Synpunkter på författningsförslaget

Transkript

1 Djurskyddet Sverige vill inledningsvis påpeka vikten av att Jordbruksverket ger hög prioritet till arbetet med att färdigställa dessa föreskrifter, då dessa har varit under bearbetande under alltför lång tid redan. Vi vill också tydliggöra att huvudsyftet med Sveriges djurskyddskontroll måste vara att jobba för ett gott djurskydd. Den svenska djurskyddslagen omfattar alla djur hållna i fångenskap och gör ingen värdering mellan djurslag. Därför anser Djurskyddet Sverige att den negativa trend vi idag ser för djurskyddet avseende sällskapsdjur måste hanteras på ett tydligare sätt i föreskriften. Mot bakgrund av att anmälningsärenden på sällskapsdjur har utgjort majoriteten av länsstyrelsernas kontroller under i vart fall de senaste tre åren medför detta att allt hårdare prioriteringar bland anmälningsärenden måste göras för att frigöra tid till normalkontroller. När resurserna för normal kontroll inte finns är risken att det svenska djurskyddet blir drabbat då länsstyrelserna känner sig mer eller mindre tvungna att försöka uppnå kravet i L 44. Därför ser Djurskyddet Sverige positivt på den skrivning som finns i det allmänna rådet till 13a, där det tydliggörs att det är andelen inkommande anmälningsärenden som ska styra resurstilldelningen. Djurskyddet Sverige skulle vilja att föreskrifterna blir ett nytryck istället för som nu föreslagits, ett omtryck, för att få en tydligare föreskrift utan paragrafer som inte har något innehåll annat än att de har upphört att gälla. Jordbruksverket skulle vidare i remissförfaranden generellt kunna underlätta för remissinstanserna genom att också skicka ut gällande föreskrifter, alternativt visa vad förändringen består i tydligare i föreskriftsförslaget. Detta skulle skapa tydlighet och ge ett bättre underlag för att undvika dubbelarbete och missförstånd. Vad avser föreliggande förslag så verkar det inte genomarbetat språkligt och inte heller juristgranskat i tillräcklig omfattning. Vidare finns det en rad delar i detta förslag där texten skulle passa bättre i allmänna råd alternativt kontrollvägledning. Vi har i vårt förslag försökt ange lämpliga formuleringar och ändringar för att förenkla och tydliggöra vad som avses. Djurskyddet Sverige välkomnar förtydligandet av kontrollmyndigheternas roll, särskilt Livsmedelsverkets, tydligare prioritering av kontrollobjekt samt införlivandet av försöksdjursdirektivet. Synpunkter på författningsförslaget

2 1 I 1 är det lämpligt att även hänvisa till förvaltningslagen (1986:223), där de grundläggande bestämmelserna om handläggning av ärenden finns. 2 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser och allmänna råd om hur offentlig kontroll av efterlevnaden av djurskyddslagstiftningen ska bedrivas. (SJVFS 2012:xx) , 6 punkten 4, 11-14, och Livsmedelsverket som kontrollmyndighet över gäller inte för Livsmedelsverket som djurskyddet på slakterier omfattas inte av 5, 6 kontrollmyndighet. (SJVFS 2012:xx) 4p. samt 11-14, och i dessa föreskrifter. 3 är inte juridiskt korrekt och bör formuleras om. Inte heller är det korrekt att inleda med en sifferhänvisning. Vidare hänvisas till 19 som Jordbruksverket i föreliggande förslag avser att upphäva. 4 I dessa föreskrifter avses med djurskyddskontrollregistret: det gemensamma register över kontrollobjekt som länsstyrelserna och Jordbruksverket har tillgång till, djurskyddslagstiftning: djurskyddslagen (19988:534), djurskyddsförordningen (1988:539), de myndighetsföreskrifter som har utfärdats med stöd av förordningen och de EG-bestämmelser som kompletterats av lagen, extra offentlig kontroll: kontroll som utförs efter att bristande efterlevnad har påvisats vid den normala offentliga kontrollen eller annan ordinarie verksamhet. Det kan också vara den kontroll som utförs med anledning av befogade anmälningar eller annan information som kan tyda på bristande efterlevnad av djurskyddslagstiftningen, förordning (EG) nr 882/2004: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen --- djurskyddslagstiftning: djurskyddslagen (19988:534), djurskyddsförordningen (1988:539), de myndighetsföreskrifter som har utfärdats med stöd av förordningen och de EG-bestämmelser som kompletterats av lagen, extra offentlig kontroll: kontroll som utförs efter att bristande efterlevnad har påvisats vid den normala offentliga kontrollen, kontroll som utförs med anledning eller annan ordinarie verksamhet. Det kan också vara den kontroll som utförs med anledning av befogade anmälningar eller annan information som kan tyda på bristande efterlevnad av djurskyddslagstiftningen, ---

3 av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, kontrollmyndighet: den myndighet som har bemyndigats att utöva offentlig kontroll, kontrollobjekt: fysisk eller juridisk person som omfattas av djurskyddslagstiftningen och som är ägare till djur eller ansvarig för djurhållning (djurhållare) eller hantering av djur. Även fysisk eller juridisk person som har fråntagits rätten att vara ägare till djur eller att vara djurhållare eller att hantera djur är ett kontrollobjekt, riskvärdering: vetenskapligt baserat förfarande som består av fyra steg: bestämning av faror, beskrivning av faror, bedömning av exponeringen och beskrivning av risken samt normal kontroll: den rutinkontrollverksamhet som krävs i gemenskapens lagstiftning eller i nationell lagstiftning, och särskilt den som beskrivs i den fleråriga nationella kontrollplanen, (se vidare bl a artikel 28 i förordning (EG) nr 882/2004). Övriga relevanta definitioner finns i förordning (EG) nr 882/2004. (SJVFS 2012:xx) kontrollmyndighet: den myndighet som har bemyndigats att utöva djurskyddsoffentlig kontroll, kontrollobjekt: fysisk eller juridisk person som omfattas av djurskyddslagstiftningen och som är djurhållare ägare till djur eller ansvarig för djurhållning (djurhållare) eller hantering av djur. Även fysisk eller juridisk person som har fråntagits rätten att vara ägare till djur eller att vara djurhållare eller att hantera, hålla eller äga djur är ett kontrollobjekt, riskvärderingriskklassificering: beskrivning av risken för bristande djurskydd hos enskilda kontrollobjekt med hjälp av rang, kategorier eller poäng vetenskapligt baserat förfarande som består av fyra steg: bestämning av faror, beskrivning av faror, bedömning av exponeringen och beskrivning av risken samt normal kontroll: den planerade rutinkontrollverksamheten som krävs i gemenskapens lagstiftning eller i nationell lagstiftning, och särskilt den som beskrivs i den fleråriga nationella kontrollplanen., (se vidare bl a artikel 28 i förordning (EG) nr 882/2004). Övriga relevanta definitioner finns i förordning (EG) nr 882/2004. Viktigt att klargöra nomenklaturen så att kontrollmyndigheter och andra avser samma saker när det refereras till föreskriftssamlingen. Några sådana ord som saknar beskrivning av vad som avses är begreppen ordinarie verksamhet och befogad anmälan. Djurskyddet Sverige förslår att begreppet ordinarie verksamhet utgår då den skrivningen bara förvirrar och tillför inget sak. Vad avser begreppet befogad anmälan så bör nomenklaturen befogad/obefogad anmälan utgå helt och hållet. Detta för att dels finns det en viktning i orden där obefogad tolkas som om det är en anmälan i onödan, dels för att det de facto kan innebära att det som vid kontroll uppfattas som obefogad kan vid tillfället för anmälan varit befogad. Likaså kan andra brister än de anmälda identifieras vid kontrollen och då är anmälan befogad, om än på andra punkter än de som anmälan uppgett. Ett tillfälle där detta uppstår är om en officiell veterinär konstaterat brister, ex. smutsiga djur, och kontrollmyndigheten följer upp den anmälan. I detta fall är anmälan befogad då djuren var smutsiga när de slaktades, men vid kontroll på gården så kanske det inte finns några smutsiga djur kvar, vilket leder till att anmälan betraktas som obefogad. Detta trots att anmälan egentligen bör ses som befogad då en officiell veterinär konstaterat brister. Detta stöds också av att Kammarrätten nyligen i en dom har konstaterat att en kontroll kan anses befogad även om det

4 inte är de brister som framkom av anmälan som konstateras. I definitionen av djurskyddslagstiftning är författningsbeteckningen inkorrekt. För att ytterligare tydliggöra betydelsen av begreppet kontrollmyndighet bör det skrivas ut att kontrollen avser djurskydd. Definitionen av kontrollobjekt klargör att ett objekt är en person. Men i DSK är ett kontrollobjekt person + plats. I nationella kontrollplanen anges att 20 % av kontrollobjekten ska kontrolleras årligen. Avses då djurhållarna (person) eller är det verksamheten? En djurhållare kan ha flera verksamheter och då kommer antalet kontrollobjekt att misstämma jämfört med definitionen i L 44. Olika definitioner av kontrollobjekt är inte bra och skapar förvirring. De definitioner som anges i det remitterade förslaget bör därför genomsyra de övriga dokument och riktlinjer som kontrollmyndigheterna ska jobba efter. Vidare är det remitterade förslaget vad avser definition av kontrollobjekt språkligt komplicerat varför Djurskyddet föreslår några ändringar, dessa ändringar medför dock att begreppet djurhållare också bör definieras. Begreppet verksamhet bör inte användas, såsom det gör i det allmänna rådet till 13, som ersättning för kontrollobjekt. Verksamhet är inte definierat och kan tydas som ett slag av verksamhet eller en grupp av kontrollobjekt, snarare än ett enskilt objekt När det gäller begreppet normal offentlig kontroll så föreslår Djurskyddet Sverige att ordet offentlig inte används här och att det ingår i definitionen av normal kontroll att den också är planerad. Denna förändring föreslås utifrån ökad tydlighet och förenkling. Extra kontroll kan ju också anses planerad men vi tror att denna skrivning ändå tydliggör vad som avses. Vidare bör ordet offentlig också tas bort ur begreppet extra offentlig kontroll. Användandet av begreppet riskvärdering är felaktigt eftersom det är klassificeringen som, enligt gängse vokabulär inom EFSA, är den del där myndigheten bedömer enskilda kontrollobjekt och hur de ska klassificeras som grund för prioriteringar i myndighetens kontrollarbete. Det är riskklassificeringen av kontrollobjekten som behöver beskrivas i föreskrifterna, inte riskvärderingen i populationen. Register över kontrollobjekt 5 En kontrollmyndighet ska ha ett register med uppgifter om de kontrollobjekt som finns inom myndighetens geografiska verksamhetsområde. Detta gäller för de typer av objekt som framgår av bilaga 1. 5 En kontrollmyndighet ska ha ett register med uppgifter om de kontrollobjekt som finns inom myndighetens geografiska verksamhetsområde. Detta gäller för de typer av verksamheter som kontrollobjekt som framgår av bilaga 1. Denna föreskrift klargör att det som ska finnas i registret, enligt bilaga 1, är verksamheter som ett kontrollobjekt kan bedriva. Enligt Jordbruksverkets yttrande /11 framgår att länsstyrelsen ska lägga in alla djurhållare vid anmälningsärenden på sällskapsdjur där kontroll har utförs. Detta oavsett om brister konstaterats eller inte. Om detta ska vara ett krav att varje djurhållare som får kontroll ska läggas in så bör det framgå av föreskriften.

5 Allmänt råd till 5 Lämpligen kan djurskyddskontrollregistret (DSK) användas. (SJVFS 2012:xx) --- Uppföljning och utvärdering av genomförd kontroll 5 a Kontrollmyndigheten ska varje år genomföra en uppföljning och utvärdering av föregående verksamhetsårs offentliga kontroll av djurskydd, särskilt jämförelse mellan plan och utfall. (SJVFS 2012:xx) 5 a Kontrollmyndigheten ska varje år genomföra en uppföljning och utvärdering av föregående verksamhetsårs offentliga kontroll av djurskydd., Vid uppföljning och utvärdering enligt första stycket är en jämförelse mellan planerad kontroll och föregående års kontrollutfall särskilt viktigtjämförelse mellan plan och utfall. I det remitterade förslaget till 5 a är formuleringen otydlig. Uppföljning och utvärdering istället bör förtydligas i kontrollvägledning eller allmänna råd. Plan för djurskyddskontroll 6 En kontrollmyndighet ska varje år fastställa en plan för det kommande kalenderårets djurskyddskontroll. Planen ska minst innehålla följande: 1. De eventuella brister som framkommit vid utvärderingen av kontrollen enligt 5 och hur de ska åtgärdas. 2. Den planerade djurskyddskontroll myndigheten avser att utföra under året. 3. Vilka resurser som krävs, främst i form av personal, för att myndigheten ska kunna utföra djurskyddskontrollen och en bedömning av om kraven är uppfyllda för kommande år. 4. För vilka kontrollobjekt länsstyrelsen har en överenskommelse med annan länsstyrelse enligt 59 i djurskyddsförordningen (1988:539) På begäran ska planen skickas till Jordbruksverket för kännedom. (SJVFS 2012:xx) 6 En kontrollmyndighet ska varje år fastställa en plan för det kommande kalenderårets djurskyddskontroll. Planen ska minst innehålla följande: 1. dde eventuella brister som har framkommit vid utvärderingen av kontrollen enligt 5 och hur dessa brister ska åtgärdas,. 2. dden planerade djurskyddskontroll som myndigheten avser att utföra under året,. 3. devilka resurser som krävs, främst i form av personal, för att myndigheten ska kunna utföra djurskyddskontrollen, 4. och en bedömning av om kraven på resurser, främst i form av personal, är uppfyllda för kommande år samt. 54. För vilka kontrollobjekt som länsstyrelsen har en överenskommelse med annan länsstyrelse om enligt 59 i djurskyddsförordningen (1988:539). På begäran ska plan enligt första stycketen

6 skickas till Jordbruksverket för kännedom. (SJVFS 2012:xx) Språkliga förbättringar behöver ses över för uppräknande i lista. Vid numrerad lista ska meningarna följa på varandra i föreskrifterna och ges i löpande text. Detta bör åtgärdas på flera ställen i föreskrifterna. Genom att lägga till ytterligare en punkt ökar läsbarheten liksom att möjligheten till tydlighet ökar. Språklig förenkling är också möjlig i texten som rör plan som ska skickas in till Jordbruksverket. Allmänt råd till 6 Djurtransporter Länsstyrelsen bör ta fram en särskild plan för kontroll av djurtransporter. som uppfyller kraven på kontroll enligt artikel 27 i förordning (EG) 1/2005. Planen bör omfatta kontroll av transporter under färd och kontroll vid i- och urlastning. (SJVFS 2012:xx) Djurtransporter Länsstyrelsen bör ta fram en särskild plan för kontroll av djurtransporter., som uppfyller kraven på kontroll enligt artikel 27 i förordning (EG) 1/2005. Planen bör omfatta kontroll av transporter under färd och kontroll vid i- och urlastning. Endast redigering av punkt till kommatecken. Rapportering av djurskyddskontroll 7 En kontrollmyndighet ska årligen rapportera om sin djurskyddskontroll till Jordbruksverket. Rapporteringen ska innehålla de uppgifter som Jordbruksverket begär och enligt de anvisningar som verket har lämnat. Länsstyrelserna ska registrera kontrollresultat från de kontroller som länsstyrelsen har genomfört under året i djurskyddskontrollregistret. Detta ska göras senast den 1 februari året efter att kontrollen genomförts. Livsmedelsverket ska rapportera kontrollresultat från de kontroller Livsmedelsverket har genomfört på slakteri. (SJVFS 2012:xx) 7 En kontrollmyndighet ska årligen rapportera om sin djurskyddskontroll till Jordbruksverket. Rapporteringen ska innehålla de uppgifter som Jordbruksverket begär och enligt de anvisningar som verket har lämnat. Länsstyrelserna ska registrera kontrollresultat från de kontroller som länsstyrelsen har genomfört under året i djurskyddskontrollregistret. Registreringen av kontrollresultatet Detta ska göras senast den 1 februari året efter att kontrollen har genomförts. Livsmedelsverket ska rapportera kontrollresultat från de kontroller Livsmedelsverket har genomfört på slakteri. (SJVFS 2012:xx) Hänvisningar med ord som detta, den etc. bör undvikas i föreskrifterna då sådana ger utrymme för missförstånd och tolkningsdiskussioner helt i onödan. Istället bör alltid skrivas ut

7 vad som åsyftas. Vidare bör texten som inleds med Livsmedelsverket ska ges ett eget stycke för att tydliggöra att föreskriften riktar sig direkt till Livsmedelsverket. 8 har upphävts genom (SJVFS 2012:XX) har upphävts genom (SJVFS 2012:XX). --- Krav på kompetens 10 Utöver kraven i 24 andra stycket djurskyddslagen (1988:534) och i artikel 6 i förordning (EG) nr 882/2004 ska den personal som utför offentlig kontroll ha behövlig kompetens inom följande områden: 1. djurskyddslagstiftningen 2. bedömning av bristande efterlevnad av djurskyddslagstiftningen. (SJVFS 2012:xx) 10 Utöver kraven i 24 andra stycket djurskyddslagen (1988:534) och i artikel 6 i förordning (EG) nr 882/2004 ska den personal som utför djurskyddsoffentlig kontroll ha uppdateradbehövlig kompetens inom följande områden: 1. djurskyddslagstiftningen samt 2. bedömning av bristande efterlevnad av djurskyddslagstiftningen. Djurskyddet Sverige anser att Jordbruksverket bör se över möjligheten att i allmänna råd införa mer preciserade utbildnings eller kompetenskrav. Behövlig kompetens byts ut mot uppdaterad kompetens för att visa på vikten av att ha en uppdaterad kompetens. Vidare behövs också här språkliga förbättringar för uppräknande i lista. Rapport efter djurskyddskontroll 11 Utöver vad som anges i artikel 9.2 i förordning (EG) nr 882/20048 ska en kontrollrapport minst innehålla följande uppgifter: 1. Tid och plats för kontrollen. 2. Om och i så fall när kontrollen aviserats i förväg. 3. Vilka som var närvarande vid kontrollen. 4. Vad kontrollen omfattade exempelvis vilka djurslag och vilka stallavdelningar eller liknande som kontrollerades och vad som framkom. 5. Kontrollmyndighetens bedömning och vilka åtgärder som kontrollmyndigheten avser att vidta med anledning av det som framkom vid kontrollen. 11 Utöver vad som anges i artikel 9.2 i förordning (EG) nr 882/2004, ska en kontrollrapport minst innehålla följande uppgifter: 1. ttid och plats för kontrollen,. 2. oom och i så fall när kontrollen aviserats i förväg,. 3. vvilka som var närvarande vid kontrollen.. 4. vvad kontrollen omfattade exempelvis vilka djurslag och vilka stallavdelningar eller liknande som kontrollerades och vad som framkom,. 5. kkontrollmyndighetens bedömning och devilka åtgärder som avses vidtas till följd av vad kontrollmyndigheten avser att vidta med anledning av det som framkom vid kontrollen

8 6. En allmän information om att kontrollobjektets verksamhet omfattas av djurskyddslagstiftningen samt att den som är ansvarig för verksamheten är skyldig att känna till och följa gällande bestämmelser. (SJVFS 2012:xx) samt. 6. En allmän information om att kontrollobjektets verksamhet omfattas av djurskyddslagstiftningen samt att den som är ansvarig för verksamheten är skyldig att känna till och följa gällande bestämmelser. (SJVFS 2012:xx) Enligt punkt 2 i artikel 3 i kontrollförordningen ska offentlig djurskyddskontroll genomföras utan förvarning, utom i samband med revision. Det ter sig därför märkligt att Jordbruksverket i föreskrifterna anger att kontrollmyndigheten kan avisera kontrollen (11 punkt 2). Om Jordbruksverket menar att en kontroll kan betraktas som oaviserad även om djurägaren kontaktas före besöket så behöver det förtydligas vad som avses med detta för att skapa en likriktad hantering över landet. Föreskrifterna saknar vägledning om hur stor andel av kontrollerna som bör föregås av kontakt enligt ovan och hur kontakten bör gå till. Sådan vägledning kan ges i ett allmänt råd till 11 eller 13. Exempel ska ges i kontrollvägledning eller allmänt råd, ej i föreskriftstexten (punkt 4). Vidare behövs också här språkliga förbättringar för uppräknande i lista. 12 Kontrollobjektet ska få del av kontrollrapporten så snart som möjligt efter kontrollen. Den som har utfört offentlig kontroll ska underrätta kontrollobjektet om sin preliminära bedömning snarast efter att kontrollen avslutats. --- Prioritering av kontrollobjekt 13 Kontrollmyndigheten ska göra en riskvärdering av kontrollobjekten inom sitt geografiska verksamhetsområde. Kontroll av objekten ska sedan genomföras med denna riskvärdering som grund. Riskvärderingen ska dokumenteras. (SJVFS 2012:xx) 13 Kontrollmyndigheten ska göra en riskklassificering av verksamheter och kontrollobjekten inom sitt geografiska verksamhetsområde. Kontroll av verksamheter och objekten ska sedan genomföras med denna klassificering som grund. Klassificeringen ska dokumenteras. Djurskyddet Sverige anser att det är den verksamhet som bedrivs av kontrollobjekten (den juridiska eller fysiska personen) som ska riskklassificeras och föreskrifttexten behöver därför omformuleras. Vidare är användandet av ordet riskvärdering felaktigt då klassificeringen, enligt gängse vokabulär inom EFSA, är den del där myndigheten bedömer enskilda kontrollobjekt och hur de ska klassificeras som grund för prioriteringar i myndighetens kontrollarbete. Det är riskklassificeringen av kontrollobjekten som behöver beskrivas i föreskrifterna, inte riskvärderingen i populationen. I konsekvens med ovanstående bör ordalydelsen i 13 ändras utifrån detta.

9 Det är också viktigt att underlaget för riskvärderingar och riskklassificeringar också uppdateras, eftersom det sker en kontinuerlig utveckling både inom befintliga verksamheter och tillkommande verksamheter. Allmänt råd till 13 Länsstyrelsen bör under verksamhetsåret i första hand utföra normala (planerade) kontroller. Utöver detta bör ett antal kontroller, motsvarande 10 % av de planerade kontrollerna, utföras på ett slumpmässigt urval av kontrollobjekt. Vid behov av prioritering mellan objekt bör följande grund i fallande ordning för prioritering användas. 1. Tid sedan senaste djurskyddskontrollen 2. Tidigare kända djurskyddsproblem hos kontrollobjekten. 3. Stort djurantal eller hantering av många djur över tid. Normal kontroll (inklusive uppföljning av dessa) bör utgöra minst 50 % av antalet genomförda djurskyddskontroller under ett år.(sjvfs 2012:xx) Länsstyrelsen bör under verksamhetsåret i första hand utföra normala (planerade) kontroller. Normal kontroll inklusive extra kontroll samt uppföljning av dessa bör utgöra minst 50 % av antalet genomförda djurskyddskontroller under ett år. Utöver detta bör ett antal kontroller, motsvarande 10 % av de normalaplanerade kontrollerna, utföras på ett slumpmässigt urval av kontrollobjekt. Vid behov av prioritering mellan objekt bör följande grunder i fallande ordning för prioritering användas. 1. ttid sedan senaste djurskyddskontrollen, 2. ttidigare kända djurskyddsproblem hos kontrollobjekten samt. 3. sstort djurantal eller hantering av ett stort djurantal per tidsenhet.många djur över tid. Normal kontroll (inklusive uppföljning av dessa) bör utgöra minst 50 % av antalet genomförda djurskyddskontroller under ett år.(sjvfs 2012:xx) I det allmänna rådet till 13 används även ordalydelsen normala (planerade) kontroller och planerade kontroller. För ökad tydlighet och förenkling föreslås att ordet offentlig inte används här och att det ingår i definitionen av normal kontroll att den också är planerad. Extra kontroll kan ju också anses planerad men vi tror att denna skrivning ändå tydliggör vad som avses. Det allmänna rådet till 13 bör i konsekvens med detta ändras. Begreppet verksamhet bör inte användas som ersättning för kontrollobjekt. Verksamhet är inte definierat och kan tydas som ett slag av verksamhet eller en grupp av kontrollobjekt, snarare än ett enskilt objekt Vidare behövs också språkliga förbättringar för uppräknande i lista. För att undvika missförstånd bör många djur över tid ändras till ett stort djurantal per tidsenhet. Djurskyddet Sverige ställer oss frågande till uttrycket utöver. För att uppnå ett gott djurskydd måste anmälningsärenden kunna prioriteras. Dessa ska helst stå före avsnittet om normal kontroll. Varför inleds inte texten i föreskriften med kravet om minst 50 % planerade kontroller och därefter tydliggöra att 10 % av dessa 50 % ska vara slumpmässigt utvalda (urvalet avgör ju inte om dessa kontroller är planerade eller ej) Eller avses det att det ska vara 10 % utöver denna 50 % innebärande att det blir 60 % planerade kontroller. Såsom vi tolkar det blir summan 55 %

10 planerade kontroller (50 % uttagna enligt normal kontroll och 5 % uttagna som slump). Detta behöver tydliggöras. Djurskyddet Sverige är nöjd med nuvarande skrivning innebärande att resurstilldelningen faktiskt beror av antalet utifrån kommande ärenden. 13 a Följande faktorer ska användas som grund för riskvärdering vid verksamheter med försöksdjur: 1. antal djur och vilka djurslag som hålls, 2. tidigare kontrollresultat, 3. antal och typ av djurförsök (gäller endast användare) 4. information som kan tyda på bristande efterlevnad. Verksamheter med försöksdjurstillstånd enligt 19 a djurskyddslagen inklusive de anläggningar som är kopplade till dessa tillstånd ska kontrolleras minst vart tredje år. Verksamheter där primater används som försöksdjur ska kontrolleras varje år. (SJVFS 2012:xx) 13 a Följande faktorer ska användas som grund för riskklassificeringvärdering av kontrollobjektvid verksamheter med försöksdjur: 1. antal djur och vilka olika djurslag som hålls, 2. tidigare djurskyddskontrollresultat, samt 3. antal och typ av djurförsök (gäller endast användare) 34. information som kan tyda på bristande efterlevnad. Användare av försöksdjur ska, förutom vad som angetts i första stycket, också använda antal och typ av djurförsök som grund för riskklassificering. Kontrollobjekt Verksamheter med försöksdjurstillstånd enligt 19 a djurskyddslagen (1988:534) inklusive de anläggningar som är kopplade till dessa tillstånd ska kontrolleras minst vart tredje år. Kontrollobjekt Verksamheter där primater används som försöksdjur ska kontrolleras varje år. 15 bör delas in i tre stycken och förenklas. Författningsbeteckningar på lag och förordning bör skrivas ut. Vidare behövs också språkliga förbättringar för uppräknande i lista. Av tidigare nämnda skäl bör 13 a ändras utifrån resonemanger kring riskklassificering. Kontroller utöver urval på grund av riskvärdering 14 Utöver kontroller enligt 13 och 13 a ska objekt kontrolleras då det finns anledning att anta att djurskyddslagstiftningen eller beslut fattade med stöd av lagstiftningen inte efterlevs. Kontroll ska också ske inför beslut enligt 16 djurskyddslagen och 37 djurskyddsförordningen. (SJVFS 2012:xx) 14 Utöver kontroller enligt 13 och 13 a ska objekt kontrolleras då det finns anledning att anta att djurskyddslagstiftningen eller beslut fattade med stöd av lagstiftningen inte efterlevs. Kontroll ska göras föreockså ske inför beslut enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) och 37 djurskyddsförordningen (1988:539).

11 14 bör delas in i två stycken och förenklas. Författningsbeteckningar på lag och förordning bör skrivas ut. Möjligheten till så kallad administrativ kontroll minskas tydligt med formuleringen i 14. Sannolikt behöver denna möjlighet finnas kvar för att inte ytterligare underminera möjligheten till ett effektivt arbete hos kontrollmyndigheterna och för de djurhållare/verksamheter som kontrolleras. Kontroll av slakteri 15 Utöver länsstyrelsens kontroll av 15 Utöver länsstyrelsens kontroll av slakterier ska Livsmedelsverket genom de slakterier ska Livsmedelsverket genom de officiella veterinärerna och de officiella officiella veterinärerna och de officiella assistenterna på slakterier, särskilt kontrollera assistenterna på slakterier, särskilt kontrollera efterlevanden av efterlevanden av 1. förordning (EG) nr 1/ förordning (EG) nr 1/2005, 2. 8, 13 och 14 djurskyddslagen 2. 8, 13 och 14 djurskyddslagen (1988:534) samt 15, 22 och 30 (1988:534) samt 15, 22 och 30 djurskyddsförordningen (1988:539) djurskyddsförordningen (1988:539), 3. Statens jordbruksverks föreskrifter och 3. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:2) om transport av allmänna råd (SJVFS 2010:2) om transport av levande djur samt levande djur, samt 4. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 4. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:77) om slakt och annan avlivning av 2007:77) om slakt och annan avlivning av djur djur samt 5. förordning (EG) nr 1099/2009 (SJVFS 5. förordning (EG) nr 1099/ :xx) Språkliga förbättringar för uppräknande i lista behövs, exempelvis bör punkterna i listan i 15 avslutas med ett komma och punkt 4 (inte punkt 3) med, samt. Avgift för extra offentlig kontroll 16 Kontrollobjektet ska vid extra offentlig 16 Kontrollobjektet ska vid extra offentlig kontroll betala en avgift enligt kontroll betala en avgift enligt 17, Då 18 och 19 är upphävd torde det rätta sättet att ange spannet mellan vara 17, Timkostnad ska debiteras med 800 kr/timme. Timavgift ska debiteras för minst 30 minuter, därefter debiteras varje påbörjad 30-minutersperiod. Debitering ska enligt artikel 28 förordning (EG) nr 882/2004 ske för all den tid som åtgår för genomförande av kontrollen samt för förberedande och Timkostnad ska debiteras med 800 kr/timme. Timavgift enligt första stycket ska debiteras för minst 30 minuter, därefter för varje påbörjad 30-minutersperiod. Debitering ska enligt artikel 28 förordning (EG) nr 882/2004 ske för all den tid, inklusive tid för

12 uppföljande administrativt arbete, för analysoch undersökningskostnader samt för övriga kostnader som den extra offentliga kontrollen medför. (SJVFS 2012:xx) resa, som åtgår för genomförande av kontrollen samt för förberedande och uppföljande administrativt arbete, för analys- och undersökningskostnader samt för övriga kostnader, dock inte bilkostnader, som genomförandet av den extra offentliga kontrollen medför. Föreskriften bör delas upp i två stycken och förenklas språkligt för att ge ökad tydlighet. Hänvisningen till förordningen är en dubbelreglering och ska därmed tas bort. Förtydligad information kring debitering får istället återfinnas i kontrollvägledning. Att avgiftsfrågan löses är synnerligen angeläget och viktigt då resursbrist ofta förs fram som en orsak till av kontrollmyndigheterna inte kan uppfylla målen inom djurskyddskontrollen som denna föreskrift anger. I vägledningen till denna föreskrift bör det utredas vad uppföljande administrativt arbete är och hur detta lämpligen ska debiteras. I dagsläget gör kontrollmyndigheterna olika och det ger en osäkerhet kring vad som egentligen är möjligt att ta betalt för. Av art 2.2 framgår att kontroll är kontroll av om specificerade krav har uppfyllts, genom undersökning och bedömning av sakligt underlag. 18 har upphävts genom (SJVFS 2011:XX) har upphävts genom (SJVFS 2011:XX) Inget kontrollobjekt ska debiteras längre restid än vad som skulle ha utgått vid resa tur och retur länsstyrelsen eller annan plats där kontrollanten vistas. Längsta tid som får debiteras för resa per kontroll är två timmar. (SJVFS 2012:xx) Restid som debiteras kontrollobjektet får inte överstiga vad som skulle ha utgått vid resa tur och retur till länsstyrelsen eller annan plats där kontrollanten vistas. Längsta restid som får debiteras för resa per kontroll är två timmar. I 20 är Inget kontrollobjekt ska debiteras en tveksam skrivning språkligt och bör därför ersättas med förslag enligt ovan. Här används dessutom ordet kontrollanten vilket inte är ett uttryck som används hos kontrollmyndigheterna (annat än möjligen Jordbruksverket) och inte heller är definierat. Ska det stå kvar behöver ordet definieras för att tydliggöra om det är en eller flera och om det kan omfatta jurist, chefer och sakkunniga i övrigt. Att bilavgiften tas bort förenklar eventuellt för kontrollmyndigheterna men rättviseaspekten är knappast tillgodosedd då det mellan länen skiljer sig i avstånd och möjlighet att samordna kontrollerna.

13 Vidare behövs ett förtydligande i form av ett allmänt råd, alternativt i en vägledning, där det framgår hur grunden för avgiftsuttag ser ut samt hur kontrollmyndigheterna ska hantera eventuellt uttag av avgift för restid då kontroll inte kunna genomföras trots att den är planerad i någon mån, exempelvis när kontroll vägras alternativt när tid för kontroll avtalats och djurägaren trots detta inte finns på plats så att kontrollen kan genomföras. I båda dessa exempel kan inte extra kontroll genomföras och lagstödet för debitering därigenom otydligt. 21 Påminnelseavgift ska debiteras för skriftlig betalningspåminnelse. Avgiftens storlek anges i förordningen (1981:1057) om ersättning för inkassokostnader m.m. --- En undran är om det är 2 lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. som är tillämplig? 22 Dröjsmålsränta ska debiteras enligt räntelagen (1975:635) vid försenad betalning. --- Är det räntelagen (1975:635) vid försenad betalning som är tillämplig och är det isåfall beräkningen av räntan som avses? Övriga bestämmelser 23 En kontrollmyndighet som uppmärksammar djurskyddsbrister som kan bero på en viss form av djurhållning, metod, system, utrustning eller liknande ska anmäla det till Jordbruksverket. När en kontrollmyndighet uppmärksammar brister som kan antas vara av strukturell karaktär och bero på en viss form av djurhållning, metod, system, utrustning eller liknande ska anmäla dessa till Jordbruksverket. Detta gäller inte de brister som kontrollmyndigheten redan vet att Jordbruksverket har kännedom om. Det är viktigt att kontrollmyndigheterna är observanta på djurskyddsproblem som uppstår beroende på vissa djurhållningssystem, metoder, utrustning eller motsvarande för att utveckla och förbättra djurskyddet. Men det är en otydlig föreskrift som lätt kan misstolkas. Det som står i föreskriften är att alla djurskyddsbrister ska anmälas till Jordbruksverket, eftersom det knappast går att utesluta att en brist beror på någon av de nämnda faktorerna (djurhållning, metod, system, utrustning eller liknande). Syftet med föreskriften torde dock vara att kontrollmyndigheterna ska anmäla är iakttagelser av djurskyddsbrister som på goda grunder kan antas bero på de nämnda faktorerna, t ex genom att återkommande samband noteras, ska anmälas, såsom nya strukturella problem som beror på en viss teknik eller annat. Detta behöver förtydligas dels i föreskriften, dels i kontrollvägledningen. Om inte kommer kontrollmyndigheterna ständigt att bryta mot föreskriften. Vi har angett ett förslag som skulle kunna genomarbetas ännu mera för att öka tydligheten i texten.

14 24 Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter --- Denna författning11 träder i kraft 1 januari 2009 då Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DSFS 2007:2) om offentlig djurskyddskontroll ska upphöra att gälla. Denna författning11 träder i kraft 1 januari 2009 då Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DSFS 2007:2) om offentlig djurskyddskontroll ska upphöra att gälla. Denna del torde härröra från tidigare versioner av L44, sannolikt nu gällande och tolkas därmed som en felskrivning. Denna författning träder i kraft, i fråga om 15 punkten 5, den 1 januari 2013, och i övrigt den 9 augusti 2012 Denna författning träder i kraft, i fråga om 15 p.unkten 5, den 1 januari 2013, och i övrigt den 1 september9 augusti 2012 Det verkar vara alltför kort tid i mellan remisstidens slut och till dess föreskriftssamlingen föreslås börja gälla då remissinstanserna sannolikt lämnat förslag på revidering/omarbetning i flertalet föreskrifter. Vi anser att den 1 september 2012 är mera rimligt även om verket prioriterar upp frågan om denna föreskriftssamlings färdigställande.

15 Bilaga 1 Förteckning över de typer av kontrollobjekt som kontrollmyndigheten ska ha register över enligt 5. - Djurgrossister - Gränskontrollstationer och andra utrymmen på flygplatser, hamnar mm - Stallar som används för livdjursförmedling - Slakterier - Offentlig förevisning av djur - Djurkarantäner, ej egna djur - Renskötsel - Vaktbolag med djur - Vinterkvarter för cirkusar - Zoobutiker - Personer med djurförbud - Personer som efter anmälan fått ett föreläggande enligt 26 - Verksamheter med 16-tillstånd - Hägnat vilt och viltrehabiliterare - Fiskodlingar - Objekt som omfattas av Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m. - Hästhållning - Seminstationer - Objekt med djur i undervisning - Godkända försöksdjursanläggningar Förteckning över de verksamhetstyper påav kontrollobjekt som kontrollmyndigheten ska ha register över enligt 5. Djurgrossister Gränskontrollstationer och utrymmen där djur hyses regelbundet.andra utrymmen på flygplatser, hamnar mm Godkända anläggningar för offentlig förevisning enligt 37 djurskyddsförordningen (1988:539) Zoobutiker Personer med djurförbud enligt 29 djurskyddslagen (1988:534). Personer som efter anmälan fått ett föreläggande enligt 26 eller beslut enligt 31, 32 djurskyddslagen (1988:534). Verksamheter med tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534). Hästhållning som inte omfattas av kravet på tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) Godkända Fförsöksdjursanläggningar godkända enligt 55 djurskyddsförordningen (1988:539)

16 - Verksamheter med försöksdjurstillstånd enligt 19 a djurskyddslagen (1988: 534) - Djurförsök som har godkänts av en djurförsöksetisk nämnd - Kontrollobjekt med sällskapsdjur med behov av återkommande kontroll - Djurtransportörer (SJVFS 2012:xx) Djurförsök som har godkänts av en djurförsöksetisk nämnd enligt 41 djurskyddsförordningen (1988:539). Kontrollobjekt med sällskapsdjur med behov av återkommande kontroll. Djurtransportörer Språkligt måste denna bilaga ses över både vad avser skiljetecken, gemener och versaler samt juridiskt både vad avser föreskriftshänvisning och laghänvisning. Det saknas hänvisningar i flera punkter kring vilken lagstiftning som avses efter angivandet av föreskriftsnummer vilket är anmärkningsvärt. Denna förteckning av verksamheter är inte den samma som idag finns i DSK. L 44 och de verksamhetstyper som kan väljas i DSK bör överensstämma för tydlighetens skull och för att tillsynsmyndigheterna enkelt kan få fram de verksamheter som de ska föra register över enligt 5. Inom ramen för projekt OSKAR tas dessutom nya verksamhetstyper. Vad avser punkten kring personer som efter anmälan fått ett föreläggande enligt 26 är denna enligt vår mening inte heltäckande. Vad skulle vara orsaken till att det bara avser föreläggande efter anmälan och ej vid normal kontroll? Likaså varför bara föreläggande enligt 26 djurskyddslagen (vi förstår att verket avser djurskyddslagen i detta fall) och inte också beslut fattade med stöd av 31, 32 djurskyddslagen? Vad gäller punkten kring djurförsök som har godkänts av en djurförsöksetisk nämnd så torde ju dessa verksamheter inom kort göras tillgängliga via register på Jordbruksverket då verket avser att utveckla en e-tjänst i syfte att underlätta ansökan och handläggningen kring de samma. För de fall där det inte finns ett centralt register och inte heller en ambition att hålla ett sådan från central nivå behöver övriga kontrollmyndigheter hålla egna register. Likaså torde punkten kring godkända försöksdjursanläggningar och verksamheter med försöksdjurstillstånd enligt 19 a djurskyddslagen (1988: 534) finnas tillgängliga centralt på Jordbruksverket, möjliga för övriga kontrollmyndigheter att kontinuerligt ta del av. Punkten om kontrollobjekt med sällskapsdjur med behov av återkommande kontroll är för snäv och bör breddas att omfatta kontrollobjekt med behov av återkommande kontroll som inte redan finns i registret. Punkten om gränskontrollstationer och andra utrymmen på flygplatser, hamnar mm. Denna punkt förefaller helt orimlig att kontrollmyndigheten ska förteckning över. Myndigheten kan ju rimligen inte ha förteckning över andra utrymmen på flygplatser, hamnar mm. Det är sannolikt att flygplats- och hamnägarna har synpunkter på att kontrollmyndigheterna enligt djurskyddslagstiftningen registerhåller deras lokaler men framförallt en omöjlig uppgift för länsstyrelserna att hålla dessa uppgifter aktuella. Syftet med skrivningen torde vara att registerhålla utrymmen som vid behov används av gränskontrollen eller ansvarig transportfirma för att hysa djur, vilket dock inte framgår av nuvarande skrivning Vidare att ange m.m. är att kräva allt för mycket av kontrollmyndigheten utan att det ger någon som helst effekt för djurskyddet.

17 Punkten kring zoobutiker behövs ju inte då dessa omfattas av kravet på tillstånd enligt 16 djurskyddslagen. Det samma torde då också gälla punkten om djurgrossister då dessa också omfattas av tillståndsplikten enligt 16 djurskyddslagen. Likaså bör punkten om hästverksamheter skrivas om så att det är verksamheter med häst som inte omfattas av kravet på tillstånd enligt 16 djurskyddslagen. Punkten kring djurtransportörer behöver förtydligas. Som den är skriven nu så innebär det att kontrollmyndigheten ska föra register över djurtransportörer som passerar myndighetens geografiska ansvarsområde. Vidare är det tveksamt att alla kontrollmyndigheter ska hålla ett register över transportörer eftersom Jordbruksverket har ett centralt register över dessa liksom de har ett register över godkända transportmedel. Dessa register har samtliga kontrollmyndigheter tillgång till varför en dubbelförning är en onödig administrativ börda.