olika aktiviteter baserat på skattningen. 9 (9)

10 10 (9)