Skyddsavstånd till hästhållning Öjersjö, Partille kommun

Transkript

1

2 Beställare: HB Ramselyckan HSB Göteborg FE Strömsund Beställarens representant: Karin Frykberg, Skanska Nya Hem Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Lisa Granstam Lisa Granstam Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\103\04\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\skyddsavstånd till hästhållning_ docx Sara Rydbeck Norconsult AB

3 3 (15) Innehåll Innehåll... 3 Inledning... 4 Beskrivning av området... 4 Hästallergi... 7 Spridning av hästallergen... 7 Regler och riktlinjer... 8 Förslag på åtgärder Barriär Plank Skyddsvegetation Ridhus Slutsatser Referenser... 14

4 4 (15) Inledning HB Ramselyckan äger fastigheterna Öjersjö 16:1 och 5:30 i Öjersjö i Partille kommun som ingår i ett större detaljplanearbete tillsammans med andra byggherrar för att bygga ett nytt bostadsområde med totalt ca 500 bostäder. På fastigheterna väster om HB Ramselyckan finns sedan tidigare en gård (Öjersjö 5:4 och 1:4) som i dagsläget hyser sju hästar och Highland Cattle kor. Avstånden mellan den blivande bostadsbebyggelsen och gårdens stall, hagar och gödselhantering bedöms som godtagbara, men intill fastighetsgränsen finns en paddock som hamnar närmre de planerade bostäderna. Ett flertal olika skyddsavstånd finns utfärdade av Länsstyrelser och kommuner. Denna rapport syftar till att kort-fattat beskriva de konflikter som kan uppstå mellan djurhållning och bostäder samt beskriva de regler och riktlinjer som finns. Huvudsyftet är dock att ge förslag på hur skyddsavståndet mellan planerat bostadsområde och gården, och då framförallt paddocken, kan minskas med hjälp av olika åtgärder för att bostäder ska kunna byggas i nära anslutning till gården samtidigt som eventuell störning minskas. Beskrivning av området Öjersjö har tidigare haft en tydligt lantlig karaktär, med fritidshus och större skogsområden, men under de senaste 20 åren har områdets bebyggts allt mer. Området präglas idag främst av nybyggda bostadsområden. I Partilles översiktsplan (Partille kommun 2005) benämns Öjersjö som kommunens viktigaste utbyggnadsområde för bostäder, där en fortsatt utbyggnad kommer att ske under 2000-talets första decennium i områden vid Hålsjöarna och i Hallen nära golfbanan. Översiktsplanen för Öjersjö från 1999 (Partille kommun 1999) benämner Öjersjö som ett småskaligt och mycket naturnära boende som ska utvecklas med en stor variation på bostadsformer och en närhet till natur och friluftsliv. Historiskt kännetecknas Öjersjö av jordbruksbebyggelse i skogsbygd. Området kring Ramsegård beskrivs som Öjersjös största utbyggnadsområde för bostäder, bostadskomplement och service. Den förtätning som planförslaget möjliggör bidrar till att förstärka underlaget för service och kollektivtrafik i området. Hästgården (fastigheterna Öjersjö 5:4 och 1:4) omges till största delen av skogsmark, men närmast själva gården finns öppna hagar och paddock på tidigare åkeroch betesmark. Delar av skogsmarken utnyttjas idag som beteshagar för hästar och

5 5 (15) kor. På gården bedrivs näringsverksamhet med hästar i form av uthyrning av stallplatser. Paddocken byggdes 2009 på ett område som tidigare varit åker och sedan betesmark som varit inhägnat under många år. Paddockens östra sida ligger 1-2 meter från tomtgränsen mot HB Ramslyckans fastighet. Direkt öster om paddocken finns ett stråk med vegetation utanför paddockens staket. Vegetationen består av höga buskar och träd. Öster om vegetationen går en mindre skogsväg som inte är asfalterad eller grusad. Marken är något kuperad, men det finns inga väsentliga nivåskillnader mellan paddocken och de närmast liggande delarna av HB Ramselyckans fastighet. Fastigheten ligger i den förhärskande vindriktningen från hästgården. Sydväst om hästgården ligger ett bostadsområde; Karis lycka, som har flera fastigheter i direkt anslutning till, eller mycket nära, hästhagar.

6 6 (15) Paddocken Gödselstack Stall Flygbild över området. Pilarna markerar var stall, paddock och gödselhantering är belägna. Den orange linjen anger ungefärlig fastighetsgräns för hästgården. Konflikter bostäder mellan djurhållning och Djurhållning kan ge upphov till störningar i form av lukt, insekter, buller och allergi. Av dessa bedöms det allvarligaste, av hälsoskäl, vara allergi. Pälsdjur kan orsaka allergier och allergiska reaktioner hos vissa människor, samtidigt som de Figur 1

7 7 (15) kan vara av stor social betydelse. Djur sprider ämnen (s k allergen) som orsakar de allergiska reaktionerna, och då särskilt via fragment av hud och päls (s k djurepitel). Detta kan ge upphov till konflikter mellan boende och närliggande djurbesättningar och för aktuellt område bedöms eventuell konflikt endast omfatta allergi, då övrig störning bedöms som liten. Dels är hästgården en mindre verksamhet, med mindre än tio hästar och bedöms inte ge upphov till några störande nivåer på lukt och buller, och dels vistas hästar inte varaktigt i paddocken i samma utsträckning som i stall och hagar. Förekomsten av gödsel är även mindre i paddocken då den rengörs regelbundet till skillnad från hagar, och därmed minskar även risken för lukt och insekter. Hästallergi Hästallergi drabbar ca 5-8 % av befolkningen. Hästallergener anses vara särskilt kraftfulla, medan allergier mot nötkreatur och får är mycket sällsynta. Det finns en generell uppfattning att hästallergi skulle vara särskilt allvarlig, men det är svårt att hitta en vetenskaplig grund för detta (Länsstyrelsen i Skåne 2004). Det saknas fortfarande kunskaper om hur höga nivåer av allergen som krävs för att utlösa allergiska symtom hos någon som är överkänslig mot hästar. För att utveckla en hästallergi krävs en kraftig och långvarig exponering för hästar, t ex genom upprepad ridning, vistelse i stall, ryktning eller att familjemedlemmar etc för med sig allergen i kläderna. Enligt Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum kan man inte bli överkänslig enbart genom att vistas i närheten av ett häststall (Länsstyrelsen i Skåne 2004). Spridning av hästallergen Hästallergen, till skillnad från pollen, är inte byggda för att färdas långa sträckor. De förekommer framför allt i hästens hud och avföring, faller snabbt till marken och försvinner när det regnar (Länsstyrelsen i Skåne 2004). Utomhus minskar spridningen drastiskt med avståndet från stallet. Redan 50 meter från stallet är halterna mycket låga. En undersökning om hur hästallergen sprids i omgivningen kring ett stall visade att nivåerna i stallet var mer än 500 gånger högre än nivåerna precis utanför stalldörren och över 3000 gånger högre än vid en bostad 12 meter från stallet. Hästallergener kunde inte detekteras i luftprover 40 meter från stallet. I nedfallet damm kunde hästallergener påvisas upp till 100 meter från

8 8 (15) stallet (Emenius et al 2001). Forskningen visar även att allergenhalten inomhus bara är 1 % av utomhushalten (Länsstyrelsen i Skåne 2004). Allergenet sprids nära marknivån och beror av vindriktning, avskärmande vegetation och byggnader. Mängden allergen som sprids ökar med antalet hästar. Några få hästar ger oftast obetydlig störning medan en ridskola eller en travbana med många hästar kan ge upphov till betydligt större olägenheter (Boverket 2011). Den allra väsentligaste allergenspridningen kommer från människors kontakt med djuren och innebär att allergen bärs med i hud, hår och kläder. Goda möjligheter till dusch och omklädning efter umgänge med hästar har en bättre skyddseffekt än avstånd mellan stall och bostäder. Västra Götalands Miljömedicinska Centrum ger exempel på resultat från flera undersökningar, bland annat: Mätbara nivåer av hästallergen påvisades 200 m från stall och 100 m från hagar Mätningar inomhus i bostäder nära stall visade lika låga nivåer som i butiker och bussar. Allergenspridning bromsas av lövverk. Allergenspridning kring ridvägar är liten. Miljömedicinskt centrum bedömer att den nivå som kan påträffas i det offentliga rummet (bussar, affärer) även får accepteras invid bostäder men även att den som har eller får en hästallergi normalt bör kunna vistas utomhus i bostadsområdet utan att få svåra symtom (Västra Götalandsregionen 2010). Regler och riktlinjer Nedan ges en sammanställning med ett urval av framtagna riktlinjer och rekommendationer av skyddsavstånd från olika myndigheter och forskningsinstitut. Enligt plan- och bygglagen och miljöbalken ska olägenheter och hälsorisker beaktas vid planläggning och bygglovsgivning samt i tillsyns- och anmälningsärenden. Plan- och bygglagen ställer krav på att kommunen ska beakta hälsorisker mot omgivningen från olika verksamheter (2 kap 5 PBL). I 2 kap 9 PBL ställs krav på att kommunen i största möjliga utsträckning ska undvika och/eller förebygga olägenheter gentemot grannar i samband med planläggning eller vid prövning av bygglov. Ett viktigt syfte med planläggning enligt PBL är att

9 9 (15) reda ut och förebygga problem vid kommande bygglovsgivning och exploatering (Boverket 2011). För hästverksamhet gäller inte nödvändigtvis samma regler som för jordbruksfastighet, och det kan krävas bygglov för t ex ridhus om inte ridhuset kan anses vara en viktig del av näringsverksamhet. Plan- och bygglagen samt rättspraxis är otydlig när det gäller hästverksamhet och bygglov. Underrättelse till grannar inför ett bygge sker normalt då bygglov krävs, och utförs av byggnadsnämnden. (PBL Kunskapsbanken). I Boverkets allmänna råd Bättre plats för arbete (Boverket m fl 1995) anges riktlinjer för skyddsavstånd mellan bostäder och arbetsplatser med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. Angivet avstånd för djurhållning vid lantbruk och bostäder är 500 meter. Rekommendationen är bl a baserad på en studie av stora svinstallar ( djur) från 1975 och tar inte hänsyn till djurhållningens art eller antal. Enligt råden ska skyddsavstånd betraktas som ett försiktighetsmått och som ett uttryck för god planering, men de lokala förhållandena såsom antalet bostäder i närheten och deras placering i förhållande till verksamheterna, anläggningarnas typ och konstruktion, förhärskande vindriktning m m måste vägas in i bedömningen. Boverkets Vägledning för planering för och invid djurhållning (Boverket 2011) innehåller inte längre några rekommenderade skyddsavstånd med anledning av att skyddsavstånd är svåra att tillämpa i praktiken och kan bli mer till ett hinder än ett stöd om de tillämpas som bindande föreskrifter snarare än rekommendationer. Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge har tagit fram vägledningar för hantering av djurhållning i fysisk planering (Länsstyrelsen i Skåne 2004, Länsstyrelsen i Blekinge 2008) där Boverkets stora skyddsavstånd från 1995 bedöms som omotiverade. Denna bedömning grundar sig på uppgifter från forskning kring hästallergi, som tydligt visar på att halten allergener i utomhusluften avtar relativt drastiskt med avståndet, särskilt mellan m, och att spridningen är beroende på vindriktning, avskärmande vegetation etc. Vidare sker spridningen främst via människor och djurkontakt, inte via utomhusluften. Vägledningarna ger förslag till tillämpning av skyddsavstånd, vilka är betydligt mindre än Boverkets skyddsavstånd. Länsstyrelsen i Skåne varierar sina rekommendationer efter hästgårdens storlek. För mindre anläggningar (1-10 hästar) överlåter Länsstyrelsen på kommunerna att bedöma lämpliga respektavstånd för de lokala förutsättningarna, men rekommenderar ändå ett skyddsavstånd på minst 100 meter från stall och gödselhantering och minst 50 meter från område där hästar vistas (Länsstyrelsen i Skåne 2004).

10 10 (15) Länsstyrelsen i Blekinge minskar något på skyddsavstånden då naturen i Blekinge ofta är mer kuperad och skogsbeväxt än de vidsträckta slättlandskap som finns i Skåne. För små anläggningar (1-10 hästar) i tätort rekommenderar de ett respektavstånd på minst 50 meter från stall och gödselhantering och minst 25 meter från område där djuren varaktigt vistas. Socialstyrelsens meddelandeblad från 2004 hänvisar till ett skyddsavstånd på 200 meter och att tidigare skyddsavstånd på 500 meter, baserat på Naturvårdsverkets allmänna råd 89:6 som numera har upphävts och Boverkets allmänna råd 1995:5, till stor del är inaktuellt. Socialstyrelsen ger inte några rekommendationer då det vetenskapliga underlaget för vad som kan orsaka olägenhet är bristfälligt, men också då vad som kan betraktas som ett rimligt avstånd i hög grad är en fall-tillfall-bedömning (Socialstyrelsen 2004). Hästpolicys Flera kommuner har tagit fram egna riktlinjer gällande hästar i s k hästpolicys. Partille kommun har dock inte tagit fram några egna riktlinjer. Exempelvis rekommenderas i Falkenbergs kommuns riktlinjer (GF Konsult 2006) ett skyddsavstånd på 100 meter till stall och gödselanläggning, och 50 meter till hagar och ridvägar för mindre hästanläggningar (1-10 hästar). Att avstånden följs bedöms som särskilt viktigt i anslutning till publika lokaler som skolor och förskolor. Partille kommuns översiktsplan (ÖP 05) hänvisar till Boverkets gamla rekommendation Bättre plats för arbete där ett skyddsavstånd vid nyplanering på 500 meter mellan bostadsbebyggelse och djurhållning i lantbruk rekommenderas. I olika planeringsfall har dock mindre avstånd än 500 meter bedömts som acceptabelt skyddsavstånd. I praktiken har 200 meter ofta kommit att bli skyddsavstånd mellan bostäder och djurhållning. (Partille kommun 2005). Översiktsplanen skrevs innan Boverkets nya rekommendation och en del av de senare forskarrönen blev tillgängliga. I dagsläget har kommunen inga tydliga åsikter om skyddsavstånd utan har som ambition att lösa dessa frågor på bästa sätt i varje enskilt planärende. Översiktsplanen för Öjersjö (1999) nämner ingenting om djurhållning eller skyddsavstånd men betecknar Öjersjö som ett naturnära boende. Rättspraxis visar att relativt korta avstånd ofta godkänns, under 50 m och ned mot 20 m (Länsstyrelsen Blekinge 2003). Generellt kan dock sägas att samtliga rapporter etc rekommenderar att hänsyn måste tas till lokala förhållanden vid planläggning av bostäder i anslutning till

11 11 (15) djurhållning. Vid bedömning av skyddsavstånd mellan bostäder och hästhållning bör följande beaktas: Karaktär på området, lantlig miljö/tätbebyggt område Möjligheter att kombinera boende med hästhållning Närhet till förskolor och skolor Antal hästgårdar samt deras lokalisering Antal hästar, lokalisering av stall, bete, ridbanor och planerade ridstigar Gödselhantering, placering och utförande Hagar, dess lokalisering och storlek samt antal hästar och hur frekvent dessa används Förhärskande vindriktning Topografi samt eventuell avskärmande vegetation och bebyggelse Förekomst/grad av näringsverksamhet Redovisning av närboendes uppfattning och upplevelser av olägenhet Förslag på åtgärder HB Ramslyckan har önskemål om att kunna minska skyddsavstånden mellan planerad bostadutbyggnad och den intilliggande gården. Detta gäller framförallt i området kring befintlig paddock. Skyddsavstånd är ju endast en av flera möjliga åtgärder för att minska riskerna med allergener och andra olägenheter från djurhållningen vid planerad utbyggnad. Nedan följer förslag på åtgärder som kan minska eller utesluta behovet av skyddsavstånd. Barriär En skyddsbarriär av något slag kan bidra till att minska eller hindra spridningen av hästallergener. Hästallergener sprids inte långt med vinden och färdas nära marken, varför barriär i form av ett plank eller en bred ridå av tät vegetation av t ex tuja eller cypress närmast paddocken hindrar allergen från att spridas. Även nivåskillnader kan hejda spridningen av allergener, men bedöms som svårtillämpat i det här fallet då marken är relativt plan. En skyddsbarriär kan även minska risken för klagomål på lukt och buller från djurhållningen. En nackdel med en barriär är att det kan störa utsikten i området, och göra hästarna mindre tillgängliga för boende som uppskattar hästar i sin närhet. En skyddsbarriär bör utformas i samarbete med hästägaren för att minska påverkan på dennes verksamhet och boende.

12 12 (15) Plank Ett plank som avskärmar paddocken från bostadsområdet bör markant minska behovet av ett skyddsavstånd mellan hästarna och bostäderna. Hästallergener färdas lågt och sprids dåligt med vinden. Jämför med undersökningen (se stycket Spridning av hästallergen) som visade hur förekomsten av allergener minskar med över 500 gånger redan direkt utanför stalldörren. Planket kan vid behov kompletteras med skyddsvegetation om det behövs för att ytterligare minska spridningen av damm och ljud. Vegetation har även en estetisk funktion. Skyddsvegetation Skyddsvegetation fyller en liknande funktion som ett plank, men kan se trevligare ut för de boende. Ett förslag på skyddsväxt är tuja som är både snabbväxande och vintergrön. Vegetation finns redan vid tomtgränsen mellan paddocken och HB Ramselyckans fastighet, men behöver kompletteras med tätare och vintergrön vegetation för att bli en effektiv skyddsbarriär mot allergener. Skyddsvegetation kan komplettera ett plank och även ge en trevligare utsikt. Skyddsvegetation vid paddocken kan även kompletteras med plank eller ytterligare skyddsvegetation vid bostädernas uteplatser. Detta medför även vindskydd för de boende. Ridhus Det alternativ som sannolikt minskar allergenspridningen mest effektivt är att bygga in paddocken med väggar och tak. Byggnader har en stor effekt på spridningen av allergen. Jämför med undersökningen (se stycket Spridning av hästallergen) som visade hur förekomsten av allergener minskar med över 500 gånger redan direkt utanför stalldörren. En ombyggnad av paddocken till ridhus minskar också effektivt risken för att boende störs av buller och lukt. Ingången till ridhuset och dess ventilation bör placeras på den sidan av ridhuset som är vänd bort från bostäderna. Flytta planerade bostäder närmast fastighetsgräns Om ett tillfredsställande skydd inte kan nås på annat sätt kan planeringen av bostadsområdet behöva justeras så att man kan får ett större avstånd mellan paddocken och bostädernas uteplatser, då det främst är utomhusluften som berörs av spridningen av allergen. Risken att hästallergener kommer in i bostäder är mycket liten och sker i huvudsak via boende som handskats med hästar och sedan tar med sig allergen via hår, hud och kläder. Kan bostädernas uteplatser omplaceras eller skyddas kan risken för allergener vid uteplatserna minskas betydligt.

13 13 (15) Slutsatser Många människor ser närheten till hästar som något mycket positivt, och det finns ett värde i att ha hästhållning där folk bor för att minska t ex behovet av resor till och från stallet. Ridning är en av de största folksporterna i Sverige och omsätter stora summor. Med hänsyn till detta bör det vara en fördel för kommunerna att hitta kreativa lösningar för att blanda bostadsbebyggelse och hästhållning utan ta till långa skyddsavstånd eller utsätta människor för hälsorisker på grund av allergier. Hästgården i det här fallet är liten, med plats för upp till 9 hästar. Av de områden där hästarna vistas är det endast paddocken som ligger tillräckligt nära HB Ramselyckans fastighet för att utgöra en risk för allergispridning till bostäder. Det är vår bedömning att det inte finns behov av skyddsavstånd om åtgärder vidtas för att skydda boende från hästallergen. Om inga åtgärder vidtas bedömer vi att ett skyddsavstånd till paddocken på minst 25 meter är rimligt, förutsatt att hästgården fortsätter drivas på ett liknande sätt som i dagsläget. Skyddsavståndet motiveras dels av Länsstyrelsen i Blekinges rekommendationer, och dels av att vi bedömer Öjersjö som ett område i gränslandet mellan tätort och lantlig karaktär där bostadsbebyggelsen visserligen är relativt tät men där man ser fördelarna med ett naturnära boende och därmed kan acceptera djurhållning i större utsträckning än i mer centrala delar av kommunen. Denna uppfattning förstärks av att det sydväst om hästgården finns ett bostadsområde ( Karis lycka ) där bostäder ligger i anslutning till rasthage utan att klagomål har inkommit. Det finns inga skolor, förskolor eller andra speciellt känsliga verksamheter i området närmast hästgården. Slutligen avser skyddsavstånd normalt avstånd till område där hästar varaktigt vistas, vilket i första hand gäller stall och rasthagar. En paddock används i mindre utsträckning än dessa samt hålls ren från gödsel vilket även minskar risken för besvär från insekter och lukt. Norconsult AB Lisa Granstam lisa.granstam@norconsult.com Sara Rydbeck sara.rydbeck@norconsult.com

14 14 (15) Referenser Boverket. 2011: Vägledning för planering för och invid djurhållning 2011:6. Emenius et al. 2001: Dispersion of horse allergen in the ambient air, detected with sandwich ELSA. GF Konsult. 2006: Hästar i planeringen förslag till riktlinjer inom Falkenbergs kommun. Johannesson. 2013: Miljömedicinskt yttrande angående nybyggnation av bostäder i närheten av hästverksamhet i Ytterby. Länsstyrelsen Blekinge Län. 2008: Djurhållning och bostäder kunskapsöversikt för samhällsplanering i Blekinge län. Länsstyrelsen i Skåne. 2004: Hästar och bebyggelse Underlag för den fysiska planeringen. Miljösamverkan Sydost. 2009: Djurhållning nära tätbebyggelse. Partille kommun. 1999: Översiktsplan för Öjersjö, del av Partille kommun Partille kommun. 2005: Översiktsplan ÖP 05. Antagen av kommunfullmäktige PBL Kunskapsbanken, Boverket. Socialstyrelsen. 2004: Meddelandeblad om hästhållning Enheten för hälsoskydd. Västra Götalandsregionen. Miljömedicinskt centrum 2010: Miljömedicinskt yttrande angående nybyggnation i form av hästnära boende i Lagmansholm.

15 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax