PM Skyddsavstånd till lantbruk

Transkript

1 Bilaga 1.1 (11) Bilaga till Detaljplan för bostäder inom Lunna 6:3 i Vallda, Kungsbacka kommun Djurhållning och övrig verksamhet Nuvarande förhållanden och riktlinjer Datum: Djurhållning Gården Lunna 17:1 angränsar i nordöst till fastigheten Lunna 6:3. Vid Lunna 17:1 bedrivs lantbruk med nötköttsproduktion (ett 60-tal nötkreatur), växtodling, hästfoder-produktion och maskintjänster. Gården hyser i dagsläget även ca 4 får och 2 hästar. På gården finns stallar för djuren samt andra byggnader som utnyttjas för foder- och eller maskinförvaring etc. Det finns även ett antal hästgårdar med mindre än 10 hästar i närheten av området. Förhärskande vindriktning inom aktuellt område är sydvästlig. Gränsen för aktuellt planområde ligger som närmast ca 115 m från fastighetsgränsen till Vallda 17:1. De föreslagna bostäderna ligger ca 130 meter från närmsta betesmark, ca 200 m från mindre stallbyggnad för får och häst, ca 230 m från större stallbyggnad för nötkreatur, ca m från övriga byggnader som utnyttjas för foderproduktion, verkstad, maskinhall m.m. Gödselhanteringen för den mindre respektive den stora stallbyggnaden ligger på ca 200 m respektive 260 m avstånd från föreslagna bostäder. Inom fastigheten Lunna 6:3 finns även åkermark ca 30 m från planerade bostäder. Djurhållning kan ge upphov till störningar för boenden eller stadigvarigt vistandes i närområdet i form av lukt, buller, flugor, damm och allergier. Pälsdjur kan orsaka allergier och allergiska reaktioner hos vissa människor, samtidigt som de kan vara av stor social betydelse. Djur sprider ämnen (s.k. allergen) som orsakar de allergiska reaktionerna, och då särskilt via fragment av hud och päls (s.k. djurepitel). Hästallergener anses vara särskilt kraftfulla, medan allergier mot nötkreatur och får är mycket sällsynta och oftast mindre allvarliga än allergier mot häst. I vetenskapliga studier har även grisar, höns och minkar befunnits lukta sämre än andra djurslag, medan nötkreatur och får inte utmärker sig med störande egenskaper.

2 I och med Boverkets skrift Vägledning för planering för och invid djurhållning (Boverket, 2011) har tidigare riktlinjer från 1995 för allmänna skyddsavstånd mellan bostäder och djurhållning upphävts. Detta på grund av att tidigare generella rekommenderade skyddsavstånd (upp till 500 m) har ansetts svårhanterliga och snarast bidragit till att motverka en god fysisk planering. Vägledningen baseras på kraven i Plan- och Bygglagen, forskningsresultat, studier, praxis och annat kunskapsunderlag. Forskningen visar på att en mer differentierad tillämpning av PBL är både rimlig och möjlig gällande planering av för och invid djuranläggningar i olika bebyggelsemiljöer. Därmed måste en viss gödsellukt kunna accepteras i jordbruksområden, förutsatt att störningarna inte ger upphov till olägenhet för människors hälsa. Kungsbacka kommun har tidigare tagit fram både en policy för prövning av hästärenden samt riktlinjer för etablering av hästbyar (Kungsbacka kommun 2007a & b), vilka bl.a. omfattar skyddsavstånd mellan bebyggelse och stallbyggnader, hagar etc. Dokumenten skiljer sig något gällande mindre anläggningar där policyn föreslår skyddsavstånd enligt nedan, medan riktlinjerna föreslår bedömning av lämpligt skyddsavstånd i varje enskilt fall. Inga generella rekommendationer finns inom kommunen för skyddsavstånd mellan bostäder och övrig djurhållning. Enligt policyn för hästärenden (Kungsbacka kommun 2007a) bör följande skyddsavstånd mellan hästanläggningar och bostäder, skolor o.d. tillämpas vid nyetableringar i områden med samlad bebyggelse och/eller vid planläggning: 1. Skyddsavståndet för C-anläggningar eller större bör vara m till stall och gödselhantering och minst 200 m till område där hästar vistas. 2. Skyddsavståndet för större anläggningar ( hästar) bör vara minst 200 m till stall och gödselhantering och minst m till område där hästar vistas. 3. Skyddsavståndet för medelstora anläggningar (10-30 hästar) bör vara minst m till stall och gödselhantering och minst m till område där hästar vistas. 4. Skyddsavståndet för mindre anläggningar (1-10 hästar) bör som regel vara minst 100 m från stall och gödselhantering och minst 50 m från område där hästar vistas. Dessa skyddsavstånd bör även eftersträvas på landsbygden utanför samlad bebyggelse och planlagt område, men här kan det finnas större skäl att göra avsteg från dem, t.ex. i områden med mindre hästgårdar där grannarna är positiva. Samtidigt ska skyddsavstånden ses som riktvärden och en prövning av lämpligt skyddsavstånd ska göras i varje enskilt fall. Vidare bör 50 m till bostadshus och 30 m till tomtgräns från hästhållning ses som ett slags minimiavstånd som inte bör understigas vid nyetablering, även om det i enskilda fall kan finnas skäl för att frångå detta.

3 Bilaga 1.3 (11) Länsstyrelsen i Blekinge län har tagit fram en kunskapsöversikt gällande djurhållning och bostäder, vilken även ger förslag på riktlinjer för s.k. respektavstånd mellan bostäder och djurhållning (Länsstyrelsen i Blekinge Län, 2008). Kunskapsöversikten rekommenderar att vid större anläggningar (fler än 50 djurenheter eller ca 250 får) bör respektavståndet från bostäder, skolor o.d. vara minst 200 meter till stall och gödselanläggning och minst 100 meter till område där djuren varaktigt vistas. Vid medelstora anläggningar (10-50 djurenheter eller fler än ca 25 får) rekommenderas ett respektavstånd på meter till stall och gödselanläggning och meter till område där djuren varaktigt vistas. Intresset av stabila förhållanden och goda utvecklingsmöjligheter för stora och medelstora verksamheter måste dock tillmätas stor betydelse i planeringen. För mindre anläggningar (1-10 djur) ska kommunen bedöma lämpliga skyddsavstånd i de enskilda fallen. Som regel bör dock alltid ett respektavstånd på 50 m från stall och gödselanläggning och minst 25 m från område där djuren varaktigt vistas upprätthållas gentemot skoltomter och bostadsfastigheter i tätorter. Under senare år har rättspraxis i miljödomstolar och förvaltningsdomstolar gällande ärenden om skyddsavstånd mellan djurhållning och bostäder varit att vid beslut ta allt mer hänsyn till de faktiska förhållandena i närområdet och kraven i PBL och MB än till riktlinjer från centrala myndigheter. Vidare är tendensen att domstolarna i sina bedömningar tar viss hänsyn till vem som anses ha skapat en problematisk situation på så sätt att man inte låter motparten ta ansvaret för det uppkomna problemet. Enligt flera domar medges relativt korta avstånd mellan hästhållning och bostäder, dvs. mellan m och att viss förekomst av ljud och lukt från djurhållning måste accepteras i lantlig miljö (Miljööverdomstolen 2008, 2009, Miljödomstolen 2010a-c). Det finns även en dom gällande ett skyddsavstånd på 380 m mellan ett enbostadshus och en stor anläggning med nötkreatur (438 kor). Kammarrätten ansåg att skyddsavståndet väl överskrider Socialstyrelsens rekommenderade avstånd på 200 m samt att djurhållningen var en väl etablerad verksamhet varför toleransen mot olägenheter i form av gödsellukt m.m. måste vara hög i aktuellt jordbruksområde (Kammarrätten Göteborg 2011). Övrig verksamhet Generellt kan även övrig lantbruksverksamhet ge upphov till störningar i form av buller från maskiner, fläktar etc., tillfällig luktstörning vid spridning av gödsel men även tillfällig damning vid t.ex. körning av olika jordbearbetningsmaskiner vid torr väderlek, tröskning och hantering av utsäde, foder och strö m.m. De huvudsakliga bullerkällorna vid gården Lunna 17:1 är främst olika typer av fläktar som kan vara igång under hela året och sommartid under hela dygnet. Buller från körning med traktorer och andra maskiner förekommer också under hela året men är mest

4 intensivt under odlingssäsongen. Detta buller är dock inte konstant utan pågår periodvis under främst dagtid. Bullerfrågorna diskuteras mer ingående under rubriken Bulleranalys. Vid skötsel av åkermarken inom fastigheten 6:3 kan eventuellt mindre störning från buller och damning uppstå ytterst tillfälligt. Kommunen har inga rekommendationer eller riktlinjer gällande störningar från övrig lantbruksverksamhet i anslutning till bostäder utan detta måste hanteras i enskilt fall. Rekommendationer Djurhållning Gården Lunna 17:1 hyser ca 65 nötkreatur och ett fåtal hästar och får och kan därmed definieras som en stor anläggning ( hästar / fler än 50 djurenheter eller ca 250 får) enligt såväl kommunens hästpolicy som länsstyrelsen i Blekinge läns kunskapsöversikt (Kungsbacka kommun 2007a, Länsstyrelsen 2008). Rekommenderade skyddsavstånd enligt dessa dokument är därmed minst 100 m från områden där djur varaktigt vistas samt minst 200 m från stall och gödselanläggning. Aktuell detaljplan som medger bostäder ca 130 m från beteshagar och ca 200 m respektive 230 m från stallbyggnaderna samt ca 200 respektive 260 m från gödselhanteringen bedöms därmed med viss marginal uppfylla rekommenderade skyddsavstånd. På dessa avstånd bedöms risken för störning från djurhållningen som små baserat på befintligt kunskapsunderlag som visar på att spridning av såväl allergen, lukt, damm och buller snabbt minskar med avståndet till djuren samt stall och gödselhantering. Dessutom utgör nötkreatur och får djurslag som inte utmärker sig med störande egenskaper jämfört med t.ex. hästar och grisar enligt genomförda studier. Samtidigt rekommenderas i samtliga policies, vägledningar etc. att de lokala förhållandena i aktuellt område ska vägas in vid bedömning av lämpliga skyddsavstånd, dvs. parametrar som antalet närliggande bostäder och deras placering i förhållande till verksamheterna, anläggningarnas typ och konstruktion, förhärskande vindriktning m.m. Även rättspraxis i miljödomstolar och förvaltningsdomstolar är att hänsyn tas till de faktiska förhållandena i närområdet vid domslut. I aktuellt fall finns det flera parametrar som talar för att rekommenderade skyddsavstånd är tillräckliga för att minimera risken för eventuella olägenheter för planerad bostadsbebyggelse, vilka är: Den förhärskande vindriktningen är bort från planerade bostäder vilket bedöms minska risken för allergiska reaktioner och lukt från djurhållningen. Den stora stallbyggnaden är dessutom belägen mellan planområdet och gödselhanteringen vilket ytterligare minskar risken för luktspridning.

5 Bilaga 1.5 (11) Det finns ingen känd konflikt mellan djurhållningen och befintliga bostadshus som ligger i direkt anslutning till betesmarkerna och ca m från det större stallet. Betesmarkerna utnyttjas endast sommartid för bete av nötkreatur, medan djuren hålls installade resterande delar av året. Därmed är det tveksamt om man kan hävda att huvuddelen av djurbeståndet visas varaktigt på gårdens betesmarker. Planområdet ligger i en jordbruksbygd med djurbestånd, beteshagar och gårdar och enligt både vägledningar och flertalet domar anses det att viss förekomst av ljud och lukt från djurhållning måste kunna accepteras i lantlig miljö. Aktuell djurhållning utgör en väletablerad verksamhet för vilken intresset av stabila förhållanden och goda utvecklingsmöjligheter ska tillmätas stor betydelse i planeringen Aktuell djurhållning har en viktig funktion för bevarande av värden för naturmiljö, kulturmiljö och landskapsbild. Med utgångspunkt av ovan punkter bedöms de lokala förhållanden inte motivera längre skyddsavstånd än de rekommenderade. Snarare tyder dessa på att de rekommenderade skyddsavstånden med god marginal minimerar risken för att planerade bostäder ska utsättas för störningar från befintlig djurhållning. Sammantaget bedöms rekommenderade skyddsavstånd vara tillräckliga för att riskerna för störning från djurhållningen på planerade bostäder minimeras. Med dessa skyddsavstånd finns till och med möjlighet att utöka antalet djur utan att skyddsavstånden överskrids. Då gällande skyddsavstånd tillämpas i aktuellt område efterlevs även miljöbalkens försiktighetsprincip. Övrig verksamhet Övrig lantbruksverksamhet på gården Lunna 17:1 ger upphov till buller, lukt och damning som till stora delar är tillfälliga eller pågår periodvis, t.ex. vid körning med maskiner, hantering av utsäde och foder och ljud från verkstaden. Dessa störningar bedöms på samma sätt som djurhållningen kunna minimeras med rekommenderade skyddsavstånd. Däremot kan bullret från olika typer av fläktar som används för foderproduktion upplevas som störande då fläktarna kan vara igång under hela året och sommartid även under hela dygnet. Den tillfälliga störning från buller och damning som ska uppstå vid skötsel av åkermarken inom fastigheten 6:3 (ca 30 m från planerade bostäder) under de begränsade tidperioder som detta arbete tar bedöms som mycket liten och torde inte kräva några skyddsavstånd.

6 Bulleranalys Nuvarande förhållanden Inom fastigheten Lunna 17:1 bedrivs idag verksamhet med hästfoderproduktion, maskinhållarverksamhet samt djurhållning. Verksamheten alstrar ljud från maskiner, fläktar, råmande kor etc. som eventuellt kan komma att störa boende i planerade bostäder inom fastigheten Lunna 6:3. Bullerkällorna från verksamheten har inte identifierats. Enligt uppgift från fastighetsägarna pågår foderproduktionen under hela året och höfläktar och andra maskiner kan sommartid vara igång under hela dygnet. Buller från körning med traktorer och andra maskiner förekommer också under hela året men är mest intensivt under odlingssäsongen. Detta buller är dock inte konstant utan pågår periodvis under främst dagtid. JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik utförde 2003 en pilotstudie avseende buller i jordbruket. Enligt studien har en lantbruksgård i genomsnitt 10 olika bullerkällor. Den vanligaste bullerkällan är jordbrukstraktorn, därefter följer motorsåg, röjsåg, utgödslingsanläggning och ventilationsfläktar. Studien visar vidare att det buller grannar främst stördes av var buller från torkfläktarna. Detta buller är ihållande och förekommer ofta under vackra sommardagar och kvällar (JTI 2003). Riktvärden för industribuller Utomhus Från april 2015 gäller Boverkets nya vägledning för industribuller och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostadsbebyggelse (Boverket 2015). Zon A Bostadsbebyggelse bör kunna accepteras i planering och bygglovgivning utan bulleranpassad utformning av bebyggelsen upp till angivna ljudnivåer enligt nedan. Ekvivalent ljudnivå utomhus, måndag-fredag kl dba Ekvivalent ljudnivå utomhus, kväll kl samt lördag söndag, helgdag och helgdagsaftnar kl dba Ekvivalent ljudnivå utomhus, natt kl dba

7 Bilaga 1.7 (11) Zon B Bostadsbyggnader bör kunna accepteras med ljudnivåer enligt nedan förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas. Ekvivalent ljudnivå utomhus, måndag-fredag kl dba Ekvivalent ljudnivå utomhus, kväll kl samt lördag söndag, helgdag och helgdagsaftnar kl dba Ekvivalent ljudnivå utomhus, natt kl dba Zon C Bostadsbyggnader bör inte accepteras om nedan angivna ljudnivåer överskrids under en eller flera av tidsperioderna. Ekvivalent ljudnivå utomhus, måndag-fredag kl >60 dba Ekvivalent ljudnivå utomhus, kväll kl samt lördag söndag, helgdag och helgdagsaftnar kl 6-18 >55 dba Ekvivalent ljudnivå utomhus, natt kl >50 dba Utöver detta gäller följande för frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad: Maximala ljudnivåer (LFmax > 55 dba) bör inte förekomma nattetid klockan annat än vid enstaka tillfällen. Om de berörda byggnaderna har tillgång till en ljuddämpad sida avser begränsningen i första hand den ljuddämpade sidan. Vid ekvivalenta ljudnivåer angivna enligt Zon B bör bostadsbebyggelse ha en ljuddämpad sida där ljudnivåerna uppfylls vid fasad samt vid en gemensam eller privat uteplats om en sådan anordnas i anslutning till byggnaden. Högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet på ljuddämpad sida. Frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad och uteplats. Ekvivalent ljudnivå utomhus, måndag-fredag kl dba Ekvivalent ljudnivå utomhus, kväll kl samt lördag söndag, helgdag och helgdagsaftnar kl dba Ekvivalent ljudnivå utomhus, natt kl dba Inomhus I Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13, redovisas följande riktvärden (Folkhälsomyndigheten 2014): Maximalt ljud: 45 dba Ekvivalent ljud: 30 dba Ljud med hörbara tonkomponenter: 25 db Samt krav på lågfrekvent buller för tersband från 31,5 Hz till 200 Hz.

8 Buller från fläktar Studier (JTI 2003) har visat att det buller grannar främst störs av från jordbruk är buller från torkfläktar. Torkfläktarna kan enligt uppgift från Västergården vara igång under hela dygnet sommartid. Då bullret från torkfläktarna sannolikt är dimensionerande har beräkningar av hur bullret från fläktarna kan komma att påverka planerad bostadsbebyggelse utförts. Västergården har två torkfläktar (11 kw) placerade vid röda prickar och en radialfläkt (7 kw) placerad vid blå prick enligt figur 1. Figur 1: Västergården. Placering av fläktar. Ljuddata för dessa fläktar har erhållits från Akron som är tillverkare av fläktarna. Utgångsvärden inklusive frekvensspektrum för fläktarna har utgjort underlag till bullerspridningsberäkningarna. Ljudnivåerna har beräknats enligt en gemensam nordisk standard för beräkning av externt buller från industrianläggningar (General prediction method). Beräkning och redovisning av ljudutbredning har tagits fram med programmet SoundPlan. I detta program konstrueras som bas för beräkningarna en tredimensionell modell av planområdet med mark, bullerkällor, befintliga och planerade byggnader m.m. Som underlag för beräkningarna har digital grundkarta samt skiss enligt figur 2 legat.

9 Bilaga 1.9 (11) Figur 2: Skiss över planerade hus. Beräkningar har gjorts av ekvivalenta ljudnivåer. Resultatet redovisas på bilaga 1 som ljudutbredningskarta 1,7 m över mark samt i ett antal punkter i fasad för varje våning. Sommartid kan torkfläktarna vara igång hela dygnet. Enligt Boverkets vägledning (Boverket 2015) bör då i normalfallet (Zon A) bostadsbyggnader kunna accepteras där ekvivalenta ljudnivån är 45 dba eller lägre utan särskilda bullerskyddsåtgärder. För samtliga skisserade hus, exklusive 1 hus i planområdets norra del, (totalt 8 st) beräknas riktvärdet 45 dba överskridas utan särskilda bullerskyddsåtgärder. För huset i planområdets norra del vid Stenkällsvägen (huset längst i söder) klaras riktvärdet 45 dba då de övriga två husen fungerar som skärmar. Men om de övriga två husen inte byggs kommer riktvärdet 45 dba att överskridas. Enligt vägledningen bör i Zon B bostadsbyggnader kunna accepteras förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas. Nattetid gäller i Zon B riktvärdet 50 dba utomhus. Illustrerade hus i norr vid Stenkällsvägen (2 st) beräknas få ljudnivåer mellan 52 och 55 dba för mest utsatt fasad. Då ljudnivåerna beräknas bli högre än 50 dba är dessa bostäder inte acceptabla ur bullersynpunkt. I husraden i söder längs Tjäderkullevägen beräknas samtliga hus (6 st) få ljudnivåer mellan 46 och 50 dba. Riktvärdet i Zon B, 50 dba, klaras alltså. Husen måste

10 dock ha tillgång till ljuddämpad sida där ljudnivåerna uppfylls vid fasad samt vid en uteplats om en sådan anordnas i anslutning till byggnaden. Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå för ljuddämpad sida är 40 dba. Samtliga hus i husraden längs Tjäderkullevägen beräknas få en ljuddämpad sida där riktvärdet för ljuddämpad sida, 40 dba, klaras vid fasad samt vid en uteplats om en sådan anordnas i anslutning. Gällande riktvärden för industri- och annat verksamhetsbuller klaras således för de sex husen vid Tjäderkullevägen (förutsatt ljuddämpad sida) men inte för de två husen vid Stenkällsvägen. För ett hus vid Stenkällsvägen klaras riktvärdet 45 dba då de övriga två husen (där gällande riktvärden inte klaras) fungerar som skärmar. Om de två husen inte byggs kommer riktvärdet 45 dba att överskridas även för detta hus. Rekommendationer Beräknade ljudnivåer inom planområdet grundas på uppgifter från fastighetsägaren och fläkttillverkaren och inte faktiska mätningar, varför de bör ses som en uppskattning av vilka ljudnivåer som kan uppstå inom planområdet. För att kunna göra mer exakta beräkningar av ljudnivåerna i planområdet krävs att en närfältsmätning av fläktarna genomförs som underlag till bullerberäkningarna. Med bullermätningar kan därmed de faktiska ljudnivåerna inom planområdet beräknas I fortsatt planprocess gällande aktuellt planområdet kan kommunen hantera frågan gällande ljudnivåer på tre sätt. Ett alternativt är att först genomföra en bullermätning och en ny beräkning av ljudnivåerna inom planområdet och utifrån dessa resultat görs sedan den slutgiltiga utformningen av planområdet. Alternativt utformas de tre bullerutsatta bostadshusen som enplanshus med anslutande garage eller så tas de tre bullerutsatta bostadshusen bort från planområdet. Norconsult AB Miljö & Säkerhet Sara Rydbeck sara.rydbeck@norconsult.com Anna-Lena Frennborn anna-lena.frennborn@norconsult.com

11 Bilaga 1.11 (11) Referenser Boverket. (2011). Vägledning för planering för och invid djurhållning. Regeringsuppdrag. Rapport 2011:6. Boverket. Boverket. (2015). Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovspröning av bostäder - en vägledning. Rapport 2015:21. Folkhälsomyndigheten. (2014). FoHMFS 2014:13. Allmänna råd om buller inomhus. JTI. (2003). R 317 Farligt buller i jordbruket - enkätundersökning och pilotstudie för bullermätning. Öberg Kurt, Jonsson Claes, Norén Olle. Kammarrätten Göteborg. (2011) Förhandsbesked enligt plan och bygglagen avseende tillstånd att uppföra enbostadshus i närhet till djurhållning. Dom Kungsbacka kommun. (2007a). Policy för hästärenden. Nämnden för Miljö och Hälsoskydd Kungsbacka kommun. (2007b). Riktlinjer för etablering av hästbyar i Kungsbacka kommun. Plan- och Bygg. Länsstyrelsen i Blekinge Län. (2008). Djurhållning och bostäder - kunskapsöversikt för samhällsplanering i Blekinge Län. Miljööverdomstolen. (2008). M Hästar 20 m från bostad. Dom Miljööverdomstolen. (2009). M Hästhållning i lantlig miljö. Dom Miljödomstolen. (2010a). M , Hästhållning, skyddsavstånd i praxis. Dom Miljööverdomstolen. (2010b). M Djurhållning inom detaljplanerat område. Dom Miljööverdomstolen. (2010c). M Hästhållning i lantlig miljö. Dom

12 BILAGA 1 Lunna Kungsbacka kommun INDUSTRIBULLER Nuläge Ekvivalent ljudnivå [db(a)] <= < <= < <= < <= < <= < <= < Ljudutbredning 1,7 m över mark samt frifältsvärden per våningsplan Befintliga hus Illustrerade nya hus Ljudkällor (fläktar) m Upprättad av: Anders Axenborg Datum: Uppdragsnummer: Stenkällsvägen Stenkällsvägen Stenkällsvägen