HÄSTAR OCH BEBYGGELSE I VELLINGE KOMMUN

Transkript

1 HÄSTAR OCH BEBYGGELSE I VELLINGE KOMMUN Miljö- och Stadsbyggnadsförvaltningen januari 2006

2 Denna rapport är framtagen av Miljöoch Stadsbyggnadsförvaltningen i samarbete med landskapsarkitekt Carina Lindeberg. Framsida Ridning vid stranden i Höllviken, foto: Annika Lundh

3 innehållsförteckning Sammanfattning 5 Inledning 6 Syfte 6 Allmänt om hästar 7 MIljöpåverkan 7 DEL 1 ANLÄGGNINGAR Hästgårdar (befintliga) 8 Föreningar och ridhus 10 Gällande lagstiftning och rekommendationer 12 Kommunens riktlinjer och policy 16 DEL 2 RIDVÄGAR Ridning - regler/konfliktpunkter 18 Allmänt om ridvägar 18 Befintliga ridvägar 19 Nya ridvägar 19 Fortsatt arbete 19 Referenser 21

4 4 Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

5 sammanfattning I Vellinge kommun är ridintresset stort och antalet hästar i kommunen överstiger st. Det finns ett stort intresse hos kommuninvånarna att få bygga fler hästgårdar och ridhus. Vid planering av nya hästanläggningar måste intresset av hästhållning vägas mot intresset av bostadsutbyggnad och tätortsexpansion. Hänsyn måste tas till natur- och kulturvårdsintressen samt andra intressen som finns i det enskilda fallet. Länsstyrelsen har under 2005 kommit ut med rekommendationer som gäller skyddsavstånd till hästanläggningar i olika storlek. En kommunal policy för nyetablering av hästgårdar och ridhus samt nya bostäder intill hästanläggningar föreslås i denna rapport. Det finns ett stort intresse för att rida i naturen men detta kan ibland leda till en intressekonflikt mellan till exempel ryttare och markägare. Det är därför viktigt att markägarna är med i inledningsfasen när det är aktuellt att planera nya ridvägar. För att öka förståelsen mellan ryttare och markägare är det speciellt viktigt med information om bland annat allemansrätten till i första hand hästintresserade barn och ungdomar på ridskolor. Foto: Carina Lindeberg Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun 5

6 Inledning Hästintresset och hästtätheten har ökat kraftigt under de senaste åren. Omkring svenskar utövar aktivt någon form av hästsport, varav cirka 85 % är kvinnor och flickor. I Sverige uppskattas antalet hästar idag till , varav finns i Skåne (Hästar och bebyggelse, 2004). I Vellinge kommun finns det i dagsläget ungefär hästar. Intresset visar inga tecken på att mattas utan tvärtom så tilltar det. Ridekipage betraktas i lagens mening som ett fordon och det medför att det har rätt att färdas på vägar även om det inte alltid är lämpligt. Däremot får ridande inte använda gång- och cykelvägar. Syfte Efterfrågan på att få bygga nya hästgårdar och ridhus i Vellinge kommun har ökat de senaste åren. Kommunen vill bejaka ridintresset och för att möta den ökande efterfrågan på att få bygga hästgårdar och ridhus, har därför denna rapport med förslag till policy vid nyetablering tagits fram. Även behovet av ridvägar ses över i rapporten. Hästar har stor social, kulturell och ekonomisk betydelse i samhället. Hästsektorn omsätter minst 18 miljarder kr om året och skapar sysselsättning motsvarande heltidsarbeten och deltidsarbeten inom ett brett spektrum av tjänster: inackordering av hästar, avel, uppfödning, utbildning och förmedling av hästar, hästturism, ridskolor, travträning, foderföretag, byggande av stallar och anläggande av ridbanor samt tillverkning och försäljning av hästutrustning och hästtillbehör mm (Hästar och bebyggelse, 2004). Det är stora skillnader i kunskapen om hästar och konsekvenserna av att äga en häst bland hästägarna. Det krävs goda kunskaper vad gäller skötsel och träning, men även vad gäller ridning i landskapet. Därför är det viktigt med information till ryttarna, till exempel via ridskolorna. Foto: Roy Larsson 6 Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

7 Allmänt om hästar Hästars behov Hästen har ett stort rörelsebehov. Det räcker alltså inte med ett stall och en hage som för andra betesdjur. En hästanläggning kräver någon form av aktivitets- eller träningsyta för hästarna liksom en möjlighet för dessa att kunna röra sig ute i det omkringliggande landskapet. För att hästarna ska ges tillräckligt med rörelsefrihet och för att inte förstöra växtskiktet bör hästarna ha stora hagar. För att bevara växtskiktet intakt behövs i storleksordningen 0,1-0,5 ha ( m²) yta per häst (Hästgödsel, 2003). Ytan beror på vilket växtskikt som finns. Tunna humusfattiga jordskikt på sandjordar är mycket slitagekänsliga, medan jordskikten på lerhaltiga jordar som regel är djupare och mindre känsliga. Hästarnas betesutnyttjande varierar mycket. Många hästar tilllåts beta endast marginellt, medan andra har mycket god tillgång till bete. De hästar som går i mindre rasthagar får sitt behov av grovfoder i huvudsak tillgodosett genom höutfodring, även under sommarsäsongen. Olika hästtyper betar olika. Mer förädlade raser betar mer selektivt, medan de mindre förädlade, kallblod och speciellt de mindre ponnyerna, betar hårdare och jämnare. Hästarnas hö och annat grovfoder samt spannmål kommer praktiskt taget helt från det svenska jordbruket. Man kan räkna med att arealbehovet för hästfoder ligger någonstans i intervallet hektar, vilket motsvarar ca 5 % av den totala åkerarealen i Sverige. Miljöpåverkan Hästar kan ha negativ miljöpåverkan som hänger samman med dels lagring och hantering av stallgödsel, dels deras utevistelse. Hästar går oftast utomhus i mindre hagar och rastfållor i närheten av den byggnad där hästarna hålls. Detta kan innebära en relativt hög koncentration av hästar på ett begränsat område, vilket betyder att belastningen av näringsämnen från hästarnas träck och urin på mark och yt- och grundvatten kan bli hög. Ofta saknas ett växtskikt som kan ta upp näringsämnena. En hög belastning av hästar på ett begränsat område kan även innebära ökad risk för att sjukdomsalstrande bakterier sprids till närliggande vattentäkter. Allergier mot häst har under senare tid ökat. Hästallergen är särskilt starka och kan leda till kraftiga reaktioner hos personer som är allergiska. Hur långt hästallergen sprids finns det flera undersökningar om. Hästallergen kan ge symtom på flera hundra meters håll. Förutom risk för allergier finns det även risk för olägenheter från hästhållningen i form av framför allt lukt, ansamling av flugor samt buller. Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun 7

8 DEL 1 ANLÄGGNINGAR Hästgårdar (befintliga) Hästgårdarna kan se mycket olika ut beroende på vilken profil på verksamheten de har. Hästgårdar är oftast avstyckade mindre före detta lantgårdar. På större gårdar förekommer oftast hästarna som komplement till andra driftsinriktningar i jordbruket. Hästgården är inte något enhetligt begrepp då verksamhetsinriktningen kan bedrivas olika med till exempel avel och uppfödning, islandshästridning eller inackorderingsverksamhet. I Vellinge kommun uppskattas antalet hästar till cirka Denna siffra kan variera något då en del uppgifter kan vara inaktuella. Vid en inventering gjord i april 2005 fanns det 796 hästar i hagar. Antalet anläggningar som kommunen har uppgift om, framgår av nedanstående tabell: De största hästanläggningarna i Vellinge kommun är: Anläggning antal hästar (våren 2005) Åkarpsgården 72 Lillhagens ridklubb 55 Fredshögs Ridcenter 32 Lorensdalsgården 31 Lundegård 31 Almnäs gård 30 Högalund 27 Lillhagens gård 27 Totalt: 303 Antal hästar Antal anläggningar Antal anläggningar med ridhus > Totalt 170 Några av dessa anläggningar består enbart av stall. Bild från Falsterbo Horse Show. Foto: Roy Larsson 8 Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

9 Hästgårdar och stall Gessie Hököpinge kyrkby Arrie Bröddarp Gessie Villastad Hököpinge S. Åkarp V.Ingelstad Kratten Kronan Vellinge Mellan Grevie Ö.Grevie Västra Grevie Vellinge väster Vellinge Backen Lilla Hammar St. Hammar N. Håslöv S. Håslöv Teckenförklaring Hästanläggning med 1-9 hästar Skanör Höllviken Räng Hermanstorp Hästanläggning med hästar Ljunghusen Rängs sand Hästanläggning med hästar Falsterbo Kämpinge Fredshög Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun 9

10 föreningar och ridhus Ridhus Ridhusen finns väl utspridda i kommunen. Det finns två större anläggningar med ridhus. Åkarpsgården ägs av kommunen och Lillhagens Ridklubb är i privat ägo. Ett nytt ridhus planeras i Skanör. I kommunen finns dessutom ytterligare 8 privata ridhus varav ett för närvarande inte används. Det finns ett stort intresse för att bygga ytterligare ridhus i kommunen. De övriga ridhusen är: Fredshögs Ridcenter 32 hästar Ridhus Gessie 33 Inga hästar för närvarande Högalund 27 hästar (inackorderade och ett företag) Lillhagens gård 27 hästar Lundegård 31 hästar Marklunda Gård 4 hästar Pilhammars Gård 18 hästar Västra Grevie 22 Ny ägare våren 2005 Skanör-Falsterbo Ridklubb har inget eget ridhus. Om det planerade ridhuset i Skanör byggs kommer klubben att få driva detta. Klubben har 8 hästar. MCR Ridhusförening (Falsterbo Vång) har inget ridhus utan endast stall. Året om finns där 22 hästar som ägs av privatpersoner. Under sommaren finns det plats för ytterligare 42 hästar. Stallen och marken ägs av MCR men arrenderas av Falsterbo Horseshow som i sin tur arrenderar ut till privatpersoner. Näsets Islandshästar har 16 hästar och stall vid rondellen (väg 100/Halörsvägen) i Höllviken. Här finns inget ridhus. Karta över ridanläggningar, se nästa sida. Ridklubbar Vellinge Hästsportsförening driver verksamheten på Åkarpsgården med 72 hästar vilket är den största hästanläggningen i kommunen. Här finns tre ridhus som ägs av kommunen. Gymnasieskolans ridprogram har sin ridverksamhet förlagd hit. Vellinge Ridcenter driver ridklubben. Lillhagens Ridklubbs anläggning vid Lilla Hammars näs har ca 20 hästar som tillhör ridskolan och ca 35 hästar som är inackorderade. Här finns två ridhus som ägs av klubben. 10 Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

11 Ridhus och ridanläggningar Arrie Gessie ridhus Gessie Villastad Gessie Lundegård Hököpinge Hököpinge kyrkby Högalund Åkarpsgården S. Åkarp V.Ingelstad Kronan Vellinge V Grevie ridhus Västra Grevie Mellan Grevie Ö.Grevie Kratten Vellinge väster Vellinge Backen Skanör Skanörs ridhus Ljunghusen Lilla Hammar Lillhagens ridhus Höllviken Lillhagens gård Pilhammars St. Hammar ridhus Håslöv Marklunda ridhus Rängs sand Räng Teckenförklaring Privat ridhus Kommunalt ridhus Planerat ridhus Privat ridanläggning Kämpinge Falsterbo Fredshögs ridcenter Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun 11

12 gällande lagstiftning och rekommendationer Plan- och bygglagen (PBL) I 2 kap 1 i PBL (1987:10) föreskrivs bland annat att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Enligt 2 samma kapitel ska planläggning bland annat främja goda miljöförhållanden. I 3 stadgas dessutom att bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa. Närmare bestämmelser om prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning finns i 5 kap. Enligt lagens 3 kap 2 anges att byggnader ska placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. I 8 kap 1 står att bygglov krävs för att ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats. Undantag från bygglovplikten medges för ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom området som inte omfattas av detaljplan. I 8 kap 6 står att kommunen får vidare, om det finns särskilda skäl, bestämma att bygglov krävs för att: 1. inom område som inte omfattas av detaljplan uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring. Övrigt Ett ridhus som används för träning av hästar som finns uppstallade på en lantgård och som drivs som lantbruksföretag är att betrakta som ekonomibyggnad (prejudikat i Regeringsrättsdom målsnr ). Om ridhuset i huvudsak används för träning av ryttare/ekipage som inte tillhör lantbruksföretaget är ridhallen att jämföra med en idrottshall, vilket gäller för ridskolor. I det senare fallet gäller bygglovsplikt då anläggningen är att betrakta som en idrottsanläggning (Svala, 2002). Miljöbalken (MB) Miljöbalken med förordningar innehåller regler som har betydelse för prövningen av förhållandena vid befintlig och tillkommande bebyggelse i grannskapet till hästhållning. Kommunens tillsynsansvar innebär bland annat att kommunen ska säkerställa syftet med miljöbalken. Av förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet framgår att för anläggningar med djurenheter (en djurenhet motsvarar en häst inklusive föl upp till sex månaders ålder) krävs anmälan till kommunen (s.k. C-anläggning) och för anläggningar överstigande 200 djurenheter krävs tillstånd av Länsstyrelsen (s.k. B-anläggning). I samband med anmälan har kommunen möjlighet att ställa krav på hästhållningen. De bestämmelser som oftast aktualiseras i samband med olägenheter av hästhållning finns i miljöbalken (1998:808) 9 kap, Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I 9 kapitlet 3 anges att med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt 12 Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

13 medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. I 39 i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd står: Om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer, får kommunen föreskriva att 1. nötkreatur, häst, get, får eller svin inte får hållas inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser utan särskilt tillstånd av den kommunala nämnden. Ett sådant tillstånd får förenas med särskilda villkor. Lokala föreskrifter angående miljö och hälsa I Vellinge kommun finns tillståndskrav på häst inom detaljplanelagt område enligt de lokala föreskrifterna. Den kommunala nämnden har enligt miljöbalken möjlighet att meddela föreskrifter för hästhållningen samt att meddela förelägganden för att begränsa eller avhjälpa olägenheter för omgivningen. Djurskyddslagen Djurskyddslagen (1988:534) utgår från att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Djurstallar, avsedda för ett minimiantal djur, måste förprövas. Beträffande hästar går gränsen för förprövning vid en anläggning med minst 5 djur. Denna förprövning görs av länsstyrelsen. En förprövning innebär ett godkännande av att stallet är lämpligt att hålla en viss typ av djur i. Från och med den 1 januari 2005 måste den, som yrkesmässigt eller i större omfattning håller, föder upp, upplåter, säljer eller tar emot hästar för förvaring eller utfodring, ha tillstånd. Tillståndet ges av kommunen. Förhoppningsvis leder detta till bättre överblick av antalet hästar och bättre tillsyn. Enligt Djurskyddsmyndigheten bör hästar dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i rasthage eller motsvarande och bör hållas på bete sommartid. Rastgårdarna ska ha ett fast underlag. Däremot finns inga rekommendationer på hur stora hagarna bör vara. Översiktsplanen (ÖP) Generella riktlinjer för bebyggelse i Jordbrukslandskapet Nybyggen helt utan kontakt med existerande bebyggelse medges normalt inte och inte heller nybebyggelse där kommunens vatten- och avloppsnät inte är utbyggt. Bebyggelsemönstret på platsen skall följas. De nya husen ska anpassas till omgivningens skala, byggnadsskick och miljö. Kompletteringarna skall också vara små i förhållande till den befintliga bebyggelsen, så att inte det senaste decenniets stildrag kommer att dominera. Befintliga bostadshus får i regel moderniseras, byggas till eller rivas och ersättas med nya. Också i dessa fall gäller att förändringar och nya hus skall anpassas till omgivningen. Det finns till exempel ingen ovillkorlig rätt att ersätta ett rivet hus med ett större. Gårdar, jordbrukets bostäder och ekonomibyggnader kan styckas av från jordbruksfastigheter om jordbruksmarken läggs samman med annan mark där det finns erforderliga byggnader. Däremot medges inte avstyckning av enbart bostadshus som är belägna så nära ekonomibyggnader att det finns risk för störningar från eventuell verksamhet. Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun 13

14 Nya ekonomibyggnader för jordbruk och handelsträdgårdar medges normalt om de behövs för odlingsverksamheten eller djurhållningen på platsen. Ändrad användning av ekonomibyggnader kan medges vid bygglovsprövning, om den tilltänkta verksamheten inte påverkar omgivningen genom störande upplag, alstring av trafik, emissioner till närliggande bostäder eller liknande. Specificerade riktlinjer för lovgivning i större oexploaterade områden: Vellingeslätten Väster med havsområdet (Området väster om väg 585) Här skall stor restriktivitet iakttas vid ny bebyggelse och tekniska anläggningar samt vid avstyckningar. Ev. komplettering av bebyggelse skall prövas vid planläggning. Vellingeslätten Öster, Söder med havsområde Här gäller restriktivitet mot nya byggnader och tekniska anläggningar. Kompletterande bebyggelse eller utbyggnad i anslutning till byar och bebyggelsesamlingar skall prövas genom planläggning. Back- och Sjölandskapet Här kan viss komplettering med bebyggelse för annat än jordbrukets behov tillåtas i anslutning till befintlig samlad bebyggelse. Restriktivitet skall dock iakttas mot nya byggnader och anläggningar med tanke på natur- och kulturvård inom befintliga och föreslagna förordnandeområden. För Knösen och Storevång med havsområden tillåts ingen ny bebyggelse som inte ansluter till befintlig markanvändning d v s betesdrift, djurhållning, hästsport och befintlig teknisk försörjning. Nya områden I ÖP föreslås ett utredningsområde öster om Höllviken där möjligt tätortsnära område för rekreation, golf, hästsport och rörligt friluftsliv ska utredas. Hästar är en av landsbygdens möjligheter för att utveckla kulturturismen på landet. Länsstyrelsens rekommendationer (Hästar och bebyggelse, 2004) När kommunen ska planera för hästhållning inom eller i direkt anslutning till samlad bebyggelse, alternativt större utbyggnad av bostäder i anslutning till hästhållning är följande punkter exempel på frågor som bör utgöra underlag vid bedömning av relevant skyddsavstånd: - karaktär på området, lantlig miljö/villabebyggelse - antal hästgårdar samt deras lokalisering - antal hästar, lokalisering av stall, bete, paddockar och planerade ridvägar - gödselhantering, placering och utförande - hagar, dess lokalisering och storlek samt antal hästar och hur frekvent hagen används - förhärskande vindriktning - topografi samt eventuell avskärmande vegetation eller bebyggelse - förekomst/grad av näringsverksamhet - redovisning av närboendes uppfattning/befintliga upplevelser av olägenhet 14 Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

15 Länsstyrelsen finner det lämpligt att göra följande indelning av hästanläggningar som är relevant att arbeta utifrån i den fysiska planeringen: - C-anläggningar eller större med mer än 100 hästar - Större anläggningar med hästar - Medelstora anläggningar med hästar - Mindre anläggningar med upp till tio hästar I områden med samlad bebyggelse och/eller vid planläggning bör följande principer angående skyddsavstånd tillämpas (Hästar och bebyggelse, 2004): C-anläggningar Fler än 100 hästar Vid C-anläggning eller större bör skyddsavståndet från bostäder, skolor o.d. vara m till stall och gödselhantering och minst 200 m till område där hästar vistas. Intresset av stabila förhållanden och goda utvecklingsmöjligheter för dessa verksamheter måste naturligtvis tillmätas stor betydelse i planeringen. Därför bör såväl allergirisken som risken för andra olägenheter såsom trafikstörningar, lukt, flugor etc bevakas. intresset av stabila förhållanden och utvecklingsmöjligheter för verksamheten beaktas. Mindre anläggningar 1-10 hästar När det gäller mindre anläggningar är det Länsstyrelsens mening att det är kommunernas sak att bedöma lämpliga respektavstånd mellan hästhållning och bostadsbebyggelse med utgångspunkt i de bedömningskriterier som anges ovan och lokala förutsättningar. Dock bör som regel alltid ett skyddsavstånd på minst 100 m från stall och gödselhantering och minst 50 m från område där hästar vistas upprätthållas. Vid bedömning i de enskilda fallen måste kommunen ta hänsyn till de lokala förhållanden som finns på platsen. Vid ogynnsamma förhållanden kan ett större skyddsavstånd behövas. Större anläggningar hästar Vid större anläggningar bör skyddsavståndet från till exempel bostäder och skolor vara minst 200 m till stall och gödselhantering och minst m till område där hästar vistas. Även för denna typ av anläggningar bör intresset av stabila förhållanden och utvecklingsmöjligheter för verksamheten ges stor vikt. Därför bör såväl allergirisken som risken för olägenheter såsom trafikstörningar, lukt, flugor etc bevakas. Medelstora anläggningar hästar Vid medelstora anläggningar bör skyddsavståndet från bostäder och skolor till exempel vara minst m till stall och gödselhantering och minst m till område där hästar vistas. För dessa anläggningar, som ofta drivs i kommersiellt syfte, bör Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun 15

16 kommunens riktlinjer och policy Hästfria områden I dagsläget finns det vissa områden i kommunen som är fria från hästar. Det är viktigt att även i fortsättningen behålla några områden hästfria, dels med tanke på planerade utbyggnadsområden för bostäder, dels på grund av risken för bland annat allergier. Tätortsnära utbyggnadsområden och angränsande områden ska hållas hästfria. Detta är angeläget med tanke på tätortsutvecklingen i exempelvis östra Höllviken och sydöstra Vellinge. Risken för konflikter mellan bostäder och hästanläggningar måste även beaktas i samband med utbyggnaden av nya bostadsområden (som närmar sig befintliga hästanläggningar). Kommunen har en mildare bedömning beträffande skyddsavstånd när det gäller ny bebyggelse som närmar sig en hästgård. Hästarna kan ses som en resurs för området och dess karaktär. Det måste klart framgå att de boende får närhet till hästar och att området ges bestämmelser som reglerar hästhållningen. Inom detaljplanelagda områden är hästhållning tillståndspliktig enligt Miljöbalken och eventuell nyetablering av hästar inom dessa områden förenas med villkor. I den kommande översynen av kommunens översiktsplan bör frågan om vilka områden som ska hållas hästfria klarläggas. Nya hästgårdar/ny bostadsbebyggelse Efterfrågan på att bygga nya hästgårdar och ridhus i Vellinge kommun har ökat de senaste åren. Kommunen vill bejaka detta ridintresse, men det finns också en del hänsyn som måste tas, förutom den arkitektoniska utformningen av byggnaderna. Hästhållning kan orsaka olägenheter framförallt i form av lukt, flugor och allergier. Halterna av allergener i utomhusluften avtar med avståndet men spridningen är även beroende av vindriktning topografiska förhållanden avskärmande bebyggelse Hästar i trafi ken. Foto: Roy Larsson 16 Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

17 Policy för etablering av nya hästgårdar och ridhus alternativt nya bostäder När nya hästgårdar och ridhus alternativt ny bostadsbebyggelse ska etableras är det viktigt att hänsyn tas till nedanstående: att de skyddsavstånd som rekommenderas av Länsstyrelsen för anläggningar för mer än 10 hästar (sid 14-15) hålls. att de skyddsavstånd till mindre anläggningar (1-10 hästar) som föreslås av Länsstyrelsen vid nyetablering av stall samt i närheten av skolor/förskolor hålls. Vid nyetablering av bostäder i närheten av befintlig hästhållning kan man göra en bedömning om kortare avstånd. Avståndet till gödselhanteringen bör dock hållas. Om ett område planläggs för ett så kallat hästnära boende kan avstånden minska ytterligare. att se på karaktären på området, lantlig miljö eller villabebyggelse Kriterier för bedömning vid eventuella undantag från policyn: trafiksituationen antalet hästar och hästgårdar i närliggande område möjlighet att etablera och lokalisera hagar gödselhanteringens placering och utförande förhärskande vindriktning topografi och eventuell avskärmande vegetation eller bebyggelse. förekomst och grad av näringsverksamhet inom anläggningen. att vara extra uppmärksam i närheten av skolor och förskolor att inte bygga inom eller i närheten av tätortsnära planerade utbyggnadsområden att ta hänsyn till de förordnanden som finns på platsen, till exempel landskapsbildsskydd eller riksintresse att det finns kommunalt vatten och avlopp Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun 17

18 DEL 2 RIDVÄGAR Ridning-regler/konfliktpunkter Fordon (Trafikförordningen 1998:1276) Om man leder en häst eller rider gäller bestämmelserna om fordon i tillämpliga delar. Kör man med häst och vagn är ekipaget ett fordon. Allemansrätt Allemansrätten innebär att ryttare får ta sig fram, men naturen och annans egendom får inte skadas. Vid till exempel upprepad ridning på samma plats eller om man rider i större grupper är risken för påtaglig skada stor och man måste ha markägarens tillstånd. Det är inte tillåtet att rida på parkmark, tomtmark, åkrar med gröda, skogsplanteringar eller andra platser där skada lätt uppstår. Det är inte heller tillåtet att rida på gång- och cykelvägar. Den som färdas utan lov över tomt, plantering eller annan liknande äga som kan ta skada, kan dömas för tagande av olovlig väg eller hemfridsbrott (Brottsbalken kap 4 och 12). Lokala regler I Vellinge kommun finns det rekommenderade ridvägar, i bland annat Skanör-Falsterbo, delvis inom naturreservaten. Det är tillåtet att rida på stränderna mellan 1 september och 14 maj, dock ej på klitterna. Ridning får ske på stranden i Höllviken mellan Lillhagens Ridklubb och Boltensterns brygga under tiden 15 maj - 31 augusti mellan kl Beträdnadsförbud gäller vid norra spetsen av norra reveln i Skanör och vid Ängsnäset, (strandavsnittet mellan Falsterbo och Ljunghusen) mellan den 1 april och den 15 juli. Även för området på norra delen av Lilla Hammars näs är det beträdnadsförbud under tiden 15 april till den 15 juli. För Måkläppen gäller beträdnadsförbudet mellan den 1 februari och 31 oktober. Konfliktpunkter Eftersom det finns ett stort intresse för att komma ut och rida i naturen kan det ibland uppstå en konflikt mellan ridande och markägare, men de flesta konfliktpunkter berör biltrafiken. De sammanfaller inte sällan med konfliktpunkter för de övriga oskyddade trafikantgrupperna. 18 Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

19 Allmänt om ridvägar De bästa ridvägarna är markvägar och mindre brukningsvägar. Här är det ofta bra underlag såsom grus eller gräs och trafiken är lågfrekvent (Persson, 2003). Ryttare vill gärna ha möjlighet att rida en runda och inte behöva vända och ta samma väg tillbaka. Det är även bra om det finns ridvägar till ridhusen. Befintliga ridvägar I dagsläget finns det bara ridvägar på Näset. I övriga delar av kommunen rider man på mindre vägar och på tillgänglig mark. Skyltning och underhåll Det är viktigt med bra skyltning så ryttarna vet var de ska ta vägen i korsningar. Att ridvägarna är bra underhållna är viktigt för att de verkligen skall användas. I annat fall väljs andra vägar som inte är anpassade efter de belastningar ridning kan ge upphov till och där konflikter med andra intressegrupper kan uppstå. Nya ridvägar Att tänka på vid anläggande av nya ridvägar möjlighet för ryttarna att rida en runda bra underlag - varken för mjukt eller för hårt bra skyltat trafiksäkra ridvägar och korsningar med bilvägar Fortsatt arbete För att förbättra ridmöjligheterna i kommunen och minska konflikter mellan ryttare, markägare och trafikanter med flera föreslås att kommunen tar initiativ till att en arbetsgrupp skapas för att arbeta vidare med frågor som tagits upp i detta dokument. Målet är att tillskapa nya ridvägar i samförstånd med ryttare och markägare. Arbetsgruppen bör bestå av representanter från ridklubbar, markägare, LRF och kommunen. När nya stora vägar ska anläggas eller breddas, som till exempel E6:an, är det viktigt att fundera över hur hästekipagen ska kunna passera. Foto: Carina Lindeberg Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun 19

20 Ridvägar Arrie Gessie Hököpinge kyrkby Gessie Villastad Hököpinge S. Åkarp V.Ingelstad Kronan Vellinge Västra Grevie Mellan Grevie Ö.Grevie Kratten Vellinge väster Vellinge Backen Lilla Hammar Håslöv Teckenförklaring Befintlig ridväg Falsterbo Skanör Ljunghusen Höllviken St. Hammar Räng Rängs sand Kämpinge Ridning på befintlig väg/strand Ridning 1 sept-14 maj Ny ridväg Konfliktpunkt ur trafiksäkerhetssynpunkt Område med stort behov av ridvägar Privat ridhus Kommunalt ridhus Planerat ridhus Privat ridanläggning 20 Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

21 referenser En svensk hästpolitik Statens offentliga utredningar 2000:109. Jordbruksdepartementet. Stockholm Fördjupad översiktsplan. Fredshög Red. Westerström planarkitekter AB. Jerry Westerström. Vellinge kommun Fördjupad översiktsplan. Gessie Kyrkby Red. Pia Transe-Pedersen. Miljöoch Stadsbyggnadsförvaltningen, Vellinge kommun Fördjupad översiktsplan. Lilla Hammars näs (södra delen). Samrådshandling Red. Robert Werner arkitektkontor. Vellinge kommun Fördjupad översiktsplan. Räng Sand Red. Sweco FFNS Arkitekter. Miljöoch Stadsbyggnadsförvaltningen, Vellinge kommun Kartläggning och analys av hästverksamheten i Sverige Samordningsenheten. Red. Per Persson. Rapport 2005:5. Jordbruksverket. Jönköping Planering för tätortsnära hästhållning mer än bara ridhus Persson, Hanna. Examensarbete inom landskapsarkitektprogrammet. Inst. för landskapsplanering och Inst för jordbrukets biosystem och teknologi. Alnarp Hästen i landskapet Svala, Catharina. Specialmeddelande 240. Sveriges lantbruksuniversitet. Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi. Alnarp Översiktsplan 2000, Vellinge kommun Red. Åsa Björn. Stadsbyggnadskontoret. Vellinge Fördjupad översiktsplan. Vellinge. Kronan. Utställningshandling Red. Krabbe Arkitekter AB. Miljö- och Stadsbyggnadsförvaltningen, Vellinge kommun Fördjupad översiktsplan. Vellinge Väster Red. Krabbe Arkitekter AB. Stadsbyggnadskontoret, Vellinge kommun Fördjupad översiktsplan. V Ingelstad Red. Plan- och Byggnadskonst i Lund AB. Miljö- och Stadsbyggnadsförvaltningen, Vellinge kommun Fördjupad översiktsplan för Östra Grevie Red. Plan- och Byggnadskonst i Lund AB. Stadsbyggnadskontoret, Vellinge kommun Häst - djurskyddsbestämmelser Djurskyddsinformation Djurskyddsmyndigheten.Skara Hästar och bebyggelse. Underlag för den fysiska planeringen Red. Claus Pedersen. Länsstyrelsen i Skåne. Rapport 2004:17 Hästgödsel en naturlig resurs Jordbruksinformation Jordbruksverket. Jönköping Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun 21