2 En hänvisning till att det tillkommit allmänna råd i föreskrifterna. Ingen ändring i sak-

Transkript

1 1(7) Dnr /11 Avdelningen för djurskydd och hälsa Enligt sändlista Konsekvensutredning enligt förordning 2007:1244 Ändring av föreskrift: Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2008:67) om offentlig djurskyddskontroll 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Föreskriften har gällt under drygt tre år och djurskyddskontrollverksamheten har förändrats under denna tid. FVO (EU-kommissionens revisorer) reviderade djurskyddskontrollen hösten 2010 och lämnade vissa påpekande på kontrollsystemet i sina preliminära slutsatser. Det har också kommit in synpunkter från kontrollmyndigheter på paragrafer som bör förtydligas eller ändras. Syftet med förändringarna är i huvudsak att - Ge riktlinjer för hur länsstyrelserna ska riskbasera kontrollen - Förenkla och anpassa avgiften för extra offentlig kontroll till rådande kostnadsläge. En maxtid för debitering av avgift för resa på två timmar föreslås. - Förtydliga hur länsstyrelserna ska ange tidsfrister etc för att uppfylla artikel 9 i förordning (EG) 882/2004 1, kontrollförordningen. - Ge riktlinjer för kontroll och riskvärdering av verksamheter med försöksdjur för att uppfylla artikel 34 i direktiv 2010/63/EU 2 Förslag till förändringar 2 En hänvisning till att det tillkommit allmänna råd i föreskrifterna. Ingen ändring i sak- 3 Paragrafen har ändrats så att det ställs krav på att även Livsmedelsverket ska utvärdera sin kontroll och göra en plan för nästa verksamhetsår enligt 5a och 6. I övrigt har de 1 Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevanden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser och djurhälsa och djurskydd. 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2 Jordbruksverket (7) paragrafer som inte gäller för Livsmedelsverket ändrats i konsekvens med ny numrering av paragraferna. 4 Definitionen av djurskyddskontrollregister har förtydligats så att det framgår att det är kontrollobjekt som finns i registret. Definitionen av riskvärdering har korrigerats och definitionen av extra offentlig kontroll och kontrollobjekt har förtydligats. 5 Ett allmänt råd till paragrafen har lagts till för att tydliggöra att användning av DSK uppfyller de krav på registerhållning som ställs. 5 a och 6 Den tidigare paragrafen har delats i två för att förtydliga att kontrollmyndigheten både ska utvärdera föregående års kontrollverksamhet (ny 5 a ) och göra en plan för kommande års kontrollverksamhet (ny 6 ). Ett allmänt råd har infogats till 6 om att länsstyrelsen bör ta fram en särskild plan för kontrollen av djurtransporter som beaktar de regionala förutsättningarna. 7 Sista dag för registrering av föregående års kontroller i DSK är satt till 1 februari. Det är samma datum som gäller för länsstyrelsernas återrapportering enligt regleringsbrevet. Ett förtydligande har också gjorts att Livsmedelsverket ska rapportera kontrollresultat från sina kontroller på slakterier. 8 och 9 Paragraferna tas bort då Jordbruksverket inte anser att verket har de bemyndiganden som krävs för att utföra revision av andra myndigheters djurskyddskontrollverksamhet. En utredning, Revision av livsmedelskedjans kontrollmyndigheter, dir 2010:66 som ska ge förslag på hur dessa revisioner ska organiseras lämnade sitt betänkande den 10 mars Inte ändrad i sak. 11 Flera länsstyrelser har påpekat att formuleringen hur kontrollen utfördes är otydlig. Punkten har förtydligats genom att lydelsen ändrats till vad kontrollen omfattade. Exempelvis på hur detta kan anges är att notera vilka djurslag som kontrollerades eller vilka stallavdelningar som kontrollerades. Ett förtydligande har också gjorts att länsstyrelsen ska informera om djurhållarens skyldigheter och ansvar att följa lagstiftningen och att åtgärda uppkomna brister. Detta är kopplat till de krav som ställs i artikel 9 i kontrollförordningen. Brister i

3 Jordbruksverket (7) tillämpningen av denna artikel konstaterades av FVO:s revisorer vid revisionen hösten och 13 a Tillfällig modell för riskvärdering Riskvärdering av kontrollobjekt är ett förfarande som består av fyra steg: bestämning av faror, beskrivning av faror, bedömning av exponering och beskrivning av risken. Riskvärderingen ger kontrollmyndigheten en möjlighet att klassificera kontrollobjekt i olika riskklasser för att kunna prioritera kontrollerna där riskerna är som störst. Arbetet med riskvärderingen pågår för närvarande på Jordbruksverket i samarbete med ett forskningsprojekt som finansieras av verket, RAWA (Risk Assessment Animal Welfare). Målet är att utveckla den modell för riskklassificering som Jordbruksverket beskrev i rapporten Ett djurskydd i förändring, 2008:24. Ett sådant system planeras vara fullt infört vid årsskiftet 2012/2013. I avvaktan på ett komplett riskklassificeringssystem vill Jordbruksverket vägleda länsstyrelserna hur kontrollerna bör prioriteras. Detta för att bland annat ge förutsättningar för en god och likvärdig djurskyddskontroll i hela landet. Även andra riktlinjer, såsom påpekanden av EUrevisorer som granskat den svenska offentliga kontrollen, har bakats in i de allmänna råd om prioritering av kontroller. Det finns regionala variationer och länsstyrelsen bör beakta dessa när de genomför sitt urval. De principer som tillämpats vid urval av kontrollobjekt bör dokumenteras. Ett allmänna rådet har infogats som anges att när länsstyrelsen väljer mellan objekt bör man i första hand välja de objekt som inte kontrollerats eller där det var länge sedan kontroll genomfördes. I andra hand objekt som tidigare har haft brister vid kontroll och i tredje hand objekt med många djur eller större omsättning av djur. Det fanns en samstämmighet hos dem som svarat på det tidiga samrådet om att detta är den bästa prioriteringen. Det allmänna rådet innehåller också en anvisning om att 50 % av kontrollerna på årsbasis bör vara av kontrolltypen NORMAL, det vill säga planerad utifrån en riskvärdering. Kontrolltyperna Normal riktad, Normal risk och Normal slump, Extra offentlig kontroll, uppföljning normal kontroll samt fullständiga och utökade tvärvillkorskontroller räknas in i denna andel. De kontroller som görs inför beslut om tillstånd enligt 16 eller godkännande för offentlig förevisning är inte att betrakta som planerade kontroller. DSK har kompletteras med funktionalitet så att länsstyrelserna har tillgång till uppgift om antal genomförda kontrolluppdrag fördelade på kontrolltyp. I det allmänna rådet anges att 10 % av objekten ska välja slumpmässigt. Resultat från slumpmässigt utvalda kontroller behövs för att kunna utvärdera om riskvärderingen är bra eller behöver förbättras. Ett tillägg med riktlinjer för riskvärdering och kontrollfrekvens för uppfödare, leverantörer och användare av försöksdjur och godkända försöksdjursanläggningar har gjorts för att uppfylla artikel 34 i direktiv 2010/63/EU (ny 13 a ).

4 Jordbruksverket (7) 14 Ingen ändring i sak. 15 Förtydligat att det är på slakteri som Livsmedelsverket har ansvar för djurskyddskontroll. 17 I föreskriften föreslås avgiften för extra offentlig kontroll höjas från den tidigare nivån på 520 kr per timma. Enligt artikel 28 i kontrollförordningen får kontrollmyndigheten debitera de kostnader som den extra offentliga kontrollen medför. Detta inkluderar bland annat provtagning, att kontrollera att brister har åtgärdats samt kontroll för att bekräfta bristande efterlevnad. Den tidigare avgiften var framräknad från skattade uppgifter från länsstyrelserna. Den nu föreslagna avgiften är framräknad utifrån uppgifter om timkostnad för länsstyrelsens personal med ett pålägg för sociala avgifter och overhead-kostnader (OH). Uppgift om länsstyrelsernas OH-pålägg är hämtad från rapporten Myndigheternas kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd Följande antaganden har gjorts: Medellön djurskyddshandläggare (uppgift från SACO-lönesök mars 2012): kr Sociala avgifter inkl. semesterersättning: 46 % Genomsnittligt OH-pålägg: 62 % Beräknad årsarbetstid tim, debiterbar tid beräknas till 75 % därav. Beräkning: (30 700*12*1,46*1,62)/1260=692 kr Nuvarande bilavgift förslås att tas bort och istället införs debitering för restid. För att kontrollobjekt som är belägna på långt avstånd från länsstyrelsernas kontor inte ska drabbas oskäligt när det gäller avgiften för extra kontroll föreslås en maxtid som får debiteras för resa. Denna tid föreslås vara två timmar per kontroll. För att kompensera för den borttagna bilavgiften förslås ett tillägg med 100 kr/timme för att täcka bortfallet av bilavgift. En höjning av avgiften föreslås till 800 kr/tim. Den framräknade timkostnaden stämmer i stort med de kostnader som några länsstyrelser uppger att de har för sina djurskyddskontrollanter. I praktiken varierar kostnaden mellan de olika länsstyrelserna men avgiften ska enligt 68 i djurskyddsförordningen (1998:539) beslutas i föreskrift av Jordbruksverket.

5 Jordbruksverket (7) Samråd med Ekonomistyrningsverket har skett. 18 Bilavgiften föreslås tas bort. Paragrafen upphävs. 19 En hänvisning till kontrollförordningen görs i 17 där även denna del tas med. Paragrafen upphävs. 20 För att kontrollobjekt som är belägna på långt avstånd från länsstyrelsens kontor inte ska drabbas oskäligt när det gäller avgiften för extra offentlig kontroll föreslås en maxtid som får debiteras för resa. Denna tid föreslås vara två timmar per kontroll. Eftersom bilavgiften föreslås tas bort har paragrafen ändras i konsekvens med det. Bilaga 1 I listan över objekt som länsstyrelserna ska ha register över har punkten som rör försöksdjur ändrats. Den nya lydelsen förtydligar att det är godkända försöksdjursanläggningar och verksamheter med tillstånd att hålla försöksdjur enligt 19 a djurskyddslagen (1988:534) som länsstyrelsen ska ha register över. En e-lösning för ansökan och handläggning av djurförsöksetiska tillstånd håller på att utvecklas i Jordbruksverkets regi. Detta sökbara register kommer att göras tillgängligt för länsstyrelserna och planeras tas i bruk under Länsstyrelserna bör försäkra sig om att de närvarar vid den djurförsöksetiska nämndens möten och får del av samtliga etiska godkännanden från aktuella etiska nämnder för att kunna nyttja dessa vid riskvärdering och kontroll. Det har också lagts till en punkt som gäller personer som efter anmälan fått ett föreläggande enligt Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Alternativet är att Jordbruksverket tar fram vägledningar. Detta bedöms inte tillräckligt för att uppfylla EU:s krav på styrning av kontrollen. Jordbruksverket och länsstyrelserna startade i januari 2011 ett gemensamt projekt för att bland annat öka samsynen i kontrollverksamheten. Inom projekt OSKAR kommer rutiner och processer i kontrollverksamheten att förtydligas och dokumenteras.

6 Jordbruksverket (7) 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Föreskriften berör i första hand kontrollmyndigheterna; länsstyrelserna och Livsmedelsverket. I viss mån berör den även djurhållare då den reglerar hur kontrollen ska utföras, rapporteras och vilka typer av kontrollobjekt som i första hand ska prioriteras. 4. Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Föreskriften bedöms inte ha några kostnadsmässiga konsekvenser utöver att avgiften för extra offentlig kontroll höjs för att bättre motsvara länsstyrelsernas faktiska kostnader för extra offentlig kontroll. 5. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringen överensstämmer med de skyldigheter som behöriga myndigheter har enligt förordning (EG) nr 882/2004 och direktiv 2010/63/EU. 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Föreskriften har varit på tidigt samråd våren Samt på en tidigare remiss våren Den bedöms inte kräva några särskilda utbildningsinsatser. 7. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen De som berörs är samtliga djurhållare i Sverige t.ex. de som håller djur för animalieproduktion och de som har försöksdjur eller sällskapsdjur 8. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Regleringen medför ingen administrativ börda. 9. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen De ökade kostnaderna kommer drabba de djurhållare som inte efterlever bestämmelserna. Den föreslagna regleringen för inte med sig några direkta andra

7 Jordbruksverket (7) kostnader men dessa djurhållare får troligen andra kostnader när de ska leva upp till gällande lagstiftning. 10. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Regleringen bedöms inte påverka konkurrensförhållanden i någon stor omfattning. De ökade kostnaderna kommer drabba de djurhållare som inte efterlever bestämmelserna. Eftersom kostnader för extra offentlig kontroll för företag tas ut med stöd av en EGförordning gäller samma bestämmelser för alla företag i EU. Storleken på avgiften kan naturligtvis variera men den ska enbart täcka kostnaderna för kontrollmyndigheten och är beräknad därefter. 11. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Regleringen bedöms inte påverka företagen på annat sätt än att regelefterlevnaden bedöms öka inom de typer av djurhållningar som pekas ut i det allmänna rådet till Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Se punkt 9. Kontaktperson Karin Åhl, kontrollsamordnare, avdelningen för djurskydd och hälsa, tfn eller e-post karin.ahl@jordbruksverket.se