RIKTLINJER FÖR LOKALISERINGSPRÖVNING AV BEBYGGELSE I UMEÅ KOMMUN MED HÄNSYN TILL HÄSTHÅLLNING

Transkript

1 1 (8) RIKTLINJER FÖR LOKALISERINGSPRÖVNING AV BEBYGGELSE I UMEÅ KOMMUN MED HÄNSYN TILL HÄSTHÅLLNING Godkänd och reviderad av byggnadsnämnden, , 271

2 2 (8) INLEDNING Enligt översiktsplanen för Umeå kommun, ÖPL 98, ska landsbygden utgöra en attraktiv arbets- och boendemiljö för kommunmedborgarna. För att ta tillvara landsbygdens och byarnas särskilda kvalitéer och skapa ett starkt underlag för bevarande och utveckling av den service som finns idag och som skapar trygghet för dem som vill bo kvar i sin hemby, får byggandet i byar och på landsbygden inte upphöra. De flesta av Umeås byar är gamla jordbruksbyar där djurhållning har varit ett naturligt inslag. På senare tid har dock den traditionella djurhållningen minskat i omfattning men istället är hästnäringen på frammarsch. På 60-talet fanns det ca hästar i Sverige. Idag uppskattas antalet till ca Hästar och hästhållning spelar en viktig roll för landsbygdsutvecklingen och kan utgöra en drivkraft för att bosätta sig på landsbygden. Djur har en positiv inverkan på människors välbefinnande och det är en tillgång att man på landet har möjlighet att ha djur som traditionen bjuder. Antalet hästar som finns i närheten av tätorterna och på landsbygden ökar successivt men med hästar följer trots allt risk för olägenheter i form av lukt, flugor och spridning av hästallergen. De rekommendationer och riktlinjer som finns vad gäller skyddsavstånd till djurhållning ger inte tillräcklig vägledning för den fysiska planeringen. Umeå kommun har därför sett det som angeläget att ta fram ett planeringsunderlag som kan vara vägledande för handläggning av plan- och bygglovärenden där hästhållning är involverad. RIKTLINJER OCH LAGAR Riktlinjer Ett antal förslag till riktlinjer för avstånd mellan hästhållning och näraliggande fastigheter har föreslagits av centrala myndigheter. I den statliga allergiutredningen från 1989 föreslås att det ska vara minst 500 meters avstånd vid nyproduktion mellan bostadsbebyggelse och större anläggningar för hästhållning. Även i Boverkets allmänna råd Bättre plats för arbete anges 500 meter som rekommenderat skyddsavstånd mellan djurhållning och bostadsbebyggelse vid nyetablering. I Naturvårdsverkets tidigare allmänna råd 1989:6 finns 200 meter angivet som skyddsavstånd med hänsyn till risk för bland annat luktolägenheter, flugor eller buller. Socialstyrelsen har också vid förfrågningar uttalat att 200 meter inte bör understigas med hänsyn till olägenhet som lukt, flugor, buller och allergirisk. (Socialstyrelsens meddelandeblad Hästhållning, juni 2004)

3 3 (8) Plan- och bygglagen Enlig Plan- och bygglagen ska mark användas för de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till egenskaper, läge och behov (PBL 2:1). Liknande formulering finns även i miljöbalken (MB 3:1) Vid handläggning enligt Plan och bygglagen ska även miljöbalkens 3: e och 4: e kapitel om bestämmelser för hushållning med mark och vatten tillämpas. Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpade för ändamålet med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa (PBL 2:3). Detta är några av de grundläggande krav som gäller för all planering och som är aktuellt såväl vid ny bebyggelse i närheten av hästhållning eller ridanläggning som vid nyetablering av hästhållning. Miljöbalken Grundläggande i miljöbalken är främjandet av en hållbar utveckling. Bland annat ska fysisk miljö användas så att en samhällekonomiskt långsiktigt god hushållning tryggas och även sociala aspekter ska vägas in (MB 1:1). Dessutom ska människors hälsa skyddas mot olägenheter. Enligt miljöbalken är jordbruk av nationell betydelse och brukningsvärd jordbruksmark får bara användas för bebyggelse om det behövs för väsentliga samhällsintressen och det inte kan ske genom att annan mark tas i anspråk (MB 3:4). Hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel ska beaktas. I miljöbalken anges att en olägenhet för människors hälsa innebär en störning som kan påverka hälsan menligt och inte är ringa eller tillfällig. Hänsyn ska även tas till människor som är något känsligare än normalt, t ex allergiker. Hästallergen i sådan omfattning att hästallergiker riskerar att drabbas av symtom kan anses vara en sådan olägenhet. Samhällsbyggnadskontoret/miljö- och hälsoskydd ansvarar för tillsyn och viss prövning enligt miljöbalken när det gäller hästhållning. Inom detaljplanelagda områden krävs tillstånd för hästhållning. Dessutom kan vissa begränsningar förekomma gällande bland annat gödselhantering inom vattenskyddsområden. FORSKNINGSLÄGET Antalet människor med allergier har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren. Pälsdjursallergi förekommer hos ca procent av alla skolbarn i mellan- och högstadiet och hos ca 50 procent av dem som har astma. Pälsdjursallergi anses vara den svåraste av våra vanliga luftvägsallergier, eftersom den lätt leder till en utveckling av astma. Hästallergen är särskilt besvärligt eftersom den har visat sig kunna leda till mycket kraftiga allergiska reaktioner. Miljömedicinska enheten i Stockholm har tillsammans med bland annat Arbetslivsinstitutet analyserat hästallergen och studerat dess spridning från större stall. Dels har spridningen av hästallergen utomhus undersökts, dels har allergenhalter i damm från bostäder och skolor, belägna på olika avstånd från stall och områden med fler än 100 hästar, analyserats. Studierna tyder på att spridningen av hästallergen i utomhusluft är relativt begränsad och att avståndet till stall har betydelse för uppmätta allergennivåer

4 4 (8) utomhus (studien talar här om ett skyddsavstånd på ca 50 meter). Halterna av hästallergen tycks dock avta snabbt med avståndet från stall. En studie som utfördes 2002 av Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala Universitet visar på en betydligt längre spridning. Hästallergen uppmättes på ett avstånd av ca 250 meter från området där 32 hästar vistades. Denna rapport visar även att skillnaden i uppmätt allergenhalt kan vara 2 till 10 gånger så hög vid medvind jämfört med motvind. För närvarande finns bara uppgifter om hur långt allergen kan spridas. Däremot är det inte klarlagt på hur långt avstånd och vid vilken nivå av allergen en allergisk reaktion kan förväntas. Så länge forskningsläget är osäkert bör därför försiktighet iakttas. RÄTTSFALL Ett antal rättsfall har prövats, både av regeringen och i Miljödomstolen. Socialstyrelsen har sammanställt ett antal rättsfall som rör hästhållning. Av dessa är 17 miljöbalksärenden och 8 plan- och byggärenden. Bland annat har ett rättsfall som gäller Umeå kommun prövats i Miljödomstolen. Ärendet gäller hästhållning i Röbäck där grannarna klagade på allergiproblem. Miljödomstolen förbjöd hästhållning i hage närmare än 100 meter från den klagandes fastighetsgräns. Även Miljööverdomstolen har prövat ett hästhållningsärende. Miljööverdomstolen förbjöd hållande av häst inom detaljplanelagt område i Nyköpings kommun på ett avstånd av 370 meter från en bostad där en astmatisk pojke bodde. Tidigare har regeringen i ett antal fall avgjort planärenden där frågor om samlokalisering av djurhållning och bostäder varit aktuell. I Ekerö kommun upphävde regeringen en detaljplan som medgav ett 70-tal bostadslägenheter närmare än 100 meter från stall och med betesmarker ända fram till planområdet. FÖRUTSÄTTNINGAR Riktlinjerna gäller i första hand hållande av häst. Övrig djurhållning tas inte med eftersom allergiproblemen i allmänhet inte är lika påtagliga. Utöver risken för allergenspridning utomhus från djurhållning bör här även hänsyn tas till risker för olägenheter i form av lukt, flugor och buller. Generellt utgör dock inte gödselhanteringen något huvudsakligt hinder, eftersom lukten inte förväntas spridas i lika hög omfattning som för allergener. Vid varje bedömning om avstånd mellan djurhållning och bostäder ska hänsyn tas till det enskilda fallet. Hänsyn som ska vägas in är t.ex. förhärskande vindriktning, landskapets utformning, vegetation, områdets karaktär med mera. Dessutom kan det vara av betydelse om etableringen innebär en samlokalisering av likartad bebyggelse.

5 5 (8) Särskilda hänsyn måste vägas in när hästallergi redan finns, eller vid etablering inom detaljplan eller tätare bebyggelse, vilket ställer större krav på avstånd än på landsbygden. Detsamma gäller om djurhållning ska påbörjas i område där det inte förekommer djurhållning. Yrkesmässig verksamhet motiverar längre skyddsavstånd oavsett om det är bostäder eller djurhållning som ska etableras bland annat eftersom yrkesmässig verksamhet kan antas bli kvar betydligt längre tid än t ex en hobbyverksamhet med ett fåtal hästar. Även närhet till skola/förskola motiverar längre skyddsavstånd, även om djurhållning många gånger kan vara positivt i närområdet som besöksobjekt när inga allergiproblem finns. Andra faktorer som har betydelse för på vilket avstånd etablering kan ske är antal bostäder som berörs, hur många hästar som finns och antalet hästhållare i närområdet. Konsekvensen av bostadsetablering alltför nära befintlig djurhållning kan vara att djurhållningen måste begränsas eller i värsta fall upphöra helt. Undantag Riktlinjerna ska inte tillämpas för bedömning av skyddsavstånd mellan nylokalisering av hästhållarens bostad och stall. Detsamma gäller om ett stall ska byggas i anslutning till hästhållarens bostad. Den samlade avvägningen och bedömningen utifrån de förekommande riktlinjerna, lagarna, aktuell forskning och rättsfallen leder till följande riktlinjer för lokaliseringsprövning av bebyggelse med hänsyn till hästhållning:

6 6 (8) RIKTLINJER FÖR LOKALISERINGSPRÖVNING AV BEBYGGELSE I UMEÅ KOMMUN MED HÄNSYN TILL HÄSTHÅLLNING SKYDDSAVSTÅND: (Anger distans mellan rasthage och fastighetsgräns vid normal tomtstorlek) meter Ingen lokalisering meter Lokalisering kan tillåtas efter särskild prövning. 500 meter och därutöver Inget hinder för lokalisering FÖRKLARING Rasthage Rasthage är den hage som är belägen i omedelbar närhet till stall (kan även benämnas vinterhage), till skillnad från beteshage som används under sommartid och över större arealer. Eftersom användningen av beteshagar och dessas lokalisering förändras både under året och över åren så bedöms dessa hagar inte ha någon inverkan vid bedömning av aktuellt skyddsavstånd. Normal tomtstorlek Normal tomtstorlek avser den fastighetsgräns som omgärdar en enfamiljsbostad vid en avstyckning på landsbygden dvs. en tomtarea på ca m² (40 x 40 meter). Undantag kan finnas för verksamheter som kräver större friyta innanför fastighetsgränsen, exempelvis förskolor.

7 7 (8) BEDÖMNINGSGRUNDER meter Känd forskning och kända rättsfall har visat att det minsta acceptabla skyddsavståndet mellan hästhållning och annan bebyggelse är 100 meter. Endast i undantagsfall kan skyddsavståndet minskas. Exempel kan vara lokalisering av bostadshus med hästhållning intill befintlig hästhållare eller lokalisering av verksamhet med annan användning än bostäder. Undantagsfallen kan medges efter särskild prövning och efter beslut i Byggnadsnämnden efter samråd med Miljö- och hälsoskyddsnämnden meter Lokalisering inom skyddsavståndet meter är beroende på många faktorer. Dessa kan bl.a. vara: - Terrängens topografi. (Eftersom hästallergener är luftburna kan de stoppas av en höjd etc.) - Avskärmande vegetation eller bebyggelse - Förhärskande vindriktning - Typ av lokalisering (förskola/skola etc.) - Typ av befintlig bebyggelse (förskola/skola etc.) - Antal hästar/hästhållare - Om befintlig bostadsbebyggelse finns mellan önskad lokalisering och befintlig hästhållning Lokalisering inom meterszonen kan tillåtas efter särskild prövning i samråd med Miljö och hälsoskydd vid Samhällsbyggnadskontoret av bl.a. ovanstående faktorer. Exempel på faktorpåverkan vid etablering Vid förhärskande vindriktning från stallbyggnad eller rasthage mot bostadshus kan det vara olämpligt med etablering på ett avstånd mindre än cirka 200 meter mellan bostäder och hästhållare Om ingen skyddande vegetation eller annan markavskärmning förekommer bör etablering inte ske närmare än cirka 200 meter. Etablering av skola eller förskola bör inte tillåtas närmare än cirka 300 meter från hästhållning, detsamma gäller det omvända. Om förhärskande vindriktning förekommer från större hästverksamhet mot skola eller förskola kan det vara olämpligt med etablering på ett avstånd mindre än cirka 500 meter mellan skola/förskola och hästverksamhet

8 8 (8) Det är inte lämpligt med bostäder närmare än cirka 200 meter från större hästhållare eller yrkesmässig verksamhet. Vid förhärskande vindriktning från bostadshus mot stallbyggnad, skyddande vegetation eller annan markavskärmning finns och etablering avser enstaka bostadshus eller ett fåtal hästar kan det i vissa fall vara godtagbart med ett avstånd på 100 meter. 500 meter och därutöver Med utgångspunkt från skrivna riktlinjer och rekommendationer utgör ett skyddsavstånd över 500 meter inget hinder för lokalisering av bebyggelse. Avgränsning gällande verksamhet När det gäller bland annat skydd mot ohälsa som huvudsakligen avser arbetsmiljö, tillämpas bestämmelser i arbetsmiljölagen. Vid sådana fall kan dessa riktlinjer inte tillämpas. AVSLUTANDE KOMMENTAR Samtidigt som kunskapen om hästallergen har ökat betydligt, har också önskemålet om att hålla häst för fritidsändamål ökat. På grund av de skyddsavstånd som ska hållas är det i många fall en grannlaga uppgift att väga intressen kring hästhållning mot intresset av byggandet på landsbygden och tätortsexpansionen. Umeå kommun har i detta sammanhang också att bedöma tillgången till lämpliga ridstigar/ridvägar och beteshagar utan att det blir olägenheter för markägare, boende eller övriga friluftsintressen. En översyn av riktlinjerna kan vara nödvändig om lagstiftningen eller rättsläget ändras eller om nya vetenskapliga rön framkommer. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET i november 2005