Dnr Djurhållning och bostäder - kunskapsöversikt för samhällsplanering

Transkript

1 Dnr Djurhållning och bostäder - kunskapsöversikt för samhällsplanering i Blekinge län juni 2008

2 Inledning 3 Lantbrukets betydelse 4 Hästhållningens betydelse 4 Lantbrukets omgivningspåverkan 5 Lukt 5 Allergi 6 Spridning 6 Samhällsplanering 8 Bedömning i det enskilda fallet 9 Parametrar att beakta 9 Tänkbara förslag till riktlinjer för avstånd 10 Tänkbara konfliktsituationer och tillämpningar 11 Definitioner i texten 12 Illustration 14 Källor 15 Rapportnamn: Djurhållning och bostäder kunskapsöversikt för samhällsplanering i Blekinge län Författare: Marianne Örnblom Utgivare: Funktionen för hållbar samhällsplanering, Länsstyrelsen Blekinge län, Karlskrona Foto: Diarienummer:

3 Inledning Planering av bostäder i närheten av både hästgårdar och annan djurhållning inom jordbruket skapar problem för kommunerna i länet. Djurhållningen anges ge upphov till störningar i boendemiljön, i form av allergier, lukt och flugor. I dessa konflikter citeras ofta Boverkets Bättre plats för arbete (1995) där man har publicerat anvisningar för skyddsavstånd mellan djurhållning i lantbruk eller ridanläggning och tätortsutbyggnad om 500 meter. Detta råd har med tiden misstolkats till att gälla hästhållning gentemot bostäder generellt, alltså även enstaka hästar mot enstaka bostäder. Dessutom lär rekommendationen bygga på en studie om luktspridning kring storskaliga slaktsvinstallar från Jordbrukstekniska institutet 1975, varvid den inte är relevant för allergenspridning kring hästgårdar. Boverket har meddelat att riktlinjerna inte längre skall användas och att de för närvarande håller på med en översyn av riktlinjerna för skyddsavstånd. Denna kunskapsöversikt har varit föremål för samråd med Boverket, som uppger att deras råd kommer att ligga i linje med dessa och att det inte har något att erinra mot detta dokument. Nedanstående kunskapsöversikt är tänkt att kunna användas som stöd för kommuner, fastighetsägare och djurhållare i sin planering av verksamheten i avvaktan på Boverkets eller Socialstyrelsens eventuella kommande råd i ämnet. Riktlinjerna i detta dokument har ingen juridiskt bindande verkan. Faktauppgifter i dokumentet kan användas som ett stöd vid handläggning, men förslagen till riktlinjer för avstånd måste anpassas till varje planeringssituation. Kunskapsöversikten med förslag till riktlinjer för avstånd mellan lantbruksmässig eller kommersiell djurhållning och bostäder, förskolor och skolor har arbetats fram utifrån vetenskapliga forskningsrapporter, statliga utredningar och riktlinjer samt ett antal kommunala policys (se källförteckning, sista sidan). 3

4 Lantbrukets betydelse Att förse Sveriges befolkning med livsmedel har under historiens gång varit jordbrukets primära uppgift. Under senare års globalisering har den livsmedelsproducerande uppgiften, enligt politiken, blivit mindre viktig och andra uppgifter som att förse medborgarna med god livsmiljö, rekreation, turism, biobränslen samt en biologisk mångfald har fått ökad betydelse. Sammantaget svarar jord- och skogsbruket och deras förädlingsindustrier för drygt 8% av Sveriges BNP. För att uppnå målen om en god miljö, t.ex. ett levande och öppet landskap, är det vikigt att befintliga jordbruksföretag ges det utrymme som verksamheten kräver. Lantbruket använder tunga maskiner, djurhållning orsakar lukt, ekonomibyggnader kan avge buller och verksamheten är ibland smutsig. Av Blekinges areal utgör 65% skogsmark och 17% jordbruksmark. I övrigt består länets landareal av 2% vägar, 7% bebyggelse och 10% vatten och impediment. Hästhållningens betydelse Hästnäringen har ökat markant i Sverige under de senaste 30 åren. Ridning utgör en av de största folksporterna. Antalet hästar i Blekinge uppskattas till närmare och de bor i stall och tarvar hektar av länets bete. Hästsektorn i allmänhet är idag jordbrukets femte största inkomstkälla. Den är av stor betydelse för utvecklingen av landsbygden genom att den erbjuder möjlighet till inkomster, bl.a. i form av försäljning av foder och tjänster. Hästintresset kan även utgöra en drivkraft för att flytta från tätorter till landsbygd och därmed bidra till att minska avfolkning och att hålla landskapet öppet. Huvuddelen av Blekinges innevånare bor längs den södra kusten, där även huvuddelen av jordbruksmarken finns. Huvuddelen av länets hästar finns på den tätortsnära landsbygden bl.a. för att många hästintresserade bor i städerna och tätorterna och de vill ha nära till sina djur. Det är därför viktigt att inom samhällsplaneringen ge plats för hästhållning och ridning inom rimliga avstånd och med goda kommunikationer till städerna. En samordning av ridanläggningar och privatstallar kan även vara lämpligt eftersom de ofta samverkar och kan samutnyttja ridvägar och ridhus etc. 4

5 Lantbrukets omgivningspåverkan Skötseln av ett jordbruk kräver idag stora maskiner och fordon. Lantbrukets arbetsfordon är ofta breda, förhållandevis långsamgående och smutsiga efter ha kört på åkrar och i terrängen. De påverkar därför trafiken när de kör på allmänna vägar, vilket även fotgängare och långtradare gör om än på andra sätt. Det är viktigt att trafiksystemet kan betjäna alla typer av trafikanter och bjuda ett gent och trafiksäkert vägnät. I anslutning till brukningscentra finns behov av att förvara arbetsfordon. Gårdsplanen fungerar som lager- och uppställningsyta för lantbruksföretag. Djurhållning kräver betesmarker, rasthagar, stallar, förvaringsutrymmen för foder och gödselanläggningar. Dessa kan påverka omgivningen genom buller i form av t.ex. fläktar och djurläten, landskapsbild och utsikt då ekonomibyggnaderna ofta är stora i skalan, lukt från både foder, djur och gödsel, samt faunan t.ex. flugor, och i vissa fall möss och fåglar. Dessa störningar går bara delvis att eliminera och är därför något som man måste räkna med i viss omfattning kring sådana företag. Lukt Människor uppfattar lukt på olika sätt. Äldre, män och rökare har sämre luktsinne än yngre kvinnor som inte röker. Man kan vänja sig vid lukter och därigenom antingen få svårare att observera den, eller också bli känsligare för en viss lukt om man ofta exponeras för den. Njutningsgraden av en lukt påverkas av vars och ens personliga förhållande till det som avger lukten. Grisar och höns har i vetenskapliga studier konstaterats lukta sämre än kor, får och hästar. Inom lantbruket är det framför allt gödsel, djur och foder som avger lukt. Djur och foder luktar i sammanhanget lite och leder sällan till obehag och besvär. Gödsel och ventilationsluft från stallar kan däremot orsaka obehag. Lukten förstärks vid hög temperatur och hög luftfuktighet. Fastgödsel (gödselstack) luktar mindre än flytgödsel. Täckning av gödselbehållare ger mycket god reduktion av lukt, upp till 95%. Lukt binds även i damm. Dammfilter eller biofilter i frånluften på ventilationsanläggningar kan därför minska lukten från djurstallar med 70%. 5

6 Allergi Allergi är idag en folksjukdom som drabbar ungefär tre miljoner svenskar. De vanligaste kända allergiframkallande ämnena (allergenen) tillhör grupperna pollen, födoämnen, dammkvalster och pälsdjur. Det finns ca två miljoner pollenallergiker och en - två miljoner pälsdjursallergiker i Sverige. Av allergikerna beräknas ca 5% vara potentiellt överkänsliga mot häst, men alla lider inte av symptom. Symtom från luftvägarna, som astma och snuva samt ögonbesvär är vanliga hos pälsdjursallergiker. Personer med pälsdjursallergi är ofta känsliga för flera olika djur. Allergi mot katter är ungefär dubbelt så vanligt som mot hund eller häst. Ofta anges att katt- och hästallergen är kraftigare än allergen mot andra pälsdjur. Det är dock svårt att hitta den vetenskapliga grunden för detta påstående. Under de senaste åren har en omfattande forskning gällande spridning av hästallergener såväl inomhus som utomhus pågått vilket ökat kunskapsnivån, men fortfarande saknas uppgifter om vilken allergenhalt som är kliniskt relevant, dvs. vilken halt som utlöser allergiska reaktioner hos allergiker. Pälsdjursallergi är vanligare i Norrland än i södra Sverige trots att hästförekomsten är större i söder. Vidare är pojkar oftare allergiska mot häst trots att det är främst flickor som rider och sysslar med hästar. Studier visar även att barn som växer upp på lantgård, särskilt med djurhållning, hyser mindre risk att utveckla astma och allergi. Allergiutveckling mot häst kräver vanligtvis en kraftig och långvarig exponering med hästar, t ex genom upprepad ridning, vistelse i stall, ryktning alternativt att familjemedlemmar som rider eller arbetar med hästar för med sig allergen i kläderna. Enligt Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum kan man inte bli överkänslig enbart genom att vistas i närheten av ett häststall. Personer som redan utvecklat hästallergi kan dock regera kraftigt på små doser allergen som t.ex. sprids med vinden eller sitter i textilier (möbler, kläder). Spridning Hästallergen är inte, som pollen, byggda för att färdas långa sträckor utan består av proteiner som finns på hästens kropp och lossnar vid ryktning och avföring. Proteinerna är tunga och faller snabbt till marken och försvinner när det regnar. Kattallergen fastnar på luftburna partiklar med låg vikt och kan därför spridas över större arealer. Miljömedicinska enheterna i Uppsala och Stockholm betonar att spridningen av allergener i utomhusluft är begränsad: mängden allergen minskar drastiskt med avståndet från stallet. Redan 50 m från stallet, över öppen terräng, är halterna mycket låga. I stark medvind kan man uppmäta ännu lägre halter på upp till trehundra meters avstånd. Om dessa låga halter har någon klinisk betydelse för en hästallergiker är osäkert då det saknas forskning som visar vilken allergenhalt som framkallar symptom. Man har även visat att hästallergenets spridning i utomhusluften sker nära marknivån och är således beroende av vindriktning, avskärmande vegetation och byggnader mm. 6

7 Halterna av hästallergen inomhus bestäms främst av människors djurkontakt och är inte beroende av bostadens placering i förhållande till hästar. Man har visat att 10 m från ett stall med 100 hästar är allergenhalten inomhus i en bostad bara 1 % av utomhushalterna. Man betonar även att den allra väsentligaste allergenspridningen sker istället via människor, som har direkt eller indirekt hästkontakt. Med tanke på risken för allergenspridning via människor borde mer kraft ägnas åt att säkerställa goda ombytes- och duschmöjligheter på ridanläggningar och genom information till hästägare för att därigenom minimera risken för spridning i offentliga miljöer, butiker, skolor, på bussar etc. Ryttare uppmanas att efter ridturen byta om på stallet och ha sina stallkläder i en väl tillsluten väska när man åker bussen till och från stallet. Miljömedicinska enheten framhåller även att varje bedömning om avstånd mellan olika typer av djurhållning och bostäder bör utgå från det enskilda fallet. 7

8 Samhällsplanering Idag råder osäkerhet kring hur framförallt hästfrågorna men även omgivningspåverkan från övrigt lantbruk, skall hanteras i samhällsplaneringen, då det saknas någon enhetlig bedömningsgrund för dessa frågor i Sverige. Det finns ett flertal olika rekommenderade skyddsavstånd mellan djurhållning och bostäder (Boverket, Socialstyrelsen, m.fl.). På senare tid har också ett flertal uttolkningar, lokala tillämpningar och praxis rörande djurhållning och bebyggelse utvecklats, vilket medverkat till att göra framför allt hästfrågorna mer lätthanterliga i planeringsprocessen. Ett föregångsexempel är den rapport som Länsstyrelsen i Skåne län tagit fram som föreslår att skyddsavstånd mellan hästgårdar och bostäder, skolor etc skall bedömas efter hästverksamhetens storlek och vissa lokala förutsättningar. De avstånd som anges utgår från sydvästra Skånes vidsträckta slättlandskap. Den blekingska terrängen skiljer sig därvidlag att den är småbruten, kuperad och till stora delar skogklädd. I Sölvesborgs kommun finns stora och högproduktiva jordbruksmarker men även dessa bryts av talrika skogspartier och ridåer. I situationer där det är fråga om nybyggnad av bostäder, skolor eller i vissa fall djurstallar, tillämpas plan- och bygglagen. Vid tillståndsgivning för större djurhållningsenheter tillämpas miljöbalken. Vid konstaterade problem och klagomål tillämpas också miljöbalken. Plan- och bygglagen och miljöbalken kompletterar varandra genom att plan- och bygglagen ger möjlighet till exploatering, medan miljöbalken reglerar hur verksamheten får bedrivas. Enligt miljöbalkens försiktighetsprincip skall skyddsåtgärder och begränsningar tilllämpas mot en verksamhet så snart det finns skäl att anta att den kan medföra olägenhet för människors hälsa. Om detta skall tolkas strikt, ger det mycket vidsträckta begränsningar på vårt samhälle. Därför skall det alltid ske en rimlighetsbedömning utifrån övriga allmänna intressen och definitionen av olägenhet för människors hälsa. (2 kap. 3 och 7 miljöbalken) Den rättspraxis som utvecklas då ärenden om djurhållning överklagas till högre instanser, pekar på att miljööverdomstolen medger relativt korta avstånd, ofta under 50 m och nedemot 20 m. Det är lämpligt att i den kommunala översiktsplaneringen peka ut passande områden med förutsättningar för och en kommunal viljeinriktning om en långsiktig utveckling av hästverksamhet. 8

9 Bedömning i det enskilda fallet Vid bedömningen i de enskilda fallen måste hänsyn tas till lokala förhållanden. De sakförhållanden som bör belysas i samband med planläggning och som exemplifieras nedan kan komma att medverka till att man fastlägger ett avstånd som något understiger ovanstående rekommenderade avstånd, liksom att några av dem under ogynnsamma förutsättningar kan innebära att ett större avstånd måste tillämpas. I anslutning till skolor, daghem o.d. är det särskilt viktigt att tillräckliga avstånd alltid upprätthålls. En tätort kan enligt definitionen vara tämligen gles och i vissa fall uppfattas som lantlig miljö. Ett hus kan ingå i tätortsbegreppet men inte i begreppet samlad bebyggelse. Därför måste en bedömning göras vid varje enskilt fall. Parametrar att beakta I samband med planering för djurhållning alternativt utbyggnad av bostäder i anslutning till djurhållning är följande punkter exempel på frågor som bör utgöra underlag för kommunens bedömning av relevant respektavstånd: Karaktär på området, t.ex. lantlig miljö / villabebyggelse Topografi samt eventuell avskärmande vegetation eller bebyggelse Förhärskande vindriktning Djurslag: hästar och katter har förhållandevis starka allergener. Grisar, höns och minkar har i vetenskapliga studier befunnits lukta sämre än andra djurslag. Åsnor och hundar kan innebära ljudstörningar. Nötkreatur och får utmärker sig inte med störande egenskaper. Antal djur, lokalisering av stall, bete, rasthagar/paddockar och planerade ridstigar Hagar, dess lokalisering och storlek samt antal djur och hur frekvent hagen används Gödselhanteringens placering och utförande Förekomst och grad av näringsverksamhet Redovisning av närboendes uppfattning eller befintliga upplevelser av olägenhet. Kunskap om ovanstående förhållanden lägger grunden för en bedömning av vilka respektavstånd som kan vara motiverade i det enskilda planeringsfallet. 9

10 Tänkbara förslag till riktlinjer för respektavstånd Utifrån den forskning som finns om spridningen av obehagsskapande komponenter som allergener, lukt, flugor och buller har Länsstyrelsen bedömt nedanstående respektavstånd som relevanta i den för Blekinge typiska terrängen som är småbruten, kuperad och till stora delar skogklädd (gäller även de jordbruksbygder som finns i södra delen av länet). Avstånden innebär en justering av Länsstyrelsen i Skåne läns riktlinjer, då just de är anpassade till det vidsträckta slättlandskapet i sydvästra Skåne och vars motsvarighet saknas i Blekinge. I tätorter och områden med s.k. samlad bebyggelse och/eller vid planläggning där konflikt mellan bostäder och djurhållning befaras bör följande principer angående respektavstånd tillämpas: Vid större anläggningar (fler än 50 djurenheter eller ca 250 får) bör respektavståndet från bostäder, skolor o.d. vara minst 200 meter till stall och gödselanläggning och minst 100 meter till område där djuren varaktigt vistas. Intresset av stabila förhållanden och goda utvecklingsmöjligheter för dessa verksamheter måste tillmätas stor betydelse i planeringen. Därför bör såväl allergirisken som risken för andra olägenheter såsom trafikstörningar, lukt, flugor etc. bevakas. Grisar, höns och minkar luktar starkare och avståndet från stora anläggningar bör vara minst 300m. Vid medelstora anläggningar (10-50 djurenheter eller fler än ca 25 får, samt tillstånds- eller anmälningspliktig kennel, biodling, mm.) bör respektavståndet från utomståendes bostäder, skolor o.d. vara meter till stall och gödselanläggning och meter till område där djuren varaktigt vistas. Från grisar, höns och minkar bör avståndet ändå vara minst 300 m. Även för denna storlek på anläggningar, som oftast drivs i kommersiellt syfte, bör intresset av stabila förhållanden och utvecklingsmöjligheter för verksamheten beaktas. När det gäller mindre anläggningar (1-10 djur (n.b. inte djurenheter ), ofta med hobbykaraktär) är det Länsstyrelsens mening att det är kommunernas sak att bedöma lämpliga respektavstånd mellan djurhållning och bostadsbebyggelse med utgångspunkt i de bedömningskriterier som anges ovan och platsens lokala förutsättningar. Dock bör som regel alltid ett respektavstånd på 50 meter från stall och gödselanläggning och minst 25 meter från område där djuren varaktigt vistas upprätthållas gentemot angränsande skoltomter eller bostadsfastigheter i tätorter. 10

11 Tänkbara konfliktsituationer och tillämpningar Detaljplaneläggning nära djurhållning: Bostäder, skolor, vårdinrättningar och dyligt bör ha ett respektavstånd till stall, rasthage och beteshage enligt ovanstående rekommenderade avstånd beroende på djurhållningens omfattning. Detaljplaneläggning för djurverksamhet: För hästby eller t.ex. ridanläggning kan minimiavstånd accepteras inom plan, men till bostäder utanför planområdet bör ett större avstånd hållas; vilket beror på djuranläggningens storlek och om det är lantlig miljö eller ej. Tillstånd till viss djurhållning enligt 16 djurskyddslagen (stora anläggningar): Se ovan, om dp för djurverksamheter. Bygglov för stall: Nya stallar bör inte anläggas där det förutsätter att djuren normalt passerar genom samlad bebyggelse för att komma till rasthage eller ridstig. Bygglov för bostad i närheten av djurhållning: Skilj på om bostäderna ligger på samma fastighet eller tomtplats som djurhållningen / lantbruket (samma ägare och förmodat högre tolerans) eller om de ligger på olika fastigheter. Klagomål avseende olägenheter pga djurhållning, som handläggs enligt miljöbalken: I rättsfall har man hittills beaktat om olägenheten beror på dokumenterad allergi samt om området är lantlig miljö eller ej. Beslut skall motiveras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Att endast hänvisa till riktlinjer i detta eller andra dokument räcker inte. Gränsen mellan stad och land: Stall, gödselplats och rasthage bör inte läggas intill samlad bebyggelse om inte respektavståndet till grannars tomter kan uppnås. Beteshage kan gränsa till samlad bebyggelse. 11

12 Definitioner i texten Tätbebyggt område, tätort Ett område med minst 200 invånare och där avståndet mellan bostadshusen är mindre än 200 meter. Indelningen är oberoende av den administrativa indelningen. Tätortsindelningen i Sverige ses över vart femte år. Samlad bebyggelse Samlad bebyggelse definieras som hus på tomter som gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark och dylikt. Kommunen kan upplysa om en fastighet ingår i samlad bebyggelse. Tomt Dessa riktlinjer syftar på en normal tomtstorlek, som avser den trädgårdsgräns som omgärdar en enfamiljsbostad vid en avstyckning på landsbygden, dvs en tomtarea på ca 1500 m². Undantag kan finnas för verksamheter som kräver större friyta innanför fastighetsgränsen, ex.v. förskolor. Avstånd från det område där hästar normalt vistas Det kortaste avståndet i meter mellan den tomtgräns ärendet berör och t.ex. stall, rasthage eller ridbana. Gödselanläggning I anslutning till stall krävs en gödselplatta eller liknande. Plattan ska vara utformad så att läckage av växtnäringsämnen inte sker till omgivningen. Hästgödsel har ofta en annorlunda karaktär än gödsel från andra djurslag i och med att det är en förhållandevis stor andel strömedel i det som hamnar på gödselplattan. Trots det är det oundvikligt att gödseln orsakar en ökad mängd flugor och viss lukt sommartid. Av denna anledning ska gödselplattan placeras så att störningen för omgivningen minimeras Djurenhet Begrepp som används i lagtext. En djurenhet motsvarar 1 mjölkko, 1 häst, 3 avelssuggor, 10 slaktsvin, 10 minkhonor, 100 värphöns, 200 kycklingar eller 10 får. Begreppet baseras på mängden kväve och fosfor som djurets gödsel innehåller. Rasthage Rasthage är den hage som är belägen helt nära stall (kan även benämnas vinterhage). Hästar vistas där så gott som dagligen. Hagen kan vara av varierande storlek med eller utan gräs. Beteshage Gräsbevuxen hage där antalet hästar eller andra djur i förhållande till storleken på hagen gör att djuren inte behöver uppehålla sig i samma del av hagen varje dag. Hagen nyttjas huvudsakligen under sommarhalvåret och har större areal än en rasthage. Eftersom användningen av beteshagar och dess lokalisering förändras både under året och över åren så bedöms dessa hagar inte ha någon stor inverkan på bedömningen av aktuellt skyddsavstånd. Lantlig miljö En lantlig miljö är ett skogs- eller jordbruksområde där åkerbruk och/eller hållning av jordbruksdjur som t.ex. kor, får, getter, grisar och hästar förekommer och traditionellt har förekommit. Hästby Ett slags temaboende med hästen som gemensamt intresse. En hästby kan bestå av villor, radhus eller lägenheter som byggs med närhet till en större stallanläggning där alla har varsin andel. Hästägandet förenklas eftersom de boende kan dela på kostnader och underhåll av den gemensamma anläggningen. 12

13 Respektavstånd I avståndsangivelsen anges ibland ett minsta och ett längsta avstånd. Det kortast angivna avståndet är det som bedöms som minimiavstånd och vid ett lågt antal djur/djurenheter. Det längre avståndet används vid ett stort antal djur/djurenheter och ger en större marginal för att skydda människors hälsa utifrån givna förutsättningar. Skyddsvegetation Minst 4 meter hög, flerskiktad vegetation bestående av flera rader träd, halvträd och buskar. 13

14 samlad bebyggelse beteshage intill bostäder rasthage 25 m stall och gödsel 50 m lantlig miljö, kortare avstånd Marianne Örnblom, Länsstyrelsen Djurhållning och bostäder, juli 2008 Sammanfattande illustration av rekomenderade respektavstånd 14

15 Tryckta källor: Barregård, L., 2002, Ridverksamhet i Nödinge, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Brännström, J., 2002, Spridning av hästallergen från stall i luft- och dammprover, Uppsala universitet Egmar, A-C., 2005, Katten också, Karolinska institutet Elgåker, H., 2006, Hästen i lundalandskapet, SLU Alnarp Emenius, G., Spridning av hästallergen. Arbets- & miljömedicin, Stockholm Larsson E., 2004, Miljömedicinskt remissyttrande om hästhållning i detaljplansärende i Lerums kommun, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Nimmermark S., 2004, Odour Impact - Odour release, dispersion and influence on human well-being with specific focus on animal production, SLU Alnarp Svala C., 2002, Hästen i landskapet, SLU Alnarp Bättre plats för arbete, 1995, Boverket En levande och hållbar landsbygd, 2006, Lantmäteriet Hållbarhet i svenskt jordbruk, 2007, SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och LRF Hjälpreda för miljöfrågor i stadens planering, 2008, Miljöförvaltningen Stockholm Hälsoeffekter av en klimatförändring i Sverige, 2007, underlagsrapport till Klimat- & sårbarhetsutredningen Hästar i planeringen, 2006, Falkenbergs kommun Hästar och anläggningar med häst, 2004, SCB Hästar och bebyggelse, 2004, Länsstyrelsen i Skåne län Hästen i kommunen, 2008, Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande Hästen i politiken, 2006, Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande Regeringens skrivelse 2003/04:54 Remissvar till Hästar och bebyggelse, 2004, Astma- o Allergiförbundet Riktlinjer för etablering av hästbyar i Kungsbacka kommun, 2007, Kungsbacka kommun Riktlinjer för handläggning av ärenden som berör hästhållning, 2005, Gävle kommun Riktlinjer för lokaliseringsprövning av bebyggelse i Umeå kommun med hänsyn till hästhållning, 2005, Umeå kommun 15