Hästinventering. Kävlinge kommun 2002/2003

Transkript

1 Hästinventering Kävlinge kommun 2002/2003 Miljö &Teknik Jenny Lövgren, Mars 2003

2 Inventering Miljö- och hälsoskyddsavdelningen beslutade hösten 2001 att genomföra en inventering av hästbeståndet i Kävlinge kommun. Delvis hade det gjorts en inventering 1996, då Jordbruksverket hade detta som projekt, men då inspekterades endast 35 hästgårdar. De senaste åren har hästintresset och antalet nybyggda hästgårdar ökat och miljöoch hälsoskyddsavdelningen har inte haft möjlighet att dokumentera hästhållningen i tillräcklig utsträckning. Målsättningen var att lokalisera och besöka samtliga kommunens hästhållande fastigheter. Vid besöket skulle stall, hästar, hagar och gödselhantering inspekteras, muntliga kommentarer och information lämnas. Efter inspektionen skulle en inspektionsrapport med eventuella förelägganden, råd och anvisningar skickas ut. Eventuella brister kommer sedan att följas upp. Ett delmål var även att under projektperioden fylla på och uppdatera miljöavdelningens register över hästhållande fastigheter. Efter utfört projekt skulle en rapport sammanställas. Djurskydd Att äga en häst är ett ansvar som vem som helst kan ta på sig utan några formella krav vid köpetillfället. Som enskild hästägare är var och en skyldig att följa gällande bestämmelser i djurskyddslagen, djurskyddsförordningen, miljöbalken och jordbruksverkets föreskrifter. Ansvaret för tillsynen av att djurskyddet vid hästhållning efterlevs ligger på den enskilda kommunen. Eftersom hästar inte har ett speciellt register (jmf central djurdatabas för nöt) att använda som underlag vid tillsynsbesöken, beslutade miljönämnden i september 2001 att genomföra en hästinventering. Inventeringen skulle ge underlag till en uppdatering av registren på miljöoch hälsoskyddsavdelningen och därigenom skapa förutsättningar för en bättre djurskyddstillsyn. Underlag Under inventeringsperioden besöktes totlat128 häststall med sammanlagt 525 hästar uppstallade i dessa. Värt att notera är att ytterligare ett tjugotal hästhållande fastigheter har noterats i projektets slutskede och dessa ska besökas under våren Därför kommer antalet hästar att stiga, och borde hamna på ungefär 600 hästar totalt i kommunen.

3 Resultat Hästhållningen i Kävlinge kommun sköts överlag mycket bra och endast ett fåtal objekt kräver särskild uppmärksamhet. En anledning till detta kan vara ett stort antal av de besökta stallen är relativt nybyggda, och därför är brister som är typiska i äldre stall (exempelvis låg takhöjd, små boxar) inte särskilt vanliga. Ca 9 % (12 st) av gårdarna fick skriftliga förelägganden eller råd som kommer att följas upp under Antal hästar per gård De flesta gårdarna har 2 eller 3 hästar, men medelvärdet (4) höjs av 10 större anläggningar med fler än 10 hästar. Glädjande nog är det bara 6 gårdar som har en ensam häst. Eftersom hästen är ett utpräglat flockdjur är det i många fall olämpligt att ha en ensam häst, något stöd i lagen finns däremot inte för detta. Hästägarnas förklaring till att ha en häst ensam är antingen att den inte kommer överens med andra hästar eller att det blir för mycket jobb med fler. Rasthagar Vanligtvis vistas hästarna ute i hagar dagtid, några få undantag finns. I de fall där hästarna står inne i stallet dygnet runt beror det på att man är rädd för att hästen ska skada sig (gäller framförallt tävlingshästar på hög nivå), men i vissa fall beror det istället på bristande engagemang och/eller okunskap. Enligt Jordbruksverkets allmänna råd bör hästar få tillfälle att dagligen vistas utomhus, men inte heller här finns lagstöd för att kunna kräva någon förändring. En del rasthagar är väldigt små och blir lätt upptrampade under vinterhalvåret. Ur djurskyddssynpunkt finns det inte några angivna mått för hur stor en rasthage måste vara, därför kan en rasthage i princip vara hur liten som helst, under förutsättning att hästen inte riskerar att skada sig. Sommartid flyttas många hästar till beteshagar med större och kuperad mark. Hästvård Ett fåtal hästar bedömdes ha under normalt hull alternativt brister i hovvård mm, men ingen uppenbar vanvård upptäcktes. 2 skriftliga råd avseende utfodringsrutiner/mängd gavs. I genomsnitt utfodras hästarna 3 gånger per dag, men variationer från 1 g/dag till 6 g/dag förekommer. Hästen är en enkelmagad växtätare och har en relativt liten mage (8-15 liter). Detta gör att hästen inte kan äta särskilt mycket foder på en gång, utan behöver utfodras ofta och regelbundet

4 Stallarna De flesta råd och anvisningar (8 st) gällde skydd för fönster och belysningsarmaturer samt övriga brister i inredningen. Som djurägare förstår man kanske inte alltid vilken uppenbar skaderisk avsaknaden av sådana skydd innebär. En häst som blir skrämd och kastar sig bakåt i boxen eller stallgången kan slå huvudet i lampan som inte har något skydd. En häst som saknar sysselsättning kan börja bita på en elledning som hänger ned från taket osv. Två stall fick råd om att förbättra takhöjden. Främsta orsaken till att det finns krav på en viss takhöjd är djurskyddet. En häst ska ha tillräckligt utrymme för att kunna röra huvudet fritt och ska inte behöva slå huvudet i taket om det blir skrämd och slår upp huvudet/kastar sig bakåt. Andra aspekter som spelar in är bl a ventilation/ stallmiljö, tillsyn mm. Det kan vara svårt att bedöma om ventilationen är tillfredsställande, eftersom de flesta stall har inspekterats under dagtid när hästarna är ute i hagen och stalldörrarna oftast står öppna. Ett stort antal av stallen har någon eller några halvdörrar i boxarna som står öppna dygnet runt även under den kalla årstiden. På så vis får hästarna tillgång till frisk luft i riklig mängd. I nya stall är det vanligt att man installerat mekanisk ventilation, något som verkar fungera bra bortsett från några enstaka stall där ljudnivån från systemet blir störande. Ridskolor I kommunen finns 3 ridskolor som samtliga vid projektets avslutning har tillstånd enligt 16 Djurskyddslagen. Enligt denna paragraf ska den som yrkesmässigt eller i större omfattning upplåter eller använder hästar i ridskoleverksamhet ha tillstånd till sådan verksamhet. I dessa tillstånd har tillsynsmyndigheten rätt att fastställa sådana villkor som gör att verksamheten kommer att skötas på ett tillfredsställande sätt för djur och miljö.

5 Gödselhantering Ett annat område som gav upphov till en del diskussioner var gödselhanteringen. Eftersom flertalet gårdar har mindre än 5 hästar, ställs i de flesta fall inga krav på att ha en gjuten gödselplatta. Den något otydliga lagstiftningen inom detta område gör att det saknas direkt lagstöd för att kräva en gjuten gödselplatta för fastigheter med 5 10 hästar. Här har miljöavdelningen valt att följa Naturvårdsverkets råd och kräva en gjuten platta vid fler än 4 hästar. För att klargöra vilka regler som finns för gödselförvaring i Kävlinge kommun har en policy kallad Bestämmelser för stallgödsel i Kävlinge kommun arbetats fram. En positiv upptäckt var att många av hästgårdarna byggda de senaste åren har gjutit en platta trots att antalet hästar inte överstiger 4. Sammanlagt gavs 2 förelägganden och 1 skriftligt råd angående gödselhanteringen. Många av stallen som ligger nära samlad bebyggelse förvarar sin gödsel i containrar som sedan hämtas av lantbrukare, maskinstationer m.fl. Det vanligaste strömedlet är halm, men även spån och torv förekommer. Med tanke på att många hästar tillbringar större delen av dygnet i sin box är halm att föredra eftersom hästarna då har viss sysselsättning. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man konstatera att hästhållningen i Kävlinge kommun sköts på ett tillfredsställande sätt. De brister som finns har oftast inte med själva hästen att göra, istället är det bristande efterlevnad av lagstiftningen som rör hästens stall och övriga utrymmen. Detta kan bero på man t ex som hästägare anser reglerna är felaktiga och därför underlåter att följa dem. Det är inte ovanligt att djurägare inte känner till bakgrunden till bestämmelserna och därför kanske inte förstår varför man ska följa dem. Den fortsatta tillsynen av hästhållande gårdar kommer att göras med lite olika intervall. För de allra flesta räcker det att följa Jordbruksverkets rekommendationer om ett besök vart tredje år. De förelägganden, råd och anvisningar som har getts kommer givetvis att följas upp och hos dessa hästhållare kommer tills vidare att göras ett besök per år. För tillståndspliktiga verksamheter samt hästhållare med ett större antal hästar kommer också ett besök per år att göras.

6 Nyheter Fr o m kommer en del hästverksamheter att behöva tillstånd enligt 16 djurskyddslagen. Sedan tidigare är ridskoleverksamheter tillståndspliktiga, men i fortsättningen kommer även viss annan hästhållning att omfattas av tillståndskravet. Tillstånd enligt 16 djurskyddslagen ska sökas hos miljönämnden i kommunen. Vid tillståndsprövningen ska kommunen ta särskild hänsyn till att den sökande kan anses lämplig att bedriva verksamhet och att de anläggningar i vilka verksamheten ska bedrivas är lämpliga ur djurskyddssynpunkt. Tillstånd ska sökas i god tid innan verksamheten påbörjas och innan tillståndsplikten träder i kraft. Innan tillståndet beviljas ska verksamheten inspekteras av kommunens djurskyddsinspektör. Ansökningsblanketter finns att hämta på Kävlinge kommuns hemsida: De kan även beställas hos miljöavdelningen, tel Verksamheter som kräver tillstånd är: Hållande av häst Den som håller 10 eller fler hästar (äldre än 24 månader). Hållande av hästar avser egna hästar eller hästar man tar hand om utan att ta emot ersättning (hästar på foder, lånade, leasade och inhyrda hästar). Uppfödning Den som föder upp fyra eller fler hästar per år. Försäljning Den som säljer fyra eller fler hästar per år från egen eller annans uppfödning. Förvaring och utfodring Den som förvarar eller utfodrar fyra eller fler hästar. Förvaring och utfodring innebär att man tar hand om andras hästar mot ersättning. När det gäller uthyrning av stallplatser ska den som tar hand om hästarna ha tillstånd om det rör sig om fyra eller fler hästar. I de fallen där den som hyr ut stallet inte alls är inblandad i skötseln av hästarna behöver denne inte ha tillstånd. Om däremot den som hyr ut stallet hjälper till med att ta hand om hästarna, exempelvis genom morgonutfodring eller med att släppa ut hästarna, behöver denne tillstånd. Det är även på gång ändringar vad gäller gödselhanteringen. Lagstiftningen som rör detta håller på att arbetas om och kravet på lagringskapacitet kommer eventuellt att skärpas. För mer information om detta kontakta gärna miljöavdelningen.