Djurskyddstillsynen under år 2001

Transkript

1 1(6) RAPPORT / Djurskyddstillsynen under år 2001 Jordbruksverket skall årligen rapportera till Regeringen och EU-kommissionen om den svenska djurskyddstillsynen. Verket har begärt in underlag från landets kommuner och länsstyrelser. Flertalet kommuner och samtliga länsstyrelser har lämnat in de begärda uppgifterna, vilka sedan sammanställs av Jordbruksverket. Rapporteringen för år 2001 visar att antalet årsarbetskrafter som avsätts för djurskyddstillsynen på kommunal nivå har ökat. Denna förstärkning av resurser har troligtvis påverkat antalet förelägganden, omhändertaganden, förbud och åtalsanmälningar, vilka ökat i förhållande till tidigare år. En aktiv tillsynsrapportering med en god svarsfrekvens över en längre tid ger Jordbruksverket möjlighet att se trender inom tillsynsområdet. Djurskydd är ett mycket komplext tillsynsområde där statistik kan vara svår att ta fram och kommunernas rapportering till verket varierar i omfattning och kvalitet. Det är väsentligt att rapporteringen fortsatt kommer att förbättras så att verket kan påverka utvecklingen inom djurskyddstillsynen i ett tidigt skede. Jordbruksverkets förebyggande arbete sker bland annat genom verkets centrala tillsynsgrupp (CTG), som arbetar fram underlag för riktlinjer och allmänna råd i tillsynsarbetet, främjar utbildningsinsatser för djurskyddsinspektörer, distriktsveterinärer, länsveterinärer, länsjurister etc., samt samordnar och stödjer kommunerna i deras tillsynsarbete. Det är Jordbruksverkets bedömning att verkets allmänna råd (2000:4) i anslutning till djurskyddslagen om tillsyn m.m. ger en mera enhetlig djurskyddstillsyn samt att kvaliteten på tillsynen höjs i landets kommuner. Verket menar dock att ett samtidigt bemyndigande från Regeringen att föreskriva hur djurskyddstillsyn skall gå till samt om sanktioner mot dem som inte följer föreskrifterna, är nödvändigt för att samordningen av tillsynen skall förbättras ytterligare. Resurserna för tillsynsmyndigheterna på alla nivåer måste också ökas för att tillsynen skall kunna bli ännu bättre. Det nationella tillsynsprojektet rörande djurtransporter och dess uppföljning har ökat kunskapsnivån hos tillsynsmyndigheterna om djurtransporter. Möjligheterna för kommunerna att genomföra inspektioner och godkänna transportmedel har därigenom förbättrats avsevärt. Som ett led i Jordbruksverkets arbete med samordning och stöd av den regionala och lokala djurskyddstillsynen, anordnas en djurskyddskonferens vartannat år för länsveterinärer och länsjurister samt vartannat år för kommunernas inspektörer. Jordbruksverkets gör bedömningen att Sverige under året har fått en bättre tillsyn över och tillämpning av djurskyddslagen, samt att djurskyddet är mycket gott i landet. Bedömningen görs mot bakgrunden av de rapporterade uppgifterna om tillsynen 2001 samt den information som verket fått vid konferenser, utbildningar och andra möten med tillsynspersonalen.

2 /01 2(6) Rapportering från de regionala tillsynsmyndigheterna Samtliga länsstyrelser har lämnat in de av Jordbruksverket efterfrågade uppgifterna vilka omfattar antalet beslutade och fastställda omhändertaganden samt antalet förbudsbeslut. Rapportering från de lokala tillsynsmyndigheterna Under de senaste åren har tillsynsmyndigheterna fått mer vägledning från Jordbruksverket och har därför varit bättre förberedda för rapporteringen. Detta har lett till en hög svarsfrekvens på de övergripande uppgifterna. Det kan dock konstateras att vissa kommuner helt avstått från att rapportera för år 2001, vilket också var fallet vid rapporteringen för år Verket finner det anmärkningsvärt att svarsfrekvensen är betydligt lägre vid rapporteringen på detaljnivå än på de övergripande uppgifterna. För att underlätta för kommunerna förtydligade Jordbruksverket blanketten ytterligare inför rapporteringen för år Tillsynsresurser i antal årsarbetskrafter Enligt redovisningen finns en stadig ökning av tillsynsresurserna i antal årsarbetskrafter sedan åtminstone år Resursförstärkningen kan bero på att djurskyddstillsynen är en viktig fråga i den allmänna debatten och har uppmärksammats i olika sammanhang, inte minst i media, under de senaste åren. Detta massmediala intresse för djurskyddsfrågor tenderar inte att minska, utan snarare ges ytterligare utrymme. Detta, tillsammans med en rad andra faktorer, kan innebära att många kommuner nu väljer att prioritera djurskyddstillsynen högre än tidigare år. Antalet besökta tillsynsobjekt och antalet inspektioner Antalet besökta tillsynsobjekt ligger på en förhållandevis jämn nivå, dock något lägre än år Antalet inspektioner har sjunkit något i förhållande till året innan. En förklaring är att färre objekt kan orsaka fler och mer omfattade åtgärder från tillsynsmyndighetens sida. En annan trolig förklaring kan vara den ökade kompetensen och viljan att utnyttja de formella möjligheterna, vilket innebär att tidsåtgången per inspektion ökar. Antalet inspektioner uppgår till cirka 30% fler än antalet besökta tillsynsobjekt. Troligtvis orsakas det av att objekten ofta får återbesök, för att tillsynsmyndigheten ska kunna kontrollera ett muntligt eller skriftligt påpekande, eller kunna följa upp ett föreläggande eller förbud. Utfärdande av tillstånd enligt 16 DL och godkännande enligt 21 DF För rapporteringsåret 2001 efterfrågades hur många tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) som utfärdats samt hur många godkännanden enligt 21 djurskyddsförordningen (1988:539) som meddelats av kommunerna. Kravet enligt 16 djurskyddslagen innebär att verksamheter såsom kennlar, hundpensionat, ridskolor och pälsdjursuppfödning som bedrivs yrkesmässigt eller i större omfattning ska ha tillstånd från kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande. När det gäller kravet i 21 djurskyddsförord-

3 /01 3(6) ningen ska den som bedriver handel med sällskapsdjur ha godkända lokaler och andra utrymmen för djur. Dessa siffror ger i dagsläget ingen annan information än omfattningen av antalet fattade beslut enligt de båda bestämmelserna. Genom att efterfråga dessa uppgifter även i kommande års rapporteringar kan verket se trender och tendenser på dessa tillsynsområden. Genomförda inspektioner, förelägganden, förbud, omhändertaganden av de totalt genomförda inspektionerna ledde inte till någon anmärkning eller annan åtgärd från den lokala tillsynsmyndighetens sida. Åtgärder i form av anmärkning, förelägganden, förbud och omhändertaganden ökade i omfattning i förhållande till rapporterade åtgärder år Den här typen av åtgärder är mycket resurskrävande vilket kan vara förklaringen till att antalet besökta tillsynsobjekt minskat i samma omfattning som förelägganden, förbud och omhändertaganden ökat. Att antalet förelägganden stadig ökar kan tyda på förbättrad kunskap hos tillsynspersonalen och vilja att utnyttja de formella möjligheter som finns för att komma tillrätta med djurskyddsproblemen. Kommunernas anmälningar till åtal Rapporteringen för år 2001 av åtalsanmälningar från kommunerna, visar att antalet anmälningar ökade i samma storleksordning som ökningen av förelägganden, förbud och omhändertaganden. Länsstyrelsernas beslut avseende fastställande av omhändertaganden eller beslut om omhändertaganden Länsstyrelsen har skyldighet som regional tillsynsmyndighet, att slutligt avgöra beslut om omedelbara omhändertagande fattade med stöd enligt 32 djurskyddslagen av en kommun eller polismyndighet. Länsstyrelsen beslutar om omhändertagandet ska fortsätta gälla eller upphävas, samt vad som sedan ska hända med de omhändertagna djuren. Länsstyrelsen kan dessutom själv besluta om omhändertaganden enligt 31 samma lag. Det kan konstateras att antalet fastställda och av länsstyrelserna själva beslutade omhändertaganden har ökat från år 1998 till Den tydligaste ökningen, cirka 30 %, har skett mellan år 2000 och år Orsaken till ökningen är troligen att kommunerna lägger fler förelägganden än tidigare. Vidare är det också troligt att ökningen i årsarbetskrafter och den ökade kunskapen hos tillsynspersonalen gör att toleransnivån vid brister sänks, samt att uppföljningen av gjorda besök och beslutade förelägganden förbättrats. Antalet meddelade djurförbud har stigit, vilket i sin tur troligen medför att även antalet omhändertaganden ökar. Ett fö r- bud att ha hand om djur som inte efterlevs resulterar vanligen i ett omhändertagandebeslut av länsstyrelsen. Sammanfattningsvis kan sägas att då tillsynen ökat under de senaste åren, så följer också att antalet omhändertaganden och djurfö r- bud också ökar.

4 /01 4(6) Länsstyrelsernas beslut avseende djurförbud Länsstyrelsen beslutar om djurförbud efter begäran från en kommun eller från polismyndigheten. Vidare meddelar länsstyrelsen på eget initiativ djurförbud. Sådana prövningar sker ofta i samband med ärenden rörande omhändertagande av djur. Antalet meddelade djurförbud har varit i svagt ökande tidigare, men år 2001 fördubblades antalet i förhållande till år Orsaken till ökningen är även här troligen att kommunerna lägger fler förelägganden än tidigare samt att länsstyrelserna möjligen gör en hårdare bedömning i förbudsärendena än tidigare. Jordbruksverkets förebyggande arbete Hösten 1999 bildades Jordbruksverkets centrala tillsynsgrupp (CTG) för att bland annat stärka verkets roll som central tillsynsmyndighet. Gruppens ledamöter är hämtade från andra myndigheter med erfarenheter av djurskyddstillsyn, eller annat tillsynsarbete, samt polisen. Gruppens uppgift är i korthet bland annat att arbeta fram underlag för riktlinjer och allmänna råd i tillsynsarbetet, främja utbildningsinsatser för djurskyddsinspektörer, distriktsveterinärer, länsveterinärer, länsjurister etc., samt att samordna och stödja kommunerna i deras tillsynsarbete. Jordbruksverket tog under år 2000 fram allmänna råd (2000:4) i anslutning till djurskyddslagen om tillsyn m.m. De allmänna råden innehåller rekommendationer beträffande hur de redan gällande bestämmelserna om djurskyddstillsyn i djurskyddslag och djurskyddsförordning kan uppnås. De allmänna råden omfattar bl.a. rekommendationer om följande: tillsynsmål, djurskyddsinspektörens grundutbildning, fortbildning och praktik, nämndernas inventering av djurhållningen inom kommunen, råd avseende tillsynsplan och tillsynsfrekvens, förebyggande arbete, tillsyn efter anmälan, utförandet av en inspektion, inspektionsrapportens utformning, åtgärder vid anmärkningar, åtgärder för att förhindra smittspridning i samband med tillsynsarbete samt åtgärder vid allvarliga brister i djurhållningen. Verket anser att råden anger en lägsta nivå i tillsynsarbetet. De allmänna råden ger kommunerna möjlighet till en mera enhetlig tillämpning av bestämmelserna om djurskyddstillsyn samt till att öka kvaliteten på tillsynen. Det är Jordbruksverkets bedömning att råden har börjat ge denna effekt i landets kommuner. För att denna positiva trend skall fortsätta och att utvecklingen skall kunna påskyndas är det av största vikt att Jordburkverket också får bemyndigande från Regeringen att föreskriva om hur djurskyddstillsyn skall bedrivas. I ett sådant uppdrag bör även ingå uppgiften att föreskriva om lämpliga sanktioner mot de tillsynsmyndigheter som inte bedriver tillsyn enligt regelverket. Jordbruksverket har under år 2001 genomfört utbildningsinsatser vad beträffar bland annat tillsyn av djurtransporter. Utbildningar har genomförts i alla län med god uppslutning från kommunerna och den har varit en uppföljning av det nationella tillsynsprojektet som genomfördes under åren 1999 och Syftet med projektet var att förbättra djurskyddet vid transport av levande djur, bland annat genom att utbilda de lokala och regionala tillsynsmyndigheterna i tillsyn av djurtransporter. Genom transportprojektet och dess uppföljning har kunskapsnivån hos tillsynsmyndigheterna om tillsyn över djurtransporter ökat markant. Kommersiella transportörer skall vara registrerade hos Jordbruksverket. Vid registrering skall tranportören kunna visa att transportmedlen varit inspekterade och

5 /01 5(6) godkända av den lokala tillsynsmyndigheten. Möjligheterna för kommunerna att genomföra detta arbete på ett kompetent sätt har avsevärt förbättrats genom utbildningarna i samband med det nationella tillsynsprojektet. Under hösten år 2001 genomförde Jordbruksverket en välbesökt djurskyddskonferens för länsveterinärer och länsjurister i syfte att stärka länsstyrelsens roll som regional tillsynsmyndighet. Under tvådagarskonferensen sattes länsstyrelsespecifika frågor i fokus, såsom omhändertaganden och förbudsprövningar, men även länsstyrelsens roll som samordnare av kommunernas djurskyddstillsyn. Konferensen är, tillika med djurskyddsdagarna för kommunernas inspektörer, planerad att återkomma regelbundet med tvåårsintervall. Utöver konferenser, utbildningar, tillsynsprojekt håller Jordbruksverket rege l- bundna möten med representanter för länsveterinärerna. Syftet är att närmare informera de regionalt ansvariga för djurskyddstillsynen i landet och ge en möjlighet till ett ömsesidigt utbyte. Länsstyrelsen är den plattform från vilken Jordbruksverket vill stödja och hjälpa kommunerna. För att ytterligare utöka den samordnande och stödjande verksamheten som Jordbruksverket bedriver tillsammans med länsstyrelserna, är det viktigt att medel tillförs djurskyddstillsynen på alla nivåer. En resursförstärkning ökar även möjligheten för kommunerna att höja kompetensen ytterligare hos sin tillsynspersonal. En sådan förstärkning kan ske på olika sätt, såsom ökade och riktade anslag, införande av obligatoriska nationella tillsynsavgifter, utökade bemynd i- ganden för tillsynsmyndigheterna att ta ut avgifter för beslut om tillstånd, dispenser och liknande. Jordbruksverkets sammanfattande bedömning Rapporteringen av djurskyddstillsynen 2001 visar att de lokala tillsynsmyndigheterna ökat de personella resurserna jämfört med år 2000 samt att de förvaltningsmässiga åtgärderna ökat markant. Likaså har länsstyrelserna rapporterat en ökning av antalet beslut om omhändertagande av djur samt förbud att ha hand om djur eller visst slag av djur. Det har från Jordbruksverkets sida de senaste åren vidtagits en rad åtgärder för att förbättra samordningen av djurskyddstillsynen. Likaså har verket arbetat med att höja kunskaperna om djurskydds- och förvaltningslagen bland tillsynspersonalen. Vid de av Jordbruksverket anordnade konferenserna, utbildningarna och andra möten samt vid sammanställningarna av de nationella tillsynsprojekten har det inte framkommit att djurskyddet blivit sämre i landet. Tvärtom är signalerna från tillsynspersonalen att djurhållningen i Sverige håller hög kvalitet och att djurhållarna i allmänhet har ett gott omsorgstänkande i sin produktion. Jordbruksverkets gör bedömningen att under 2001 har Sverige fått en bättre tillsyn över djurskyddslagens efterlevnad samt att tillämpningen av lagen förbättrats samtidigt som djurskyddet fortsatt är mycket gott i landet.

6 /01 6(6) Statistik rörande den lokala och regionala tillsynen Den lokala tillsynen över samtliga djurslag: Tillsynsresurser i antal årsarbetskrafter Antal besökta tillsynsobjekt Antal genomförda inspektioner Antal tillsynsobjekt per årsarbetskraft Antalet genomförda inspektioner per årsarbetskraft Föranleder ingen åtgärd från den lokala tillsynsmyndighetens sida Antalet utfärdade tillstånd enligt djurskyddslagen Antalet utfärdade tillstånd enligt djurskyddsförordningen Antal föreläggande, förbud och/eller omhändertaganden Antal förelägganden inkl förbud enligt djurskyddslagen Antalet omhändertaganden Antal anmälningar till åtal Svarsfrekvens 34 % 85 % 94 % 92% 93% Den regionala tillsynen dvs länsstyrelsernas beslut avseende omhändertaganden och förbud att ha hand om djur: Fastställande av och beslut om omhändertagande av djur Beslut om förbud att ha hand om djur Svarsfrekvens 100% 100% 100% 100% 1 Ett fel från rapporteringen 1998 har rättats varför siffran inte stämmer med den som rapporterades i Jordbruksverkets årsredovisning för räkenskapsåret 1998.